SMILE Övningar om identitet. Övningarna är tänkta att vara flexibla. Vissa övningar passar en klass bättre än en annan. Vi uppmanar läraren att välja ut de övningar som passar klassen bäst och sätta dem i ett lämpligt sammanhang. Mål: Dessa övningar uppmuntrar elever till att sätta sig själv i relation till historien, nutiden och framtiden. ta reda på vilka delar av sin identitet som ändrats och hur identiteten ser ut i dag hitta orsaker till stabilitet / trygghet och förändring Eleverna bör spara text och material som speglar deras tankar och svar, dessa kan ligga till grund för diskussioner med andra. 1. Leta upp ett fotografi taget 5 år sedan - Hur har jag förändrats sedan dess, mina idéer och tankar. - Vilka intressen hade jag då, vilka intressen har jag i dag? - Vad var jag bra på i skolan då, vad är jag bra på i skolan i dag? När dessa uppgifter är gjorda, bilda små elevgrupper och diskutera svaren. Som lärare kan du förbereda en presentation på storskärm, för att få hela klassens respons med en diskussion kring frågorna. II Samla tillsammans fakta som stöd för dina svar i övning 1. Elever kan använda fotografier, täckningar och annat samlat material från föräldrar, släktingar och lärare etc. III Vem är jag själv om fem år? Vad vill du vara om fem år? Du kan rita dig själv, hur du vill vara och hur den värld ser ut som du vill leva i. (Skriv en dikt om du vill ) Du kan ta hjälp av svaren som du gav i övning 1. 2. Familjeidentitet Mål: Övningen uppmuntrar elever att bli medvetna om sina rötter och familjens historia undersöka och jämföra sitt sätt att leva som elev med tidigare generationers sätt att leva som skolelever. I Skriv din släkts historia Du måste bestämma var du ska börja, hur mycket som ska få plats i historien och vad du kan tillåta dig att berätta för att illustrera din familjs/släkts historia.
Du kanske hittar intyg, fotografier och andra bevis du kan använda. Glöm inte att ställa frågor till äldre människor. Muntliga berättelser kan ge nog så viktig och spännande information. Det är intressant att jämföra din historia med andra släkthistorier i klassen. Ser du likheter och olikheter? den här aktiviteten kräver stor försiktighet, elever och dess familjer får inte känna sig pressade att avslöja saker som de vill hålla privat. Övningen kan introduceras av dig som lärare genom att du själv presenterar ett exempel, en version av din familjs släkthistoria och uppmuntra eleverna att välja sin version när de skriver sin historia. II Hur var mina föräldrar/äldre släktingar i min ålder? Förbered i grupper om tre ett frågeformulär som du ska ge till tre äldre människor inkluderat någon i din familj. Att samla fotografier kan vara en hjälp. 3. Din lokala identitet Den här övningen kan göra tillsammans med övning 6 och 8. Mål. Eleven får möjlighet att identifiera vilka delar som skapar den lokala identiteten. reflektera över vad som man mest identifierar sig med i den lokala miljön. I Gör en lista på personer i din sportförening, dramagrupp, musikgrupp eller annan ungdomsgrupp. Samla material om dessa grupper till en presentation. Vilken grupp tillhör du eller skulle vilja tillhöra? Detta kan bli en klassövning med diskussion i varför vissa grupper har fler medlemmar än andra osv. II Gör en karta på din lokala omgivning Markera de platser som är attraktiva att besöka och de platser som är mindre trevliga att vara på. Hur kan man förändra en plats så att det blir en plats man gärna vill vara på?
