SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV RONDEN

Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV RONDEN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND SJUKSKÖTERSKOR CATARINA BJERKUDD LOUISE JAHN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Maj 2008 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV RONDEN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND SJUKSKÖTERSKOR CATARINA BJERKUDD LOUISE JAHN Bjerkudd, C & Jahn, L. Sjuksköterskors upplevelser av ronden. En enkätundersökning bland sjuksköterskor. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Denna studie handlar om hur sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning upplever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköterskornas arbete. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera enkätsvaren. I studien besvarade tio av de 15 legitimerade sjuksköterskorna, som arbetade dag- och/ eller kvällspass, enkäten. I resultatet framkom att tankar och känslor inför ronden kretsar kring förberedelser, stress och tidspress. Efter ronden kretsar tankarna kring organisation, planering och strukturering av dagens arbete. Rondens betydelse är stor i det dagliga arbetet och sjuksköterskorna anser att deras egen roll i rondsituationen är betydelsefull. I en ideal rondsituation ges mer tid för förklaringar, diskussion och förtydligande. Studiens resultat bör tolkas med försiktighet då antalet deltagare i studien är lågt och utgick från en specifik rondsituation. Nyckelord: Enkät, innehållsanalys, rond, sjuksköterska, upplevelser 1

NURSE S EXPERIENCES OF THE WARD ROUND A SURVEY AMONG NURSES CATARINA BJERKUDD LOUISE JAHN Bjerkudd, C & Jahn, L. Nurse s experiences of the ward round. A survey among nurses. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. The aim of the study was to describe how nurse s on a surgical unit experiences the ward round and what the ward round means for the nurses daily work. The study was performed with a qualitative questionnaire with open ended questions. Manifest content analysis has been used to evaluate the answers. Ten of 15 registered nurses, working day- and/or evening shifts, participated in the survey. The results reveal that the thoughts and feelings before the ward round are about preparation and stress. The thoughts after the ward round are about organising and planning the work for the day. The ward round is valuable for the daily work and nurse s look at their own part as very meaningful. A ward round with more time for explanations, discussions and clarifications are wanted. The results of the study should be interpreted with care since there were only few participants and focused on one specific ward round situation. Keywords: Content analysis, experiences, nurse, survey, ward round 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Kort historik om sjukvårdens organisation och rond 5 Viktiga komponenter för en fungerande rond 5 Sjuksköterskans omvårdnadsroll och ledarskap 6 Kommunikation i olika vårdsituationer 7 Stress i omvårdnadsarbetet 7 Kort information om rondsystemet på avdelningen 8 Tidigare forskning 8 Sjuksköterskans upplevelse av ronden 8 Personalens syn på patientens upplevelse 9 av ronden SYFTE 9 Definition 9 METOD 9 Urval 9 Utformandet av enkät 10 Pilotenkäten 10 Datainsamling 10 Etiska överväganden 11 Dataanalys 11 RESULTAT 12 Rondens genomförande 12 Sjuksköterskornas beskrivning av rondens 12 genomförande på avdelningen Sjuksköterskans tankar/känslor om ronden 12 Betydelsen av att vara förberedd, ett stressfyllt krav 12 Ronden, en struktur för dagens arbete 13 Sjuksköterskan syn på hur patienterna ser 13 på ronden Rondens betydelse för sjuksköterskans arbete 14 Ronden, ett viktigt arbetsredskap 14 Sjuksköterskans betydelse i rondsituationen 14 Ideal rondsituation 14 Rondens fördelar 15 3

Rondens nackdelar 15 Behovet av mer tid 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Urval 16 Utformande av enkät 16 Pilotenkäten 16 Datainsamling 16 Dataanalys 18 Studiens trovärdighet 18 Resultatdiskussion 19 SLUTORD 21 REFERENSER 23 BILAGOR 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 27 4

INLEDNING Denna studie handlar om hur sjuksköterskor upplever ronden på en vårdavdelning i sluten somatisk vård. Studien har utförts på uppdrag av en kirurgisk avdelning vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Bakgrunden till det beställda arbetet är att ronden på avdelningen varit upphov till frustration hos sjuksköterskorna. En rond kan beforskas ur flera olika perspektiv; ur läkarperspektiv, ur sjuksköterskeperspektiv, ur patientperspektiv, ur anhörigperspektiv och ur ekonomiskt perspektiv. Det har tidigare undersökts hur patienterna på den aktuella avdelningen upplever ronden och nu ville avdelningen få sjuksköterskornas samlade upplevelse av ronden tolkad utifrån ett opartiskt perspektiv. Som blivande sjuksköterskor har vi under våra praktikplaceringar reflekterat över fenomenet ronden. Sjuksköterskornas arbete under dagen har på många sätt kretsat kring just denna företeelse. Vi har även upplevt att mycket av sjuksköterskornas arbete antingen beror på ronden eller stannar upp i väntan på den. Det skulle därför vara intressant som blivande sjuksköterskor att ta reda på hur sjuksköterskor upplever ronden. BAKGRUND Faktorer som kan vara involverade och betydelsefulla i och runt en rondsituation avhandlas här. I detta avsnitt går det därför att läsa om historik, viktiga komponenter för en fungerande rond, stress, rondsystemet på den aktuella avdelningen och tidigare forskning. Kort historik om sjukvårdens organisation och rond Inom sjukvården vilar ett arv av professionell och byråkratisk hierarki. Detta präglar hur samarbetet inom vården skall organiseras och visar skillnader i status mellan de olika yrkeskategorierna. Strukturerna som funnits sedan långt tillbaka i tiden är svåra att bryta och alla anpassar sig omedvetet fortfarande efter dem (Nilsson, 2005). Enligt Crosby (2008-03-29) har ronden inte alltid sett ut som den gör idag. På 1950- talet stegade överläkaren in i patientsalarna med ett långt följe av underställda läkare. De sista i följet kunde befinna sig i korridoren utanför salen. Längst fram vid patientens säng tillsammans med överläkaren stod sjuksköterskan som ett biträde. Sjuksköterskans roll var att assistera vid behov. Rond eller att gå ronden beskrivs idag, enligt Lundh och Malmquist (2005), som att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal går runt till varje patient för att samtala kring patientens hälsotillstånd. Under samtalet lämnas diverse besked och fortsatta undersökningar och behandlingar planläggs. Rond innebär i denna studie att läkare, sjuksköterskor och annan aktuell personal har gående rond samt sittande rond beroende på tidpunkt på dagen. Viktiga komponenter för en fungerande rond En rond har blivit något av en ritual under det dagliga arbetet på en vårdavdelning. En del ser ronden som något funktionellt medan andra ser på den som något 5

