1. Webbenkät för uppföljning av engelska i skolår 1 sid 19 2. Uppföljningsblankett för engelska i skolår 1 sid 20

Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 4. Analys och bedömning av resultatet sid 15 5. Avslutande tankar med åtgärdsförslag sid 17 Källor och referenser sid 18 Bilagor 1. Webbenkät för uppföljning av engelska i skolår 1 sid 19 2. Uppföljningsblankett för engelska i skolår 1 sid 20 Barn- och ungdomsnämndens presidium 2010-11-03 Barn- och ungdomsförvaltningens centrala samverkansmöte 2010-11-10 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2010-11-25 Dnr BU 2007/0525 Framarbetad av: Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Charles Lundholm, jämställdhetsutvecklare/genuspedagog Ingrid Karlsson, genuspedagog 2010-12-16 Fotografier: Matton 2

Sammanfattning Utifrån nämndens plan för uppföljning har så skett av engelska i skolår 1. Uppföljningen har genomförts genom riktad webbenkät för att erhålla rektorers bild av engelska som en del i det språkliga lärandet, samt genom diskussionsforum med undervisande lärare i engelska i de tidiga åren. De bilder som härigenom erhållits påvisar följande: Engelskundervisning i skolår 1 sker i samtliga skolor i Halmstad och att den då vanligtvis inte ligger schemalagd, utan sker när det passar in. Då bedrivs vanligtvis korta 10-minuterspass med mål att anknyta till områden som eleverna är bekanta med och har användning av. Utifrån kvalitetsaspekter, kommande statliga förändringar med ny kursplan och tolkning och implementering av den, samt förslag om lärarbehörighet kan det vara angeläget för rektor att på skolan kartlägga behörigheten i ämnet. Lärare behöver mötesplatser för att problematisera kursplanen och ta del av debatter som förts och förs kring språkinlärning och språkmetodik. Stödet som såväl rektorer som pedagoger uttrycker behov av utifrån denna uppföljning av engelska i skolår 1, består huvudsakligen av organiserade mötesforum/-platser för pedagogiska samtal och bedömning samt kompetensutveckling för att stärka ämneskompetens och didaktisk ämneskompetens. För att höja kvaliteten i undervisningen är det angeläget att lärarna tar del av och reflekterar över varandras erfarenheter. Genom att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till varandra kan lärare får syn på aspekter de inte sett tidigare i sin egen undervisning och ett kollegialt lärande komma till stånd. Rektors roll i och ansvar för att kontinuerligt skapa mötesforum för systematisk reflektion, uppföljning och utvärdering är häri betydelsefull. Åtgärder som föreslås utifrån uppföljningen är följande: Stärk rektor ytterligare i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla verksamheten enligt punkterna nedan - Organisera mötesforum, där lärarna gemensamt och kontinuerligt analyserar engelskämnets progression, aktuell språkforskning och språkmetodik samt tid för samtal och gemensam planering av engelskämnet i ett 1-9-perspektiv. - Stärk lärarnas ämneskompetens samt didaktiken och metodiken i engelska. - Stärk spridandet av goda exempel. 3

1. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för 2008-2010. Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i april 2008. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar Årligen, senast november 4

Uppföljningsansvaret påverkar alla inom BUF. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela förvaltningen; Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. BUN får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Nedan finns en bild som illustrerar hanteringen av uppföljningen på alla nivåer inom förvaltningen. 5

2. Genomförande av utvärdering Bakgrund och syfte Den 10 december 2007 beslutade BUN att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1. Engelskämnet tillförs inga fler undervisningstimmar när språkstarten tidigareläggs, utan de 480 timmar som utgör ämnets garantitid för grundskolan sträcks i stället ut över fler årskurser. Språkutvecklingen begränsas inte till det svenska språket. När det gäller engelska och andra språk måste skolan se till den värld som vi lever i idag - en värld som präglas av globala kontakter. De nya kommunikationsmöjligheterna gör att flickor och pojkar dagligen kommer i kontakt med andra kulturer i hela världen. Oftast används engelskan som ett verktyg i denna kommunikation. Engelska måste därför vara en given och naturlig del av lärandet under hela grundskoletiden. Eleverna stöter i dag på många varianter av engelska utanför skolan. De möter engelska i skiftande sammanhang: i teve, i filmer, i musikens värld, via internet och datorspel, i texter och vid kontakter med engelsktalande. [ ] I ämnet ingår både att granska det innehåll som språket förmedlar och att språkligt dra nytta av det rika och varierade utbud av engelska som barn och ungdomar möter utanför skolan. Skolverket; Kursplan för engelska Våra attityder till andra språk och kulturer grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att från början väcka barnens och elevernas intresse för språk och uppmärksamma och uppmuntra inlärning av flera språk. För barn och ungdomar är språkutveckling av avgörande betydelse för självkänsla, identitet och lärande. Det är också därför angeläget att elever och lärare dokumenterar och följer varje elevs språkutveckling och språkinlärning. Skolverket; Europeisk språkportfolio En kommunikativ och funktionell språksyn De senaste femton åren har forskningsintresset kring språkundervisningen flyttats från läraren till själva lärandeprocessen och eleven som delaktig och aktiv i den egna språkutvecklingen. Forskning om strategier och metoder för det framgångsrika lärandet i språk kan sägas ha vänt upp och ned på det traditionella sättet att se på språkundervisning med tonvikt på formkunskaper och i stället banat väg för den kommunikativa och funktionella språksyn som genomsyrar såväl internationella som nationella styrdokument för språk. Därmed blir frågeställningar om hur man lär sig språk och på vilka sätt flickor och pojkar lär sig bäst centrala för skolans språkundervisning. I båda läroplanerna (Lpfö 98 och Lpo 94), och i grundskolans kursplaner, konstateras att språkutvecklingen ska ses som sammanhängande helheter. Detta innebär att ett modernt språk inte bör delas upp i t.ex. separata moment som lärs in i en given turordning. Skolverket beskriver i sin kvalitetsgranskning Läs- och skrivprocessen tre olika miljöer för lärande den flerstämmiga, tvåstämmiga och enstämmiga. Den flerstämmiga miljön, den aktiva språkmiljön, beskrivs på följande sätt: Med detta menas att olika elevers röster får komma till tals och att eleverna får möjlighet att konfrontera sina idéer, uppfattningar och tankar med andras. I ett sådant samtalande kan läraren också mycket tydligt få syn på sina elevers förståelse av det som avhandlas och läraren är en vägledare i arbetet, inte en domare. Elevernas initiativ i kommunikationen blir tagna på allvar och integrerade eller vidareutvecklade. Skolverkets skrift Läs- och skrivprocessen 6

