Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx
Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala bolage Dokumetägare Kommudirektöre Dokumetasvarig Pla- och markkotoret Publicerig Författigssamlig, Isida, Författigsstöd Kommuallage, 8 kap. 3 Beslutad 215 Bör revideras seast 219 Beslutsistas Kommufullmäktige Diarieummer Mall Styrdokumet 2 (28)
Iehållsförteckig 1. Iledig... 4 1.1 Nuläge... 4 1.2 Framtid... 4 2. Syfte och mål... 5 2.1 Bostadsförsörjigslag... 5 3. Omvärldsperspektiv och styrdokumet... 6 3.1 Boedeutvecklig i ett regioalt perspektiv... 6 3.2 Lokala styrdokumet... 6 4. Befolkig, bostadsbyggade och arbetsmarkad... 8 4.1 Befolkigsutvecklig... 8 4.2 Bostadsbyggade... 9 4.3 Bostadsbestådet i... 1 4.4 Pedlig och arbetsmarkad... 13 5. Aalys av bostadsmarkade i Borläge... 16 5.1 Befolkigsutvecklig och bostadsbyggade... 16 5.2 Attraktivitet i boedemiljö... 16 5.3 Bostadsmarkade i Borläge... 18 5.4 Nyaläda flyktigar... 19 5.5 Äldre... 2 5.6 Persoer med fuktioshider... 2 5.7 Uga... 21 5.8 Studeter... 21 5.9 Hushåll... 21 5.1 Hemlöshet... 23 6. Hur ka kommue påverka bostadsbyggadet?... 24 6.1 Kommues tomtkö... 24 6.2 Hyresrätter geom AB Stora Tuabygge... 24 6.3 Kommues plaer och markiehav... 25 6.4 Byggherrar möjliggör bostadsbyggade... 25 7. s riktlijer för bostadsförsörjige... 26 7.1 Förtätig av befitlig bebyggelse och kommade utbyggad i riktig mot Falu 7.2 Ökad plaberedskap ökar tillgåge på bostäder... 26 7.3 Främjade av bladad bebyggelsestruktur... 26 7.4 Aktiv och ikluderade kommual markpolitik... 27 7.5 God dialog med aktörer på bostadsmarkade... 28 Boedeutveckligsprogrammet 215-218 3 (28)
1. Iledig Eligt lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar ska respektive kommu besluta om riktlijer för bostadspolitike mist e gåg varje madatperiod. Kommue har ett asvar för att plaera så att alla kommuivåare ka bo bra och främja att ädamålseliga åtgärder förbereds och geomförs. Boedeutveckligsprogrammet syftar till att age tydliga riktlijer gällade bostadsförsörjig och är e plattform för de framtida öskade utvecklige iom området. I elighet med kommues målsättigar och itetioer ska boedeutveckligsprogrammet 215-218 utgöra ett uderlag för prioriterig av detaljplaer samt vara ett plaerigsuderlag i syfte att möjliggöra ybyggatio av bostäder. 1.1 Nuläge De seaste åre har käeteckats av ett lågt bostadsbyggade. Förklarigara till detta är lågkojukturer, säkt bolåetak och e rad adra faktorer som har haft effekter på e atioell ivå. Borläge följer trede i riket, och bostadsbyggadet har varit lågt de seaste 2 åre. Kommue har haft och förvätas att ha e fortsatt stor befolkigstillväxt på grud av e stor iflyttig och ett högt födelsetal. E växade befolkig kombierat med ett lågt bostadsbyggade har gjort att efterfråga på bostäder har ökat i Borläge. Bostadsbyggadet i Borläge har ökat ågot de seaste åre. Trots det behöver atalet yproducerade bostäder öka med mer ä det dubbla för att de växade efterfråga ska kua tillgodoses. Ett tidigare överskott på bostäder i Borläge har bytts ut till e bristsituatio. E av de stora utmaigara är hur kommue ska agera för att behovet av bostäder ska kua tillgodoses. 1.2 Framtid Eligt plaerigsiriktigara i Översiktspla FaluBorläge ska det tillsammas i kommuera Falu och Borläge fias e plaberedskap för byggade av 5 bostäder årlige. Varierade upplåtelseformer, prisklasser och storlekar avsedda för olika gruppers behov och öskemål ska eftersträvas. Nybyggatioe av bostäder ska framför allt ske geom e förtätig avtätortera. För Borläge cetralort eftersträvas e ybyggatio främst krig stadskära, iom e kilometers radie rut resecetrum. Nyproducerade bostäder i attraktiva boedemiljöer ka ge icitamet för persoer med högre ikomster att välja Borläge som bostadsort. Samtidigt är det måga av kommues ivåare som ite har råd att bo i yproducerade bostäder, eftersom dages produktioskostader iebär höga hyresivåer och höga fastighetspriser. Geom e yproduktio av bostadsrättslägeheter, hyresrättslägeheter och småhusbebyggelse ka däremot e flyttprocess starta som i si tur leder till att billigare bostäder blir lediga. Ett ökat bostadsbyggade är ite bara e fråga om kvatitet, uta äve om kvalitet. Uta e kvalitet i boedet uppås ite de öskade effektera av bostadsbyggadet. Ambitioe är att skapa attraktiva livsmiljöer som tilltalar både befitliga och ya ivåare i kommue. Att tillgodose de ökade efterfråga som fis på bostäder och samtidigt skapa e större itegratio i boedet är e stor utmaig. De framtida möjlighetera till e positiv utvecklig och e väl fugerade välfärd i påverkas i allra högsta grad av förmåga att tillgodose behovet av Boedeutveckligsprogrammet 215-218 4 (28)
bostäder. Det är viktigt att häsy tas till att mäiskor är i olika stadier av livet, och har olika behov och öskemål gällade si boedemiljö. 2. Syfte och mål Syftet med Boedeutveckligsprogrammet är att: Vara ett brett kuskapsuderlag för de kommuala bostadsmarkade Vara ett vägledade och strategiskt viktigt uderlag vid plaerig av ya bostadsområde Skapa förutsättigar för e god plaberedskap för framtida bostäder i kommue Redogöra för framtida riktlijer och åtgärder Tillgodose lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar Uppfylla e viktig fuktio i de strategiska plaerige på både kort och låg sikt Medborgara ska kua välja boede utifrå sia idividuella öskemål och behov Bostadsförsörjige för de grupper som har det svårt på bostadsmarkade tillgodoses 2.1 Bostadsförsörjigslag Lage om kommueras bostadsförsörjig har fuits seda 21: 1 Varje kommu ska plaera bostadsförsörjige i syfte att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och för att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörjige förbereds och geomförs. Vid plaerige av bostadsförsörjige ska kommue, om det behövs, samråda med adra kommuer som berörs av plaerige. Riktlijer för bostadsförsörjige ska atas av kommufullmäktige uder varje madatperiod. Lag (22:14). Lage lämar i praktike stort utrymme för kommuera att själva utforma si bostadspolitik. Det är ite formera som regleras i lage, uta de ställer krav på att det fis ågo form av riktlijer och beredskap som är förakrade i de politiska debatte. E bostadspolitik som är tydligt uttalad krig kommues mål, visioer och plaer för bostadsförsörjige uderlättar både itert i kommue och för aktörer på bostadsmarkade. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 5 (28)
