Avslutande brev för läsåret 2015/16 Innovativt lärande för social och ekologisk hållbarhet. Det här är ett projekt som går under Grönflagg. Vi har arbetet utifrån följande frågor. Vad händer när man sår ett frö? Hur fungerar fotosyntesen? (Samspelet mellan ljusets effekt, vattnets påverkan och näringen i plant jorden) Vad består planterings jord av? Vad är jordförbättrande? ( komposterings material ur Gröna påsen och daggmaskar.) Hur sköter man om en planta för att den ska växa? Metod. ( Hur gjorde vi?) Gemensam uppgift i helt barn grupp- Vi startade upp projektet en gemensam uppgift för hela gruppen, vi ska göra ngt roligt tillsammans med plantjord, frön och sol, regn. På innergården sådde vi frön i vår pallkrage som skulle bli Rädisor, Krasse och Ringblommor. Två pedagoger sådde tillsammans med barngruppen tre rader, och så satte vi upp tre skyltar med bilder och namn på det förväntade resultatet.
Individuell uppgift. Barn- och utbildningsförvaltningen Vår ambition var att skapa ett lugnt arbetsklimat (liten grupp med 3-5 barn) där varje barns reflektioner kring vad vi gjorde skulle kunna bemötas av en pedagog eller en fiffig kompis som delade med sig av sina erfarenheter och teorier kring odling. Alla fick välja ett A4 i valfri färg. Alla fick 3 vita post it lappar En glasburk Därefter undersökte vi jorden i skålen mitt på bordet, torr och bestående av olika bruna växtfragment. Alla fick varsin glasburk (återbruk) som de fyllde med 2/3 -delar jord. Efter att ha undersökt fröna planterade varje barn 2 frön var (ibland blev det flera). Nu skulle vi dokumentera processen, kan vi göra det med hjälp av att rita av? (alltså utan kamera) Hur skulle man avbilda jord? Det visade sig vara mkt tidsödande och krångligt att rita av jord med så många olika nyanser av brunt, så vi fann att det bäst att limma fast jord på pappret i stället. Hur skulle man avbilda genomskinligt glas? Hur ritar man av en glasburk, den är ju genomskinlig men tittade vi riktigt noga så hade den en ljusblå ton där glaset var som tjockast. Därefter gjorde barnen på olika sätt, en del valde att rita av burken genom att ställa den på pappret och rita runt.( perspektiv uppifrån) andra valde att rita en cirkel på fri hand vilket gick mycket bra ( vi tror att det är ett resultat av lek och konstruktion med geometriska form er) en del barn ritade en oval. Från cirkel/ovalens ändar drog barnen sedan två sträck neråt och avslutade med en vågrät botten linje. ( Perspektiv från sidan). Sen vattnade vi. Syfte och resultat (varför gjorde vi det). Att individuellt fundera kring vad som skulle komma att växa upp i glasburken. En öppen fråga, inget rätt eller fel, det är roligt att få fantsera och ha egna teorier Väcka nyfikenhet och lust att lära. Ett barn sa - jag vet inte, och det är ju just det som är drivkraften att inte veta vad som ska komma upp ur den bruna mullen någon. Barnens teorier. Blomma av någon sort, kanske gräs, eller ett äppelträd, morötter. Reflektion alla barnen vågar att reflekterar över vad som kommer att växa upp och teorier om vad som ska komma att växa upp. Resultat så här långt är att det är ganska svårt att odla inomhus, vi var tvungna att flytta plats
När vår solen blev starkare och värmen högre. Några fick börja om fick börja om efter Pingst helgen, eftersom det hade varit för varmt och för många dagar utan vatten. Det är en konst i sig att hålla jorden lagom fuktig, att hälla rätt mängd vatten. Allt eftersom det börjar spira och blad kommer fram får barnen ta hem sin planta. Vi går till biblioteket. Metod (vad gör vi). Vi har under hösterminen och en bit fram i vårterminen låtit några barn åt gången (ca 3-5) ta en promenad till biblioteket i Gnesta tillsammans med en pedagog. Barnen har fått välja varsin bok som de vill låna med sig tillbaka till förskolan för att titta och läsa i tillsammans med andra barn eller enskilt. Efter det har vi valt ut ett antal (ca 10 ) böcker som verkar intressanta och spännande som vi kan läsa gemensamt i barngruppen när tillfälle ges. Syfte (varför gjorde vi det). För att vi ville väcka barnens intresse för bra böcker som speglar barns känslor och reflektioner kring (tankar) hur det är att vara barn. För att lära känna sin närmiljö. Hitta till biblioteket och känna sig van och trygg där. Få en promenad i liten grupp. Lära sig läsa och tolka bild berättelser. Bekanta sig med olika bokstäver i alfabetet. Indirekt lära känna olika kulturer i Sverige och i andra länder, olika kulturer i då tid och nu tid,( historia) och olika kulturer i olika familjer Mandalas. Aktivitet (Vad gjorde vi.) Olika förtryckta geometriska mönster, svart på vit botten eller tvärt om som färgläggs på valfritt sätt av barnet. Mönstren har olika svårighetsgrad, så att man kan anpassa övningen efter mognad. En rofylld (kontenplativ) individuell aktivitet med olika sorters färgpennor. Syfte (varför gjorde vi det.) Formlära Färglära