Några grundtankar i styrdokumenten är att det är viktigare att kunna få någon att förstå vad man säger än att ha ett perfekt uttal; viktigare att kunna ta till sig själva innehållet i en text än att veta vad alla orden betyder; viktigare att kunna skriva ett begripligt brev än att kunna formulera språkligt felfria meningar. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanens målformuleringar för årskurs 5 och 9. I årskurserna 4, 5 och 6 säger sig många elever tycka att det är pinsamt att prata engelska i klassen/gruppen och många har prestationsångest och tror att allt måste vara perfekt för att de ska våga prata. Yngre elever däremot, i årskurserna 1-3, tycks inte ha några som helst bekymmer med att kommunicera på engelska. Även inom språkforskningen anges fördelarna med tidig språkstart. Rädslan för att göra bort sig genom att svara fel eller ha ett felaktigt uttal ser ut att inträda någon gång i 10-årsåldern. Vid denna ålder tycks även frimodigheten vad gäller språkliga lekar, rörelseövningar, rytm och sång avta för en del elever, vilket reducerar möjligheterna för den enligt språkinlärningsforskningen så framgångsrika metoden att lära språk med alla sinnen, så kallad multi sensory learning. Skolverket; Samtalsguide i engelska Tillvägagångssätt hur har arbetet utförts och vilka är vi som arbetat med det? För uppföljning av engelska för flickor och pojkar i skolår 1, har följande process ägt rum: 1. Med syfte att är att erhålla en bild av engelskan som en del av det språkliga lärandet i skolår 1 ur ett rektorsperspektiv, har en webbenkät med ett antal frågeställningar besvarats av rektorer verksamma på skolor med årskurs 1 (se webbenkätens innehåll i bilaga 3). 2. Centralt diskussionsforum för undervisande lärare, som av utrymmesskäl begränsades till 2 representanter per skola, arrangerades. Lärarrepresentanterna medtog sammanfattning av skolans reflektion kring ett antal frågeställningar, samt arbetsmaterial, läromedel och resultatstandards för att möjliggöra kollegialt lärande och spridande av goda exempel mellan skolorna. 3. Vid forumet gavs lärarna möjlighet att beskriva, diskutera och problematisera erfarenheter från engelskundervisningen i skolår 1 tillsammans med kollegor från andra skolor. Verksamhetsutvecklare och specialpedagoger har fungerat som samtalsledare och fångat upp essenserna i diskussionerna. 4. Underlag från webbenkät och diskussionsforum har sammanställts och analyserats av verksamhetsutvecklare och VUK:are. 5. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information har utifrån ovanstående sammanställt denna rapport som redovisas för BUN i oktober 2010. 6. Rektorerna beskriver arbetet i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november 2010. Arbetsgruppen har bestått av verksamhetsutvecklare Malin Lindwall och Konrad Bengtsson, samt verksamhetsutvecklingskonsulterna (VUK) för respektive skolområde; Annika Westberg och Helene Frisk i Norr, Christina Jönne och Anette Klang-Jensen i Söder samt Ann Granström och Pauline Broholm-Lindberg i Centrum. 7

