Arbete för giftfri miljö trots låg kännedom om Giftfri Miljö?

Arbete för giftfri miljö trots låg kännedom om Giftfri Miljö? en utvärdering av genomslaget av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö hos näringslivet samt hur målet används i det regionala miljömålsarbetet Annelie Eriksson Konsultrapport i februari 2005

0. SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING 5 1.2 Metod 6 1.3 Urval av intervjupersoner 7 2. ARBETET MED ATT INVOLVERA NÄRINGSLIVET I MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ 9 2.1. Många exempel på aktivt arbete med miljömålet Giftfri miljö 9 2.2 Brist på kompetens och kunskap är ett hinder 12 3. ARBETET MED MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ 14 3.1 Företag arbetar med miljöfrågor men inte aktivt med miljömål 14 3.2 Hinder och drivkrafter enligt företagen 15 3.3 Uppfattningen om relevanta delmål skiljer sig mellan företag och länsstyrelser 17 3.4 Delmål 4 uppfattas vara diffust av många intervjupersoner 18 4. UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ 20 4.1 Delmålen är angelägna och är tillräckligt operationella 20 4.2 Miljöledningssystem används vid uppföljning av företagens arbete 21 4.3 Relationerna till myndigheter anses bra, dock behövs instanser för rådgivning 22 5. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTANDE BILD 24 5.1 Resultatanalys 24 5.3 Den sammanfattande bilden 28 5.4 Avslutande kommentarer 29 BILAGA 1 INTERVJUGUIDE TILL LÄNSSTYRELSERNA 31 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE TILL FÖRETAGEN 34 Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 2

0. SAMMANFATTNING Kemikalieinspektionen (KemI) är miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Syftet med denna utvärdering är att undersöka genomslaget för Giftfri miljö hos näringslivet och hur det används i det regionala miljömålsarbetet. Utvärderingen har utformats som en fallstudie av tre län: Jönköpings, Västmanlands och Västra Götalands län. I dessa har länsstyrelserna intervjuats samt ett flertal företag. De tre intervjuade länsstyrelserna har alla regionaliserat något av delmålen i Giftfri miljö. Jönköpings och Västmanlands län har dessutom lagt till flera egna delmål. Delmål 1: Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Delmål 2: Miljöoch hälsoinformation om varor Delmål 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen Delmål 4: Fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier Delmål 5: Riktvärden för miljökvalitet Delmål 6: Förorenade områden Jönköpings län Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Regional precisering Västmanlands län Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Regional precisering Regionala mål Västra Götalands län Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet I princip samma lydelse som det nationella delmålet Samma lydelse som det nationella delmålet Regional precisering Fig. Länsstyrelserna och de regionala delmålen till Giftfri Miljö. I sitt aktiva arbete med miljömålet har samtliga tre skickat de regionala miljömålen på bred remiss inom respektive län. Svars- Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 3