dysfunktionellt (Whale, 1993). Samtidigt säger Manias och Street (2001) att ronden skall ses som ett värdefullt tillfälle för olika professioner att tillsammans utveckla hälsoplaner för patienterna. Ronden ses som ett problemlösnings- och lärandetillfälle professionerna emellan, där patientens problem och hälsotillstånd framhålls och undersökningar och behandlingar diskuteras och planeras. För att ovan nämnda skall fungera på ett adekvat sätt är det viktigt med samarbete, kommunikation och gott ledarskap. Framförallt är detta viktigt för hur kvalitén på vården för patienten blir (a a). Sjuksköterskans omvårdnadsroll och ledarskap Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) är det sjuksköterskan som är omvårdnadsansvarig och den som därmed är ansvarig för att patienterna får den vård och omvårdnad som det finns behov av. Det är sjuksköterskans primära ansvar att, i samråd med patienten, planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Som sjuksköterska är det en viktig arbetsuppgift att samråda och samverka med andra yrkeskategorier för att kunna ta tillvara helhetsbilden av patienten. Med hänsyn till patientens behov och önskemål är därför en del i sjuksköterskans arbete att föra patientens talan. Vidare skall sjuksköterskor i sin kompetens kunna leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet (a a). Två yrkesgrupper som arbetar nära sjuksköterskor är undersköterskor och läkare. Deras uppfattning om sjuksköterskornas kompetensområde, när det gäller att arbetsleda omvårdnadsarbetet, stämmer i stor utsträckning överens med vad Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) säger (Nylén & Ripel, 2007). I Nylén och Ripels (2007) studie framkommer läkarnas och undersköterskornas syn på sjuksköterskans ledarskapsfunktion. Läkarinformanterna anser att sjuksköterskans viktigaste ledarskapsfunktion är att se till så att omvårdnadsarbetet fungerar och att ha överblick över vad som behövs göras. En av läkarinformanterna beskriver sjuksköterskan roll. Jag ser att det är sjuksköterskan som får arbetet att flyta, det är hon som har ansvaret för att detta skall fungera, för att patientflödet skall fungera. Jag är väldigt mycket konsult i denna fråga. Jag kan ju utnyttjas med mina kunskaper och allting sånt, gå in och starta en utredning och ha en ide om vad som krävs av vårdkedjan längre fram. Men det är ändå till sist sjuksköterskan som ser till att det fungerar (s. 17) Även undersköterskorna i denna studie menar att sjuksköterskan har huvudansvaret för att omvårdnadsarbetet flyter på och att sjuksköterskan vid behov kan gå in och styra upp situationen. Så länge allt är bra är ledarskapet dämpat, det märks inte lika mycket, men det krävs nog som systrar om det inte fungerar att de kan gå in och sätta gränser och säga att nu är det så här och nu gör vi såhär- att de vågar och kan göra det (s.12) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) tar upp att det i det dagliga arbetet inom vården är sjuksköterskan som skall verka för att mänskliga rättigheter, värdighet och respekt för patienten eftersträvas. När något av detta hotas, av andra medarbetare inom vården, är det sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder. 6

Kommunikation i olika vårdsituationer I en rond är kommunikation ett viktigt och livsnödvändigt arbetsredskap. Genom att använda språket kan vi dela med oss av erfarenheter och ta del av andras (Nilsson, 2005). Utan kommunikation skulle allt runt omkring vara meningslöst och obegripligt. Utan kommunikation skulle det vara svårt att utföra och gå vidare i sitt handlande och det skulle råda stor oordning (Nilsson & Waldemarson, 2007). Kommunikation baseras på relationer mellan olika människor. Relationen som råder ligger till grund för hur kommunikationen dem emellan blir. Det latinska ordet communicare betyder kommunikation och står för att något blir gemensamt. Detta betyder att vi både delar med oss av något samtidigt som vi förmedlar något vid möten individer emellan, när vi kommunicerar med varandra. När kommunikation sker sker ett utbyte av tankar, känslor, upplevelser, handlingar och värderingar. Självklart är vi alla olika och detta kan leda till mer eller mindre bra relationer och därmed svårtolkad kommunikation ibland (Nilsson & Waldemarson, 2007). Nilsson och Waldemarson (2007) menar vidare att den största boven i en dålig kommunikation är oftast att man inte lyssnar. Att lyssna på vad den andre har att säga är det som är det viktigaste när kommunikation sker. Bristfälligt lyssnande är den vanligaste orsaken till att konflikter och missförstånd uppstår. Ett bra öra ska inte bara kunna upprepa det som sagts utan också kunna förstå innebörden och avsikten med det som förmedlas. För att uppnå bästa möjliga kommunikation individer emellan säger Nilsson och Waldemarson (2007) att det krävs återkoppling. Detta görs genom upprepning av informationen som getts samt att en personlig reaktion och bedömning ges från den som lyssnat. En personlig reaktion innebär att ens egen åsikt förmedlas. Vid en rondsituation förmedlar lyssnaren vad denna anser behöver göras. Vid bedömningen ger lyssnaren sin åsikt gällande vad förmedlaren anser behöver göras. Återkopplingen måste självklart ske från båda hållen. Även vid utformandet av en fungerande och funktionell rond behövs återkoppling (a a). Genom en god kommunikation medarbetare emellan, sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, sjukgymnaster med flera, skapas en förtroendefull atmosfär på arbetsplatsen. Genom detta kan medarbetarna dela erfarenheter och lära sig av varandra, både under ronden och vid utarbetande av en fungerande och funktionell rond (Nilsson, 2005). Stress i omvårdnadsarbetet En vårdavdelning som arbetsplats i Sverige kännetecknas många gånger av stress och orimlig arbetsbelastning hos personalen. Vanliga brister i organisationen som bidrar till stress kan vara tidspress och att ingenting hinner utföras ordentligt. När större prestering förväntas än vad det finns utrymme och erfarenhet till och när vem som skall göra vad är oklart kan också stress uppstå. Vidare kan konflikter och olika budskap som skapar otrygghet vara en påverkande faktor. För att få bukt med detta är ett viktigt led att försöka ändra i strukturerna och organisationen (Rahm- Sjögren & Sjögren, 2002). Med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas. Att kontinuerligt utvärdera den egna verksamhetens arbetssätt och rutiner är en viktig kvalitetssäkring. Enligt Rahm-Sjögren och Sjögren (2002) görs många gånger inte detta utan ett försök att ändra på individerna sker istället. Detta leder 7

