Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se
Upplägg Skola som risk eller skydd Skola och psykisk ohälsa Elevhälsans resurser, organisering och praktik Hälsofrämjande och förebyggande arbete hur då? Skolan som preventiv aktör - utmaningar och möjligheter för elevhälsan
Skola som risk eller skydd Låga betyg i grundskolan är en viktig riskfaktor för framtida sociala och psykiska problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund. Att lyckas i skolan utgör en stark skyddsfaktor för barn i utsatta livssituationer. Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta samman och kan också förstärka varandra. Kamratstatus och erfarenhet av mobbning är kopplat till ohälsa och skolresultat/utbildning, även i vuxenlivet. (Vinnerljung et al 2010; Lagerlöf 2012; Almquist 2009, 2010; Lereva et al 2015)
Att alla barn, och i synnerhet de vars livssituation innefattar flera riskfaktorer, ska klara skolan och få positiva skolerfarenheter är en mycket viktig preventiv insats!
Skola och psykisk ohälsa - Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på psykisk ohälsa har ökat sedan 80-talet, framförallt bland flickor i högstadiet. - Huvuddelen av den långvariga psykiska ohälsan debuterar under barn- och ungdomsåren. - Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig ohälsa, samtidigt som dessa barn riskerar att falla mellan stolarna - Skolrelaterade faktorer har betydelse för barns psykiska hälsa. Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt påverkande faktorer. (Hagquist 2013, 2015; SBU 2010; Westling Allodi 2010; Socialstyrelsen 2013; Socialstyrelsen & CHESS 2012)
Elevhälsan - definition och uppdrag Består av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja eleverna i deras utveckling mot utbildningens mål. Stor tonvikt på att skapa miljöer som främjar hälsa, utveckling och lärande.
Elevhälsan som organisation Rektor har det övergripande ansvaret för att undervisning och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd de behöver. Samtidigt kan elevhälsan vara mer eller mindre fristående i förhållande till skolans organisation. Oklara mål och otydligt ledarskap Stor variation i resurser Möter förväntningar på att stödja skolan som institution grindvakter för normaliteten Extern elevhälsa; mer fristående ställning och professionellt stöd, men också mindre möjlighet att påverka organisationen? Vad betyder det för tillgängligheten för eleverna? (Backlund 2007; Hjörne & Säljö 2008)
Elevhälsans resurser vad betyder tillgång till? Har vi en skolpsykolog?! Det visste inte jag. Kraftigt varierande elevhälsoresurser, i regel fokuserade till grundskolans senare år. (Backlund 2007; Skolinspektionen 2015)
Skolinspektionen 2015: full tillgång till elevhälsa förutsätter en viss omfattning av elevhälsopersonal, dels i fråga om olika professioner (det vill säga en samlad elevhälsa), dels i fråga om de olika professionernas respektive arbetstid. Tillgången förutsätter också att organisationen av elevhälsan är sådan att elevhälsopersonalen har reell möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta inkluderar samverkan såväl inom elevhälsoteamet, som med skolans personal i övrigt. Vad gäller elevernas möjlighet att ta elevhälsan i anspråk, innebär tillgång att eleverna, utifrån elevers rätt till inflytande över sin utbildning, har kännedom om elevhälsans uppdrag och funktion, och också möjlighet att på eget initiativ och utifrån eget upplevt behov kontakta adekvat yrkeskategori.
Hur används resurserna? Skolsköterskan: Institutionaliserad resurs, tillgänglighet för eleverna central. Hälsokontroller dominerande uppgift. Lite utrymme för arbetsmiljöfrågor. Kurator: Vaga konturer. Probleminitierade elevsamtal samt samordning centrala uppgifter. Fokus äldre elever. Psykolog: Utredningar dominerar arbetet. Sällan samtalskontakter. Fokus yngre elever (mest pojkar?). Ofta extern resurs. (Backlund 2007)
Skolinspektionen 2015: Eleverna träffar inte alls elevhälsans personal i den omfattning som skulle kunna förväntas mot bakgrund av de erfarenheter som framträder i enkäten, där främst behov inom det psykiska området är tydliga De flesta beskrivningar av en regelbunden samverkan mellan elevhälsans personal och skolans lärare utgår från rutiner inom det åtgärdande arbetet, det vill säga i samband med att elever uppmärksammats vara i behov av särskilt stöd, eller i samband med skolans arbete mot kränkningar.