frekvensen från näringslivet har dock inte varit så hög. Exempel på aktivt miljömålsarbete från länsstyrelsernas sida är t ex handbok, seminarier, utbildningar i exempelvis verktyget PRIO, arbetsgrupper under särskilda temaår etc. I Västmanlands län där arbetet håller på att startas upp, finns ett fungerande nätverk som förbundet Agenda 21 driver. Gemensamt för länen är att det främst är de redan engagerade företagen som är aktiva i arbete och kontakter med länsstyrelserna. De hinder som identifierats för att näringslivet ska engagera sig i miljömålsarbete är främst tids- och resursbrist. Länsstyrelserna pekade på en möjlig brist på kunskaper och insikter och företagen menade att skäl som försämrar företags konkurrensmöjligheter (det som uppfattas som hårdare regler för företag etc) är starkt vägande hinder. Drivkrafter sågs av både länsstyrelser och företag främst vara kundkrav, ekonomiska vinningar samt förbättrad arbetsmiljö. De intervjuade företagen verkar i låg utsträckning känna till miljömålet Giftfri miljö. Detta innebär dock inte att arbetsinsatsen när det gäller miljöarbete också är låg. Tvärtom tycks många vara engagerade i frågan, men det är inte politiskt beslutade miljömål som styr deras agerande utan miljöledningssystem och då oftast ISO 14001. Skillnader som kompetens, kunskap och tid för engagemang verkar föreligga främst mellan stora och små företag samt mellan tillverkningsindustri och kemikalieleverantörer. Synen på vilka delmål som är relevanta att arbeta för och/eller följa upp skiljer sig mellan länsstyrelser och företag. Länsstyrelserna ser främst utfasning och sanering (delmål 3 och 6) som viktiga delmål medan näringslivet mer betonar informations- och kunskapsmålen (delmål 1 och 2). Delmål 4 anses av många intervjupersoner vara diffust och otydligt. Samtidigt anser många att formuleringen ger en möjlighet att anpassa det utifrån olika verksamheter. Majoriteten uppfattar delmålen som totalt sett angelägna och att de är operationella med sin nuvarande formulering. Företagen uppfattar relationerna med myndigheterna som goda. De anser att varje företag har en egen skyldighet att söka information. Dock önskar de ha en instans att rådfråga utan att behöva vända sig till en tillsynsmyndighet. Utbildning och information nämns också på företagens önskelista. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 4

1. INLEDNING År 1999 fastställdes de 15 nationella miljökvalitetsmålen av Sveriges riksdag och mellan 2001-2003 antogs delmålen. För miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö är Kemikalieinspektionen (KemI) miljömålsansvarig myndighet. Delmålen inom Giftfri Miljö behandlar: 1. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper 2. Miljö- och hälsoinformation om varor 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen 4. Fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier 5. Riktvärden för miljökvalitet 6. Förorenade områden Faugert & Co Utvärdering har fått i uppdrag att utvärdera hur arbetet med Giftfri miljö och näringslivet fungerar i det regionala miljömålsarbetet. Utvärderingen har haft två fokus. Dels hur miljömålet Giftfri miljö fungerar som styrmedel i det regionala miljömålsarbetet, dels hur den regionala miljömålsprocessen med näringslivet fungerar. Utvärderingsfrågorna syftar till att ge KemI kunskap och underlag inför deras egen rapportering av arbetet med Giftfri miljö till Miljömålsrådet, och att lyfta fram ev goda exempel kring miljömålsprocessen som ett stöd främst för länsstyrelserna. I uppdraget fanns ett antal frågor uppställda. Frågorna har i stort handlat om hinder och drivkrafter: 2.1. a) Varför är inte miljömål (Giftfri miljö) vägledande för ambitioner, planer och för prioritering av åtgärder och näringsliv? (Vad saknas? Behövs något annat?) 2.1. b) Varför används inte miljömål för uppföljning av näringslivets miljöarbete? (Vad saknas? Vad behövs?) 2.1. c) Vilka mål och delmål inom Giftfri miljö anses som mest relevanta att följa upp eller arbeta för av intervjuade verksamhetsutövare? 2.1. d) Hur uppfattas delmål 4? Vilken vägledning ger det målet för mål, uppföljning eller åtgärder? 2.1. e) Vilken ytterligare vägledning anser sig verksamhetsutövare behöva för att göra målet operationellt (utöver de indikatorer och nyckeltal som finns idag)? Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 5