4. Min favoritplats och mitt favoritrum Mål: att eleverna muntligt, i detalj skall beskriva en vardaglig plats ur minnet. På så sätt öva sig i att skapa bilder och beskriva platser i detalj hämtade ur minnet. Beskriv ditt favoritrum/plats ur minnet. Det kan vara ett rum i ditt hus, sovrum, vardagsrum eller ett rum hos din granne eller ett rum på fritidsgården. Det kan vara ett rum du är i varje dag eller ett rum du varit i några få gånger. Du kan göra övningen med en kompis men tänk på att det kan vara roligare att beskriva för en person som inte varit på platsen tidigare. Beskriv rummet i detalj Låt en kompis göra en skiss, teckning på det du beskriver när du berättar. Titta inte på teckningen förrän den är klar! Låt din vän beskriva sitt favorit rum medan du gör en ritning Visa varandra resultatet. Hur blev det? Ser rummen ut som de gör i verkligheten? I Övningarna får eleven beskriva ett rum ur minnet. De kan behöva lite hjälp med att komma i gång. Du kan behöva börja med att prata om hur man beskriver rum. Många barn vill börja med att beskriva deras rum fysiskt. Alltså hur stort rummet är färg, stil på möbler och liknande. Resultatet beror på vilka frågor du startar övningen med. Du kan starta lektionen genom att på olika sätt beskriva rum. Varför inte prova med: Vilken tid på dagen är det? Vad kan du se där? Vilken färg? Vad kan du höra? Vad kan du lukta? Vad känner du för känslor i rummet? Glädje? Rädsla? Hemkänsla? hemlängtan? Känner du något annat? Är det varmt? Kallt? dragit? 5. Rum och platser i filmer, böcker och målningar Ett annat sätt att beskriva ett rum är att titta på hur rum porträtteras i media som film, TV, litteratur och konstverk. Visa eleverna en bit ur en film där ett rum beskrivs. Välj en film från en känd barn/ungdoms bok eller serie från ditt eget land. I Titta noga på miljön och inte på aktörerna. Diskutera betydelsen av rummet, samla dina iakttagelser du kan också göra en skiss som beskriver det du sett och hört. Titta på filmavsnittet igen och ifrågasätt sina iakttagelser.
Du kan även göra denhär övningen med filmklipp som beskriver volym, fasader eller kända byggnader. II Läs ett avsnitt ur en bok där ett rum beskrivs. Välj ett avsnitt som är typiskt från din del av landet. Det kan berätta om hur personer lever nu eller levde förr. 6. Se på ett konstverk, en målning där nationaliteten eller den lokala identiteten är presenterad. Mål: Övningen gör det möjligt för eleven att upptäcka olikheter och likheter i rum skildrade i konstverk upptäcka på vilka sätt nationalitet och lokalitet skildras i konsten Titta på en bild och ställ dig följande frågor: Vad skulle du använda detta rum till? sova? studera? äta? bo? Vilka färger, toner och nyanser är använda? Vilka olika geometriska former kan du hitta i rummet? Vilka sorters möbler ser du? Uppskatta storleken på rummet. Hur känns det här inne, varmt, kallt, stressigt, säkert, fult, bekvämt? Skulle du vilja ändra på någonting? Hur är detta rum i jämförelse med ditt eget rum? Syns det att det här rummet kommer från ditt land, din del av landet? Om inte, varför inte? Samla konstbilder som vykort, affischer, bilder från internet osv. som visar olika rum. Se till att olika kulturer är representerade. 7. Gör en modell av ett rum som du skulle vilja bo i Mål: Övningen låter eleverna uttrycka en idé i tre dimensionell form, välja lämpligt material och använda materialet på ett kreativt sätt. För att göra en modell av ditt rum använd enklet material och försök att återanvända material som du annars skulle kasta. En gammal skokartong eller liknande är perfekt att börja med. Du kan behöva: Papper i olika färger Papperslim Färg, färgpennor och penslar Linjal Välj ut material som tex. bomull och tändsticksaskar som kan passa till möbler i ditt modellrum. Du kan också samla tapetprover och utklippta bilder från veckotidningar.
