HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson



Relevanta dokument
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Tio steg till goda matvanor

Vad påverkar vår hälsa?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Bra mat för seniorer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

En riktig må bra-kasse!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Sunda matvanor för skolbarn

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Årets Pt 2010 Tel

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Maten under graviditeten

o m m at och m otion?

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Vad räknas till frukt och grönt?

Läsa och förstå text på förpackningar

Mat och dryck för dig som har diabetes

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

WHO = World Health Organization

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Älsklingsmat och spring i benen

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Nyttig mat på 20 minuter

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

Bra mat för hela familjen

Maria Svensson Kost för prestation

VISSTE DU ATT ÄGG INNEHÅLLER ALLA VITAMINER, UTOM VITAMIN C! VISSTE DU ATT 3 AV 10 SVENSKAR I ÅLDERN ÅR INTE VET HUR MAN KOKAR ETT PERFEKT ÄGG!

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

3 dagar. Ingredienser v 8. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 8. Köp gärna med fler matvaror!

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Råd om mat till dig som ammar

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Råd om mat till dig som ammar

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär = 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal

Vecka 18. Ångad fisk med ratatouille och gult ris. Kikärtsbiffar. Rostat grönt med pocherade ägg. Biff med frisk bulgursallad

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

Varför ska man ha ett balanserat?

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

3 dagar. Ingredienser v 31. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 31. Köp gärna med fler matvaror!

6 h &udtips l 4 frukostar

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror!

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Aktuella kostrekommendationer för barn

Färskostgratinerad lax. Allt-i-ett-rätt med kyckling. Lasses cottage pie. Rostat grönt med pocherade ägg

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Planering av måltiderna

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Kosten kort och gott

Vecka 32. Tonfisksallad. Rostbiff med medelhavsgrönsaker. Bönburgare med salsa och limeyoghurt. Kycklingspett med krispig råkostsallad

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Transkript:

HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013

Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken finns det en strategi som kallas meny-agenda. En meny i MI kan ses som en palett med en uppsättning alternativ eller som en karta över områden som kan vara relevanta att ta upp i samtal. Agenda står för den turordning eller prioritet man skapar bland alternativen. Centralt är att patienten själv får välja ut de områden samtalet ska handla om. Samtalskorten är anpassade för samtal om matvanor med patienter inom psykiatrin. Kostråden baseras på Livsmedelsverkets rekommendationer. Förberedelser Om du har möjlighet kan du beställa de kort som inte ska fyllas i (d v s från och med sidan fyra till och med näst sista sidan i detta dokument) från ett tryckeri. Gärna i kartong eller plastlaminerat papper. Korten är avsedda att fungera som fram och baksida i A5-format. Om du inte kan beställa från tryckeri går det bra att skriva ut som A4 på en vanlig skrivare och vika korten på mitten före samtalet. Tänk på att sidan tre och sista sidan har rader som bör fyllas i vid samtalet. Så här använder du samtalskorten Gå först igenom sidan tre (Matvanor och hälsa) med patienten. Se om ni kan hitta motivation till förändring och skriv ner detta. Presentera upplägget för patienten. Lägg ut korten med rubriksidan upp på ett bord och be patienten att studera dem samt välja ut ett eller flera områden för diskussion. Om patienten redan är bra inom vissa områden, bekräfta och förstärk gärna detta. Låt patienten välja i vilken ordning de utvalda korten ska behandlas. Gå igenom de utvalda områdena ett i taget. Ta hjälp av fakta och tips på respektive korts baksida. Målet är att komma fram till 1-3 nya goda matvanor. Skriv ner dessa på sista sidan. Låt gärna patienten behålla utvalt och ifyllt material.

MATVANOR OCH HÄLSA Dina matvanor påverkar din hälsa Genom att äta varierat av olika sorters livsmedel täcker du kroppens grundläggande behov av näringsämnen. Ensidig kosthållning kan vara en hälsorisk. Det är viktigt att äta rätt för att förhindra oönskad viktförändring. Det finns ett tydligt samband mellan kraftig övervikt och sjukdomar som till exempel diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Hälsosamma matvanor kan halvera risken för hjärt-kärlsjukdom. Dina matvanor påverkar hur du mår, både psykiskt och fysiskt. Därför vill jag förändra mina matvanor 1. 2. 3. 4.

ÄT MER FRUKT OCH GRÖNT! Gärna 500 gram per dag! Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Frukt och bär, grönsaker och rotfrukter innehåller många av de näringsämnen vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. De innehåller förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. 500 gram frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och vissa cancerformer. Ha alltid en frukt med dig i väskan och ät som mellanmål. Skär upp frukten i bitar eller skivor som du äter istället för godis. Variera isbergssallad, tomat och gurka med mer fiberrika grönsaker såsom morot, gröna ärtor och vitkål. Vill du gå ner i vikt? Fyll halva tallriken med grönsaker!

ÄT MER FISK Gärna 2-3 gånger per vecka! Fisk innehåller flera viktiga näringsämnen. Framförallt fet fisk, som till exempel lax och makrill, innehåller omättade fettsyror som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Ät fisk som smörgåspålägg, till exempel makrill i tomatsås, sill eller böcklingpastej. Recept Tonfiskröra (som smörgåspålägg eller till pasta): En burk tonfisk, ½ hackad rödlök, 1 dl matyoghurt, 1 tsk curry, salt, svartpeppar. Gör så här: Låt tonfisken rinna av väl. Mosa fisken och blanda med övriga ingredienser i en skål. Smaka av med salt och peppar. Lägg på brödskiva eller blanda ner i kokt pasta. Mängden räcker till 1-2 portioner.