till att de berörda personerna springer ännu fortare istället för att stanna upp och fundera på det verkliga problemet (a a). Alla människor utsätts någon gång för stress. Påverkan av stressen ser dock olika ut från person till person och tendensen att bli stressad varierar över tid (Rahm- Sjögren & Sjögren, 2002). I en stressituation startar en form av överlevnadsinstinkt. Denna sätts igång när individen utsätts för en belastning som är högre än de tillgängliga resurserna. I dessa skeden reagerar kroppen med puls-, blodtryckoch andningsökning samt ökad muskelspänning. Individen förbereder sig för antingen kamp eller flykt (Stressmottagningen, 2008-04-07). Kort information om rondsystemet på aktuell avdelning På den aktuella vårdavdelningen som har undersökts utförs rond två gånger om dagen. På morgonen, cirka 8.15-9.15, genomförs ronden som gående rond och på eftermiddagen, cirka 15.00, som sittrond. Samtalen kring patienten förs mest mellan läkaren och sjuksköterskan men även annan aktuell personal såsom sjukgymnast, undersköterska och arbetsterapeut deltar. Tidigare forskning I tidigare forskning har det gjorts undersökningar på hur sjuksköterskor och läkare i olika länder upplever och ser på ronden. Nedan redogörs för detta. Sjuksköterskans upplevelse av ronden Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) studier visade att sjuksköterskor, i Australien respektive Storbritannien, såg på ronden som ett tillfälle där problemlösning, informationsutbyte, beslutsfattande och lärande skall skeede. Att lära sig från sina kolleger sågs som något viktigt och värdefullt. Dock upplevde många att ronden bara gick ut på att sörja för att läkarna fick den information som de önskade och att framföra frågor åt patienterna. Många sjuksköterskor i studierna uttryckte att få vara involverad i beslutsfattande var något viktigt för dem men att det ibland inte skedde. Deras bidrag under ronden kändes inte som värdefull och därför kunde det ibland kännas som att det egentligen kvittade om medverkan skedde eller ej. Läkarens uppträdande påverkar upplevelsen mycket beroende på om sjuksköterskan blev ignorerad eller avbruten (a a). Vidare går det i Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) studier att läsa att en rond oftast hade en fast tidpunkt för start men när den slutade var det ingen som visste. Många gånger kände sig sjuksköterskorna otillräckliga att hinna få klart allt i tid till ronden då dessa hade liten påverkan på när ronden skulle starta. Att lära sig något nytt var värdefullt men av tidspress var det inte alltid möjligt. Ibland upplevdes det att beslut blev försenade och tid gick till spillo då ronden var det enda tillfället då en läkare fanns på plats på avdelningen för att fatta beslut och godkänna. Personlighetsfaktorer så som självförtroende och erfarenhet spelade också roll på hur ronden upplevdes bland sjuksköterskorna. I två studier gjorda av Birtwistle m fl (2000) och Montague m fl (2004) uttryckte sjuksköterskor i Storbritannien att för många personer ibland deltog i ronden. Svårigheter med att bibehålla patientens konfidentialitet uppstod många gånger, när diskussioner kring patienten fördes i korridoren, enligt sjuksköterskornas åsikt (a a). 8

Vid tillfällen då patienten medverkade i rondsituationen kände sig sjuksköterskorna ofta dragna åt sidan. Det var läkaren som pratade och stod närmast sängen. Sjuksköterskorna upplevde att patienten fick för få förklaringar och att de hade svårt att förstå vad som förmedlades. Detta ledde till att sjuksköterskor kände att de var tvungna att senare försäkra sig om att informationen som getts till patienten förståtts (Manias & Street, 2001), (Whale,1993) och (Busby & Gilchrist, 1992). Personalens syn på patientens upplevelse av ronden Vårdpersonalens föreställningar om hur patienterna upplevde ronden skiljde sig åt mellan sjuksköterskor och läkare (Birtwistle m fl, 2000). I den aktuella studien var patienterna barn och det framkom att sjuksköterskor trodde att barnen upplevde ronden som skrämmande. Vidare framkom det även att de trodde att barnens föräldrar upplevde det som skrämmande och att ronden inte tillförde något. Läkarna delade inte sjuksköterskornas uppfattning. I en liknande studie gjord av Montague m fl (2004), utförd på vuxna patienter, framkom det dock att sjuksköterskor och läkares uppfattning om hur patienterna upplevde ronden var den samma. I deras studie trodde både sjuksköterskor och läkare att patienten upplevde ronden som skrämmande. SYFTE Syfte med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning upplever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköterskornas arbete. Definition Upplevelse är enligt Hartman (2004) hur en individ tolkar ett visst fenomen. Hur individen ser och handlar i sin omgivning är grunden för hur en upplevelse tolkas. METOD Undersökningen har genomförts som en kvalitativ empirisk studie. I denna typ av studie söks enligt Hartman (2004) förståelse för hur olika individer upplever och ser på sin livsvärld och situation. I en kvalitativ studie kan analytisk induktion användas, vilket innebär att undersökningen delas upp i tre olika faser, som strategiskt genomarbetas. Första fasen i arbetet är att formulera syfte och frågeställning samt att bestämma sig för urval och datainsamlingsmetod. Denna fas kallas planeringsfasen. Steg två är insamlingsfasen och innebär, precis som ordet säger, att datainsamling sker. Avslutningsvis analyseras det insamlade materialet i tredje och sista fasen som heter analysfasen (a a). Dessa tre faser har hafts i åtanke när genomförandet av studien skett. Urval Eftersom denna undersökning var beställd av en avdelning och det önskades att få kunskap om sjuksköterskans upplevelse av ronden inbjöds alla sjuksköterskorna som arbetar på den aktuella kirurgiska avdelningen till deltagande i undersökningen. Urvalet var oberoende av kön, ålder och etnisk tillhörighet. Inklusionskriterierna för att kunna delta i undersökningen var att respondenterna är legitimerade sjuk- 9