2.1. f) Finns det exempel på att åtgärder har planerats eller vidtagits som en direkt följd av miljömål eller aktiviteter i den regionala miljömålsprocessen? Samt: 2.2.a) Vilka framgångsfaktorer och hinder finns när det gäller att involvera företag i det regionala arbetet med miljömål och Giftfri miljö. 2.2.b) Vilka företag eller branscher deltog i arbetet? (var det rätt? Var de förväntade företag? Etc.) 2.2.c) Finns önskemål om stöd från miljömålsansvarig myndighet i form av information sammanställda erfarenheter eller vägledning? Behövs något annat? Etc Vår kontaktperson vid Kemikalieinspektionen har varit Per Nordmalm. 1.2 Metod I denna utvärdering har vi tagit stöd, både för att skärpa frågeställningarna och för resultatanalysen, i olika utvärderingsmodeller som Erbjudandemodellen och Ramfaktormodellen. Dessutom har det funnits ett inslag av att tydliggöra den tänkta styrkedjan. Erbjudandemodellen hjälper oss förstå näringslivet, den kontext de verkar i och vad som påverkar eller inte påverkar dem. Modellen tar fasta på företag som aktörer och borrar i frågor som har med deras drivkrafter och kontext att göra. Hur ser deras kontext ut? Vad är det som påverkar dem i deras sätt att handla och agera? Vilka drivkrafter har de för att agera i enlighet med miljömålet Giftfri miljö? Vilka hinder finns för att miljömålet Giftfri miljö ska kunna vara vägledande? Etc. Med ramfaktormodellen tydliggörs vilka ev strukturella eller organisatoriska faktorer som endera kan verka främjande eller hindrande för att miljömål ska fungera som styrmedel. Det finns också ett slags styrkedja, från de av riksdagen antagna målen och till företagens handlande och genom att tydliggöra den synliggörs glapp eller svårigheter längs med kedjan. Datainsamlingen har genomförts genom telefonintervjuer med dels utvalda länsstyrelser och dels företag i de utvalda länen. Vid intervjuerna har intervjuguider använts (se bilaga 1 och 2). Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 6

Arbetet har haft fallstudiekaraktär med belysande exempel för att få djup snarare än bredd. På detta sätt kunde vi få ett vertikalt snitt av hur processen i ett län fungerar vilket har gett förståelse för arbetet samt främjande och hindrande faktorer. 1.3 Urval av intervjupersoner De län som valdes i samråd med vår kontaktperson var Jönköpings, Västmanlands och Västra Götalands län. Tanken var att studera län som dels hade lyckats få med sig näringslivet i miljömålsarbetet och dels län som hade haft det svårare och inte lyckats så väl. Till den första kategorin ansågs Jönköpings och Västra Götalands län tillhöra, medan Västmanlands län ansågs hittills ha haft lite svårare att få med sig näringslivet. Inom vardera länsstyrelser har vi talat med handläggare eller annan tjänsteman. När det gäller företag så har vi velat följa upp ett urval av företag som finns i ovanstående tre län. Vi har sökt spridning mellan bransch och storlek. Länen har ofta en koncentration eller övervikt av en viss typ av företag. Om de dessutom ska kunna tillföra information om miljöarbete har det varit svårt att få en fullgod spridning mellan många olika branscher. Det har här varit viktigt att finna personer som kan tillföra information, därför har ett slumpmässigt urval inte varit lämpligt i denna studie. Istället har vi tillämpat ett s k snöbollsurval, kontaktpersonerna vid länsstyrelserna har försett oss med namn, endera direkt till företag eller via andra aktörer inom miljöarbetet. I Jönköpings län har 4 företagsintervjuer gjorts, i Västmanlands län har 6 stycken och i Västra Götaland har 5 stycken genomförts. Storleken på de intervjuade företagen ser ut enligt följande: Storlek, antal anställda Intervjuade företag i Jönköpings län, antal Intervjuade företag i Västmanlands län, antal Intervjuade företag i Västra Götalands län, antal 0-50 - 1 1 51-100 - - - 101-200 1 1 1 201-3 4 3 De små och medelstora företagen (SME) har sällan möjligheter att arbeta så fokuserat med miljöfrågor som de större företagen har. Stora företag har ofta resurser i form av en funktion som arbetar en Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 7