3. Omvärldsperspektiv och styrdokumet 3.1 Boedeutvecklig i ett regioalt perspektiv Geom e lagädrig i lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar frå de 1 jauari 214 ska samtliga kommuer i sia riktlijer för bostadsförsörjig redovisa hur häsy har tagits till relevata atioella och regioala mål, plaer och program som är av betydelse för bostadsförsörjige. Eligt Lässtyrelses årliga rapport Läget i Bostadsmarkade i Dalaras lä 215 råder det ett uderskott på bostäder i sju av läets femto kommuer. Dessa är Avesta, Borläge, Falu, Leksad, Rättvik, Smedjebacke och Säter. I de ärliggade kommuera Gagef, Hedemora och Ludvika råder det e balas på bostadsmarkade. Arbetspedlige frå kommuera Falu, Leksad, Säter, Hedemora, Ludvika och Gagef till Borläge är idag stor. Dages situatio på bostadsmarkade i kommue gör att det i vissa fall ka fias ökade icitamet att bosätta sig i ågo av dessa kommuer. Möjlighete att bo i e ärliggade kommu, och pedla i till Borläge för jobb eller studier är god. Borläge är tillsammas med Falu utpekat som cetrum för utvecklige Dalara, i läets regioala utveckligsstrategi, Dalastrategi Dalara 22. Tillsammas är Borläge och Falu e sammahålle regio för boede, arbete och fritid och e av de femto största stadsregioera i ladet. Kocetratioe av ärigslivet är lokaliserad till Dalaregioes cetrala delar där Falu och Borläge utgör ett tvåkärigt cetrum. Tillsammas ka städera erbjuda mycket av det som förkippas med större städer, bred arbetsmarkad, bra service- och kulturutbud samt goda utbildigsmöjligheter. I Dalastrategi lyfts boedet och bostadsbyggadet fram som e faktor som kommer att spela e allt viktigare roll för att skapa utvecklig och fortsatt tillväxt i läet. Bostadsbyggadet har de seaste tjugo åre varit lågt i Dalara, samtidigt som befolkige har ökat i måga av läets delar. Det fis e risk att ett framtida bostadsbyggade som ite ka tillgodose de ökade efterfråga i läet, utgör ett hider för regioes utvecklig. Geom samverka ka kommuera i Dalara i större grad förstärka sia kompeteser och upphadligsförfarade för att regioe som helhet ska kua erbjuda attraktiva bostäder till e låg kostad. E framgågsfaktor är e iovativ byggsektor där plaerig, byggade och förvaltig grudas på regioalt tillgägliga resurser av råvaror, produkter, tekiker och kompetes. Idag fis Byggdialog Dalara som är ett ätverk i läet som arbetar för att utveckla byggadet i samverka mella ärigsliv, akademi och offetliga aktörer. I Dalara fis e stark och välutvecklad byggtraditio. Dea traditio, i kombiatio med ytäkade i formadet av bostäder skapar stora möjligheter att öka Dalaras och därmed Borläges attraktioskraft som bostadsplats. 3.2 Lokala styrdokumet Översiktspla har e gemesam översiktspla med Falu kommu som blev atage i jui 214. Översiktsplae beskriver de framtida utvecklige av de fysiska miljö över e 2-årsperiod. I översiktsplae ages behov och utbyggadsområde för kommade år är det gäller bostadsområde, arbetsplatsområde och olika former av service och ifrastruktur. De fugerar äve som uderlag för kommue för att kua säkerhetsställa e bra markberedskap. Utifrå översiktsplae upprättas i si tur detaljplaer som på e mer detaljerad ivå reglerar vilke bebyggelse som ka tillåtas. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 6 (28)
Strategisk pla för 216-219 Ett av de uttalade måle i Strategisk pla för 216-219 är att tillgåge på bostäder i kommue ska öka. Målet syftar äve till att bostädera har e variatio i läge, utbud och upplåtelseform. E förutsättig för att uppå detta är att fler aktörer har e vilja att ivestera i bostäder. Kommustyrelses ambitio är att det ska byggas mist 1 ya bostäder i kommue uder de uvarade madatperiode. Boedepla för äldre 213-233 Boedeplae för äldre är utformad som e utveckligspla och utgör uderlag för lågsiktig plaerig av bostäder för äldre uder periode 213-233. De atagade som plae vilar på ska regelbudet följas upp och plae ska vid behov justeras. Boedepla- Bostad med särskild service för vuxa eligt LSS Boedeplae för bostäder med särskild service för vuxa eligt LSS(Lage om särskild service) avser att tillgodose det framtida behovet av dea kategori av bostäder. Plae ger e beskrivig och aalys utav uläget och ger e progos för det framtida behovet. De iehåller äve e geomföradepla som visar det framtida behovet och är i tide ya boede behöver verkställas. Plae omfattar e tioårsperiod uder åre 215-224 Miljöpla E god bebyggd miljö är i kommues miljöpla utpekat som e av kommues sju prioriterade miljömål. s miljöplas defiitio av e god bebyggd miljö är eligt följade: Städer, tätorter och aa bebyggd miljö ska utgöra e god och hälsosam livsmiljö samt medverka till e god regioal och global miljö. Natur- och kulturvärde ska tas till vara och utvecklas. Byggader och aläggigar ska lokaliseras och utformas på ett miljöapassat sätt och så att e lågsiktigt god hushållig med mark, vatte och adra resurser främjas Eligt miljöplae kommer ite att å detta miljömål uder madatperiode. För att målet ska uppås och behovet av trasporter samtidigt ska miska behöver kommues boedemiljöer ha e ärhet till service och verksamheter. Samhällsplaerig ages i miljöplae som kommues viktigaste verktyg för att å målet om e god bebyggd miljö. Bostadsbrist och behovet av mer varierade upplåtelseformer ages särskilt i plae som de största hidre. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 7 (28)
