Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Transkript

1 B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för och byggt upp. Vi som varit med sen fattig Sveriges dagar har svårt att ta till oss att de av oss alla tillskapade resurserna skall säljas till marknadskrafterna. Vårt parti har genom årens lopp varit pådrivande i att skapa samhällsnyttiga och allmännyttiga företag och institutioner, så som Vattenfall, Nordbanken samt allmännyttiga bostadsföretag. Man har även varit pådrivande i tillskapandet av infrastrukturen i landet, så som allmänna vägnätet samt järnvägsnätet och flygplatser och hamnar med mera. Den nu sittande Moderatledda regeringens politik i dessa sektorer är på kollisionskurs med Folkviljan. De ovan uppräknade exemplen är en nyttig regulator mot marknadskrafterna (speciellt i tider då konjunkturen svänger). Eller så kan man se det som en gemensam resurs för ökad trygghet för oss alla i landet. Staten och landet tjänar stora intäkter på de av oss gemensamt ägda företag/bolag som ännu är i det gemensammas ägo. Dessa pengar kan användas för att bygga vidare på välfärden. Vi måste kraftfullt agera för att stoppa vidare utförsäljning och marknadsliberalisering av offentlig egendom och företag. Att de marknadsliberala krafterna kämpar för att staten ska bli en svag ägare utan resurser gynnar deras mål. En stat är aldrig starkare än vad den äger är vida känt, och vill vi ha en stark stat som värnar dess innevånare måste vi se till att resurserna inte säljs ut. Det är även viktigt att när vårt parti har regeringsmakten, måste de bli en aktiv och duglig ägare av sina statliga bolag, företag m.m. Vi föreslår därför kongressen att besluta: Att Våra förtroendevalda i riksdag, regering, kommuner och landsting ska agera för att ingen ytterligare utförsäljningen de av oss alla gemensamt ägda företag, bolag och infrastruktur kommer till stånd. Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. Att Infrastruktur så som vägar, järnväg, telenät, elnät och de av staten ägda kraftverk blir kvar i statlig ägo, så att det blir kostnadsneutralt oberoende av vari landet man är bosatt. Att Arbeta för att återta monopol på apoteksområdet om det är möjligt. Arne Dahlquist Medlem Söders s förening Gävle

2 Styrelsen för Söders S-förening har på sitt styrelsemöte den 29/1 beslutat ställa sig bakom motionen. Mikael Rusthoi Ordf. Söders S-förening Gävle VU:s förslag till AK styrelsen Att anta motionen som sin egen Årsmötet beslutade att anta motionen som sin egen. Partistyrelsens utlåtande över motionerna A50:4, B20:1, B20:2, B20:3, B21:1, B21:2, B21:3, B22:1, B23:1, B24:1, B25:1, B26:1, B27:1, B28:1, B29:1, B29:2, B30:1, B31:1, B31:2, B31:3, B31:4, F69:22, G152:8, H5:6 (ett ansvarsfullt och långsiktigt gemensamt ägande) I motion B20:1 3 (Gävle arbetarekommun) föreslås kongressen att besluta att våra förtroendevalda i riksdag, regering, kommuner och landsting ska agera för att ingen ytterligare utförsäljning de av oss alla gemensamt ägda företag, bolag och infrastruktur kommer till stånd, föreslås att vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga, samt att infrastruktur så som vägar, järnväg telenät, elnät och de av staten ägda kraftverk blir kvar i statlig ägo, så att det blir kostnadsneutralt oberoende av vari landet man är bosatt. I motion B21:1 3 (Stockholms arbetarekommun) föreslås att Socialdemokraterna utarbetar ett program som säkrar att vår infrastruktur och våra naturtillgångar ägs och kontrolleras av samhället, att inga utförsäljningar sker av Vattenfall, Posten, SJ, Telia, SBAB samt att partistyrelsen får i uppdrag att se över vilka privatiserade före detta statliga och kommunala bolag som bör föras tillbaka till samhällets ägande. I de likalydande motionerna B22:1 (Värmlands partidistrikt) B23:1 (Gävleborgs partidistrikt) B24:1 (Västerbottens partidistrikt) B25:1 (Västernorrlands partidistrikt) B26:1 (Dalarnas partidistrikt) B27:1 (Jämtlands