sköterskor och att dessa arbetar dag- och/eller kvällspass på den studerade avdelningen. Antalet sjuksköterskor som är anställda och arbetar dag- och/eller kvällspass på den aktuella avdelningen är 15 stycken. En form av exkludering gjordes dock bland de arbetande sjuksköterskorna. De som endast arbetar nattpass gavs ej möjlighet att delta på grund av att nattpersonalen ej medverkar vid rondtillfällen. Utformande av enkät Enkätformuläret utformades och frågor valdes utefter undersökningens syfte och frågeställning. Enkäten inleddes med två bakgrundsfrågor och därefter följde öppna frågor med hög standardisering. Med öppna enkätfrågor menas att det inte finns fasta svarsalternativ till någon fråga. Respondenterna ges möjlighet att själv formulera sina svar. När alla respondenter får samma formulär, med samma frågor i samma ordning, uppnås hög standardisering (Trost, 2007). Pilotenkäten Enligt Ejlertsson (2005) skall frågeformulär testas i en provundersökning innan den används i den faktiska undersökningen. Detta för att undersöka om respondenterna tolkar frågorna likadant och om frågorna faktiskt mäter det som avses studeras av forskarna. Pilotundersökningen skall utföras i två steg för att få ett så bra enkätformulär som möjligt (a a). Ett första färdigt enkätformulär granskades av handledaren för studien och utgjorde steg ett i pilotundersökningen. Ändringar och vissa omformuleringar av frågorna utfördes innan steg två påbörjades. Efter ett godkännande av studiens etikansökan från etiska kommittén kunde fas två i provundersökningen starta. Pilotenkäten i steg två skall utföras på en liknande grupp som den tänkta undersökningsgruppen (Ejlertsson, 2005). Genom vår handledare fick vi kontakt med en avdelningschef på en annan kirurgisk avdelning. Möjlighet att undersöka enkätens utformning på ett par sjuksköterskor på denna avdelning erbjöds. Den nyformulerade enkäten, som tillkommit i fas ett, delades ut till tre anställda sjuksköterskor på den aktuella kirurgiska provavdelningen. Efter cirka en vecka fick vi de tre provenkäterna åter. Små justeringar gjordes av två frågor på grund av felaktig tolkning. Övriga frågor ansågs tillfredsställande och fick ha kvar sitt ursprungliga utseende (se Enkätformulär, Bilaga 2). Datainsamling Ett första samtal med kontaktpersonen på den avdelningen där studien var avsedd att göras skedde. Enligt överenskommelse bestämdes det att vi skulle komma och informera om studien på avdelningens arbetsplatsträff. Vid detta tillfälle skulle de flesta sjuksköterskorna närvara. Informationsträffen förbereddes genom att materialet, enkätformuläret och informationsbrevet, trycktes upp. Vita kuvert användes och i varje kuvert placerades ett informationsbrev om studien (Bilaga 1) och enkätformuläret (Bilaga 2). På avdelningens möte gav vi muntlig information om oss själva och vår utbildning. Vidare gavs information om syfte och nyttan med den beställda studien. Datainsamlingsmetod, inklusionskriterier och frivilligheten att medverka togs även upp. 10

Vid samma tillfälle lämnades kuverten innehållande informationsbrev och enkätformulär till en av sjuksköterskorna som medverkade på mötet för att sedan utdelas till samtliga sjuksköterskor. Information om hur enkäterna skulle samlas in lämnades. Oavsett om respondenterna valde att delta eller inte skulle respondenterna placera de igenklistrade kuverten med innehållande enkät i en box som placerades på avdelningen. På informationsträffen fick sjuksköterskorna själva uppskatta hur lång tid de behövde för att svara på enkäten och de kom, tillsammans med oss, överens om att en vecka skulle vara rimligt. En första enkätinsamling skedde, enligt överenskommelse, en vecka efter utlämnandet. Sex ifyllda enkäter erhölls vid detta tillfälle. Då många fortfarande inte haft möjlighet att fylla i sina enkäter utökades svarstiden med en vecka. Detta meddelades kontaktpersonen som vidarebefordrade detta till respondenterna. Totalt fick respondenterna två veckor på sig att svara på enkäten. När de två veckorna löpt ut hade totalt tio ifyllda enkäter erhållits av totalt 15 utlämnade. Någon icke ifylld enkät lämnades inte in. När två veckor gått och svarstiden löpt ut fanns det fem utlämnade enkäter som fortfarande inte lämnats in. Författarna till denna studie valde att avsluta datainsamlingen efter den förlängda insamlingstiden med anledning av den tidsram som denna studie skall genomföras inom. Bortfallet utgjordes således av fem enkäter. Etiska övervägande Tillstånd för att kunna genomföra studien har erhållits av etiska kommittén vid Malmö Högskola 2008-03-07, Dnr HS 60-08/212:38. Tillstånd att utföra studien har också erhållits från verksamhetschefen på den kirurgiska avdelningen. Enligt Polit och Beck (2006) skall frivillighet att delta gälla och respondenterna skall innefattas av anonymitet. Detta har uppnåtts i denna studie genom att alla sjuksköterskor på den studerade avdelningen getts möjlighet att välja om de vill delta. Exklusion har dock skett av de sjuksköterskor som endast arbetar nattpass och därför inte medverkar vi ronder. Vidare leder användandet av enkäter till mindre utsatthet och anonymitet för deltagarna. Alla deltagare i undersökningen har i enlighet med Polit och Beck (2006) delgetts både muntlig och skriftlig information om studiens syfte. Vidare i denna information har respondenterna fått upplysning om att de kommer få ta del av resultatet. Dataanalys Analysmetoden innehållsanalys som enligt Polit och Beck (2006) innebär framtagande av valida och replikerbara slutledningar från en text har använts. Enkelt beskrivet innebär detta att kärnan ur texten tas ut. Med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) skildring av hur innehållsanalys kan användas började datamaterialet analyseras. Varje enkät numrerades. Frågorna skrevs in en efter en i ett nytt dokument. Efter detta överfördes svaren på respektive fråga från samtliga respondenter. På så vis kom en tydlig analysenhet fram. Därefter lästes datamaterialet igenom upprepade gånger för att få en helhetssyn. Svaren på varje fråga bearbetades och lästes igenom en efter en. Som Graneheim och Lundman (2004) beskriver det togs meningsbärande enheter från texten ut. 11