Morgon alternativt förmiddagssamling. Aktivitet startsång: Syfte att samla alla barnen för att visa att nu börjar vi. Aktivitet namnsång Syfte att se och bekräfta varje barn varje dag, genom att sjunga eller klappa dess namn för att skapa en känsla hos varje individ (barn) att de är en viktig del i vår gemensamma verksamhet. Därefter räknar vi med hjälp av något av barnen antal barn i gruppen tillsammans och visar med hjälp av ett färgschema (där de olika veckodagarna har olika färg) vilken dag det är idag. Lyckan i att erövra nyckeln till att förstå olika bokstävers ljud och att kunna känna igen bokstäverna i sitt och kompisarnas namn. I syfte att lära sig att känna igen och skriva sitt eget namn har vi under hela läsåret använt oss av barnens namn (inplastade). Metod (Hur gjorde vi) Lapparna har används till att sättas vid olika byggen i olika material som t ex klossar, lego, pluppar, återvinningsmaterial och vid ljusbordet osv, för att barnen ska kunna visa sina föräldrar/ vänner/ kompisar vad de gjort under dagen och för att vi ska kunna se vad de byggt och reflektera tillsammans med barnen/ barnet över en kunskaps process. Vi har använt namnlapparna vid bordsplaceringen, för att hjälpa barnen att knyta nya vänskapsband och skapa en grupp där alla har lika värde. Matsituationen blir då en plattform för att lära känna varan genom lugna samtal, detta gör att det blir lättare för alla att hitta nya vänner i leksituationer ute på gården i frilek och olika rollekar som t ex affär, släktträff, tjuv och polis osv. Språklådan Barnen i språk gruppen har med stöd av Lotta Gustavsson- Kaankaanpää tränat olika språkljud utifrån olika rim och sånger. Tillsammans gruppen har vi gjort språksagor där barnen får göra ljudeffekterna i berättelsen, för att på ett roligt och spännande sätt träna munmotorik. Parallellt med det använder vi oss av spelkort med ett bokstavs ljud kopplat till en bild. Vi har provat olika grimaser med hjälp av speglar för att träna olika mun och- ansiktsmuskler. Roligast har det nog varit med Blås-pingis, en lek där det gäller att blåsa en pingisboll emellan sig över ett bord, det här är jätte viktigt för att träna stödet (bukmuskelaturen). I storgrupp har vi klappat rytmen i allas namn och sjungit sånger. Skrivförberedande (penngreppet) Träna sig i att fokusera. Lustfyllt.
Resultat en lugnastunder (i huvudsak efter lunchen för barnen som hade vaken vila) och många fina mönster som prytt våra väggar och fönster och blir till egna böcker. Konfliktlösning grupp. Lyssna och kom överens. Sprid glädje. Vänta på din tur. Säg stopp. Säg förlåt. Lugna ner dig. Visa dina känslor. Dela med dig. Prata om det. Sammarbeta. Metod Hur gjorde vi? Under en period på ca 8 veckor har vi arbetat utifrån en bokserie, där man genom korta berättelser ( fabler) ger exempel på hur barn, med stöd av vuxna kan löser olika konflikter som kan uppstå i vardagen och i förskolan. Vi samlade hela barngruppen efter mellanmålet i anknytning till en fruktstund och läste högt ur en av böckerna, då och då stannade vi upp i texten för att tillsammans med barnen reflektera över handlingen i texten och för att titta på bilderna. Vi ställde frågor som t ex. Hur tycker ni att djuren i berättelsen ska göra för att lösa problemet? En öppen fråga för reflektion i barngruppen genom samtal, sedan läste vi vidare för att de hur karaktärerna i sagan löste problemet. Syfte Varför gjorde vi det? För att med hjälp av en berättelse skapa en neutral plattform för reflektion och samtal, för hur man är mot varandra och hur man med hjälp av vuxna kan lösa konflikter som uppstår vardagen. Under samma period fick de barn som ville gör formen av ett hjärta i olika tekniker och material. Vi arbetade i små grupper om 1-3 barn och gången tillsammans med en pedagog. Tanken var att barnen om de ville skulle få göra ett hjärta av garn utifrån en egen skiss. Uppgiften visade sig vara relativt svår eftersom den innehöll många nya moment och tekniker, men barnen visade stort intresse och alla är nöjda med sitt resultat.
Vi tycker att det är roligt att alla hjärtan blev så olika. Vi hängde stolt upp dem i vår trädgren i ett av rummen på Skutan. Mattematik Vid förmiddagssamlingen räknar vi antal barn i ringen då får ett av barnen går runt och räkna högt alla barn i ringen, antalet barn varierar från dag till dag normalt är vi 9-21. Många av barnen kan rabbelräkna upp till 21 (och en del mer därtill) för att koppla ihop siffror och antal har vi t ex. gett alla varsin kaplastav och så har vi byggt ett torn för att se hur högt t ex 17 kapplastavar är. Ett annat exempel är att alla har fått ta var sitt litet djur av gummi och så har vi ställt dem i en rad, t ex 15 st. och därefter delat de 15 i tre grupper om tre, 5 i varje grupp. Då har barnen kunnat räkna antalet 5 på sin hand fingrar. Vi har även använt oss av olika sk sällskapsspel, där man använder tärning i förhållande till antal t ex pluppar. Det är ett roligt och lekfullt sätt att lära sig antal och turordning på, tillsammans med kompisarna på förskolan. Hur skapar vi en trygg situation och minskar stress i barngruppen. I utelek/ aktiviteter på gården har vi medvetet jobbat utifrån yrkedroller arbetslaget så som t ex; Spejare, ro givare, trygghetsankare, görare, inspiratör och instruktör. Samt en som är behjälplig vid hämtning Slussat barnen i rutinsituationer för att minska stress, in och utgång, ta mat. Två vilor uppe/ liggvila och soffan som trygg punkt och tillfällig vila vid sjukdom eller trötthet. Arbetslag Skutan. Sjöstugans fskl.läsåret 2015/16 Annika.B. Nina.W. Camilla. Karolina.M.