Elevhälsoteamets möten Bristande problemanalyser Vaga kategoriseringar Individrelaterade förklaringsmodeller och åtgärder Konsensus Sällan utvärdering av tidigare åtgärder Dokumentation liten betydelse (Backlund 2007, Hjörne & Säljö 2008)
främst förebyggande och hälsofrämjande utgå från ett hälsobaserat, eller salutogent, tankesätt stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det består av insatser som tar tillvara på, och främjar, sunda och friska beteenden, och inriktas mot sådana skyddsfaktorer som ger eleverna möjlighet att möta påfrestningar av olika slag. insatser som inriktas mot förhållanden, hos eleverna själva eller i den omgivande miljön, som identifierats som problematiska i den meningen att de antas kunna påverka elevernas utveckling och lärande negativt (Skolinspektionen 2015)
Skolinspektionen 2015 igen: Även om information om eleverna samlas in, är den oftast begränsad till elevernas kunskapsresultat, psykosociala situation och medicinska status. Eleverna tillfrågas sällan om sitt psykiska välmående i de enkäter skolorna genomför. Vidare sammanställs formulären och samtalen i samband med hälsobesöken mycket sällan för att ligga till grund för förebyggande och hälsofrämjande insatser på en generell nivå./ / Detta innebär att det ofta inte finns underlag för att vare sig planera eller genomföra det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet utifrån behov inom det psykiska området.
Få preventiva program har vetenskapligt stöd Om verksamheterna beslutar att införa nya program bör de väljas från den lilla grupp som har vetenskapligt stöd för effekt i internationella studier. Det är också rimligt att verksamheterna i högre grad än idag överväger om det finns strukturella alternativ till program. Några exempel är en ökad satsning på förskola och skola och en ökad tillgänglighet till vård och stöd för de barn och ungdomar som behöver det (SBU 2010, s.28)
Ex fallstudie en kommun Syfte: Att undersöka former och förutsättningar för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: - Hur ser olika aktörer i skola och elevhälsa på vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är? - Används några särskilda redskap, metoder/arbetssätt för hälsofrämjande och förebyggande insatser? - Hur kopplas elevhälsans olika insatser till varandra till skolans övriga arbete och till externa stödinsatser som socialtjänst och hälso- och sjukvård? - Hur ser olika aktörer på förutsättningar och utmaningar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet? (Backlund, Linblad &Löhman, kommande)
Metod: Fokusgruppsintervjuer Skolsköterskor 6 st Kuratorer 7 st Psykologer 3 st Specialpedagoger 3 st Rektorer 6 st
Ingen tydlig gemensam bild av begreppen Man talar främst om vad man skulle kunna arbeta med och utveckla Huvuddelen av de redskap som nämns används i åtgärdande syfte utifrån uppkomna problem Nu ska vi se till att dom här niorna klarar sig, och nästa år är det nya nior. Mycket är det hur man ska jobba förebyggande och hälsofrämjande på högstadiet men man kanske ska lägga krutet längre ner (kurator)
Det känns som att vi är för mycket reaktiva ändå. Vi försöker att vara preventiva, men preventiva på en ganska kort nivå (psykolog) Det är ju väldigt lite diskussion kring hur man kan utveckla ett arbetssätt kring att arbeta förebyggande (specialpedagog) Min spontana tanke är ju våra hälsosamtal som jag tycker är grundbulten i vårt arbete (skolsköterska)
Utmaningar (O)likvärdig skola, problemanhopning Det är en stor utmaning att liksom vända på tanken att nu är det liksom 80 % med särskilda behov i klassen. Man måste göra en tankevända, vi kan inte ha 80 % som går till speciallärare (specped) I de klasser som vissa väljer bort kan det vara 14 elever som har ADHD och inte kan sitta stilla medan två inte har det och är förtvivlade och ledsna. På nåt sätt måste man ställa om sig och tänka annorlunda, just också förebygga. Det måste liksom integreras på ett annat sätt om vi ska få det att fungera. Och det är en jätteutmaning. (kur)
Skolfrånvaro Vi kan inte jobba så koncentrerat. Samtidigt som det är jätteviktigt för kommande skolgång (kur) Psykisk ohälsa Vad kan vi konkret göra för psykisk ohälsa? Det skulle jag jättegärna vilja jobba med inom ramen för skolan och det finns ett hål där också tycker jag. (psykolog)