Detta gjordes genom att markera i texten med understrykningspenna. Meningsbärande enheter som blivit markerade kondenserades i syfte att få kortare text men med samma innehåll. Kondensering gjordes i de fall då svaren utgjordes av mycket text. Vidare skapades fyra kategorier genom att granska enkätfrågornas innebörd. Själva svaren på frågorna i enkätformuläret fick utgöra sub- kategorier under respektive passande kategori (a a). När samtliga ovanstående steg utförts sammanställdes resultatet. RESULTAT Antal sjuksköterskor som besvarade enkäten var tio, varav en man. Antalet yrkesverksamma år som sjuksköterska varierade mellan två månader och 20 år. Rondens genomförande För att få en övergripande bild över hur ronden genomförs på den aktuella avdelningen ombads respondenterna att själv beskriva hur deras rond utförs. Nedan redogörs en sammanfattande beskrivning av respondenternas svar på denna fråga. Sjuksköterskornas beskrivning av rondens genomförande på avdelningen På avdelningen utförs det en förmiddagsrond och en eftermiddagsrond. Förmiddagsronden startar cirka klockan 8.15 genom att ronddeltagarna träffas i korridoren. Med på denna rond finns två olika specialistläkare, sjuksköterska, undersköterska, koordinator, sjukgymnast, arbetsterapeut och ibland även studenter och kandidater. Antalet personer som deltar kan variera mellan fyra till tio personer. Rondgenomgången genomförs oftast snabbt. Patienterna på avdelningen är uppdelade i tre olika grupper, beroende på vilken sal patienten ligger på. Patienterna i respektive grupp diskuteras först igenom, av samtliga ronddeltagare, i korridoren. Därefter förflyttar sig ronden, med alla deltagare, från korridoren in till patientsalarna. Med respektive patient fortsätter sedan samtalet. Avdelningens eftermiddagsrond inträffar någon gång mellan klockan 14.30 och 17.00. Detta beroende på hur läkarna har det med sin tid. Vid detta tillfälle går man igenom patienterna i avskilt rum genom en sittrond. En läkare och en sjuksköterska diskuterar igenom patienterna. Kontakt med respektive patient tas endast vid behov. Sjuksköterskans tankar/känslor om ronden Under denna rubrik presenteras svaren på vad för tankar och känslor som uppstår inför och efter en rond samt hur sjuksköterskorna tror att patienten upplever ronden. Betydelsen av att vara förberedd, ett stressfyllt krav Majoriteten uppgav att de flesta tankarna kretsar kring förberedelser inför en rond. Att få en överblick över patientens behov och situation är viktigt. Detta upplevs dock ibland som svårt och stressande relaterat till tidspress. Någon uppgav att stress uppstår, inför en rond, beroende på vilka läkare som rondar och hur pass bråttom dessa har till operation. 12

Planen är att vara så förberedd som möjligt. Har hunnit lära känna patienten. (Respondent nr 4) Ibland känner jag mig stressad när alla patienter inte är uppe än på morgonen eller när alla prover inte är tagna än. Den andra stressande situationen är när man just fått patienter som man inte har träffat innan och man behöver läsa i journalen och ronden kommer. Man känner sig också stressad när patienten äter frukost i matsalen när doktorerna kommer och rondar. (Respondent nr 7) Den är alltid stressad relaterat till att läkarna skall ner till operation. (Respondent nr 5) De sjuksköterskor som ibland känner stress inför en rondsituation uppgav att de vid en annan rondsituation kan känna sig lugna och trygga. De kan växla mellan trygga och otrygga relaterat till hur väl insatt jag är i patientens situation. (Respondent nr 2) Andra tankar som framkom i svaren var funderingar om hur dagens rond kommer att bli. Vidare att det kan vara svårt att påverka i rondsituationen och att det ibland råder en negativ stämning. Ibland förekommer tjafs mellan läkarna och detta märker man och man undrar om dagens rond är en sådan. (Respondent nr 5) Ronden, en struktur för dagens arbete Svaren på denna fråga var blandade, allt från positiva känslor till negativa känslor upplevs efter en rond. När möjlighet att ställa frågor ges och när tydlig information förmedlas under ronden upplevs lättnad och lugn efteråt. Sjuksköterskorna nämner att de ibland upplever frustration efter ronden. En relaterar detta till att dubbla budskap ges. En annan uttrycker frustration över att inte ha möjlighet att ställa frågor och be om förklaringar. Två nämner att de upplever ronden som hastig. Lugn, fått ordning på dagens arbete. (Respondent nr 8) Ibland frustrerande. Det som var en sanning ena dagen är precis omvänt nästa när det kommer andra doktorer. (Respondent nr 1) Ibland blir man upprörd när läkarna ser över huvudet på både sjuksköterskan och patienten. (Respondent nr 5) Flertalet uppger att tankarna kretsar kring planering, organisering och prioritering. Efter ronden handlar det om att få en struktur på dagens arbete. Planera dagens arbete. (Respondent nr 8) Sjuksköterskans syn på hur patienterna ser på ronden Sjuksköterskorna tror att patienten ser ronden som viktig, en tid för de att ställa frågor och få information. De tror att med den rådande rondsituationen upplever 13

patienterna ronden som hastig och stressig. Att för mycket personal deltar och att det ibland är svårt att förstå och höra vad som förmedlas. Den är jätteviktig men det är inte alltid som de är nöjda efteråt. Många hör inte vad doktorn säger och då får vi tolka efteråt. (Respondent nr 1) Jobbigt då det kommer fullt med personal in på exempelvis 4-sal. Doktorn går fram och pratar fort och sedan vidare till nästa. (Respondent nr 5) Rörigt och skrämmande. För många människor. (Respondent nr 9) Rondens betydelse för sjuksköterskans arbete Under detta stycke behandlas vilken funktion ronden har i sjuksköterskans arbete, vad ronden bidrar med i det dagliga arbetet. Vidare avhandlas vad sjuksköterskan själv tycker att den bidrar med i en rondsituation. Ronden, ett viktigt arbetsredskap De flesta sjuksköterskor är överens om att ronden har stor betydelse i deras dagliga arbete. Det är vid rondtillfället som möjlighet till kommunikation med andra yrkesgrupper, i teamet runt patienten, ges. En tid att uppdatera varandra, utbyta information och möjlighet att både ställa och få svar på frågor. I en rondsituation tas del av beslut för att kunna arbeta vidare. Stor betydelse, är som ett arbetsredskap. (Respondent nr 9) Ronden betyder mycket för det är en tid att kommunicera med andra medlemmar i teamet som ansvarar för patienten. Det är en tid att uppdatera varandra om patientens försämring och utveckling. En tid att få information om nya åtgärder. (Respondent nr 7) Sjuksköterskans betydelse i rondsituationen Majoriteten anser att sjuksköterskans roll i rondsituationen har stor betydelse. En respondent uppgav att denna upplever sin roll som central, medan en annan dock uppgav att rollen inte är så betydelsefull. Sjuksköterskan är en informationskälla och fungerar som en företrädare för patienten. Mycket betydelsefull. Har mycket information att ge. (Respondent nr 8) Central. Patientens ombud. (Respondent nr 6) Jag är en typ samordnare, men inte jättebetydelsefull. (Respondent nr 1) Ideal rondsituation Under detta stycke presenteras resultatet över vilka fördelar respektive nackdelar som upplevs med nuvarande rondsituation. Förslag på hur sjuksköterskans ideala rond skulle kunna se ut ges här. 14