4. Befolkig, bostadsbyggade och arbetsmarkad 4.1 Befolkigsutvecklig Befolkigsutvecklige i kommue har varierat över tid. Seda 1975 har ivåaratalet uder vissa perioder ökat, meda det uder adra perioder har miskat. Påverkade faktorer har varit arbetsmarkad, kojukturer, födelseetto samt immigratio. Folkmägd 1975-225 56 54 52 Atal ivåare 5 48 46 44 42 4 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 De 31 december 214 fas det 5 715 ivåare i, vilket är fler ä ågosi tidigare. Ebart uder 214 ökade befolkige i kommue med 692 persoer. Dea ökig var de största befolkigsökige i Borläge seda 1959. Att befolkige har ökat i så stor omfattig de seaste åre beror både på att fler persoer har fötts ä det dör, och att fler persoer flyttar i ä ut frå kommue. Totalt sett har atalet ivåare i kommue ökat med 3 727 persoer mella 24 och 214. Av dea ökig berodde 129 på ett födelseöverskott och 2691 på ett flyttigsöverskott. Defiitioe av födelseöverskott är atalet födda mius atalet döda, och defiitioe av flyttigsöverskott är atalet iflyttade mius atalet utflyttade. Eligt s befolkigsprogos kommer ivåaratalet att öka med 3 86 persoer mella år 214 och 225. Av dea ökig avser 2 195 persoer ett födelseöverskott och 1 665 persoer ett flyttigsöverskott. De kommade förvätade befolkigstillväxte skapar e ökad efterfråga på bostäder som iebär stora utmaigar för de kommuala bostadsmarkade i Borläge. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 8 (28)
1 8 lt 1 6 ta to 1 4 g1 2 ri d rä fö s g i lk fo e B 1 8 6 4 2-2 -4-213 e k c a rb a d rä k S -17 le y G Diagrammet ova omfattar befolkigsförädrige me lla 24 och 214 för stadsdelar i.(karta, se bilaga 2) T jära Ägar, Bullermyre och Jakobsgårdara är de tre stadsdelar i Borläge där befolkige har ökat mest. E viss del av de stora befolkigsökige ka förklaras med att lägeheter som tidigare varit tomma i dessa område u har blivit uthyrda. 4.2 Bostadsbyggade Befolkigsförädrig i olika stadsdelar 24-214 25 66 98 163 y r b Å t e rv a m o D la o k s s e d e v s r a v K lm a r m te s Ö 237 d lu a g a H v s 443 a r a rd å g s b o k a J 841 r e y r m le u B 1 516 m m r a g Ä a r jä T 568 e g r lä o B a rig v Ö 9 8 r e d7 tä s o6 b a ld 5 tä s 4 ig rd fä 3 l ta 2 A 1 Atal ybyggda bostäder i Borläge 1975-214 5 7 9 1 8 7 9 1 1 8 9 1 4 8 9 1 7 8 9 1 9 1 3 9 1 År 6 9 1 9 9 1 2 2 5 2 8 2 1 2 4 1 2 Atalet ybyggda bostäder i Borläge har varierat ö ver tid. Seda 1975 har bostadsbyggadet varit som störst uder två tidsper ioder, på 197-talet och i börja av 199-talet. Förhålladea på bostadsmarkade förä drades seda radikalt både i riket Boedeutveckligsprogrammet 215-218 9 (28)
och i Borläge. Lågkojuktur, arbetsmarkadsläge, ökade boedekostader och adra omstädigheter iebar att itresset för att ivestera i bostäder miskade. Uder seare dele av 199-talet och i börja av 2-tal et var bostadsbyggadet i Borläge och äve i riket som helhet lågt. Efter år 24 har utvecklige vät och ivåarata let i Borläge har ökat varje år. Detta har skapat e ökad efterfråga på bostäder. F öljde har blivit att bostadsbyggadet i kommue har ökat ågot de seas te åre. De uvarade befolkigstillväxte är större ä uder 197- tale t och 199-talet, me dages bostadsbyggade är trots det ite i ärhete av iv åera uder dessa tidsperioder. 4.3 Bostadsbestådet i övriga specialbostad, hus, hyresrätt hyresrätt 3% 5 % småhus,hyresrätt 1 % småhus, bostadsrätt 2 % flerbostadshus, bostadsrätt 19% småhus, ägaderätt 41 % flerbostadshus, hyresrätt 29 % Bostadsbestådet i utgörs till 48 % av lägeheter i flerbostadshus och till 44 % av småhus. Småhus avser friliggade e och tvåbostadshusamt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggader iehållade tre eller flera lägeheter iklusive l oftgågshus. Fem procet av bostadsbestådet består av övriga hus, meda 3 % ut görs av specialbostäder. Småhuse består till största dele av ägaderätter, meda flerbostadshuse består av bostadsrättslägeheter och hyresrättslägeheter. Övriga hus avser byggader som ite primärt är avsedda för bo stadsädamål, me som ädå iehåller bostadslägeheter, t.ex. bygga der som frå börja är avsedda för verksamhet eller samhällsfuktio. Specialbostäder avser bostäder för äldre/fuktioshidrade, studetbostäder och övriga specialbostäder. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 1 (28)
Atal bostäder i flerbostadshus/övriga hus 214 5567 4751 278 Hyresrättslägeheter Tuabygge AB Privatägda hyresrättslägeheter Bostadsrättslägeheter Bostadsbestådet i består av totalt 13 98 lägeheter i flerbostadshus och övriga hus. Av dessa är 8 347 hyresrättslägeheter och 4751 bostadsrättslägeheter. Av hyresrättslägehetera ägs 5 567 av kommues allmäyttiga bostadsbolag AB Stora Tuabygge, meda 2 78 ägs av privata bostadsbolag. (Mer om Tuabygge, kapitel 6.2) Kötidera för att erhålla ett lägehetskotrakt via Tuabygge har ökat de seaste 5 åre. Det fis ett direkt sambad med de stora befolkigstillväxte i Borläge uder samma period. Hur låg vätetide är för e lägehet beror till stor del på vilka prefereser och öskemål de sökade har. Vätetide skiljer sig mycket utifrå vilket område lägehete fis i, hur stor de är och hyresivå. De förvätade fortsatta befolkigstillväxte i kommue gör att kötidera hos Tuabygge saolikt kommer att bli äu lägre framöver. Kvarteret Lisselhage i sydvästra Hagalud, 11 hyresrättslägeheter i Tuabygges beståd byggda år 213. Foto: Elisabet Calleberg Boedeutveckligsprogrammet 215-218 11 (28)
Atal vakata lägeheter Tuabygge 2-215 3 25 r 2 te e h e g15 lä l ta A1 5 Vakata uthyrigsbara lägeheter 2 4 6 8 2 4 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 Situatioe avseede atal vakata lägeheter i Tu abygges beståd har förädrats mycket de seaste åre. I december 24 var 255 av Tuabygges hyresrättslägeheter vakata. Motsvarade siffra i augusti 215 var 3 vakata lägeheter. Lägehetera är idag edast vakata är ya lägeheter blir tillgägligaför uthyrig eller mella två olika hyresgäster. Frå att Tuabygge tidigare har haft svårigheter med att hyra ut alla sia lägeheter, ä r det u e lägre kötid äve i de område där efterfråga på bostäder är lägst. De privata fastighetsägara har själva möjlighet at t fritt välja sia hyresgäster. De stora bostadsefterfråga gör att de i regel väljer att hyra ut till persoer med e god ekoomi och e ordad livssituatio. Detta gör att e hyreslägehet frå Tuabygge blir det eda alterativet för måga persoer som v ill hitta e bostad i Borläge. Lägeheter i Tjära Ägar Boedeutveckligsprogrammet 215-218 12 (28)