3. Resultat av skolornas utvärdering Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren har undervisningen följts upp under hösten 2010. Uppföljningen, som med fördel har kunnat ses som ett lärande och kompetensutvecklande tillfälle, skedde genom webbenkät riktad till rektor samt i arrangerat diskussionsforum som efterföljdes av föreläsning om engelskämnet i ett innehållsperspektiv. Nedan redovisas resultat av skolornas utvärdering utifrån webbenkäten samt reflektion kring de frågeställningar som skolorna erhöll. A. Resultat av webbenkät Under september/oktober 2010 genomfördes en webbenkät med frågeställningar, som besvarades av rektor (se webbenkätens innehåll i bilaga 1). Syftet med enkäten var att erhålla en bild av engelskan som en del av det språkliga lärandet i skolår 1 ur ett rektorsperspektiv. I uppföljningen kompletterar denna underlaget från det diskussionsforum som arrangeras centralt. Enkäten gick ut till samtliga 31 skolor med åk 1-3. Svar från 23 skolor erhölls, vilket motsvarar 74 %. Nedan följer sammanfattande redogörelse för svaren. Sammanställning av basfakta utifrån webbenkätens frågeställningar 1-5 Basfakta Totalt antal kommunala skolor med åk 1 3 31 Totalt antal kommunala skolor som redovisas 23 Antal pedagoger på redovisade skolor som undervisar i engelska i skolår 1 3 103 Antal pedagoger på redovisade skolor som undervisar i engelska i åk 1 3 med behörighet i ämnet 55 Uppskattad undervisningstid i engelska för eleverna i skolår 1 (medelvärde) 30 min/vecka Sammanställning av huvudsaklig fokus i undervisningen i engelska i skolår 1 (fråga 6) Exempel på innehåll Fokus: Tala, vardagsbegrepp Sånger, rim, ramsor, ordlekar, färger, räkneord, korta sagor, enkla ord och fraser, veckodagar, kroppsdelar, djur, maträtter Metoder Lek, sång, handdockor, TV program, film, spel, läromedel, engelska hörnan, samtal Det vanligast förekommande fokus i undervisningen är att tala med vardagsbegrepp som grund. Metoder och arbetssätt är lärande genom lek, sång och material såsom handdockor, film, spel och andra läromedel. 8

Några svarsexempel: Engelska integreras ämnesövergripande i övrig undervisning som en naturlig del. Vid arbetsområden som t.ex. kroppen använder man engelska ord, i matematik får man in engelska siffror och begrepp o.s.v. Vidare sjunger man engelska sånger, leker lekar och använder olika fraser. Allt på ett naturligt och lekfullt sätt för att barnen ska uppleva engelskan i vardagen. Få alla att våga och vilja kommunicera genom lekar, sånger, ramsor osv. Utgå från det kända och gå till det okända. Arbeta konkret utifrån teman som frukter, kläder. Lyssna, härma, talkörer. Spel som memory med olika innehåll Högläsning ur enkla bilderböcker, tillsammans översätter vi texten. Tittar på enkla engelska program, avsedda för de yngre åren (English Zone). Vi sjunger sånger, lär oss ramsor och leker lekar. Vi lär oss fraser och hur man svarar på dessa, ex What s your name? My name is Vi pratar om engelskans utbredning i världen bl a i samband med barnens resor och vid nyhetsbevakning. Sammanställning av hur rektor ger förutsättningar så att engelskan blir en del av det språkliga lärandet från skolår 1 (fråga 7) Svarsredogörelser Engelska schemaläggs så att det ingår som ett ämne bland andra ämnen. Ge tid och möjlighet till pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Tillsammans gå igenom uppföljningsuppdraget och titta på hur det gick på de nationella proven i engelska i år 5. Vilka styrkor och brister såg vi på det. Vad kan vi lära oss av det. Här såg vi att de muntliga delarna är ett utvecklingsområde på vår skola som vi behöver tänka mer kring. Därför är det angeläget att eleverna redan tidigt kommer igång med att våga tala engelska i gruppen. Jag har inte varit särskilt framgångsrik i mina planer, uppföljningar och utvärderingar inom detta område. Jag har pratat med lärarna om att undervisning ska ske from skolår 1 och har vid några tillfällen frågat hur de bedriver undervisningen. Vi har under läsåret 09/10 satt fokus på engelskan genom att tillsammans med UP utveckla en gemensam LPP i ämnet. Vi har planerat att ha ämnesgrupper för engelska i de tidiga skolåren. Detta arbete kommer att startas upp under vårterminen. Vi har i vår timplanen lagt in minimum 0,25 klocktimmar/vecka i år 1. Ger inga speciella resurser till detta. Jag får vara ärlig och säga att fokus på engelska har vi inte haft under de senaste åren. Många reformer inom skolans område har fått större prioritet.förutsättningarna har byggts på yttre krav Vi ska starta med engelska i skolår 1. Genom att skapa tid för pedagogerna att delge varandra exempel och inspiration. Fokusgrupper i ämnet som sprids till övriga pedagoger. Jag har inte lika tydligt som matematiken och svenskan lyft engelskan i F 5 hos oss. Kommer att diskutera detta med pedagogerna V.44. Kommer att använda materialet från 8/10. I svarsredogörelserna framgår en bred variation i vilka förutsättningar rektor ger för att engelskan blir en del av det språkliga lärandet redan från skolår 1. I vissa skolor finns t.ex. etablerade mötesplatser för undervisande pedagoger, uppföljning och utvärdering. Flera rektorer redgör för att området erhållit lägre prioritet i förhållande till andra ämnen/utvecklingsområden. Uppföljningsuppdraget har satt fokus på att utveckla detta. 9

