Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA



Relevanta dokument
Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Vad är viktigt i en bra skola

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

5 vanliga misstag som chefer gör

Bonusmaterial Hej Kompis!

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Läsglädje med lek och musik

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

FÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna

Övning: Dilemmafrågor

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Storyline Familjen Bilgren

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Språkstrategi i praktiken

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Hantering av problemskapande beteende

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Utmanande beteende och avledningsmetoder

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

Likabehandling och trygghet 2015

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt

Kvalitetsredovisning

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Bo år slutar Fsk.Södra

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Verksamhetens innehåll

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Konsten att leda workshops

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Kvalitetsdokument

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Diskussionskarusellen

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

TRÄNARGUIDE. Mattekoden FLEX.

Nallelek Lärarvägledning

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Självbestämmande och delaktighet

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

IDROTTSKUNSKAP Handboll

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

KVALITETSREDOVISNING 2007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Handbok för LEDARSAMTAL

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

Transkript:

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig. Ha inte som målsättning att lösa alla problem på en gång. Du behöver inte heller ha alla lösningar. Det viktigaste är att ta sig tid att prata med eleverna och föräldrarna för att tillsammans med dem ta reda på vad som fungerar för just denna elev. Relationens betydelse Att lära känna eleven och få till en positiv kontakt är väsentligt. Barn med koncentrationssvårigheter får många fler tillsägelser per dag än andra. Om du märker att eleven får många tillrättavisningar är det viktigt att hitta sätt som också ger positiv uppmärksamhet. Försök att finna tillfällen när eleven gör precis det som ska göras och ge positiv uppmärksamhet då. Be eleven hjälpa dig med något som du vet att han/hon behärskar Gör en analys Innan man planerar åtgärder är det viktigt att ta sig tid och tänka. Dagen består av många konkreta situationer och det går inte att hitta en universallösning som alltid fungerar. Tänk konkret: Vad är problematiskt? När? Var? Hur? Vad fungerar? Varför gör det det? Prioritera: vad ska ni börja arbeta med? Vilket stöd behöver eleven för att lyckas? Att påminnas om den plan man kommit överens om kan ibland räcka långt. Gör analysen tillsammans med föräldrarna och prata med eleven innan ni bestämt er för åtgärder. Vad som fungerar bättre respektive sämre är alltid individuellt. De mål man sätter upp måste vara realistiska och inte för svåra för eleven att nå. Att lyckas är nog den viktigaste motivationsfaktorn för alla människor. Utvärdera hur resultatet blev. Bestäm tid för utvärdering redan när ni sätter planen i verket. Samtal med eleven Det är viktigt att föra en dialog med eleven så att man tillsammans bestämmer vad man ska arbeta med och hur. Elever som ofta fått tillsägelser hamnar lätt i en försvarsposition vilket försvårar samtalet. Att vara konkret och undvika värdeladdade eller värderande omdömen är viktigt. Var nyfiken på hur eleven tänker. Om du frågar på ett öppet sätt kan du få information som du inte hade tidigare och som spelar roll. Ta inte upp problem i sammanhang där eleven eller du är i affekt. Beskriv problemet utan att komma med förslag och be eleven fundera tillsammans med dig först. Man kan behöva ha flera samtal på tu man hand innan man börjar prata om lösningar. Gör överenskommelser om hur du ska hjälpa eleven att hålla sig till sådant ni kommit överens om. Hemliga tecken kan ersätta tjat. Färdighetsträning Att lära sig en färdighet handlar inte om att upphöra med något utan om att lära sig göra på rätt sätt. Det här kan ta tid och behöver formas som allt annat lärande: i små steg med positiv feedback. Gör en lista på vad som är problematiskt och omvandla detta till färdigheter. En elev som man t.ex. upplever inte lyssnar på de

andra kan utveckla färdigheten "vänta på sin tur" eller "räcka upp handen". Satsa inte på 100% Har eleven stora svårigheter med koncentrationen kommer inte detta att lösas en gång för alla. Satsa inte på att försöka lösa alla problem samtidigt utan välj något eller några. Välj något som du vet att du klarar och som du tror eleven också ganska lätt kan göra. Framgång föder framgång. Elever som ofta misslyckas mår mycket bra av att slippa göra det i åtminstone några situationer varje dag.