4.4 Pedlig och arbetsmarkad Arbetspedlige till och frå sker framför allt till ärliggade kommuer i Dalara. Bortsett frå Stockholm är ipedlige till Borläge större ä utpedlige i samtliga av de största pedligskommuera. De totala arbetspedlige i kommue omfattade år 214 9 598 ipedlare till Borläge kommu, och 5 191 utpedlare frå kommue. Detta ger ett positivt ipedligsetto på totalt 4 47 persoer. Atalet i- och utpedlare till de största pedligskommuera år 213 Boedeutveckligsprogrammet 215-218 13 (28)
Atal pedlare per dag till och frå Falu kommu 2 4-214 4 s 3628 35 g rä u3 m 2625 m 2395 25 k o r v e 2 2327 Utpedlare till ö Falu re la 15 Ipedlare d frå Falu e1 l p ta 5 A 24252627282921211212213214 Diagrammet ova visar arbetspedlige till och frå Falu kommu mella 24 och 214. Atalet ipedlare till frå Falu kommu har uder periode ökat med 1 233 persoer meda atalet utpedlare ti ll Falu kommu har ökat med 298 persoer. Frå e tidigare situatio där arbetsped lige var ugefär lika stor kommuera emella, är det idag över 1 fler per soer som pedlar frå Falu kommu till, ä åt det motsatta hål let. 7 Pedlig per dag till/frå övriga kommuer 24-21 4 6 5 r e o4 rs e l p 3 ta A 2 491 1995 597 2566 Ipedlare frå samtliga kommuer utom Falu Utpedlare till samtliga kommuer utom Falu 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Till och frå ladets övriga kommuer bortsett frå Falu kommu har atalet ipedlare till ökat med 1 6 pers oer till totalt 5 97 persoer och atalet utpedlare har ökat med 571 stycke til l totalt 2 566 persoer. Majoritete av de övriga pedlige sker till och frå de ärl iggade kommuera Gagef, Säter, Leksad, Hedemora och Ludvika. Till och frå övriga kommuer utom Falu har iped lige och utpedlige ökat ugefär lika mycket adelsmässigt mella 24 och 214. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 14 (28)
Dalälve och SSAB Tuplåt, s största privata arbetsgivare Atalet som både bor och arbetar i ökade frå att 24 vara 17 238 persoer till 17 86 persoer år 214. Totalt sett tillföll i och med detta 568 av de totalt 2 834 ya arbetstillfälle som skapades mella 24 och 214 persoer som är bosatta i Borläge. Äve om trede i dages samhälle är att allt fler pedlar mella olika kommuer till si arbetsplats, är dea siffra oerhört låg. Atalet persoer som daglige pedlar frå Borläge till adra kommuer ökade med 869 persoer mella 24 och 214. 3 Förädrig 24-214 2834 Atal persoer 25 2 15 1 5 1437 Atalet ökade arbetstillfälle i Borläge Atalet ökat sysselsatta persoer bosatta i Borläge kommu De 568 ya arbetstillfällea i kommue som tillföll persoer boede i Borläge summerat med ökige av atalet utpedlare med 869 persoer, iebär att atalet sysselsatta i ökat med totalt 1 437 persoer mella 24 och 214. Samtidigt skapades det 2 834 ya arbetstillfälle i kommue. Ugefär hälfte av de ya arbetstillfälle som skapats i Borläge seda 24 har tillfallit persoer som ite bor i kommue. Det är troligt att dages svåra situatio på de kommuala bostadsmarkade i Borläge har haft e iverka på detta. Eftersom Borläge tillsammas med Falu är Dalaras regioala cetrum för arbetsmarkad, ärigsliv och hadel, är det aturligt med ett positivt pedligsetto i till kommue. Det som sticker ut är utvecklige av pedligsströmmara till och frå Falu kommu de seaste tio åre. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 15 (28)
5. Aalys av bostadsmarkade i Borläge 5.1 Befolkigsutvecklig och bostadsbyggade Befolkige i ökade med 3 737 persoer mella år 24-214. Om boedetäthete blad dessa skulle vara i ivå med kommusittet på cirka 2,16 persoer per bostad, skulle detta geerera ett bostadsbehov på 1 725 ya bostäder uder periode. Atalet färdigställda bostäder uder periode var 746 stycke. Värt att betoa är att atalet outhyrda uthyrigsbara lägeheter hos Tuabygge samtidigt har reducerats frå cirka 25 till i pricip. De cirka 75 ybyggda bostädera mella 24-214 tillsammas med de cirka 25 tidigare tomma lägehetera iebär att sammalagt cirka 1 bostäder tagits i aspråk uder periode. Relaterat till kommues befolkigsökig samma period motsvarar det e boedetäthet på 3,73 ivåare per hushåll, vilket är klart över kommusittet på 2,16. Översiktspla FaluBorläge ager att det ska fias e plaberedskap på 5 bostäder årlige tillsammas i Falu och Borläge. Det uttalade målet frå kommustyrelse är att mist 1 bostäder ska byggas uder dea madatperiod (215-218). Med utgågspukt att det framtida bostadsbehovet motsvarar e befolkigstäthet på 2,16 persoer per hushåll i kommue, samt att det reda idag fis e stor efterfråga på bostäder i kommue, medför detta ett ökat behov motsvarade cirka 25 ya bostäder per år mella 215 och 218. 5.2 Attraktivitet i boedemiljö Befolkigsökige i kommue har ite ebart skapat e brist på bostäder, uta det fis äve e brist på verksamhetslokaler. Närhet till samhällsservice som exempelvis vård och skola är vitalt vid valet av bostad för de flesta mäiskor. För att möjliggöra attraktiva boedemiljöer är det viktigt med e ärhet till dessa samhällsfuktioer. Kommues uga persoer ska tryggt och säkert kua trasportera sig till si skola. Vid framtida plaerig av bostäder är det av största betydelse att det fis e god samverka med kommues bildigssektor. E viktig aspekt som geererar kvalitet i boedemiljö är tillgåge till tätortsära gröstruktur. E ärhet till parker och aturliga utemiljöer skapar e större kvalitet i boedet. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 16 (28)