Sammanställning av hur rektor följer upp så att engelskan blir en del av det språkliga lärandet från skolår 1 (fråga 8) Svarsredogörelser Det finns idag ingen gemensam/styrd uppföljning i engelska på [ ]. All ev. uppföljning/avstämning är främst kopplad till lärarens egna formulerade skriftliga omdömen. Ännu inte gjort något. Uppföljning vid medarbetarsamtal, samtal vid pedagogiska träffar mm. Regelbundna samtal med pedagogerna om hur man arbetar med engelskan. Elevers och pedagogers dokumentation används som underlag.jag tänker mig vidare att man kan utbyta erfarenheter med pedagoger och skolledare vid andra skolor för bredda lärandet och utbyta erfarenheter. Genom uppföljningsuppdraget och klassrumsbesök. Vi kommer att under våren för första gången att följa upp engelska i skolår 1. Detta har inte skett tidigare. Enligt uppföljningsuppdraget, diskussion i nätverksgrupper i år 1 9 perspektiv mm. Kommer att följa hur det går med engelskan i de yngre åldrarna. Skapa forum för engelska i möten för lärare i år 1 9. I år är första gången som vi har följt upp engelskan särskilt för år 1. Vid VT slut gjorde vi en uppföljning i alla ämnen på skolan. Det har vi för avsikt att göra varje år. Nu har vi kommit i fas och börjat processa språkutvecklingen i engelska. Vi kommer att identifiera både inre och yttre behov och utefter dem formulera en målprogression som ger oss som pedagog, elever och föräldrar möjlighet att följa utvecklingen. Vi följer upp alla ämnen internt fr.o.m. ht 10 för att kunna fördela resurser och gör insatser på bästa sätt. I samband med vårt uppföljningsuppdrag i våras så lyfte vi också hur engelskan hade använts i år 1. Vanligast förekommande svar är att uppföljning av engelska som en del av det språkliga lärandet från skolår 1 påbörjats i samband med detta uppföljningsuppdrag. B. Resultat av diskussionsforum Den 8 oktober 2010 arrangerades diskussionsforum för undervisande lärare i skolorna. Deltagarantalet var av utrymmesskäl begränsat till 2 representanter per skola, vilket utifrån ett lärandeperspektiv sågs som angeläget att hålla dvs. ej vara färre än så. Hur dessa valdes ut på skolan avgjorde rektor. 50 lärare deltog vid forumet och gavs möjlighet att beskriva, diskutera och problematisera erfarenheter från engelskundervisningen i skolår 1 tillsammans med kollegor från andra skolor. 6 VUKare, 1 verksamhetsutvecklare och 2 specialpedagoger fungerade som samtalsledare och fångade upp och dokumenterade essenserna i diskussionerna. Nedan följer sammanställning av dessa samt ett antal citat ur skolornas underlag som komplement. 10

1. Beskriv i stora drag hur undervisningen i engelska i skolår 1 ser ut på din skola. T.ex. innehåll, arbetsformer, planering, flickornas och pojkarnas delaktighet och inflytande. Utifrån pedagogernas uppskattning av undervisningstid i engelska framgick att 20-30 min/vecka är vanligast förekommande. Undervisningen ligger oftast ej schemalagd, utan sker när det passar in. Då bedrivs vanligtvis korta 10-minuterspass. Exempel på innehåll Fokus: Tala, vardagsbegrepp Metoder Sånger, rim, ramsor, ordlekar, färger, räkneord, korta sagor, enkla ord och fraser, veckodagar, kroppsdelar, djur, maträtter Samtal om elevernas erfarenheter. Lek, sång, handdockor, TV program, film, spel, läromedel, engelska hörnan, sekvenskort, göra egna böcker. Huvudsaklig fokus ligger på att tala engelska och lära vardagsbegrepp/-ord. Fokus samtal kommunikation omnämns på enstaka skolor. Beträffande läroböcker så är det vanligast att ej ha något specifikt sådant. Flera skolor har inskaffat läroböcker, men då med syfte att ge pedagogerna input och inspiration till engelskundervisningen. Övriga läromedel som används är filmer, TV-program, datorprogram, spel, sekvenskort etc. Målspråket som används i undervisningen varierar. Vanligast att läraren pratar engelska och sedan översätter. The English Corner samla bilder med engelska ord som används i Sverige. Göra egna eng. böcker. [ ] Barnen har valt tema. Sång, musik, rim och ramsor, färger, räkneord, olika djur, enkla fraser [ ]. Bara mutligt i åk 1. Vi har inte haft någon schemalagd undervisning i engelska utan lärandet har skett i lekens form. Vi arbetar enbart muntligt och använder ofta bilder. Både pojkar och flickor är positivt inställda till ämnet. Delaktigheten i klassen är lika stor; ingen skillnad på pojkar flickor. Eleverna kommer med förslag och idéer om vad de vill lära sig. 2. Har ni på skolan diskuterat på vilket sätt engelskundervisning i skolår 1 har påverkat undervisningen i engelska i skolår 4? Om ja; beskriv hur. Vanligast förekommande är att det ej sker eller ej har skett dialog kring hur introduktionen av engelska i skolår 1 påverkar engelskundervisningen i skolår 4. Pedagogerna upplever att lärarna i skolår 4 fortfarande använder samma läromedel som innan införandet av engelska i skolår 1. Pedagogerna i de tidiga åldrarna är osäkra på om lärarna i skolår 4-6 är medvetna om att engelska numera introduceras redan i skolår 1. 11