Det är viktigt att du har en bild på hur ditt rum ska se ut innan du börjar tillverka det. Gör först en ritning och diskutera i grupp i klassen: Många rum är lika och har mycket gemensamt. Vad kommer att göra ditt rum unikt? Rummets storlek, proportioner, höjd, längd och bredd. Möblerna Färger och tapeter Golvet, vilket material och mattor Stereo, video, TV och dator Belysning och lampor Fönster och dörrar Bilder och dekorationer Hur ska du ge ditt rum den rätta känslan? Tänk på orden: varm, kall, glad, bekvämt, modernt, elegant, läckert. Du behöver ta fram en del material till eleverna som ett komplement till det material de samlat ihop själva. Gör en tidsplan när det ska bli färdigt, annars drar en sådan här uppgift lätt ut på tiden. 8. Min hemmiljö - Ute - Inne Mål: Övningen ger eleverna en större kännedom om sin hemmiljö och låter dem uttrycka miljöer på ett kreativt sätt. Utanför mitt hem Titta ut genom ditt fönster och gör följande: 1. Gör en lista på allt du ser; träd, bilar, lyktstolpar, människor, staket, trottoarer, trädgårdar osv. 2. Beskriv hur det känns utanför ditt hem; mörkt, ljust, otäckt, torrt, vackert, mystiskt, varmt. Beskriv med så mycket detaljer som möjligt. 3. Gör en teckning som fångar så mycket detaljer som möjligt 9. Inne i mitt hem Gör nu motsatsen. Gå ut och titta in genom ditt fönster. 16. Gör en lista på allt du ser, möbler, färger osv. 17. Beskriv hur det känns inne hos dig; mörkt ljust, dunkelt, otäckt, torrt, vackert, mystiskt, varmt eller kallt. 18. Försök att beskriva hur det känns med så mycket detaljer som möjligt 19. Gör en teckning, försök få med så mycket detaljer som möjligt Skriv en dikt med titlarna. Inne hos mig. Utanför mitt hem Här är några hjälpande ord:
Lukt, färg, ljud, rent, smutsigt, ensamt, farligt, säkert, deprimerande, praktiskt, cement, plast, träd, buskar, landskap, stadsliv, trafiken osv. Genom att börja lektionen med att öva sin observationsförmåga så är det lättare att beskriva sin miljö på ett mer detaljerat sätt i ord eller bild. För att undvika svar som "det är tre stolar" kan eleverna uppmuntras i at titta på textur, material, färg och form och söka efter olika ord som beskriver detta. 10. Hur har min familj / släkt levt tidigare i historien? Övningen kan göras tillsammans med övning 2 som handlar familjeidentitet. Mål: Övningen uppmuntrar elever att bli medvetna om sin historia och relationen till sin egen släkts historia och börja undersöka och jämföra olika sätt att leva som elev nu och som elev tidigare i historien. Gör en beskrivning på olika bostäder som din familj / släkt har bott i Om släkten bott i samma hus flera generationer beskriv hur huset har förändrats under den tiden. Intervjua dina föräldrar, mor / farsföräldrar eller annan medlem i släkten som kan berätta hur de levde när de var i din ålder. De kommer kanske även ihåg hur deras mor/far föräldrar bodde. Samla fotografier eller gör teckningar som kan beskriva det som de berättar. Du kan fråga om: Hur stort var huset? Hur många rum var det och hur såg rummen ut? Hur många sovrum? Hur många bodde där? Vilka färger kan de komma ihåg? Vilka former kommer de ihåg? Vilka ljud kunde man höra i huset? Hur värmdes huset upp? (öppen spis?, kol?, gas? ved? elektricitet? Gör en affisch med ett familjeträd av ord, bilder och fotografier som visar hur din familj har levt genom tiderna. Som med alla övningar rörande familjen är det mycket viktigt att behandla materialet med största försiktighet. 11.Ord för att beskriva hus Övningen kan göra tillsammans med övning 3 som berör lokal identitet. Mål: Övningen gör det möjligt för elever att identifiera vad det är som bildar en lokal identitet
reflektera över de delar som de mest identifierar sig med i den lokal miljön. Här följer ord som kan användas för att beskriva en byggnad. Vissa ord är kanske svåra att förstå. Försök ta reda på vad de betyder, använd en uppslagsbok eller fråga din lärare. Balanserad Målad Rund Harmonisk Holistisk Entusiastisk Enkel Flexibel Glad Söt Maskulin Feminin Hård Stängd Inbjudande Ostabil Seriös Slät Ovanlig Omålad Monotom Modern Moderlig Mäktig Neutral Enkel Livlig Lekfull Mjuk Kompakt Kall Lugn Institutionell Reducerad Extravagant Symmetrisk Proportionerlig Provinsiell Respekterad Ren Rik Rytmisk Rörlig