Bostadsområde i Bergslagsby Olika typer av kommuikatioer är av stor vikt vid valet av bostadsort för de flesta mäiskor. Till kommuikatioer räkas trasport till och frå olika platser med bil, buss, tåg, flyg eller cykel. Goda kommuikatioer är e betydade faktor för att skapa e ökad attraktivitet i Borläges bostadsmiljöer. Ett hållbart resade geom gåg, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras och det ska vara möjligt att bo och verka i Borläge uta att vara beroede av bil. Cykelväg mella Bergslagsby och Bullermyre E aa förutsättig till e attraktiv boedemiljö är att ivåara käer sig trygga. Mycket liv och rörelse och att fler idivider rör sig uder dygets alla timmar skapar e ökad trygghet. E förtätig av bostäder i cetrumära läge skapar e ökad rörlighet av mäiskor i stadskära och ökar attraktivitete. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 17 (28)
5.3 Bostadsmarkade i Borläge Förutom e sträva av att öka bostadsbyggadet geerellt, ska åtgärder göras för att tillgodose bostadsförsörjige för de grupper som har det svårt på bostadsmarkade. De upplåtelseform som det idag rådet störst efterfråga på i Borläge är hyresrättslägeheter med e låg hyresivå. Detta påverkar främst de grupper som har det svårast att etablera sig på bostadsmarkade. Att markade idag utgörs av byggherrar som ofta ite ser byggadet av hyresbostäder som tillräckligt lösamt, gör situatioe ytterligare problematisk. Rörlighet är e viktig aspekt för e fugerade bostadsmarkad i Borläge. E rörlig markad skapar förutsättigar för att ivåara ska kua byta bostad är deras liv förädras och e aa typ av bostad efterfrågas. Ett exempel på e rörlighet är är ett pesioerat par säljer si villa i Östermalm för att flytta i i e midre tillgäglighetsapassad bostadsrättslägehet i Hagalud. E småbarsfamilj säljer samtidigt sitt radhus i Skräddarbacke för att flytta i i samma villa. Ett ugt par säger i si tur upp varsia hyresrättslägeheter i Bullermyre respektive Tjära Ägar och flyttar tillsammas i i radhuset i Skräddarbacke. Detta gör att de två hyresrättslägehetera blir lediga, och är ett exempel på e flyttkedja. Rörlighete på bostadsmarkade i Borläge uppfattas i dagsläget som låg. Flyttkedjor är gysamma för kommues bostadsmarkad och uppkommer oftast i sambad med yproduktio av bostäder. Trots detta är de ite alltid tillräckliga för att tillgodose alla gruppers behov på bostadsmarkade. Uga, studeter, yaläda flyktigar, hemlösa, hushåll med e svag ekoomi, persoer med fuktioshider och persoer med olika typer av sociala problem har av varierade orsaker stora svårigheter att få e ege bostad. Det är just dessa grupper som idag har det svårast på bostadsmarkade både i Borläge och i Riket. Med aledig av ovaståede omstädigheter beskrivs i de följade kapitle de grupper i kommue som har det svårast att komma i på bostadsmarkade. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 18 (28)
5.4 Nyaläda flyktigar Atalet yaläda flyktigar som flyttar till har varit stort uder de seaste åre. Atalet iflyttade per år har varit varierade seda 22, me det går att se e uppåtgåede tred. År 214 flyttade 522 stycke yaläda flyktigar till Borläge. Atalet ymottaga flyktigar per år 22-214 6 557 522 5 Atal flyktigar 4 3 2 324 363 297 368 346 24 1 114 96 77 12 114 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 E stor adel av de yaläda flyktigara har flyttat till Jakobsgårdara, Bullermyre eller Tjära Ägar. E stor aledig till detta är e hög kocetratio av kommuala hyresrättslägeheter i dessa tre stadsdelar. Det har tidigare varit tämlige ekelt att få e bostad i dessa område, och hyresivåera är förhålladevis låga. Det stora atalet yaläda som flyttat till dessa område ka således till stor del förklara att kommues befolkigstillväxt är så ojämt fördelad till dessa tre område. Dages bostadsmarkad i Borläge präglas av allt lägre bostadsköer och stigade fastighetspriser. Detta har gjort att de yaläda flyktigar som flyttar till kommue får allt svårare att få tag i e bostad. De rådade situatioe på de kommuala bostadsmarkade gör att det eda alterativet för yaläda flyktigar i måga fall är att flytta i hos släktigar som seda tidigare bor i Borläge. Bortsett frå de geerella bostadsbriste i Borläge är detta e av aledigara till att probleme med trågboddhet har ökat i kommue. På grud av osäkerheter om vad som häder i omvärlde gör kommue ige lågtgåede progos över atalet flyktigar. Emellertid tyder det mesta på att ett fortsatt högt atal yaläda flyktigar flyttar till framöver. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 19 (28)
5.5 Äldre 6 65 år och äldre 28-225 Atal persoer 5 4 3 2 1 Pesioärer 7-79 år Pesioärer 8-89 år Pesioärer 65-69 år Pesioärer 9 år och äldre 28 21 212 214 216 218 22 222 224 I såväl Sverige som i måga adra läder, kommer adele äldre att öka framöver. Befolkigsprogos för ager att adele persoer över 8 år uppgår till 5,2 % år 214 och kommer öka till 7,5 % år 234. Detta skapar ökade krav på service, vård och omsorg samt på bostäder. Reda idag har kommues äldre ivåare svårigheter att få tag i e lämplig bostad, och läget riskerar att förvärras ytterligare. E uppräkig av atalet erforderliga platser på särskilt boede för äldre iebär att dages 462 platser behöver öka till ärmare 8 år 233. Kommues befitliga bostadsutbud är ite apassat för de ökig av atalet äldre som progosticeras. Exempelvis är e stor del av Borläges lägeheter i flerbostadshus ite tillgäglighetsapassade och sakar hiss. Dessutom är stadarde på måga av de befitliga bostädera i kommue som är apassade för äldre udermålig. Detta gör att e stor del av detta beståd kommer att behöva bytas ut eller reoveras i framtide. Samtidigt går stora ålderskullar för ärvarade i pesio. Hur kommues äldre ivåare väljer att bo påverkar bostadsmarkade i si helhet. Ett tillskott i yproduktioe av bostäder apassade för äldre i form av trygghetsbostäder och seiorbostäder ka skapa e ökad flyttkedja som ger ett större utbud av begagade småhus, bostadsrättslägeheter och hyresrättslägeheter på bostadsmarkade. I s boedepla för äldre beskrivs mer igåede hur bostadsförsörjige för dea åldersgrupp ka tillgodoses. 5.6 Persoer med fuktioshider Kommue har ett grudläggade asvar för att persoer med fuktioshider ska ha tillgåg till bra bostäder. Därigeom fis e skyldighet att fortlöpade följa upp vilka som omfattas av lage och vilka behov av stöd- och service som fis, samt e sträva av att tillgodose behove. Eligt Boedepla Bostad för vuxa med särskild service LSS fas det 487 persoer år 213 i med LSS-isats och 17 persoer som hade si bostad i ett boede för persoer med särskild service. Platsbehovet för persoer med fuktioshider kommer att öka uder de kommade tio åre. För att behovet ska tillgodoses kommer det uder 215-224 att behöva Boedeutveckligsprogrammet 215-218 2 (28)