Rondens fördelar Att ronden genomförs gemensamt, samtliga berörda läkare tillsammans, framkommer som den största fördelen. En uppger att en fördel är möjligheten att träffa andra yrkeskategori i teamet runt patienten. En annan ser en fördel i att ronden är snabb och effektiv. Specialistläkarna går gemensam rond. (Respondent nr 4) Är fler med missuppfattas inget R/T flera öron. Jag får träffa och samtala med alla i teamet runt omkring patienten. (Respondent nr 5) Rondens nackdelar Återkommande nackdel som nämns är att för många antal personer deltar och att ronden upplevs som stressig och hastig. Vidare framkommer att ronden kan upplevas som opersonlig. Olika åsikter från läkarnas sida som kan leda till oklara besked upplevs som en nackdel, likaså när läkarna emellan diskuterar med termer som bara de kan förstå. Vi är alldeles för många som stövlar in på rummet. Allvarliga besked ges ibland högt och tydligt på en 4 sal. Allt går väldigt fort, några läkare skall iväg och operera och är väldigt stressade. (Respondent nr 1) För många människor inblandade. Olika åsikter bland läkare. (Respondent nr 9) Behovet av mer tid Sjuksköterskorna är överens om att mer tid för ronden behövs. Mer tid för att kunna diskutera och se helheten innan patientkontakt sker, även mer tid för att kunna samtala med patienten. Mer tid för förklaringar och förtydliganden från läkaren. En del uppger att de vill ha sittrond. Lugnare. Mer tid för patienterna. Mer information mellan läkare och sjuksköterska. (Respondent nr 8) Sittrond där sedan läkaren går runt efteråt och hinner prata i lugn o ro med patienten. (Respondent nr 3) Lite bättre tid att prata innan man går in till patienten. (Respondent nr 10) DISKUSSION Nedan diskuteras metod- respektive resultatdel. Metoddiskussion Här redovisas diskussion kring urval, utformande av enkät, pilotenkät, datainsamling och dataanalys. I slutet av detta stycke diskuteras studiens trovärdighet. 15

Urval Då endast 15 sjuksköterskor arbetar dag- och/eller kvällspass på den aktuella avdelningen bedömdes att risken fanns att datamaterialet skulle bli för litet om några begränsningar i urvalet gjordes. Begränsningar i könstillhörighet och yrkesverksamma år gjordes därför inte. Dock togs dessa faktorer upp som två bakgrundsfrågor i enkäten för att om möjligt se om några skillnader finns. Utformande av enkät Då tanken var att studien skulle ha en kvalitativ ansats valdes öppna enkätfrågor. Tanken var att få fram respondenternas upplevelser, beskrivna med deras egna ord, med så liten styrning från vår sida som möjligt. En annan avsikt med öppna frågor var att när materialet senare analyserades skulle respondenternas svar kunna plockas ut och presenteras mer objektivt. Trost (2007) beskriver att den största fördelen med öppna frågor är att mer nyansrika svar kan fås fram. Dock fanns medvetenhet, precis som Trost (2007) också beskriver det, att svaren bygger på respondenternas vilja att utförligt beskriva och ta ställning till frågorna. Många gånger tycker respondenterna att det är tidskrävande och svårt att skriftligt formulera sig (a a). Fråga ett i enkätformuläret skiljer sig från övriga frågor. Till skillnad från de andra frågorna, som innebär att respondenterna skulle förklara vad de känner och tycker, ombads de i fråga ett att beskriva hur något ser ut och fungerar. I detta fall beskriva hur ronden genomförs på deras avdelning. Anledningen till att denna fråga ställdes var för att få en övergripande bild över hur ronden faktiskt genomförs. Detta för vår egen skull men också för avdelningen. Genom att ha rondgenomförandet nedskrivet på papper kan det möjligtvis vara lättare att se fördelar och nackdelar med nuvarande rondsituation. Frågan ställdes även för att svaren på de övriga frågorna skulle bli mer meningsfulla. Under metodavsnittet beskrevs det hur fråga två och tre gjordes om till två olika delar, detta genom att dela in frågorna i en a-del och en b-del. Anledningen var att författarna var mest intresserade av att få fram känslorna inför och efter ronden och inte hur deras tankar och planer ser ut. I resultatdelen sammanfördes de två del- frågorna igen. Detta för att det inte upplevdes som att det blev så stor skillnad i svaren trots separationen av de två frågorna. I efterhand har funderingar över varför inte respondenterna bads beskriva vad de har för känslor under rondgenomförandet ifrågasatts. Då syftet var att undersöka hur sjuksköterskorna upplever ronden har även funderingar över varför inte en så enkel fråga som hur de upplever ronden ställdes. Pilotenkäten Att använda en pilotenkät innan den faktiska undersökningen påbörjades kan ses som en styrka med denna studie. Datainsamling Med anledning av tidsramarna för denna studie gjordes en rad övervägande vid val av datainsamlingsmetod. Valet att använda enkätformulär gjordes då detta enligt Ejlertsson (2005) kräver kortare tid. I efterhand har författarna fått insikt om att valet av deras insamlingsmetod ändå kan ta ganska lång tid. Reflektioner har därför gjorts om att det skulle ta ungefär lika lång tid i anspråk med intervju som datainsamlingsmetod. Genom att välja enkät som insamlingsmetod kunde 16