Lat Stabil Stark Svag Överflödande Impulsiv Gammal Varm Välkomnande Dekorerad Vänliga hälsningar Tung Säker Nöjd Tråkig Traditionell Teknisk Komponerad Spännande Vilka byggnader passar in på något av dessa ord? Ta bilder av olika hus i din närhet och välj ord som best beskriver dessa byggnader. Arbeta ensam eller i små grupper. När du är färdig jämför med andra elever. Valde de samma byggnader som du? Se till att alla elever har tillgång till kamera. 12.Ljuden omkring oss Mål: Övningen gör det möjligt för elever att bli medvetna om ljud omgivningen se hur ljud påverkar oss i vår miljö Alla byggnader och rum har sina egna speciella ljud. Ljud hjälper oss att skapa karaktär åt en byggnad. Ljud påverkar vårt sätt att uppfatta volym och rymd. Ibland kan ljud påverka oss på sätt vi inte är medvetna om. Ljud kan göra oss lugna, stressade, glada eller arga. I vissa byggnader är vi väl medvetna om ljud, t.ex. i ett bibliotek. I vissa byggnader används ljud för att manipulera oss, t.ex. i mataffärer där man spelar en speciell musik för att få oss att slappna av och förhoppningsvis köpa mer. Ljud 1 Ljud 2 Caféljud fotsteg i trappan Ljud 3 Ljud 4 Nyckel i dörr Dörr öppnas Vilka platser associerar du med dessa ljud? Gör en teckning för att beskriva de platser du hör.
Gå ut och samla ljud från platser i din närmiljö. T.ex. från en marknad, en skolgård, en affär, en bil, en kyrka eller från skogen. Samla ljuden för personer som aldrig varit där Se till att eleverna har tillgång till bandspelare. 13.Gör en stadsvandring ( främst för läraren) Mål: Övningen gör det möjligt för elever att bli medvetna om byggnader i deras närmiljö när det gäller arkitekturstilar och den historiska utvecklingen. Alla som vill kan planera och leda en stadsvandring i staden eller närområdet. Barn kan i skolan planera en vandring till lokala attraktioner med sina vänner och familj. Många elever reser på loven till platser eller städer som är historiskt intressanta. Elever kan för detta ändamål planera en stadsvandring och överraska sina föräldrar. En stadsvandring planerad av läraren kan inbjuda till många intressanta lektioner i klassrummet. Gatan kan också bli ett klassrum! En stadsvandring kan starta i närmiljön, den egna gatan eller i staden eller på en mindre känd plats som har en intressant arkitektur eller historia. Några tips för att planera en stadsvandring: Välj med omsorg området du ska titta på så att det passar åldern och intresset i gruppen. Se till att du väl har läst på om platsen. Om du är nybörjare välj en plats som du väl känner till. Det underlättar också om du har ett tema eller särskilda frågeställningar som du presenterar innan du börjar vandringen. Risken är annars att det blir för mycket för dig att presentera. Kan du hitta bevis och spår från olika: Historiska byggnader? Husstilar? Textur? Husdekorationer? Fasader och detaljer som fönster, dörrar, tak och färger? Material: trä, sten, betong, tegel, glas, metall? Geometriska former: symmetri, repetition, skala? Hus i landskapet, placeringen av hus i relation till varandra? Om du väljer att vandra i en historisk miljö är det en god idé att planera vandringen så att du vandrar från det äldsta huset till det senast byggda. Det ger ett visuellt och historiskt perspektiv på vandringen. Förutom byggnader finns det andra saker vi kan titta på i en stadsvandring. En vattenpump eller fontän kan berätta om var folk fick sitt
vatten ifrån förr i tiden. Äldre gatubelysning berättar en historia. Gatubelysning i dag är ofta designade för att passa den nya arkitekturen. En stadsvandring behöver inte vara endast i gatunivå. Försök om det är möjligt att se husen från olika nivåer. Från toppen av en backe ner mot byggnader, från insidan av ett hus tittande ut eller se upp på ett hus från skyltfönsternivå. Välj några strategiska platser på din vandring där du kan stanna och ge information. Tänk på att alla måste höra vad du säger och se den byggnad du pratar om. En vandring för barn behöver inte varar längre än 40 min, men kan ta en hel dag eller längre om ni är på besök i en vacker stad. En stadsvandring är perfekt om du vill ge eleverna övningar att slutföra i klassrummet. Ta med kikare och kamera alternativt videokamera för att dokumentera det ni ser. Historiska frågor kan vara: Varför är detta en speciell plats? Hur levde folk här förr i tiden? Kan du hitta spår av den äldsta respektive senaste byggnaden på platsen? Kan du hitta bevis för att byggnaden har förändrats? 