partidistrikt) och B28:1 (Norrbottens partidistrikt) föreslås partikongressen att besluta att markera vikten av det statliga företaget Vattenfalls roll som föregångare när det gäller dels miljöfrågor, dels kapaciteten att skapa långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga villkor för landets basindustri. I motion F69:22 (Stockholms arbetarekommun) föreslås att det åt Vattenfall uppdras att vara en föregångare i arbetet med ny teknik på energiområdet. I motion B29:1 2 (Malmö arbetarekommun) föreslås att staten även i framtiden ska äga Vattenfall, Posten, SJ och kontrollera våra naturtillgångar samt att det gemensamma även i framtiden ska ha kontrollen över vår infrastruktur såsom telenät, kommunikationer, vägar och järnvägar samt energisystem. I motion G152:8 (Jönköpings arbetarekommun) yrkas på att vi i finanskrisens spår måste vara tydliga med att det inte är rimligt att sälja ut SBAB. I motion H5:6 (Jönköpings arbetarekommun) anförs att det gemensamma ägandet är viktigt och måste hävdas. Samhällsägande av banker, bolåneinstitut, energi och infrastruktur ska användas strategiskt för att utveckla samhälleliga intressen. I motion B30:1 (enskild, Lunds arbetarekommun) förordas att Socialdemokraterna verkar för en lagstiftning som omöjliggör att ersättning för utförda arbetsuppgifter i statens tjänst eller i statligt ägda bolag överstiger statsministerns ersättning. I motion B31:1 4 (Lunds arbetarekommun) anförs att ett av Vattenfalls syften ska vara att utgöra ett redskap för hållbar samhällsutveckling, att Vattenfall genom förändringar i ägardirektiven tydligt ska få som uttalat uppdrag att leda omställningen till förnyelsebar energiproduktion, effektiv energianvändning och minskad klimatpåverkan,

3 att Vattenfalls prioritering av förnyelsebar energi, effektiv energianvändning och minskad klimatpåverkan ska omfatta alla marknader där bolaget agerar samt yrkas på att uppdra åt partistyrelsen att verka för motionens praktiska genomförande. I motion A50:4 (Lunds arbetarekommun) föreslås att statliga företag ska vara ett föredöme avseende återhållsamhet avseende lönenivåer, förmåner och bonussystem. Den svenska staten är Sveriges största företagsägare. Staten äger ett antal företag som representerar mycket stora tillgångar och ger betydande tillskott till 39 statskassan varje år. Det sammanlagda värdet av de förvaltade tillgångarna bedöms uppgå till 750 miljarder kronor. Dessa företag måste därför hanteras långsiktigt och ansvarsfullt så att staten får avkastning på sitt kapital. Genom ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande kan staten svara för en viktig stabiliserande funktion på en annars turbulent marknad. Utförsäljningar av statliga företag får aldrig ske av principiella skäl. Istället är det ekonomiska överväganden och konsekvensanalyser som måste ligga till grund för beslutet. Grundläggande för de statliga företagen är alltså avkastningen, att det ska vara en god affär. Utöver avkastningskravet finns en rad andra argument som i olika situationer talar för statligt ägande. En viktig utgångspunkt är att strategiska funktioner och tillgångar med stor betydelse för samhällets utveckling är även de viktiga att behålla i gemensam ägo. Infrastruktur exempelvis vägar, järnvägar, data och telekommunikation av vitalt samhällsintresse är ett sådant exempel. Att säkerställa en god samhällsservice i hela landet kan vara en viktig beståndsdel i de statliga företagens verksamhet. Detta är inte minst tydligt för företag som Posten och Apoteket. Det statliga ägandet kan också i vissa fall motiveras genom att företagen erbjuder verktyg för skynda på samhällsutvecklingen åt önskvärt håll. Ett mycket tydligt exempel är som beställare av ny oprövad teknik. På så sätt underlättas steget från idé till produkt och den viktiga första referenskunden. Funktionsupphandling av detta slag har tidigare gett bra resultat genom exempelvis Vattenfalls och ABB:s samt Televerkets och