Generellt upplever pedagogerna att engelskämnet och progression däri inte är prioriterat i skolorna. Vanligtvis sker det ingen systematisk dialog/reflektion kring ämnet. Vi har fört samtal om svenska kontra engelska i år 1 och förväntan från åk 4 att eleverna bör behärska [ ]. Första ettan har ännu inte kommit upp i år 4. Behöver diskuteras på skolan! Vi har diskuterat om hur vi bedriver engelskundervisning. Vi tycker och tror att en planerad undervisning i 1:an bidrar till en positiv syn på ämnet. Viktigt med kontinuerlig undervisning. Nej, det var första gången vi hade ettor som hade engelska 09/10. 3. Beskriv vilka mötesplatser som har skapats på skolan för att utveckla samsyn och helhetsperspektiv samt säkerställa likvärdighet i engelskundervisningen? Generellt anger pedagogerna att det förekommer få eller inga mötesplatser med ämnesfokus engelska. Mötesplatser i engelska upplevs ej prioriteras. Detta innebär att möten sker sporadiskt, men utan möjlighet till att fördjupa diskussioner/reflektioner kring undervisningen. Pedagogerna upplever bristen av mötesplatser för att utveckla samsyn och helhetsperspektiv leder till att undervisningen blir väldigt olika mellan klassrum och/eller spår på de enskilda skolorna. Pedagogerna uttrycker behov av mötesplatser samt att hela skolan ska vara involverad. Det finns dock skolor som arbetar systematiskt eller med viss systematik kring engelskämnet. Då förekommer t.ex. fokusgrupper och ämnesgrupper. Här är det dock angeläget att lyfta att i flera fall upplever pedagogerna i de tidiga skolåren att de ej inräknas i ämnesgrupper, som ofta endast inkluderar åk 4-6 eller 5-9. En handfull skolor anger att de upprättat ämnesmatriser och lokala pedagogiska planeringar (LPP) samt diskuterat nationella prov-resultat på hela skolan. Vi har arbetat i kärnämnesgrupper med lärare från åk 1-9 inom [ ] under ett läsår. Engelskagruppen arbetade fram skolans matris. Gruppen delgav sedan all personal på skolan matrisens uppbyggnad och innehåll. Vi har haft flera diskussioner där innehållet har bearbetats Det finns en grupp [på skolan] som skulle titta mer på engelskundervisningen. Av tidsbrist har den inte träffats (vi har satsat all vår tid på LPP). Alla pedagoger träffas för att tillsammans fylla i uppföljningsuppdraget. Vi tycker att det är viktigt att alla blir involverade i ämnet. I dagsläge har vi inga [mötesplatser]. En ny språkgrupp håller på att startas på skolan. Vi hoppas på god effekt av den gruppens arbete. 12

4. Om ni på skolan har en resultatstandard* i engelska; beskriv A: hur den har tagits fram. B: hur den används. Medtag skolans resultatstandard till diskussionsforumet. *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i respektive skolor. Få skolor har definierat resultatstandard i ämnet engelska. Någon använder kursplanen i engelska eller lokala ämnesplaner från 94 och gör lite i 1:an. 9 skolor har tagit fram antingen resultatstandard, progressionsmatriser i engelskämnet eller formulerat mål att uppnå i åk 1-3. Dessa används som underlag för IUP/skriftliga omdömen, vid planering, diskussionsunderlag för pedagoger. Engelskagruppen använde sig av kursplanen i engelska för att bryta ner målen i olika steg. Detta resulterade i en matris. Matrisen används som underlag vid planering och i de skriftliga omdömena. Engelskagruppen har tagit fram den och den bygger på Engelsk språkportfolio. - Förstår och vågar anv. enstaka, vanliga engelska ord. - Kan tala om vad som är lätt eller svårt med engelska. - Kan berätta vilka språk han/hon känner till. Vi bryter ned resultatstandarden i konkreta mål för barnen. 5. Vad skulle kunna förbättras på skolan för att ytterligare säkerställa progressionen i engelskämnet? Utifrån att pedagogerna generellt anser att det förekommer få eller inga mötesplatser med ämnesfokus engelska angavs detta som ett prioriterat område. Lärare måste träffas för att diskutera NP samt skapa förståelse och samsyn kring vad engelskundervisning kan vara idag. Man upplever behov av att ta fram ämnesmatriser, resultatstandards samt fokusera på de språkliga förmågorna i högre grad för att utveckla arbetet med dessa. Diskussionsforumet som arrangerades upplevdes som en positiv förebild. Vidare anger man betydelsen av att skapa dialog mellan pedagoger som undervisar i skolår 1-5 för att problematisera progressionen i engelskämnet; hur engelska i åk 1 påverkar engelskan i åk 4. Behov av kompetensutveckling och fortbildning i engelskadidaktik uttrycktes och så även spridande av goda exempel för ytterligare input i undervisningen. Pedagogers förståelse för användande av konkret material och läromedel uttrycktes också behöva utvecklas. Pedagogerna anser att skolledningens roll är mycket betydelsefull; rektorerna måste tydliggöra kravet på förändring samt ansvara för att kompetensen finns/används på rätt platser. Vi behöver diskutera med lärarna i år 4 och 5 hur den tidigare engelskaundervisningen har påverkat undervisningen för år 4 och framåt (elevernas kunskaper). Vad säger den nya läroplanen? Vilka kompetenser har vi? 13