14.Beskriva färger och nyanser Färg påverkar våra känslor. Detta fenomen hittar vi i naturen men det används också medvetet av människan i vissa situationer. Gult och svart betyder att det är fara. Rött betyder att någon är arg, blått att något är kallt. Vilken färg skulle du välja för att färgsätta ett lugnt och avslappnat rum? Här är en lista på ord som vi kan använda för att beskriva färg. Vilken färg tycker du passar till dessa ord? Spännande Varm Kall Lugn Stark Svag Hi - tech Söt Hård Sofistikerad Traditionell Modern Tråkig Livlig Kitschig
Sliskig Läcker Manlig Kvinnlig 15.Geometriska former Geometriska former skapas när en rak linje omsluter en volym. De enklaste formerna är kvadraten, rektangeln, cirkeln och triangeln. Leta efter geometriska former i din närmiljö. På väggarna kan du hitta rektanglar och kvadrater där dörrar och fönster sitter. Träpanelen på trähusen bildar långa smala rektanglar och tegel på tegelhusen bildar små rektanglar. Samla geometriska former. 16.Volymer När vi sätter samman två dimensionella geometrisk former får vi en tredimensionell form. En kub, en glob, ett halvklot, en pyramid är tredimensionella former. Insidan av formen kallas volym. En volym kan vara fylld eller tom. Jämför en golfboll med en pingisboll. När man ska bygga ett hus använder man sig av två dimensionella former för att göra en ritning och tredimensionell former för att bygga en struktur, en modell. Samla tredimensionella former. 17.Se på mönster Vi skapar mönster när vi sätter samman linjer och geometriska former. I datorn kan man skapa mönster med upprepade linjer och former. 18.Symmetri och asymmetri Några bokstäver är symmetriska och kan delas på två halvor. T.ex. A, H och M Andra bokstäver är asymmetriska som G och L. Det är på samma sätt i byggnader, försök att hitta en symmetrisk sida på en byggnad. 19.Regelbunden och oregelbunden form Gör en bild Du behöver färgat papper, saxar, lim och vitt papper. Rita regelbundna geometriska former med hjälp av linjal och passare. Rita oregelbundna former för hand. Gör en bild genom att klippa ut och klistra de regelbundna geometriska formerna på ett vitt papper.
Gör en annan bild genom att klippa ut och klistra de oregelbundna formerna på vitt papper. Ge bilderna ett passande namn och sammanhang. Visa eleverna bilder gjorda av Kandinsky, Klee och Mondrian. 20.Skala Ungefärlig skala Gissa ungefärlig höjd och längd på de tre byggnaderna på teckningen ( se aktuell bild under övning i smile-sitens byrålåda) Hur hög är huset om mannen är en meter? Hur högt är huset om mannen är tre meter? Hur högt är huset om mannen är femton meter? Hur högt är huset om mannen är 15 decimeter? Hur högt är huset om mannen är 170 centimeter? SMILE övningar på museum Dessa övningar uppmanar elever att undersöka och kritiskt granska museer i elevernas närhet. Det finns mycket att förbereda innan museibesöket. Övningarnas upplägg fungerar bäst om det finns ett förberett samarbete med museet så eleverna kan komma dit regelbundet. Övningarna är tänkta att vara flexibla. Vissa övningar passar en klass bättre än en annan. Vi uppmanar läraren att välja ut den aspekten som passar klassen bäst och sätta den i ett passande sammanhang. Övningarna består av 4 huvuduppgifter och 2 kompletterande uppgifter. Mål: övningarna är gjorda för att ge elever förståelse och kunskap om: hur museer fungerar urvalet vid uppförandet av en utställning människorna som väljer ut vad som skall visas kriterierna som används för att göra urvalet hur urvalet påverkar presentationen av det lokala området hur representationen på museet gynnar eller hindrar individuella och grupper från att hitta sin identitet i utställningarna. 21.Vad finns på ditt lokala museum? Ta tid att undersöka ditt lokala museum och välj 2 föremål som intresserar dig. Ta ett fotografi av föremålen eller rita av dem. För varje föremål skriv en mening som förklarar varför just dessa föremål intresserar dig.