fullständig anonymitet uppnås och om någon fråga skulle upplevas som känslig skulle det vara enklare att svara om vederbörande var anonym (a a). Med anledning av att svaren i denna studie ibland inte var så utförliga har reflektioner kring valet av öppna frågor gjorts. Det kanske trots allt hade varit bättre med bara strukturerade frågor, i form av kryssfrågor, eller att enkätformuläret utgjorts av en blandning mellan strukturerade och öppna frågor. Det finns kanske individer som har svårt för att ta ställning och uttrycka sig skriftligt. För dessa är strukturerade frågor, där man får svaren mer eller mindre serverade, kanske lättare att besvara. Trost (2007) anser dock att strukturerade frågor ger mer onyanserade svar vilket alltså har övervägts i denna studie. Dessutom hade de inte getts möjlighet för sjuksköterskorna att uttrycka sina upplevelser vilket ju var syftet med studien. Med enkäter var förhoppningen att en större svarsfrekvens skulle uppnås. Detta skulle leda till att resultatet kom att spegla en större grupp och helhet och på så vis inte vara lika utpekande. Det skulle innebära mindre utsatthet för deltagarna än om intervjuer skulle användas. Detta med tanke på att datainsamlingen skulle ske på respondenternas arbetstid. Avdelningschefen skulle då på något sätt vara tvungen att frigöra deltagarna från deras schemalagda arbetsuppgifter. Vidare skulle verksamheten också då veta vem som deltagit i undersökningen. Vetskap om nackdelarna med enkät såsom att större bortfall ofta sker och att inte samma möjlighet till fördjupning av respondenternas svar fanns (Ejlertsson, 2005). Något tillfälle för att be respondenterna att utveckla eller förklara sina svar mists och vid eventuell misstolkning av frågorna har forskarna ej möjlighet att förtydliga (a a). Eftersom denna studie var ett beställningsarbete, där viljan fanns att få denna studie utförd, var förhoppningen att de flesta sjuksköterskor skulle vilja delta med sina åsikter och upplevelser. I föreliggande studie besvarades endast tio av 15 enkäter vilket får anses vara en relativ låg svarsfrekvens. I efterhand har funderingar gjorts om intervju som datainsamlingsmetod kanske skulle ha varit bättre både relaterat till syftet med studien och med tanke på de ibland otillräckliga svaren. Att kunna be respondenterna att utveckla och fördjupa sina svar hade möjligtvis lett till ett mer omfattande datamaterial. Detta hade behövts då syftet var att undersöka hur sjuksköterskorna upplever ronden och vilken betydelse ronden har för sjuksköterskans arbete. På vissa frågor önskades mer utförliga och omfattande svar än vad som erhölls. Ronden kan möjligtvis ses som en komplex situation och den kan se olika ut från dag till dag. Därför har det kanske varit svårt att förklara sina upplevelser kring ronden på bara några få rader. Dock tror författarna att det som är återkommande och det centrala i hur sjuksköterskorna upplever ronden på avdelningen framkommit. Att få in enkäterna efter utlämnandet tog längre tid än beräknat. Svarstiden fick utökas och påminnelser gjordes många gånger då önskan var att få in så många enkäter som möjligt. Samtidigt ville inte författarna vara påträngande eller tvinga någon att delta. Av denna orsak valdes, att i både den muntliga och skriftliga informationen, tydligt upplysa respondenterna om att enkäterna skulle lämnas in oavsett ifyllda eller ej. På grund av tidsramarna för denna studie fick en deadline till slut sättas. Vid detta tillfälle saknades fortfarande fem enkäter. Vi som författare har inte möjlighet att klargöra om dessa fem inte ville vara med, inte 17

hann eller om de inte förstod informationen, spekulationer kring detta kan bara göras. Funderingar över varför det var svårt att få in svaren i tid, trots att sjuksköterskorna själv fick uppskatta hur lång tid de behövde för att svara, har gjorts. Anledningar kan vara att tidsbrist finns under arbetstid och att respondenterna inte vill lägga sin privata tid till detta. Det skulle också kunna vara så att sjuksköterskorna känner att deras medverkan inte spelar någon roll och/eller att undersökningen inte kommer leda till något meningsfullt. Dataanalys Någon exkludering gällande kön och antal yrkesverksamma år bland de legitimerade sjuksköterskorna valdes att inte göras. Dock valdes att göra två bakgrundsfrågor gällande detta för att om möjligt se om det finns några skillnader. Med anledning av att det inte var någon jämn fördelning, mellan män och kvinnor som svarat på enkäten, kunde ingen jämförelse göras. Skillnader i svaren beroende på antalet verksamma år i yrket kunde utläsas. Dock redovisa inte detta då antalet respondenter var få. Att redovisa detta skulle vara alltför utpekande. För att analysera datamaterialet användes innehållsanalys som inspirerats av Graneheim och Lundman (2004). Genom att använda innehållsanalys skulle författarna kunna få fram sjuksköterskans upplevelser och kunna analysera datamaterialet objektivt och utan egna tolkningar (Polit & Beck, 2006). Innehållsanalys skulle vidare vara användbart på all slags text, i detta fall svar från enkäter. Beroende på svaren som kom fram fanns möjligheten att analysera datamaterialet både kvantitativt och/eller kvalitativt (a a). Då användandet av enkäter skedde i denna undersökning kändes innehållsanalys som den mest passande metoden att analysera materialet på. Med tanke på att det datamaterial som erhölls inte var så omfattande hade det varit svårt att tillämpa någon annan form av analysmetod. Till följd av att få enkäter återlämnades och med ibland bristfälliga svar kunde vald analysmetod inte användas fullt ut. För att följa någon form av struktur valde författarna att inspireras av hur Graneheim och Lundman (2004) beskriver analysprocessen. Under analysförfarandet togs meningsbärande enheter ut som kondenserades i de fall det gick. Anledningen till att kondensering inte alltid utfördes var att svaren på vissa frågor var korta. Efter att meningsbärande enheter tagits ut var texten redan tillräckligt förkortad och någon kondensering behövdes därför inte. Av samma anledning, som med kondenseringen, skedde ingen kodning. Studiens trovärdighet Eftersträvan i denna studie har varit att ha så noga beskrivningar som möjligt över hur författarna gått tillväga i metoden. Detta med syfte att öka studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2006). Reflektioner kring hur trovärdigt resultatet är har gjorts relaterat till vald metod. För att stärka trovärdigheten av vårt resultatet valdes i enlighet med Polit och Beck (2006) att plocka ut citat från respondenterna. Då en del av respondenterna svarat mer utförligt än andra blev det att fler citat valdes från vissa. Dock finns det i resultatet minst ett citat från varje respondent. Det som möjligtvis kan sänka 18