Vi behöver mötesplatser, resultatstandard, helhetssyn på skolan, sprida goda exempel. Ett ökat samarbete mellan pedagoger. Att utöka samarbetet mellan eleverna. Öka dokumentationen. [ ] Fortsätta stärka eleverna i deras muntliga framträdande. Mötesformer för 1-6. För att hålla röda tråden så är det viktigt att veta målen för år 3 och 5. Alla ska känna till de nationella proven i åk 5. 6. Vilket stöd ser ni att ni behöver på skolan för att stärka det fortsatta arbetet med att utveckla engelskundervisningen? Utgå från perspektiven förvaltningsnivå, skolområdesnivå, skolenhetsnivå. Stödet som pedagogerna uttrycker behov av består huvudsakligen av kompetensutveckling samt organiserade mötesforum/-platser för pedagogiska samtal och bedömning. Perspektiv Förvaltningsnivå Skolområdesnivå Skolenhetsnivå Exempel Förvaltningsövergripande strategier för utveckling av engelskämnet. Ramar för undervisning och bedömning för att garantera likvärdighet. Övergripande kompetensutveckling för pedagoger i form av t.ex. storföreläsningar. Workshops och språklådor (liknande mattelådan). Lärarlyftet. Behörighetsutbildning i engelska för åk 1 3. Kartläggning av behörighet i ämnet. Pedagogiska forum/mötesplatser/nätverk för undervisande pedagoger för att skapa en likvärdighet i bedömning samt sprida goda exempel. Kompetensutveckling för pedagoger i form av t.ex. storföreläsningar. Reflektionstid. Pedagogisk handledning. Pedagogiska forum/mötesplatser/nätverk för undervisande pedagoger (1 9 perspektiv) Översyn av timplanen. Fortbildning, Teacher Training Courses, Commenius Teacher Assistant, språkresor Att tillstyrka lärarlyft för de pedagoger som har behov av vidareutbildning för att bli behöriga. Att på skolområdet ta in t.ex. föreläsare i ämnet. Skolledning har ansvar för Rätt kompetens på rätt plats. Fortbildning. Organisera för hela kommunen. Inspirationsträffar. Tid till engelskagruppen [på skolan]. Pedagoger med engelskkompetens saknas! Vi behöver fortbildning för att på ett lustfyllt sätt kunna inspirera och involvera eleverna i ämnet. Vi önskar tips på hur en individanpassad undervisning kan upprättas så att barnens förmågor utvecklas på bästa möjliga sätt. 14