byggas 2-3 ya gruppbostäder och det behöver startas 3-4 ya servicebostäder. Defiitioe av e gruppbostad är e bostad med särskild service som är avsedd för ett begräsat atal persoer som har omfattade tillsys- och omvårdadsbehov. Defiitioe av e servicebostad är ett atal lägeheter som har tillgåg till gemesam service och fast aställd persoal. E lägehet i e servicebostad är e mellaform mella e ege lägehet i det ordiarie bostadsbestådet och e lägehet i e gruppbostad. 5.7 Uga De atioella trede med e stigade efterfråga på bostäder har gjort att ygre persoer som i regel har ett midre ekoomiskt kapital har extra svårt att få tag på e ege bostad. E aa aspekt är att det idag fis väldigt stora årskullar som är mella 2 och 26 år. Detta i kombiatio med e brist på midre lägeheter har gjort att situatioe på bostadsmarkade är svår för Borläges ygre vuxa. 5.8 Studeter För de som väljer att studera på Högskola i Dalara fis det möjligheter att via Tuabygge hyra bostäder som ebart är avsedda för studeter. Totalt äger Tuabygge 267 studetbostäder i sitt beståd i Borläge. Eftersom atalet studeter har miskat på Högskola Campus Borläge, har Tuabygge uder de seaste åre omvadlat flera av sia studetbostäder till valiga hyresrättslägeheter. I börja av e studietermi fis det e stor efterfråga av bostäder blad högskolas studeter, och måga har svårt att få tag i e bostad. Några måader i på termie brukar i regel efterfråga miska, och studeteras bostadssituatio stabiliseras. Tuabygge plaerar i dagsläget ite för ågra större förädrigar i sitt beståd av studetbostäder. 5.9 Hushåll Atal persoer i geomsitt per hushåll 214 3, 2,5 2, 1,5 1,56 1,76 1,86 1,88 2,4 2,16 2,19 2,48 2,6 2,74 2,79 1,,5, Diagrammet ova visar hushållsstatistik över stadsdelar i Borläge. Atalet boede per hushåll skiljer sig kraftigt mella de olika områdea. I sydvästra Hagalud bor det exempelvis 1,56 persoer per hushåll meda det bor 2,74 persoer per hushåll i Tjära Ägar och 2,79 persoer per hushåll i Jakobsgårdara. Äve Årby och Skräddarbacke utmärker sig geom att ha ett stort atal persoer boede per hushåll. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 21 (28)
Dessa område består till stor del av småhusbebyggelse, som i geomsitt är ytmässigt betydligt större ä flerbostadshus. Stadsdelara Jakobsgårdara och Tjära Ägar består till största dele av lägeheter i flerbostadshus. Kvarteret Dagy, Sydvästra Hagalud 7% Adel persoer efter hushållstyp 214 6% 5% 4% 3% 2% 1% 1persoshushåll 2persoshushåll 3persoshushåll 4persoshushåll 5+persoshushåll % Kvarsvede Tjära Ägar Bullermyre Hagalud (sydvästra) Östermalm Fördelige av olika hushållstyper varierar stort mella de olika stadsdelara. Årby och Skräddarbacke utmärker sig geom att ha e betydligt midre adel epersoshushåll ä övriga stadsdelar. Aledige är att fis ett väldigt litet atal små lägeheter i flerbostadshus i dessa område. I Jakobsgårdara och Tjära Ägar fis e hög adel som bor i fempersoshushåll. Atalet lägeheter där som har fem Domarvet, Hösarvet Jakobsgårdara Skräddarbacke Årby Gylle Boedeutveckligsprogrammet 215-218 22 (28)
rum eller fler är ytterst begräsat. Detta betyder att det i stor utsträckig förekommer att stora familjer bor i två-, tre- och fyrarumslägeheter. 5.1 Hemlöshet Rätte till bostad är stadgad såväl i FN:s kovetio om de mäskliga rättighetera som i svesk grudlag. Boede lyfts fram som e social rättighet både i FNdeklaratioe (artikel 25) och i regerigsforme 1 kap. 2 första stycket, som ager följade: Det ska särskilt åligga det allmäa att trygga rätte till hälsa, arbete, bostad och utbildig samt att verka för social omsorg och trygghet. Hur kommue ska hatera de mäskliga rättighete till bostad är komplicerat, eftersom kommue ite är de eda aktöre på bostadsmarkade. Att se över situatioe krig hur måga som sakar bostad helt, hur måga som behöver bo med släkt och väer, hur måga som är trågbodda och huruvida det fis e överrepresetatio av vissa utsatta grupper blad dem som sakar bostad är ett viktigt första steg. Att seda skapa strukturer för att i möjligaste må miska evetuell diskrimierig på bostadsmarkade bör vara e högt prioriterad åtgärd. Eligt de seaste mätige i maj 211 var Borläge de kommu i Dalaras lä som hade flest adel hemlösa. Adele i kommue var 4 hemlösa per 1 ivåare, vilket ka jämföras med rikssittet, som är 36 hemlösa per 1 ivåare. De fyra atioella måle mot hemlöshet är att alla ska vara garaterade tak över huvudet och att boede ska uderlättas för de som lämar krimialvård och istitutio. Iträdet på de ordiarie bostadsmarkade ska uderlättas för dem som bor i olika former av försöks- och stödboede samt att atalet vräkigar ska miska och iga bar ska vräkas. Kommue arbetar för ärvarade aktivt med ett program för att miimera hemlöshet. Strategi för att kommue ska å de atioella måle är i programmet: ska ge förutsättigar för ett samordat och lågsiktigt stöd för att miimera hemlöshet ska itesifiera det vräkigsförebyggade arbetet ska stärka och utveckla kommues ledig av hemlöshetsarbetet Arbetet för att miimera hemlöshet ska ha ett fokus på de eskildes behov och att idivides ega resurser och förmågor ska tas till vara Boedeutveckligsprogrammet 215-218 23 (28)