Försök att hitta följande information om varje föremål, du kan behöva fråga någon som arbetar på museet. (Det här kommer att ge dig en idé om vad personer på museet jobbar med och på vilket sätt.) 1. När tillverkades ditt föremål och vem tillverkade det? 2. Vad är det gjort av? 3. Vem tillverkades det för och vem har haft det? 4. Varför är föremålet på museet? 5. Vem bestämde att det skulle vara på museet? 6. När kom föremålet till museet? 7. Hur fick museet föremålet och hur mycket kostade det? Övningen ger eleverna möjlighet att utforska museet på ett nytt och fritt sätt: De får undersöka vad som intresserar just dem vilket samtidigt är ett led i sökandet efter den egna identiteten på museet. Eleverna skall uppmanas att läsa skyltar och texter noggrant, du kan behöva hjälpa till med detta om språket som används på museet är svårt att förstå. Uppmana även eleverna att se hur föremålen har valts ut för att representera en viss tid i historien. Finns alla klasser i samhället representerade? Ex. arbetsklassen, kvinnor osv. Om inte, vilka grupper har uteslutits? Om du arbetar med en museiintendent eller museilärare kan det hjälpa eleverna att besvara de sista tre frågorna. Detta kan leda till en diskussion med museet om museets policy, ambitioner, budget och processen i att dokumentera utställningar. I grupper om 6 kan du nu konstruera en guidebok till museet som visar dina favoritföremål, ge information om dem och berätta varför de är viktiga. Om du har valt samma föremål som någon annan kommer du att upptäcka att ni kanske fått olika svar på frågorna. Försök att få med dem alla. Informationen som du fått till din guidebok presenterar den er lokala historia? Detta kan leda till en diskussion om museets betydelse när det gäller att berätta historien om samhället och hjälpa folk förstå hur lokaliteten blivit som den är. 22.Museum och folks liv Mål: Övningen utvecklar några av frågeställningarna som introducerades i första aktiviteten. De ger eleverna möjligheten att se vilkas liv som representeras i museet, och hur de presenteras. Innan övningen på museet diskutera med eleverna vilken information som är intressant att ta reda på om folk som levt tidigare i historien. Du kanske kommer fram till: När de var födda
När de dog Hur de bodde Stora händelser i deras liv. (Kan göras som en storyboard) Vilka frågor bör du ställa om särskilda människor? Tex. affärsinnehavare, industriarbetare osv. Utifrån diskussionen gör ett manus inför besöket som kan fyllas i på museet. Utforska museet igen och denhär gången titta efter enskilda personer eller kategorier av personer som museet berättar något om. Varför tror du att det berättas om denhär personen i utställningen? Samla ihop alla personskildringar som din klass valt ut. Lägger du märke till något vanligt drag hos personerna som t.ex. kön, klass, välstånd? Är det någon annan person som du skulle vilja ha representerad på museet? Varför? Efter denhär diskussionen kan det bli möjligt att se att museet koncentrerar sig på att ge information till de som redan har kännedom om ämnet, kanske riktar de sig till medel eller överklassbesökare. Det kan vara så att du arbetar i ett område där inslaget av vanligt arbetarfolk är väldokumenterad och informationen är organiserad, av t.ex. branschen. Aktiviteten bör därför genomföras på ett analyserande sätt. 23.Gör ett eget museum Mål: Övningen ger elever möjlighet att utforska sin egen identitet på museet genom att fundera över vilka saker om är viktiga för de själva som individer och som invånare i den lokala miljö som museet är tänkt att representera. Det som inkluderas eller saknas i dessa aktiviteter kan bli ramarna för elevernas eget museum! Övningen kan få elever att upptäcka att en aspekt på deras eget liv kan på något sätt vara presenterad / representerad på museet. Välj fem föremål från dit hem som berättar om dig själv och din familj. Du kan göra en utställning av dessa föremål i klassrummet eller representera dem med teckningar och bilder. Kan du skriva skyltar till dessa likt de som finns på museet? Vilken information behöver du för att skriva dessa skyltar? det kan vara bra att bestämma i klassen vad som brukar stå på museets skyltar. Inta försiktighet så inte elevernas urval ifrågasätts på en personlig nivå.