4. Analys och bedömning av resultatet Några grundtankar i styrdokumenten är att det är viktigare att kunna få någon att förstå vad man säger än att ha ett perfekt uttal; viktigare att kunna ta till sig själva innehållet i en text än att veta vad alla orden betyder; viktigare att kunna skriva ett begripligt brev än att kunna formulera språkligt felfria meningar. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanens målformuleringar för årskurs 5 och 9. I språkkursplanerna 2000 framhålls att i en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas. MSU: Engelska En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning (2008) Genom uppföljningsuppdraget i engelska i skolår 1 skapas möjlighet att erhålla bilder av hur rektorer och lärare förstår och utvecklar sitt uppdrag och eget arbete med att främja elevers kunskapsutveckling i ämnet. Det ges möjlighet att starta igång, underhålla och stödja en systematisk reflektion på skolor och mellan skolor för att förstå uppföljningsresultaten som del i ett större sammanhang och struktur. Därtill möjliggörs adekvata åtgärder som leder till pedagogiska effekter och konsekvenser i klassrummet för att stärka varje elev. Uppföljningen i engelska i skolår 1 syftar till att ge en nulägesbeskrivning en temperaturtagning - av engelskundervisningen som en del av det språkliga lärandet. Med utgångspunkt i redovisningsmaterialet kring engelska i skolår 1, vårterminen 2010 kan följande övergripande analys och bedömning göras. Engelskundervisning i skolår 1 sker i samtliga skolor i Halmstad. Ett fåtal skolor anger att de först från och med innevarande läsår introducerar ämnet i skolår 1. Engelskundervisningen ligger vanligtvis inte schemalagd, utan sker när det passar in. Då bedrivs ofta korta 10-minuterspass med mål att anknyta till områden som flickorna och pojkarna är bekanta med och har användning av i sin vardag. Utifrån redogörelser upplevs innehållet i undervisningen i hög grad vara överensstämmande mellan skolorna. Såväl rektorer som lärare anger att engelskundervisningen sker under lekfulla former där sång, rim, ramsor, ord/begrepp samt enkla fraser är huvudsakligt innehåll. I gruppdiskussionerna vid forumet framgick att flera lärare saknar gemensamma mötesplatser för att diskutera vilket kunnande/lärande flickorna och pojkarna ska utveckla i engelska samt vilket syfte ovan nämnda aktiviteter har/fyller utifrån de språkliga kompetenser som ska utvecklas enligt kursplanen i ämnet. En handfull skolor har organiserade mötesplatser och struktur för detta - exempel som bör spridas i lämpliga forum. Vid diskussionsforumet uttryckte lärarna att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet; att flickorna och pojkarna vill och vågar prata engelska. Detta gav i några grupper upphov till diskussioner kring kursplanens språksyn och de kommunikativa aspekterna däri. Resonemang kring frågeställningar som förekom i grupperna var t.ex; Vad innebär kommunikation? Hur kommunicerar vi?, Börjar vi med ord först för att övergå till kommunikation eller börjar vi med kommunikation och upptäcker behovet av ord?. Frågeställningarna lyftes ytterligare vid dagens avslutande föreläsning. Utifrån diskussionerna och deltagarnas efterföljande kommentarer, framgick att man i hög grad utgår från perspektivet från glosor till att tala, till förmån för ett perspektiv där man går från tala till glosor. Flertalet deltagare upplevde det som nytt, positivt och betydelsefullt att de gavs möjlighet att reflektera kring och utmanas i att ta dessa olika perspektiv samt fundera över eventuella konsekvenser av dem. I några grupper diskuterades huruvida man ser skrivande som en del i de kommunikativa aspekterna och i undervisningen i engelska. Frågeställningar som väcktes då i grupperna var bl.a. Ser vi språket som ett mål eller verktyg? samt Hur ser vi på skrivande som en väg in i språket?. Mångfalden av frågeställningar som framkom under diskussionsforumet bekräftar, tillsammans med lärarnas egna 15

kommentarer, att man behöver mötesplatser för att diskutera och skapa fördjupad förståelse för kursplanen och dess kommunikativa och funktionella språksyn samt ta del av debatter som förts och förs kring språkinlärning och språkmetodik. Då kan föreställningar om hur man lär sig språk och på vilka sätt flickor och pojkar lär sig bäst utmanas och problematiseras, vilket är angeläget då de är centrala för språkundervisningen. Just avsaknad av mötesplatser för kontinuerliga pedagogiska samtal kring ämnet har lett till att få skolor problematiserar eller har problematiserat innehåll och progression i ämnet. På majoriteten av skolorna har man inte heller resonerat kring vilka eventuella konsekvenser införandet av engelska i årskurs 1 fått för engelskundervisningen i åk 4, som utifrån tradition kan ses som ett introduktionsår för ämnet. Direktiven från 1991 års läroplansbetänkande var att undervisningen i engelska ska påbörjas i årskurs 1, men genom kommunaliseringen av skolan fick kommunerna frihet att själva bestämma när starten i engelska ska ske. Enligt den senaste nationella utvärderingen, NU 03, börjar hälften av Sveriges elever med engelska först i skolår 3, vilket internationellt sett måste betraktas som sent. En jämförelse mellan länder i Europa visar att elever påbörjar sin undervisning i engelska vid 6-7 års ålder. MSU: Engelska En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning (2008) För att engelska ska vara en del av det språkliga lärandet från skolår 1 är det angeläget att detta blir hela skolans angelägenhet och ses som en tillgång. Flera lärare lyfte betydelsen och behovet av att skapa dialog mellan pedagoger som undervisar i engelska i de tidiga åren för att resonera kring vilket kunnande flickorna och pojkarna har med sig i skolår 1 samt vad som stärker lusten att lära språk. Man uttrycker också ett behov av att stärka kommunikationen med lärare som undervisar i skolår 1-5 för att diskutera kontinuitet, hur engelska i åk 1 påverkar engelskan i åk 4, vilka förväntningar lärare i mellanåren har på engelskundervisningen och lärandet i de tidiga åren och vice versa. En hög andel undervisande lärare angavs som behöriga i engelskämnet i rektorernas webbenkätsvar, medan en hög andel lärare som deltog i diskussionsforumet ej var behöriga. Flera lärare vid forumet hade uppfattningen att det finns många obehöriga lärare som undervisar i engelska i de tidiga åren och frågeställningar kring vad som räknas som behörighet för åldersgruppen väcktes. Utifrån kvalitetsaspekter, kommande statliga förändringar med ny kursplan och tolkning och implementering av den, samt förslag om lärarbehörighet kan det vara angeläget för rektor att på skolan kartlägga behörigheten i ämnet. Avslutningsvis; engelsklärarna är i behov av mötesplatser för att diskutera såväl flickors och pojkars språkliga lärande, ämnesinnehåll som progression, metodik och didaktik. Detta blev extra tydligt i det diskussionsforum som arrangerades som uppföljningsmetod. För att höja kvaliteten i undervisningen är det angeläget att lärarna tar del av och reflekterar över varandras erfarenheter. Genom att dela med sig av sin kunskap och sina lärdomar kan lärare får syn på aspekter de inte sett tidigare i sin egen undervisning och ett kollegialt lärande komma till stånd. Rektors roll i och ansvar för att kontinuerligt skapa mötesforum för systematisk reflektion, uppföljning och utvärdering är häri betydelsefull. 16

