Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation i världen Antal på flykt ca 60 miljoner ca 38 miljoner är internflyktingar 50% under 18 år Av icke internflyktingar finns 86% i utvecklingsländer (Källa: UNHCR) 1
Flyktingmottagande i Sverige Medborgarskap jan okt 2015 Syrien 38636 Afghanistan 21551 Irak 13181 Eritrea 6787 Statslös 5656 Somalia 4567 Migration en riskfaktor för psykisk ohälsa Egen trauma/våld Förlust och sorg Svårt att ackulturera Riskfaktor för föräldern Stigma och diskriminering Låg social status Saknad av socialt nätverk 2
Migration en riskfaktor för psykisk ohälsa Egen trauma/våld Stress i familjen Immigrera sen tonår Riskfaktor för barn Uppväxt i ett konflikt land Brist på föräldrabarn anknytning Föräldrar med psykisk ohälsa Separerad från föräldern Skyddsfaktorer för psykisk välbefinnande Föräldrarnas psykisk hälsa Positiv föräldra-barn relation Föräldrastöd för att förbättra föräldrakompetens och föräldra-barn anknytning 3
A framework for understanding immigrant parenting Ochocka a & Janzen, 2008 Syftet med Ladnaan projektet Att anpassa samt implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar samt mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa 4
Kartläggning av behov Att undersöka somaliska föräldrars erfarenheter och behov i relation till deras föräldraskap i Sverige 5
Resultat av kartläggningen Förbättrad föräldraskap - Roll-förändring och -Information och stöd -Förbättring av kommunikation -Ömsesidig respekt - Roll-förändring och far och mor, när de var i sitt land, de trodde att de var friska, men när de kom hit insåg dem att de inte var friska, varje person som lämnar detta liv inser att han eller hon inte var frisk. När jag kom hit, de första 6 månaderna var jag inte normal, en bror brukade ge mig sömntabletter för att få sova, senare blev jag bättre. 6
- Roll-förändring och I Somalia när barnen leker ute så kan min granne prata med mitt barn om mitt barn gör något fel. Även lärare eller andra som ser barnen göra något fel så säger dem till barnet. Men här i Sverige, det är bara du som ska se till ditt barn och ingen annan, det är därför det är så svårt att vara förälder I Sverige. - Roll-förändring och - Brist på kunskap om landet och dess kultur - Vilseledande information från andra - Rädsla för socialtjänsten - Brist på förståelse och kommunikation mellan föräldrar och barn konflikt 7
- Rollförändring och - Barnen kommer in i samhället fortare än föräldrar - Maktförhållande mellan föräldrar och barn barnet kan säga, om du inte ger mig pengar så ska jag säga till socialen, jag ska säga till polisen.. de hotar dig och problemet är att mamman inte vet någonting, hon tänker att jag ger pengarna så att barnet inte går till socialen. - Rollförändring och mellan makarna, och hur detta påverkar barnen - Rollförändring och - Svårigheter på skolan där vissa barn har svårt att komma ikapp - Svårigheter för föräldrar att hjälpa till när de själva inte kan språket än Mina barn, de är bra på matematik men de kan inte svenska språket, för att jag är bra på matte och kan hjälpa dem. Läraren säger att jag ska hjälpa dem med svenska, men hur ska jag göra, jag kan ju inte heller svenska. Vi är inte okunniga, föräldrar har olika utbildningsnivå. Problemet är att på skolan så följer man en mall som säger vad barnen ska kunna och det säger dem till föräldrarna men var finns hjälp? 8
Förbättrad föräldraskap - Roll-förändring och -Information och stöd -Förbättring av kommunikation -Ömsesidig respekt - En möjlighet och en önskan att förbättra sitt föräldraskap - Få stöd från sociala myndigheter, till exempel att få relevant information och utbildning om samhället, samt deras rättigheter som förälder i det nya landet - Få en bättre dialog till sina barn samt utveckla en ömsesidig respekt - Verktyg för ett positivt föräldraskap som innebar att överge ett auktoritärt föräldraskap Förbättrad föräldraskap -Information och stöd -Förbättring av kommunikation -Ömsesidig respekt 9
Sammanfattningsvis. Kunskap om att anpassa stödet till familjerna Föräldrastöd som fokuserar på barnen och föräldrarnas specifika behov Samhällsinformation såsom att veta föräldrars och barns rättigheter och skyldigheter samt om socialtjänstens arbete för barn och unga Stödja familjerna med förändringarna som sker i familjen när de har bytt land såsom rollförändring och Både riktade och generell hälsopromotions satsning på skolan Vilken sorts föräldrastöd? Connect föräldrastöds program Ett tillägg: samhällsorientering 10
Tillägg till föräldrautbildning Tema Föräldrastilar demokratisk respektive auktoritärt föräldraskap Utbildningsmål - Ökad medvetenhet om sin egen föräldrastil - Ökad kunskap och förståelse för personligt-, ekonomiskt- och socialt föräldraansvar - Ökad förståelse för samspelet mellan barn och föräldrar Barnkonventionen - Ökad kunskap om barnkonventionen - Att reflektera kring hur föräldern efterlever barnens rättigheter - Reflektera kring betydelsen av att ha ett barnperspektiv Socialtjänstens arbete för barn och unga - Ökad kunskap och förståelse för socialtjänsten som organisation och deras arbete för barn och ungdomar - Ökad kunskap kring lagar som styr Socialtjänstens arbete - Ökad kunskap om de olika processerna som utredningssystemet innebär - Ökat förtroende för socialtjänsten - Kunskap om hur man kan söka hjälp och stöd från socialtjänsten Eftermätning Endast från 41 deltagare Social kompetens (skola, socialt): interventionsgruppens barn har förbättrats signifikant jämfört med kontroll gruppen Även minskade problem i orolig/deprimerad, Somatiska problem, Sociala problem, Brytande av regler för interventionsgruppensbarn Barn i kontrollgruppen har fått ökade problem avseende aggressivitet 11
Processutvärdering Hur upplevde föräldrarna föräldrastödsprogrammet? Stärkt föräldraroll Stärkt föräldra-barn relation Framgångsfaktorer Involvera somaliska föreningar, nyckelpersoner mm. Föräldrakursen hölls lokaler som är bostadsområden Olika påminnelse strategier Samtalsledare av somalisk ursprung Jag skulle säga att den största framgångsfaktorn har varit att både ledarna och föräldrarna kommer från samma land, har samma kultur, samma ursprung, samma religion och att vi förstår dem, det kan hända att en samtalsledare som är svenskfödd säger att i Sverige är fysisk bestraffning förbjudet punkt slut och inte ger dem andra verktyg. Men jag säger att jag fick fysisk bestraffning som en uppfostringsmetod men nu är jag här och ska inte göra samma sak och att det finns andra verktyg (samtalsledare) 12
Tack! 13