stor del av arbetstiden med miljöfrågor. Inom SME finns sällan någon avdelad funktion för denna typ av frågor. Detta innebär att det har varit svårt att finna informanter i små och medelstora företag, och därav den större andelen stora företag. Företagen har tillhört följande branscher: Bransch Intervjuade företag i Jönköpings län Intervjuade företag i Västmanlands län Intervjuade företag i Västra Götalands län Metallvaruindustri 2 5 1 Trä(varu)industri 1 Kemikalietillverkare 2 Textilföretag 1 Plast 2 Övriga 1 Svårigheten med koncentrationen av företag till några få branscher är givetvis att det är svårt att spegla skillnader mellan branscher och risken finns att bilden blir ensidig. Syftet har dock varit att finna företag och personer som har information att lämna eller kan spegla miljömålsarbetet. Det kräver att företagen på ett eller annat sätt är engagerade i miljöarbete, men för att spegla hinder, drivkrafter samt genomslag av miljömålen behöver de inte nödvändigtvis ha varit aktiva i miljömålsarbete. Utifrån detta urvalskriterium är det svårt att få en fullgod spridning över branscher, och vi har därför valt att intervjua de företag som faktiskt har kunnat tillföra åsikter och information. Det hade givetvis varit intressant att tala med de företag som inte arbetar aktivt med miljöfrågor, dock inte utifrån de frågeställningar vi i denna undersökning sökte svar på. Sammanlagt har 18 intervjuer gjorts (15 företagsintervjuer och 3 intervjuer med länsstyrelsernas tjänstemän). Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 8

2. ARBETET MED ATT INVOLVERA NÄRINGSLIVET I MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ I följande kapitel behandlas frågor främst utifrån länsstyrelsernas perspektiv. T ex: hur arbetar länsstyrelserna idag gentemot företagen? Hur når länsstyrelserna näringslivet? Hur involveras företagen? Vad finns det för hinder och drivkrafter för att näringslivet ska vara intresserade och aktiva i miljömålsarbete? Vilka slags företag eller branscher har deltagit i arbetet med att utforma egna åtgärder eller policies? Var det de som länsstyrelserna förväntade sig? Etc. 2.1. Många exempel på aktivt arbete med miljömålet Giftfri miljö Gemensamt är att alla tre län har sänt ut de regionala miljömålen på remiss tämligen brett i länet. De flesta av de regionalt tagna delmålen har samma lydelse som de nationellt formulerade delmålen. Alla tre länen har dock någon form av regionala miljömål inom Giftfri Miljö. Nedan omnämns de delmål som respektive län har regionaliserat (övriga delmål har samma lydelse som de nationella): Delmål 6: Förorenade områden Jönköpings län Regional precisering: Senast 2005 ska de förorenade områden i Jönköpings län ha identifierats och blivit föremål för kart- och arkivstudier samt ha riskklassats enligt MIFO fas 1 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Jönköpings län har dessutom lagt till tre regionala mål: 7. För 30% av de förorenade områdena i riskklass 1 (mycket stor) och riskklass 2 (stor) gäller att undersökningar (minst MIFO fas 2) och/eller åtgärder ska vara påbörjade senast år 2010 (med utgångsår 2000). 8. För 10 av de mest prioriterade förorenade områdena (tillhörande främst riskklass 1) ska arbetet med efterbehandlingsåtgärder ha påbörjats senast år 2005. Minst 7 av de områden där arbetet påbörjats ska dessutom vara åtgärdade senast år 2005 (med utgångsår 2000). 9. Senast år 2010 ska enskilda substanser från bekämpningsmedel eller dess nedbrytningsprodukter i dricksvatten ej förekomma i halter över 0,05 µg/l och totalhalten av bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter ska ej överskrida 0,15 µg/l. I råvatten, yt- eller grundvatten ska motsvarande halter som inte får överskridas vara 0,1 µg/l respektive 0,3 µg/l. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 9