Ericssons samarbete. Vi vill åter använda kraften i de statliga företagens investeringar till industriella partnerskap för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa nya jobb. Syftet med det statliga ägandet kan också vara att öka konkurrensen på dålig fungerande marknader. Det kan i vissa fall vara effektivare än regleringar. Sociala skäl kan också vara grund för statligt ägande. Goda exempel på detta är Svenska Spel, Apoteket och Systembolaget. Det kan också vara lämpligt att staten under en begränsad period går in som ägare för att stabilisera en marknad eller investera i framtidens miljöteknik när marknadsmisslyckande föreligger. De aktuella exemplen från finanssektorn är dock de som ligger närmast till hands och som även framöver torde vara mest troliga. När det finns förutsättningar för att uppfylla såväl rättvise- som effektivitetsskäl på den fria marknaden finns heller inte de nödvändiga förutsättningarna för statligt ägande. Dock kan det inte heller i fall där marknader mognar eller utvecklingen på annat sätt gör det statliga ägandet överspelat vara aktuellt med några skyndsamma utförsäljningar. Avgörande i dessa fall är att det samtidigt också är lönsamt att sälja och att berörda marknader inte drabbas negativt genom exempelvis sämre konkurrens. Partistyrelsen anser att styrningen av de statliga företagen bör stärkas. Vinst per år, eller än värre, per kvartal, är inte ensamma några goda styrinstrument för det långsiktiga och ansvarstagande företagandet. Det är tydligt att staten i sin roll som en mycket betydande ägare också har ett omfattande ansvar inte bara för de enskilda företagen utan också för samhällsutvecklingen i stort. Företagens utveckling kan inte på lång sikt isoleras från denna. Staten ska därför vara en långsiktig och strategisk

4 företagsägare. Samtliga statliga företag ska vara ledande inom sina respektive branscher och marknader när det gäller att ta ansvar för samhällsutvecklingen ur ett ekonomiskt, socialt som miljömässigt perspektiv. För ett antal statliga företag finns utöver denna grund en möjlighet att av att 40 tydligare definiera målsättningarna med statens ägande i företaget. Rimligen genom tydliga och avgränsade samhällsuppdrag. Genom ett sådant samhällsuppdrag kan företagen i vissa fall bidra positivt till samhällsutvecklingen och även leda till bättre långsiktig avkastning. De statliga företagens internationella affärer och expansion kan i vissa fall komma i konflikt med företagets uppdrag att vara ett föredöme på den svenska marknaden. De statliga företagens internationella affärer måste alltid bedömas utifrån läget på de marknader där de agerar. De statliga företagens verksamhet bör alltså vara ledande på varje marknad utifrån de lokala förutsättningarna och följa internationella lagar och regler för företags uppförande. Internationell expansion kan vara nödvändig för att säkra bolagets strategiska ställning och framtida värde. Men det måste samtidigt stå klart för företagen att det ska vara hemmamarknaden och ägarnas långsiktiga intressen som ska stå i fokus inför varje nytt investeringsbeslut. Partistyrelsen delar uppfattningen som uttrycks i de likalydande motionerna B22:1, B23:1, B24:1, B25:1, B26:1, B27:1, B28:1 samt i motionerna F69:22 och B31:2 att Vattenfall ska ges en tydligare roll och mer kraftfullt bidra till omställningen till förnybar energi. Vattenfall bör också, inom ramen för EU:s statsstödsregler och miljömässiga krav, möjliggöra Europas mest konkurrenskraftiga priser för den svenska elintensiva industrin. Partistyrelsen anser också att Vattenfall ska kvarstå i statlig ägo. Vid bolagsstämman i april 2005 förtydligade den socialdemokratiska regeringen tillsammans med samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet Vattenfalls uppdrag genom ett tillägg i bolagsordningen. En bolagsordning är ett aktiebolagsrättsligt bindande styrdokument som en bolagsstyrelse är förpliktad att lyda. Tillägget har