6. Hur ka kommue påverka bostadsbyggadet? För att åstadkomma e god bostadsförsörjig ka tillämpa ett flertal redskap. E tillämpig utav dessa på rätt sätt skapar möjligheter till e hög, jäm och effektiv bostadsplaerig och ett produktivt byggade. 6.1 Kommues tomtkö Kommue säljer tomtmark för privatpersoer ebart via de kommuala tomtkö. Vid ett förvärv av e kommual tomt för ebostadsbebyggelse ka seda köpare efter ega öskemål välja de bostadskostruktio som passar. Dea skapar e valfrihet i boedet hos kommuivåara. Det är viktigt att kommue ka erbjuda tomter i attraktiva läge som efterfrågas av både ya och befitliga kommuivåare. År 214 såldes det 26 stycke tomter frå kommue. För ärvarade är det ca 9 persoer som står i kommues tomtkö. Alla som står i tomtkö är ite aktivt sökade uta de som står i tomtkö har möjlighete att omedelbart få e tomt vid itresse. Det fis äve möjligheter att köpa småhustomter via privata aktörer i. 6.2 Hyresrätter geom AB Stora Tuabygge äger och förvaltar det kommuala allmäyttiga bostadsbolaget AB Stora Tuabygge. Det övergripade allmäyttiga syftet för ett kommualt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjige i kommue. Tuabygge är e viktig aktör för att upprätthålla e hållbar bostadsmarkad gällade arbetet med bostadssociala frågor och miljöarbete. Det kommuala ägardirektivet, gör att möjlighete fis för kommue att ge bolaget uppdrag, samt att ställa krav utifrå vad lagstiftige medger. Tuabygge har i uppdrag frå kommue att årlige i sitt bygga cirka 6-8 ya bostäder. Tuabygges lägehetsbeståd återfis i de flesta stadsdelara i Borläge tätort, samt i kommues midre tätorter utaför cetralorte. Betesgata i Bullermyre, Foto: Elisabet Calleberg Boedeutveckligsprogrammet 215-218 24 (28)
6.3 Kommues plaer och markiehav Det kommuala självstyret iebär att kommue har esamrätt att besluta om hur mark som är kommuägd ska bebyggas. Geom att äga mark i strategiska läge ka kommue atige geom att sälja eller hyra ut mark främja de typ av bostadsbebyggelse som det fis e visio om att förverkliga. Vid markavisig ka e traspares och tydlighet stärka kokurrese på de lokala bostadsmarkade. Plamoopolet iebär att kommue bestämmer hur mark skall avädas och bebyggas iom kommue. Geom det kommuala plamoopolet har kommue möjlighet att geom plaerig, prioriterig och ställigstagade skapa förutsättigar och ramar för e fugerade lokal bostadsmarkad, som ka utvecklas i e för kommue öskvärd riktig. Plaer ka vara både översiktsplaer och detaljplaer, varav detaljplaer är juridiskt bidade vid prövig av bygglov. Markiehav är ett verktyg för att möjliggöra e aktiv markpolitik och Borläge kommu har e stor markreserv både för bostäder och för verksamhetslokaler. Tillgåge på kommual mark skapar goda förutsättigar för e framtida expasio av bostäder. Detta iebär äve e stor hadligsfrihet som gör det möjligt att skapa mervärde i både gamla och ya område. Som markägare har kommue möjlighet att styra och ställa krav på de bostäder som produceras. Idag sker tilldelig av mark uteslutade geom direktavisig, vilket betyder att e itresset kotaktar kommue för sitt itresse att exploatera viss mark. Kommue ställer då i si tur krav på att itressete ka visa på e geomtäkt pla för exploaterige. Om partera är överes säljs seda marke till itressete. Ett stort atal färdigställda detaljplaer möjliggör ett ökat bostadsbyggade, och skapar e ökad flexibilitet för aktörer på bostadsmarkade. Ädå är detta ige garati för att fler bostäder byggs. Måga outyttjade detaljplaer ka vara ett tecke på att plaera ite är apassade till de behov som fis, eller att plaerige tillsammas med de byggherrar och företag som ka bygga bostädera har varit bristfällig. Alltför detaljerade detaljplaer tederar i måga fall att behöva göras om då de ite medger apassig efter ädrade förutsättigar. Eligt Boverkets allmäa råd om plabestämmelser för detaljplaer förespråkar fastighetsägara plaer som är geerella och flexibla. 6.4 Byggherrar möjliggör bostadsbyggade Bostäder byggs av byggherrar som upplåter bostäder med hyresrätt eller säljer dem med ägaderätt eller som bostadsrätter. De agerar på markades villkor och ivesterar där de tror att de får e rimlig avkastig på sia ivesterigar. Detta har skapat e situatio i Borläge där efterfråga på bostäder ökar. De ökade efterfråga har gjort att prisera på bostadslägeheter och ega hem har stigit kraftigt i kommue. Lösamhete att bygga bostäder i Borläge har därmed blivit större. Plaläggige har e avgörade betydelse för om byggherrar väljer att yproducera bostäder i Borläge. Kommues arbete och samspel med byggföretage har e stor påverka för hur de väljer att agera. Att fler byggherrar etablerar sig i Borläge är av cetral betydelse för att skapa ökad kokurres. På grud av de seaste åres förädrigar på bostadsmarkade har avkastige på bostäder i Borläge ökat. Rimligtvis bör itresset av att ivestera i bostäder i Borläge samtidigt öka hos byggherrar. I slutäda är det markades efterfråga som avgör om ett projekt kommer igåg och ka färdigställas. I dea del är kommues möjlighet att påverka begräsad. Boedeutveckligsprogrammet 215-218 25 (28)
7. s riktlijer för bostadsförsörjige 7.1 Förtätig av befitlig bebyggelse och kommade utbyggad i riktig mot Falu De övergripade bebyggelsestrategi för Borläge tätort är att stade ska förtätas i attraktiva läge. Översiktspla FaluBorläge ager att Städera ska förtätas, i första had i stadskärora iom 1 kilometers radie krig resecetrum. Strategi iebär e lokaliserig av offetliga fuktioer till cetrala läge, samt plaerig för e fuktiosbladig av hadelsföretag, tjästeföretag och bostäder. Eligt översiktsplae blir stadskärora på så sätt attraktiva och befolkigstäta med möjligheter till måga möte. Vidare ager översiktsplae att Förtätig är de viktigaste bebyggelsestrategi både i städera, i de midre tätortera och lägs kollektivtrafikhuvudstråke. Förtätige främjar fuktiositegrerig, och de bör i första had göras geom omvadlig av mark som reda är exploaterad. Utbyggad av kommade bebyggelseområde ska ske i riktig mot Falu, väster om Ru och i läge med e god tillgåg till kollektivtrafikhuvudstråk. Geom dea bebyggelseutvecklig ka största möjliga tillgäglighet till kommual och kommersiell service uppås, liksom gemesamt yttjade av tekiska försörjigssystem. Utöver stadskära är Barkargärdet och Oräs-Torsåg utpekade av översiktsplae som kommade utbyggadsområde. Merparte av de cirka 25 bostäder som ska yproduceras varje år byggs geom förtätig av Borläge stad och adra strategiska läge, samt i utbyggadsiriktigara för de tillkommade bebyggelseområdea. 