IVA-seminarium 25 augusti 2003: Under seminariet presenterades sektorrapporter från telekommunikation, järnväg, energi och försvar av de forskare som författat dem (prof Bertil Thorngren, Harald Haegermark, prof Staffan Hultén, E Anders Eriksson och Fredrik Lindgren). Deras rapporter finns sammanfattade i skriften För en långsiktigt positiv teknikutveckling på avreglerade marknader. Den delades ut på seminariet och finns även på http://www.iva.se/samverkan/index.asp Här redovisas därför enbart de kommentarer som rapporterna fick. (Ann Beyer, frilansjournalist) Vilka är morgondagens stora industriella utmaningar? För att svara på frågan kanske vi ska blicka bakåt. Slutet av 1800-talet var ju en dynamisk tid i svensk ekonomisk historia, precis som nu. Det fanns inga statliga monopol precis den situation som vi med stormsteg närmat oss på senare år. Många yttranden och tankar under seminariet Framgångsrecept för 2000-talet handlade om vad vi kan lära av historien. Parallellerna är tydliga: Under 1900-talet gick vi från att ha flera leverantörer inom telekommunikation, järnväg och energi till att använda oss av en enda. Utvecklingen i försvarssektorn har följt ett liknande mönster. Men nu har pendeln svängt igen. Vi går mot en avreglerad framtid med flera leverantörer. Framtiden är kanske mer dåtid än vad vi anar. Dagsfärska analyser av teknik- och kompetensutveckling på avreglerade marknader hämtar inte oväntat inspiration och kunskap ur historien. Inom telekommunikation, energi, järnväg och försvar har Sverige haft en internationellt sett ovanligt stark position. Det beror mycket på en lyckosam samverkan, som har lett till tillväxt. Tittar vi i backspegeln, är det tydligt att samverkan mellan stat, företag och forskning har skett för att det funnits: 1. överlappande egenintressen - och 2. gemensamma problem. För att ta några lysande exempel: Ericsson och Televerket samverkade för att spara tid och pengar - i Ellemtel. De insåg att de skulle få mer uträttat jämfört med om var och en fortsatt på egen hand. ABB och SJ har gjort det. Vattenfall har samverkat med ABB samt SAAB-försvarsmakten. Vilka är då dagens egenintressen - och gemensamma problem? Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 1(6)
Telekommunikation Egenintressena de verkar i viss mån överlappa varandra: Behovet av nya typer av tjänster, snarare än tekniska innovationer, framfördes flera gånger under seminariet. Fredrik Landahl, marknadschef på 3G-operatören 3, formulerar det såhär: - Utmaningen för mobiloperatörer år 2003 handlar om att skapa en användarupplevelse som är intressant och relevant. Att själva funktionen prat och sms ska fungera är självklart för kunderna. Nu tävlar man istället om att erbjuda rörliga bilder, alltså 3G, WAP och andra upplevelser i mobilen. Fredrik Landahl, marknadschef på 3. För att hitta rätt i slutänden, är det viktigt att våga göra misstag och att testa sig fram, poängterar han. Misstagen ger lärdom och bör inte likställas med misslyckanden. - Titta på WAP, det var inget misslyckande! Det var istället ett misstag. Tekniken togs till marknaden på fel sätt. WAP paketerades fel, som en teknikpryl. Den verkade krånglig. Misstaget gjordes alltså i konsumentledet. Inget konstigt med det; man är mer exponerad för risken att göra misstag när man arbetar med nya typer av tjänster. Misstagen får dock inte kosta för mycket; ambitionen är ju att kunna producera tjänster kostnadseffektivt. Därför är Sverige ett intressant land för teleleverantörerna. Vi har en liten befolkning, och en stor andel av den använder sig av mobil. Tack vare statens inblandning förmånsbeskattade och avdragsgilla mobiler - är penetrationen hög, 10-20 procent. - Leverantörerna får alltså snabbt och till en relativt låg kostnad erfarenhet av användarbeteenden. Den erfarenheten bör sedan byggas in i produkterna. - Vi har dessutom kompetens här i landet. Frågan är bara: kan vi göra jobbet - utveckla en ny produkt eller vidareutveckla den - snabbare än andra? Fredrik Landahl efterlyser ett tätare samarbete mellan operatörer och leverantörer. - Operatörerna måste komma djupare in i produktutvecklingen, och samverka bakåt i produktionskedjan - mot leverantörerna. Det är det mest effektiva sättet att påverka användarupplevelsen. Generellt kan man säga att det blir alltmer viktigt vilket format en tjänst har, anser han. - Man kan likna en ny teletjänst vid en ny mediekanal. Ska vi presentera informationen i dagstidningsformat, som kvällstidning eller magasin? Vad blir mest användarvänligt? Sådant pratas det om nu i mobilbranschen. Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 2(6)