följande lydelse: Bolaget ska inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till en ekologisk och ekonomisk uthållig svensk energiförsörjning Partistyrelsen anser att de nuvarande ambitionerna för investeringar i förnybar energi bör höjas. Vattenfall bör ges ett större ansvar för investeringar i ny teknik, i pilot- och demonstrationsanläggningar för förnybara energikällor och i effektivare el-överföring och elanvändning. Tillägget i Vattenfalls bolagsordning omfattar idag endast moderbolaget. Detta innebär att dotterbolag och intressebolag inte är aktiebolagsrättsligt bundna av uppdraget att vara ledande i energiomställningen. I motion B31:3 anförs att Vattenfall ska prioritera förnybar energi, energieffektivitet och minskad klimatpåverkan på samtliga marknader där bolaget är verksamt. Partistyrelsen anser i enlighet med detta att uppdraget till Vattenfall bör förtydligas så att det tydligt framgår att Vattenfall, utifrån de förutsättningar som gäller på respektive marknad, ska vara ledande i energiomställningen på alla marknader där företaget är verksamt. I motion B21:3 föreslås att partistyrelsen ges i uppdrag att se över vilka privatiserade före detta statliga och kommunala bolag som bör föras tillbaka till samhällets ägande. Partistyrelsen anser att det endast i undantagsfall kan vara aktuellt för stat eller kommun att åter äga verksamheter som redan en gång sålts ut. I de allra flesta fall är en utförsäljning definitiv då överlåtelsen till exempel skett till för lågt pris eller för att försäljningsintäkterna förbrukats. Partistyrelsen avstyrker därför motionen. År 2003 införde (S)-regeringen riktlinjer för att få stopp på bonusexcesserna och få ordning och reda i ersättningarna inom de statliga bolagen. Riktlinjerna innebar ett generellt motstånd mot så kallade incitamentsprogram i statliga bolag. Partistyrelsen kan dock konstatera att ytterligare restriktioner behövs för att hindra att de statliga företagen driver på den redan osunda bonuskultur som råder. Forskningen 41 ger heller inget stöd för att bonussystem skulle leda till bättre resultat. Ett av de största problemen med rörliga ersättningar är att det visat sig mycket svårt att skapa ett system som enbart fångar upp bolagsledningens effekter på företagens resultat. Istället kopplas bonusarna i många fall direkt till makroekonomiska faktorer som ligger helt utom räckhåll för bolagsledningen, till exempel ränteutvecklingen och

5 förändringar i världsmarknadspriserna på råvaror. Detta har gjort att incitamentsprogrammen mer har fungerat som ett slags vinstdelningssystem snarare än en morot för att prestera bättre. Partistyrelsen anser i likhet med motion A50:4 (Lunds arbetarekommun) att de statliga bolagen har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel. Bonussystem i statliga bolag är olämpliga och belöningssystem som är kopplade till bolagens resultat riskerar att skapa en osund bolagskultur där samhällsansvaret får stå tillbaka för vinstintresset. De statliga bolagens roll som verktyg för att påverka normbildningen i näringslivet ska heller inte underskattas. Statens bolag ska därför föregå med gott exempel. Statliga chefer ska inte vara löneledande. Tvärtom ska vi använda de statliga bolagen och genom måttfullhet vid lönesättning samt vid utformning av övriga förmåner bidra till mer rimliga ersättningar i näringslivet. Därmed anser inte heller partistyrelsen att det finns något utrymme för bonussystem för personer med ledande befattningar i de statligt ägda företagen. Partistyrelsen är däremot inte beredd att tillstyrka förslag som i detalj reglerar lönenivåer. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta: att bifalla motionerna B22:1, B23:1, B24:1, B25:1, B26:1, B27:1, B28:1, B31:1, B31:3, F69:22, att avslå motionerna B20:1, B21:3, att anse följande motioner besvarade med hänvisning till utlåtandet A50:4, B20:2, B20:3, B21:1, B21:2, B29:1, B29:2, B30:1, B31:2, B31:4, G152:8, H5:6.