Reflektioner Bristande samsyn om vad elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete ska innebära En outvecklad kunskapsdomän: Det finns inga kartor för det hälsofrämjande arbetet (Guvå 2014) ökad risk att hamna i (trygga) institutionaliserade handlingsmönster (jmf Hylander 2011) Det operativa respektive det strategiska arbetet kräver olika förutsättningar och arbetsformer (Partanen 2012)
Se barn som kompetenta med viktig kunskap om sin situation! Skolan som preventiv aktör utmaningar och möjligheter för elevhälsan Att ge alla barn, i synnerhet barn i utsatta livssituationer, en grundläggande utbildning och positiva skolerfarenheter! Kontinuerligt utvecklingsarbete utifrån forskning och systematiserad kunskap om lokala förutsättningar. Lyfta arbetet från individnivån! Kontinuerligt aktivt utvecklingsarbete för att förebygga och hantera mobbning och skolfrånvaro. Se barns relationer till vuxna i skolan bör som en nyckelfaktor både i det pedagogiska och i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Förtydliga vad arbetet med utbildingens sociala och hälsofrämjande mål innebär, samt hur olika yrkesgrupper i skolan kan bidra i detta arbete. Identifiera kritiska områden för samverkan och skapa strukturer för att undvika domänkonflikter
Tips från mina barn (12 & 15 år) Tillgång till samtalsstöd (personkontinuitet, kännedom) Ta reda på hur eleverna mår och upplever skolan (utvecklingssamtalet, klassråd-teman, enkäter) och visa att ni gör något åt det Vänner i skolan är viktigt Bra lärare : Ska inte får en att känna sig dålig. Ska inge förtroende så att man kan vända sig till läraren om man är ledsen. Ska våga säga till andra vuxna.
Referenser Almquist, Y. B. (2009) Peer status in school and adult disease risk. A 30-year follow-up study of diseasespecific morbidity in a Stockholm cohort. Journal of Epidemiology and Community Health, 63(12): 1028-1034. Almquist, Y. B., Modin, B. & Augustine, L. (2013) Peer acceptance in the school class and subjective health complaints. A multilevel approach. Journal of School Health, 83(10):690-696. Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk hälsa specialnummer 3-4, 2011. Guvå, G. (2014) Citerad i artikeln Främja det friska, i Specialpedagogik nr 2. http:// www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/04/09/framja-friska Hagquist, C. (2013) Ungas psykiska hälsa i Sverige komplexa trender och stora kunskapsluckor, Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 671-683. Hagquist, C. (2015) Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens Välfärdscenter. Hattie, J.C. (2009) Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement. London & New York: Routledge Henricsson, C. (2009) Klassrumsflyktingar Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Hjern, A. et al (2013) Migrant density and well-being-a national school survey of 15-year-olds in Sweden. European journal of public health 2013;23(5):823-8 Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag. Hylander, I. (2011) SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Linköpings universitet. FOG RAPPORT NR 69/2011 /
Referenser, forts Kostenius, C. (2012) Giving voice and space to children in health promotion. Luleå: Luleå universitet Lagerlöf, H. (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Lereya et al (2015) Adult mental health consequences of peer bullying and maltreatment in childhood: two cohorts in two countries. The Lancet Psychiatry 2 (6), [2215-0366] 2 Partanen, P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Ås: Skolutvecklarna i Sverige. Skolinspektionen (2015) Elevers behov och skolans insatser. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:15 Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga. En underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Artikelnr 2013-5-43 Socialstyrelsen & CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa. En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Stockholm: Socialstyrelsen & CHESS. Spånberger Weitz, Y. (2011) Ungas erfarenhet av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79