Eleverna väljer sedan ett föremål som de vill ska representera dem. Sedan måste ytterligare ett urval göras för de föremål som skall vara med på klassens museum t.ex. 10 utav 30 föremål utses. Vilka kriterier använder du för att välja ut dessa föremål? Besök nu museet Hittar du föremål som är liknande det du valt? Om du gör det är det exakt lika eller av samma typ? ( ex. hittar du samma leksaksbil, någon leksak från en annan tidsperiod eller ingen leksak alls?) Varför tror du föremålet är på museet? Diskutera med klassen. Dethär är en svår övning eftersom den utgår ifrån att undersöka och se likheter och olikheter. Elever kan hitta leksaker som de kan jämföra med för att se hur sättet att leka har förändrats genom tiderna. Det kommer också att finnas vardagliga föremål och kanske religösa eller kulturella föremål. Tanken är att börja undersöka i vilken omfattning elevernas uppfattning om dem själva och deras familjer och andra sociala grupper är representerade på museet. 24.Finns din närmiljö / lokala plats representerad på museet? Mål: övningen uppmuntrar eleven att identifiera olika aspekter på sin lokalitet som kan vara representerad i museet. Som klass diskutera var eleverna tycker är viktigt när det gäller platsen för lokaliteten. Detta kan inkludera affärer, lekplatser, simhallen, stadshuset osv. Eleverna ska bestämma varför platserna är viktiga och förbereda ett undersökningsformulär som skall användas på museet. Gör en lista i rangordning på platserna, en kolumn varför de är viktiga och en tredje kolumn som lämnar plats för ev. info om platsen som de hittar på museet. Besök ett museum med ditt frågeformulär och samla så mycket information du kan om de platser som du tycker är viktiga. Är alla dessa platser representerade? Kan du ta reda på varför de inte finns med? Gör en lista på den information som du saknar Slutfrågan kan antingen leda till en fortsatt lokal historieundersökning eller klargöra för eleverna vilka kunskaper som fattas. 25.Kompletterande fråga:
Vem jobbar på ett museum? Övningen kan endast göras med fullt stöd från museipersonalen! Mål: att ge elever möjligheten att se att museum är en plats där människor jobbar och bestämmer vad som ska ställas ut för att representera samhället eller närmiljöer. Efter godkännande och diskussion med museipersonalen gör intervjufrågor som eleverna kan ställa till personalen. Storleken på grupperna och hur många som kan intervjuas vill givetvis variera beroende på vilket museum man besöker. Det kan vara viktigt för elever att ta reda på: vad museiledningen gör, vad museilektor, museilärare, intendent, guider, arkiv och bibliotekspersonal gör. Vad som är viktigt med deras jobb Varför de samlar saker till museet på det sätt de gör Varför de ställer ut saker på de sätt de gör Elever kan också försöka ta reda på följande om senaste förvärvade föremål: Varför var det införskaffat och hur mycket kostade det? Vad berättar detta föremål för oss om relationen mellan museet och samhället/vår lokalitet? Eleverna kan ta bilder på museipersonalen och det senaste införskaffade föremålet. Vi fortsätter att undersöka och förstå museets roll i att presentera / representera en identitet av samhället och vår närmiljö.