7.2 Ökad plaberedskap ökar tillgåge på bostäder För att möta de ökade bostadsefterfråga utgår kommues utbyggadsstrategi frå ett behov av plaberedskap för cirka 25 bostäder per år fram till 218. E förutsättig för ett ökat bostadsbyggade i är e god beredskap för bostadsbyggade i de ataga detaljplaera. E avsakad av detaljplaer i attraktiva läge är e faktor som ka begräsa ybyggatioe av bostäder. De kommuala orgaisatioe ka geom att iförskaffa mark och färdigställa detaljplaer skapa ökade förutsättigarför e ybyggatio av bostäder. God plaberedskap hadlar ite ebart om att kommue har färdiga plaer för bostadsbebyggelse. Ett strategiskt täkade är av stor vikt vid prioriterigar av resurser och översiktlig plaerig. Med så flexibla detaljplaer som det är möjligt, fullt utyttjade av pla- och bygglages möjligheter och fokus på förakrig och förutsägbarhet ka kommue möjliggöra att extera byggherrar får tillgåg till byggbar mark. Markade ges då e möjlighet att fokusera på det de gör bäst, ämlige att bygga bostäder. E oroade tedes är att måga av de som arbetar i Borläge, väljer att bo i e aa kommu. E ökad plaberedskap av attraktiva bostäder är e viktig åtgärd för att kua väda dea tred. Kommue ska framöver arbeta aktivt med åtgärder i syfte att få fler av de persoer som är sysselsatta i Borläge, att äve bosätta sig i kommue. 7.3 Främjade av bladad bebyggelsestruktur Borläge ska vara e plats där det fis bostäder som passar alla medborgare. Olika typer av bostäder som har e variatio i storlek, pris och upplåtelseform behövs för att Boedeutveckligsprogrammet 215-218 26 (28)
möta de behov och öskemål som fis hos äldre, uga, grupper med särskilda behov, hemlösa och yaläda flyktigar. E bladig av olika upplåtelseformer iom samma bostadsområde främjar itegratioe i boedet. Ett område som käeteckas av e mågfald av olika bostäder, löper midre risk att präglas av boedesegregatio. Både i de uvarade bostadsområdea och vid plaerig av ya bostäder är det viktigt att sträva efter e bladig av olika upplåtelseformer. E variatio i bostadsutbudet skapar möjligheter för e mågfald av olika hushåll att hitta e bostad i Borläge. Detta skapar ökade icitamet för att fler av de som väljer Borläge som studie- eller arbetsort, att äve bosätta sig i kommue. Det förbättrar äve möjlighetera för befitliga kommuivåare att hitta e y bostad i sitt ärområde är ekoomi eller familjesituatioe förädras. E ökad fuktiosbladig av bostäder och arbetsplatser ger ökade kvalitéer i boedemiljö. I de absoluta ärhete till bostade ska det fias tillgåg till trygga och säkra miljöer för lek, idrott och rekreatio. Bostadsområde i Kvarsvede 7.4 Aktiv och ikluderade kommual markpolitik Både vid e försäljig av kommual mark och vid förvärv av ya fastigheter till de kommuala markreserve är det politiska uppdraget att agera aktivt. Vid all samhällsplaerig fis det e grudläggade iställig att göra detta i e tät samverka med byggherrar och etrepreörer. Vid markförvärv ska strategiska plaes och översiktsplaes utveckligsitetioer vara vägledade. För att skapa ett förtroede och därmed ett gott samarbete med aktörer på bostadsmarkade är e tydlig markfördeligspolitik frå kommues sida viktigt. Kommue ska ha e kotiuerlig bevakig av utvecklige av markbehovet i syfte att tillgodose det behov som fis för plalagd mark för bostäder. För att få ett bra markutyttjade över tid ska kommues markiehav hateras lågsiktigt och flexibelt. De 1 jauari 215 atogs e y lag som iebär att alla kommuer som arbetar med markavisig ska ha ataga riktlijer gällade detta. Syftet är att kommue har e tydlighet i ett tidigt skede så att itresseter för bostadsbyggade är väl iförstådda i hur processe sköts och vilke tidsprogos som gäller. Vid e plaerad exploaterig Boedeutveckligsprogrammet 215-218 27 (28)
av bostäder ska kommue se till att erforderlig mark fis tillgäglig. Borläge kommu arbetar för ärvarade aktivt med ett framtagade av riktlijer för markavisig. 7.5 God dialog med aktörer på bostadsmarkade Kommues asvar syftar främst till att skapa förutsättigar för bostadsbyggade, ite att på ege had bygga bostäder. E god dialog mella kommue och privata bostadsföretag är viktigt för ett ökat bostadsbyggade. Framför allt har kommue ett asvar för att det ska fias mark- och plaberedskap i attraktiva läge, där det fis ett itresse hos byggherrar att bygga bostäder. De företag som är verksamma i byggbrasche ska vara väl ivolverade i de kommuala plaerigsprocesse. Kommue ska med hjälp av e aktiv dialog med aktörer på bostadsmarkade arbeta proaktivt vid plaläggig. Kosekvese riskerar aars att bli att kommue plaerar för bostadsområde där det sakas ett itresse frå byggbrasche att expadera. Kommue ska aktivt bevaka fastighetsmarkade, och därmed ha e god käedom om vilka behov som fis. ska aktivt förakra till aktörer på bostadsmarkade att det är ekoomiskt fördelaktigt att bygga bostäder i Borläge. Fler verksamma byggherrar i Borläge skapar e större kokurres och möjliggör ett öket bostadsbyggade. Samarbetet om boedeplaerig mella Falu och Borläge ska utvecklas och tillsammas ska FaluBorläge markadsföras som bostadsregio. Geom ett tydligt ägardirektiv ka det allmäyttiga bostadsbolaget AB Stora Tuabygge fullgöra sia uppgifter på ett godtyckligt sätt. E gåg per år ska bolaget geomgöra e iformatio till kommufullmäktige med avseede på ekoomi, verksamhet, strategi och viktiga hädelser i bolaget. Tuabygge ska medverka till att skapa social gemeskap och ökad itegratio i boedet, samt verka för ett hållbart och tryggt boede i de område där bolaget tillhadehåller bostäder. Bilagor 1. Utbyggadspla för 216-218 2. Karta över stadsdelar Boedeutveckligsprogrammet 215-218 28 (28)