5. Åtgärdsförslag För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet behöver rektorerna ha en aktuell och tydlig bild av den undervisning som bedrivs på skolan. Genom pedagogiska diskussioner med lärarna och besök i klassrummen kan en sådan erhållas. Det är också viktigt att rektorn gör en återkoppling till lärarna. Därigenom får lärarna stöd i att utveckla undervisningen så att den leder till ett ökat lärande för alla elever. [..] Genom ett ökat samarbete mellan olika lärare och ämnen kan ett erfarenhets- och kunskapsutbyte ske. Det är viktigt att rektorerna initierar och stimulerar detta arbete. Skolinspektionens rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever (2010) Stödet som såväl rektorer som pedagoger uttrycker behov av utifrån denna uppföljning av engelska i skolår 1, består huvudsakligen av organiserade mötesforum/-platser för pedagogiska samtal och bedömning samt kompetensutveckling för att stärka ämneskompetens och didaktisk ämneskompetens. Utifrån redogörelse, analys och bedömning av uppföljning av engelska för flickor och pojkar i skolår 1 föreslås följande åtgärder: Stärk rektor ytterligare i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla verksamheten enligt punkterna nedan - Organisera mötesforum, där lärarna gemensamt och kontinuerligt analyserar engelskämnets progression, aktuell språkforskning och språkmetodik samt tid för samtal och gemensam planering av engelskämnet i ett 1-9-perspektiv. - Stärk lärarnas ämneskompetens samt didaktiken och metodiken i engelska. - Stärk spridandet av goda exempel. 17

Källor och referenser Erickson, Gudrun. (2000). Att bedöma språkfärdighet. Skolverket (2000). Lundberg, G (2007). Teachers in Action. Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska i de tidigare skolåren. Umeå universitet: Lärarutbildningen. Malmberg, P (2000). I huvudet på en elev. Projektet STRIMS Strategier vid inlärning av moderna språk. Stockholm: Bonnier utbildning. Myndigheten för skolutveckling (2007) Att läsa och skriva. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Skolinspektionen (2010): Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Rapport 2010:14 Skolverket (2000). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Skolverket (2006): Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2006a). Lusten och möjligheten om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2008): Att lyfta den pedagogiska praktiken. Stockholm: Skolverket Skolverket (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket Skolverket (2009): Rektors arbete med IUP stöd för analys av utvecklingsbehov. Stockholm: Skolverket (2009): Skolverkets lägesbedömning 2009. Stockholm: Skolverket 18

Webbenkätens innehåll Bilaga 1 19

Sammanfattning av förberedande reflekterande diskussion om undervisning och lärande i engelska i skolår 1 Bilaga 2 Verksamhetens namn: Skolområde: Diskussionsdeltagare på skolan: Denna blankett medtages ifylld till diskussionsforum den 8 oktober 2010 och överlämnas i ett exemplar till samtalsledaren. Uppföljning av engelska för flickor och pojkar i skolår 1 1. Beskriv i stora drag hur undervisningen i engelska i skolår 1 ser ut på din skola. T.ex. innehåll, arbetsformer, planering, flickornas och pojkarnas delaktighet och inflytande. 20

2. Har ni på skolan diskuterat på vilket sätt engelskundervisning i skolår 1 har påverkat undervisningen i engelska i skolår 4? Om ja; beskriv hur. 3. Beskriv vilka mötesplatser som har skapats på skolan för att utveckla samsyn och helhetsperspektiv samt säkerställa likvärdighet i engelskundervisningen. 4. Om ni har en resultatstandard* i engelska; beskriv A: hur den har tagits fram. B: hur den används. Medtag skolans resultatstandard till diskussionsforumet. *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i respektive skolor. 21

5. Vad skulle kunna förbättras på skolan för att ytterligare säkerställa progressionen i engelska? 6. Vilket stöd ser ni att ni behöver på skolan för att stärka det fortsatta arbetet med att utveckla engelskundervisningen? Utgå från perspektiven förvaltningsnivå, skolområdesnivå, skolenhetsnivå.. 22

23