PRAKTISKA TIPS Ge tydliga, korta instruktioner på flera sätt: muntligt, skriftligt, bildligt. Lämpliga uppgifter som stimulerar och intresserar är nödvändiga. Korta arbetspass med avbrott för en uppskattad uppgift t ex sitta vid datorn, rita, vattna blommor osv. Avbrott med fysisk aktivitet, t ex hoppa studsmatta, springa ett varv runt huset, gå ett ärende. Ta vara på kreativiteten och var uppmärksam på positivt beteende. Hitta sådant eleven tycker är kul och motiverande. Fokusera på elevernas intressen. Överenskomna tecken kan vara effektivt för att minska tjat t ex: hand på axeln eller ögonkontakt, fingret i luften, (beröring) för tystnad. Varva teori med rörelse/aktivitet t ex röris, yoga, massage. Förutse elevens vanliga negativa impulser och avled dessa. Plocka bort onödiga intryck som ger tillfällen till impulser. Motivation som hjälper framåt, t ex efter 10 minuter ut och spring två varv. Möjlighet att "klottra" på ett papper vid genomgånger el dyl. Åskådliggör tiden, t ex med timglas och äggklocka. Sätt upp kortsiktiga, tydliga/begripliga mål. Korta uppgifter, dela upp i mål och delmål, kolla av med jämna mellanrum. Använda lugn musik, avslappning, kompismassage, mandalamönster. Ge eleven möjlighet att välja något annat att göra när han/hon arbetat med en uppgift en viss tid. Gör lärorika aktiviteter utomhus, t ex mattelekar. Arbeta målinriktat med att öka koncentrationsförmågan gradvis, från 5 min till 10 min, från 10-15 osv. Detta ska ske under en förutbestämd tidsperiod. Anpassa inlärningssituationen till varje individ. Låt eleven få möjlighet att sitta eller ligga om det är det som gör att han/hon kan hålla sig fokuserad. Hitta små, lustfyllda uppgifter som är lätta att klara av för att öka självförtroendet. Ge alternativ: "om det blir för jobbigt för dig att sitta i samlingen, sätt dig i soffan en stund". Utöka tidsramen för koncentrationen, börja i liten skala och öka sedan på tiden. Använd timglas eller äggklocka.

Fokusera på allt som är bra. Det lyfter både individ och grupp. Tänka på schemat, vilka tider på dagen är eleven mest alert/trött? När passar lugna resp fysiska aktiviteter? Prata med eleven om hur de vill ha det för maximal koncentration. Ta reda på barnets kunskap i ämnet och hitta rätt inkörsport för varje individ, t ex hockeyintresse kan via tabell i sportsidan bli ingång till matematik. Stor gemensam genomgång som övergår i personlig genomgång med individuell handledning. För elever med annan språkbakgrund kan det vara bra att barnet själv skriver sin instruktion. Använda flera sinnen vid lärande för att så många elever som möjligt ska kunna uppfatta instruktionerna och då lättare kunna/vilja hålla koncentration. Gör mindre grupper med en gruppansvarig som också går igenom uppgiften. Kan då komma loss som vuxen. Konkret språk utan ironi för att undvika missförstånd. Uppmuntran upprätthåller motivation. Byt arbetsuppgift när en elev tycker att det är svårt och gör något annat ett tag. En vuxen som sitter brevid kan ibland vara nödvändigt för att något ska bli gjort. Var med eleverna på rasterna. En del behöver planerade aktiviteter. Extra rast, motion under ordnade former. Eleven kan behöva få möjlighet till spontana raster eller korta rörelsepass. Små mål och snabb feedback. Ignorera impulser med mindre önskvärt beteende om så är möjligt Ta kontakt under lektionen och stäm av. Fokusera ibland 100% på eleven med ADHD. Möjlighet för eleven att kunna gå undan. Belöna med olika aktiviteter som eleverna tycker om: lera, dator, bygglek. Ge ofta feedback och beröm. Uppmärksamma det positiva som eleven gör genom positiv förstärkning. Våga fråga vad som stör.