En åhörare från Näringslivsdepartementet undrar vad myndigheterna kan göra för att få fart på den eftertraktade utvecklingen av tjänster. Fredrik Landahl svarar: - Analysera och utveckla era egenintressen! För varje aktör - även en myndighet - måste ju ha ett syfte med samarbetet. Det ska resultera i ömsesidig nytta. Fråga er själva: varför ska vi göra det här? Vad har vi att vinna? Undvik det snäva tekniktänkandet! Blanda istället fritt utifrån ett nyttotänkande. Järnväg Anders Lundberg är vd i konsultföretaget Railize International AB. Fram till årsskiftet 1998/1999 var han direktör och chef för strategisk utveckling på SJ. Han talar om järnvägssektorns FoU-behov: - Vi behöver skickliga mastersutbildade projektledare. Eftersom det är ett krävande jobb, önskas första klassens kompetens. Studenter som verkligen är intresserade av järnvägssektorn. Anders Lundberg, VD Railize Utmaningarna handlar bland annat om att ta fram: - nästa snabbtågsgeneration för snö och kyla - logistiklösningar för basindustrin - nya logistiklösningar för speditörer och logistikföretag - och intelligenta trafikövervakningssystem. Problemen i järnvägssektorn - som på vissa tågsträckor varit konkurrensutsatt sedan 1993 - handlar om snålt tilltagen FoU-budget. - Staten delar ut en mycket liten summa nästa år till Europas främsta forskargrupp inom järnvägsområdet, som finns på KTH. Tre miljoner kronor. Det är skamligt! - Branschen väntar på några FoU-miljoner till. Pengarna behövs. Vem ska t ex betala försöksperioden för spårviddsväxling uppe i Piteå? Lågt tempo (byråkrati) är ett annat hinder. - 1988 tyckte SJ att största problemet var att vi har ett gammalt nät. Eftersom det tar lång tid innan saker blir åtgärdade, är vi nu mitt i ett restaureringsarbete. Vi håller på att installera nya banor. - Nu blickar Banverket fram till 2025. Man vill anpassa järnvägssystemet till det nya Sverige. Men varför ska de vänta så länge med att bygga ut nätet? Anders Lundberg menar att ett attraktivt snabbtågssystem bör står klart så fort det går. - Jag pendlar två timmar varje dag till arbetet, så jag vet vad jag talar om. Tyvärr. Det finns en stor vinst i form av mental återhämtning om jag skulle kunna åka tåg 45 minuter och läsa, förbereda mig inför jobbet eller sova istället. Det vore bättre använd tid än mina två timmar i bilen. Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 3(6)
Om folk slapp bilpendla - om det fanns tidsmässigt vettiga alternativ i tågtrafiken - skulle det inte bara gynna miljön. Hela samhällsekonomin skulle få ett lyft, menar han. - Runt järnvägskartans röda stråk, i universitetsstäderna och storstäderna, finns 90 procent av Sveriges BNP i framtiden. Därför bör vi satsa på en snar utbyggnad. Energi Långsiktighet är det viktiga, slår Bo Källstrand, nybliven vd Svensk Energi, fast apropå vilka egenintressen han ser idag: - Det är helt avgörande att satsa långsiktigt om Sverige vill ha en ledande ställning inom området el-transfusioner. Bo Källstrand kommer närmast från Electricité de France i Paris, ett kraftbolag med 58 kärnkraftverk. Det ägs av franska staten och producerar 80 procent av Frankrikes el. Där har han haft ledande befattningar sedan år 2000. Bo Källstrand, VD Svensk Energi - Vi har talat mycket om dåtiden idag. Men det går att skapa utveckling i modern tid också! Frankrike har t ex byggt upp en nationell infrastruktur runt kärnkraften. Danmark bestämde sig tidigt för att investera och vara uthålliga i fråga om vindkraft. Nu har de drivit fram en hel vindkraftindustri, där Danmark givetvis är ledande. Det visar vikten av långsiktighet. Att energifrågor har gått från att ha ett svenskt perspektiv, via ett nordiskt, till ett europeiskt, får effekter på flera plan. Leveranssäkerhet både på produktions- och distributionssidan blir en större utmaning när de geografiska avstånden ökar. USA:s gigantiska strömavbrott nyligen är ett exempel på hur det kan gå om man slarvar med säkerheten. Internationaliseringen innebär fler nya prövningar; nytt fokus sätts t ex på miljöfrågorna. - Hur påverkar de här förändringarna investeringsnivån i FoU? Samverkan mellan stat och bransch - på en alltmer liberaliserad marknad - kräver rätt ramverk, både på en nationell nivå och på EU-nivå. Han efterlyser likartade regler för hur marknaden ska fungera mellan de olika länderna. - Hur ska elbolagen få incitament för att investera i nya kraftverk? Vad ska komma efter kärnkraften? Hur mycket ska investeras i elnäten? Det är branschens företag, som skall ta fram lösningar, men energipolitiken måste ställa upp ett klart och tydligt ramverk, som styr i rätt riktning, fortsätter Bo Källstrand. - Det behövs ett framsynt regelverk så att våra lösningar blir relevanta. Miljölagar, skatteregler etc. måste stödja en önskad utveckling. Här behövs en dialog dels inom branschen, dels med politiker och myndighetsföreträdare. - Tyvärr ändras reglerna kring el-beskattning relativt ofta idag. Det skapar en osäkerhet, som inte är bra. Alltför många frågetecken hämmar investeringsnivån. Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 4(6)