trovärdigheten med resultat är att undersökningen är utförd på endast en avdelning med ett fåtal respondenter. Med anledning av den tidsram som fanns för denna undersökning har det inte funnits någon möjlighet att, som Polit och Beck (2006) föreslår, få resultatet granskat av utomstående så som respondenterna eller andra forskare. Vissa delar i resultatet, är enligt författarnas mening, generaliserbara och går att applicera på andra avdelningar och sjuksköterskor nu men även längre fram i tiden. Detta grundas på att resultatet som fåtts fram i denna undersökning överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Andra delar i resultatet kan bli svårare att generalisera. Detta då frågorna som ställts och svaren som erhölls är grundade på en specifik rondsituation. Viss förförståelse fanns vid analysering av datamaterialet. Detta med anledning av att författarna har egna erfarenheter av medverkan i rondsituationer. Vidare fanns kännedom om att det rådde viss frustration, bland sjuksköterskorna på avdelningen, gällande rondsituationen. Under analysförfarandet fokuserades det ibland mest på det negativa som framkom i texten. Detta fick styras upp genom att påminna oss själva att se på materialet med objektiva ögon. Resultatdiskussion Det kan konstateras att mycket i resultatet stämmer överens med det som framkommit i tidigare forskning. Några avvikelser förekommer dock. I föreliggande studie beskriver sjuksköterskorna att positiva känslor infinner sig när tydlig information förmedlas och när möjlighet att ställa frågor ges. Ronden har stor betydelse för sjuksköterskornas arbete. Det är då mötet med andra yrkeskategorier sker och i ronden finns möjlighet att ställa och få svar på frågor. Ett informationsutbyte sker i rondsituationen. Ovan nämnda kan liknas med Manias och Streets (2001), Whales (1993) och Busbys och Gilchrists (1992) resultat där sjuksköterskorna upplevde ronden som ett tillfälle för informationsutbyte, beslutsfattande och lärande yrkesprofessioner emellan. Upplevelse av stress och svårigheter att bli klar i tid till ronden framkommer tydligt i föreliggande undersökning. Detta har beskrivits även i tidigare studier kring rondsituationen där det framkommit att stress och tidspress ofta existerari (Manias och Streets, 2001, Whales, 1993, Busbys och Gilchrists 1992). I resultatet framkom att det ibland kan vara svårt att påverka i rondsituationen och att det ibland rådde negativ stämning. Vidare blev ronden en negativ upplevelse om möjlighet att ställa frågor och be om förklaringar inte gavs. I tidigare forskning framkommer liknande resultat när Manias och Street (2001), Whale (1993) och Busby och Gilchrist (1992) visade att läkarens uppträdande kunde påverka upplevelsen. Om sjuksköterskorna upplever att deras funktion i ronden bara går ut på att sörja för att läkarna får den information de önskar får ronden en negativ stämpel. Manias och Street (2001), Whale (1993) och Busby och Gilchrist (1992) beskriver vidare att sjuksköterskorna inte upplevde att deras bidrag i rondsituationen var värdefull. Detta skiljer sig helt från resultatet i föreliggande studie. Här framkom istället att sjuksköterskorna ansåg sig ha stor betydelse i rondsituationen. Kan den nya sjuksköterskeutbildningen ingivit sjuksköterskor en större insikt om professionen? 19

I föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna upplever att för mycket personal medverkar vid ronden. Vidare framkom att de upplever ronden som opersonlig med tanke på att besked till patienterna kan ges högt och tydligt. Liknande resultat går att utläsa i studierna gjorda av Birtwistle m fl (2002) och Montague m fl (2004) när dessa visar på att sjuksköterskorna i deras studie också upplever att för många personer deltar i ronden. Birtwistle m fl (2002) och Montague m fl (2004) tar även upp att det ibland kan vara svårt att bibehålla patientens konfidentialitet när diskussioner om patienter förs öppet. Sjuksköterskorna i föreliggande undersökning tror att patienten upplever ronden som positiv men att den också kan upplevas som hastig och stressig. I en studie gjord av Persson och Willman (2008) har kvinnliga patienters upplevelse av ronden studerats. I den studien framkommer det att flertalet patienter har positiva upplevelser av ronden. Vissa patienter uppfattar dock ronden som hastig och med dåligt utrymme för att ställa frågor. Resultatet från den studien stämmer till viss del överens med hur sjuksköterskorna i vår studie tror att patienterna upplever ronden. I föreliggande studie går det att utläsa att sjuksköterskorna tror att patienterna upplever ronden som skrämmande. Sjuksköterskorna i Birtwistles m fl (2002) och Montagues m fl (2004) studie uttryckte deras tro om patientens upplevelse med liknande ord. Resultatet visar att det hänt förvånansvärt lite kring hur ronden utförs sedan 1950- talet och hur den är organiserad. Detta kan relateras till hur Crosby (2008-03-29) beskriver hur en rond kunde se ut på 1950-talet. En reflektion blir då hur en rond på 2000-talet kan påminna om en rond på 1950-talet. Det framkommer att frustration kring ronden finns på avdelningen. Om det nu är sådan frustration, varför har ingen förändring skett tidigare? Vår fråga i det hela blir om det finns bromsklossar som stoppar upp förändringsarbetet på avdelningen? Nilsson (2005) säger visserligen att det inom sjukvården vilar ett arv av byråkratisk hierarki och att alla fortfarande anpassar sig omedvetet efter något som funnits sedan lång tid tillbaka. I undersökningens resultat kring tankar och planer inför och efter ronden framkommer att tankar kretsar kring förberedelse, planering, organisering och prioritering. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) tar upp att det är sjuksköterskans ansvarsområde att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vidare att sjuksköterskan skall kunna leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans tankar stämmer överens med vad kompetensbeskrivningen säger. Sjuksköterskorna beskrev att de upplevde att de hade betydelse i rondsituationen och att de fungerade som samordnare samt att det var sjuksköterskorna som bar på informationen. Detta visar på att deras roll uppfattas som ledande. I Nylén och Ripels (2007) studie framkommer det att läkare och undersköterskor ser sjuksköterskan som en person med ledarskapsfunktion och ansvar för att omvårdnadsarbetet ska fungera, en spindel i nätet. En del reflektioner kring hur ronden genomförs på avdelningen har gjorts och framförallt om det är etiskt att ha den typ av rond som existerar. Genom att utläsa från resultatet genomförs förmiddagsronden i korridoren där varje patient diskuteras igenom. När detta är gjort går alla ronddeltagare gemensamt in till patienten där diskussionen fortsätter. Det framkom att allvarliga besked ibland kan ges högt och tydligt och att ronden kan upplevas som opersonlig. Enligt ICN:s etiska kod 20