VÄLJ FLYTANDE FETT Det flytande fettet innehåller omättade fettsyror som kan minska risken för hjärtkärlsjukdom. En bra tumregel: Välj flytande fett framför fast fett. Använd oliv- och rapsolja vid matlagning och i dressing till salladen. Majonnäs är gjort på rapsolja och innehåller därför nyttigt fett. Ett gram fett innehåller lika mycket energi oavsett om det rör sig om olja eller margarin. Det kan vara bra att tänka på mängden fett om du vill undvika eller försöker bli av med en övervikt. Recept Salladsdressing: 1 ½ msk olivolja, 1 ½ msk vatten, 1 msk vinäger, 1 msk italiensk salladskrydda. Blanda och häll på salladen. Räcker till ca 4 portioner.

ÄT MER FULLKORN Fullkorn är rikt på kostfiber, antioxidanter och vissa mineraler. Personer som äter fullkorn löper mindre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt vissa cancerformer. Välj fullkornsvariant av pasta och ris. Välj bröd med hela korn i, kika efter nyckelhålet. Havregrynsgröt fungerar lika bra till frukost som till kvällsmat. Recept Gröt med havrekli: Blanda 2 ½ dl vatten, 1 dl havrekli och en nypa salt i en kastrull. Koka under omrörning i 5 min. Lägg upp i en djup tallrik och toppa med bär, frukt eller lättsockrad sylt. Servera med mjölk.

ÄT MINDRE SALT För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för att man ska drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Sätt smak på maten med till exempel örtkryddor, vitlök, ingefära, chili och citron. Byt ut vanligt salt mot mineral- eller örtsalt, som innehåller mindre mängd natrium. Välj livsmedel märkta med nyckelhålet, inte minst när du köper färdigmat. Salta inte extra på maten.

VÄLJ NYCKELHÅLSMÄRKT Nyckelhålsmärkningen gör det enkelt att hitta nyttig mat! Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt, men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Ge dig själv chansen att pröva de nyckelhålsmärkta sorterna. Märker du att du absolut vill ha fetare eller sötare alternativ så försök att minska på mängden istället, lägg till exempel en skiva ost istället för två på brödskivan. Det finns många slags färdigmat som är bra. Leta efter nyckelhålet här också.

ÄT OCH DRICK MINDRE SOCKER Godis, glass, kakor och andra sötsaker innehåller mycket energi, men lite näring. Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för mycket sötsaker. Särskilt bör man se upp med läsk och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att mättnadskänslan sätter stopp. Undvik läsk och andra söta drycker. Vatten är den bästa måltidsdrycken. Ät regelbundet så minskar sötsuget. Vid undervikt finns det utrymme för mer socker.

ÄT PÅ DAGEN, SOV PÅ NATTEN På natten är kroppen normalt inte inställd på att vi ska äta. Studier har visat att nattätande påverkar blodfetter och blodsocker negativt. Se till att du äter bra på dagen inklusive ett planerat kvällsmål för att förhindra hunger på natten. Bryt ovanan att äta på natten genom att göra något annat istället för att äta, till exempel borsta tänderna, lyssna på lugn musik eller bläddra i en tidning.

ÄT FRUKOST Frukostätare har vanligen goda matvanor under hela dagen. Forskning visar att frukostätare lättare håller vikten och mår bättre. Har du svårt att äta frukost? Kom ihåg att det är bättre med en liten frukost, till exempel ett glas fil, än ingen frukost alls. Förbered gärna frukosten kvällen innan. Ladda kaffebryggaren och ta fram kopp och tallrik. Se till att alltid ha frukostvaror hemma.

ÄT MINST ETT LAGAT MÅL VARJE DAG Vid lunch och/eller middag. För att uppnå en bra mättnadskänsla vid måltid och minska risken för småätande. Det är enklare att tillgodose alla näringsämnen kroppen behöver med lagad mat. Förslag på lättlagade måltider: 1. Färdiga köttbullar + pasta + gröna ärtor. 2. Fiskbullar + pasta + morot. 3. Blodpudding + vitkål med lingonsylt. 4. Inlagd sill + kokt potatis + gräddfil + tomat. Äter du lagad mat vid lunch kan middagen bestå av till exempel en tallrik havregrynsgröt med mjölk, frukt, smörgås med pålägg och grönsak.

ANVÄND TALLRIKSMODELLEN Lägg upp maten enligt Tallriksmodellen! Tallriksmodellen anger proportionerna mellan dessa delar: 1. Kolhydratrika livsmedel som till exempel potatis, ris och pasta. Drygt 1/3. 2. Grönsaker, rotfrukter och frukt. Drygt 1/3. 3. Proteinrika livsmedel, till exempel kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt alternativ som linser, kikärtor eller bönor. Ca 1/4. Tallriksmodellen ger måltider med lagom mycket kolhydrater och kostfiber, protein och fett samt mycket näringsämnen som vitaminer, mineraler och antioxidanter. För dig som vill gå ner i vikt: Fyll halva tallriken med grönsaker och ta mindre av potatis, pasta, ris eller liknande. Tallriksmodellen säger inget om mängden mat på tallriken. Håll dig till en portion.

MINA NYA GODA MATVANOR 1. 2. 3. HÄR FINNS MER INFORMATION Länkar: www.vardguiden.se www.slv.se www.folkhalsoguiden.se Böcker / broschyrer: Bra mat för alla mat vid diabetes och hjärtkärlsjukdom utgiven av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Broschyren finns att köpa på Apotek. Alla hjärtans recept av C Magnusson och Ö Klein, Hjärt-Lungfonden. Mat för liv och lust av M Eliasson och G Lindeberg. Kokbok och faktadel. Finns att köpa i bokhandeln.