Sverige har dock goda möjligheter framöver, enligt Bo Källstrand. - Men nu vi måste få fram forskning kring en effektiv energianvändning. En åhörare protesterar: - Det har skrivits tio meter utredningar om svenska systemet. Är det inte dags att titta på samverkan med det nya Europa nu, Östeuropa? Viljan finns ju där. Och intresset finns! Bo Källstrand svarar: - Snart hamnar ramverket på EU-nivå. Och - självklart kan Östeuropa vara intressant för svensk industri. - Men kom ihåg: nu pratar vi om utbyggnad i ett tioårsperspektiv! Först måste vi undersöka leveranssäkerheten. Sedan tar vi ställning till om vi ska satsa på att bygga nya kraftverk där, eller nöja oss med att dra upp nya förbindelser. Arne Wittlöv från Volvo AB: - Det finns ett par nyckelfrågor i oklarheterna runt ramverket. En är: vilka produktionssätt står till buds? En annan fråga är: finns det möjlighet att lagra koldioxidförbränning? Försvar - Försvarsproduktion är komplext. I framtiden blir det därför allt mer viktigt att göra en grundlig efterfrågeanalys och leverantörsanalys, säger Gunnar Eliasson, professor vid Institutionen för Industriell Ekonomi och organisation, KTH. Komplexiteten gör att kunden inte längre vet exakt vad han eller hon ska fråga efter. - Det nya är att leverantören måste ta initiativ till att ta fram lösningar. Den tid som denna flexibilitet tar, måste kunderna betala för. Gunnar Eliasson, professor vid Institutionen för Industriell Ekonomi och organisation, KTH - Hur organiserar man det här? Det är en utmaning. Ett nytt slags ledarskap behövs nu, när vi inte riktigt vet vart vi ska! Det finns klara fördelar med utvecklingen, menar han: - När leverantören kommer närmare kunden, blir det färre mellanhänder. Det är bra. Ju närmare man kommer sina kunder, desto större chans finns det att komma åt mer pengar. Och idag drar sig försvarsindustrin närmare sina kunder. Men kunden måste också slipa sina kunskaper mer, när produktionen blir mer komplex: - Ja, mottagarkompetens behövs också i allt större utsträckning. I klartext: förmågan att föra innovationer vidare till produktion i större skala. Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 5(6)
- Det finns stora industriella möjligheter om vi gör det här rätt! Det kan leda till att stora företag i framtiden kan fungera som tekniska högskolor, säger Gunnar Eliasson. - För det är ute på företagen det nya kommer att hända! JAS - eller snarare det teknikmoln som uppstår runt ett sådant projekt - ger större effekt på forskningen än det som sker på de tekniska högskolorna. Utbildningen är så eftersatt i vårt land. Gunnar Eliasson menar att avancerad produktion ofta är samhällsekonomiskt självfinansierande, förutsatt att företagen och marknadens aktörer har förmåga och incitament att ta till sig och kommersialisera så kallade spillover-effekter. Med andra ord ta till sig den gratisteknologi som sprids runt avancerad industriell verksamhet. Ett stort innovativt försvarsprojekt kan därmed bli samhällsekonomiskt lönsamt och ge mer tillbaka än vad det kostar. Bertil Thorngren från Handelshögskolan i Stockholm: - USA har en stor FoU-budget avsatt för försvarsforskning. Samtidigt är gränserna mot annan forskning, den civila, inte längre lika skarpa. I USA har alltså spillover-effekterna börjat verka. Jag tror att försvarsforskningen i Sverige kommer att gå åt samma håll. Kort sammanfattning Dagens egenintressen mer eller mindre överlappande: - Satsningar på att utveckla och paketera tjänster/användarupplevelser. - Närmare samarbete mellan operatör-leverantör, producent-kund - Snabbare beslutsfattande (från statens sida). - Välutbildade medarbetare med intresse för branschen. - Mer forskning (t ex kring effektiv energianvändning). - Större FoU-budget. - Långsiktiga investeringar. - Stabilitet (långsiktighet) i lagar och skatteregler. - Mottagarkompetens förmåga att föra innovationer vidare till produktion i större skala. - Förmåga att ta till sig den gratisteknologi som sprids runt avancerad industriell verksamhet och nya samarbetspartners: Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 6(6)
Fyra sektorer är representerade här idag. Men jag saknar utbildningssystemet och vårdsektorn. Hoppas de båda sektorerna avregleras snart, säger Gunnar Eliasson, KTH. Referat av seminarium den 25e augusti 2003 Framgångsrecept för 2000-talet 7(6)