överskridas vara 0,1 µg/l respektive 0,3 µg/l. Jönköpings län har som synes regionaliserat delmål 6 och formulerat ytterligare tre miljömål för länet. Västmanlands län har gjort ett tillägg till delmål 4, preciserat delmål 5 och skapat regionalt mål av delmål 6. Länet har dessutom lagt till tre ytterligare mål: Delmål 4: Fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier Delmål 5: Riktvärden för miljökvalitet Delmål 6: Förorenade områden Västmanlands län Samma lydelse som det nationella delmålet med tillägg: varor och kemiska produkter skall hanteras på ett sådant sätt att kemiska ämnena inte sprids till miljön. Regional precisering: För de ämnen som hanteras i länet och där riktvärden finns framtagna skall uppmätta halter understiga riktvärdena. Regionala mål: 6a. Förorenade områden är identifierade och inventerade för de områden som utgör stor och mycket stor risk, med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön, samt arbetet med sanering och efterbehandling har påbörjats för några av dessa senast år 2005. Senast år 2010 skall minst 30% av de områden som utgör stor och mycket stor risk vara undersökta och ha åtgärdats. 6b. Kunskaps- och planeringsunderlag från arbetet med förorenade områden inarbetas i Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) samt i kommunernas översiktsplaner. Västmanlands län har dessutom lagt till tre regionala mål: 7. Användningen av skadliga bekämpningsmedel och deras negativa hälso- och miljöeffekter skall minska. 8. Länets recipienter skall skyddas från förorenat dagvatten. 9. Säkerheten vid kemikaliehanteringen skall öka för att minimera antalet och följderna av allvarliga kemikalieolyckor i länet. Västra Götaland har regionaliserat delmål 6: Delmål 6: Förorenade områden Västra Götalands län Regional precisering: Förorenade områden skall vara identifierade och av förorenade områden av riskklass mycket stor och stor är 30 procent översiktligt undersökta och 10 procent åtgärdade senast år 2005. I samtliga tio stycken mest prioriterade förorenade områden med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst fem stycken av de områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade. När det gäller konkret arbete skiljer sig bilden åt mellan de tre länen Jönköpings, Västmanlands och Västra Götalands län. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 10

Västra Götalands län är tämligen aktivt och de företag de inte når via det förebyggande arbetet nås genom tillsyn, besiktningar och tillståndsprövningar. De har bl a utarbetat en handbok 1 riktad till företag med en beskrivning av miljömålen med utgångspunkt från vanligt förekommande miljöpåverkan från företag. I samband med handboken har de haft halvdagsseminarier som handlat om hur miljömålen kan komma in i verksamheten, ekonomi och miljö, exempel på företag som arbetar med miljöredovisning etc. Målgruppen har varit näringslivet. Uppslutningen anses vara ganska god, men tillägger länsstyrelsen, det är de redan frälsta som kommer. Broschyren ska delas ut även vid tillsyn och tillståndsprövningar. Än så länge har de inte lagt upp någon strategi för hur arbetet ska gå till då broschyren är alldeles ny, men ambitionen bör vara att handläggarna ska prata för varan, d v s miljömålen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har sedan miljömålen antogs 2002 arbetat i temaår. Första året tillsattes arbetsgrupper som fokuserade områden som Frisk luft, Säker Strålmiljö, Ozonskikt samt Giftfri Miljö. Dessa fyra områden samlades till ett åtgärdsprogram senare. Arbetsgruppens deltagare bestod av LRF, Skogsindustrin, transport, kommuner m fl. M a o ett tämligen brett deltagande. Länsstyrelsen försökte få med Svenskt Näringsliv vilket inte lyckades då de hänvisade till enskilda företags eldsjälar istället. I gruppen för Giftfri Miljö i Jönköpings län kom många goda idéer upp. T ex att samla kunskap om kemifrågor i ett forum bestående av myndigheter, företag och högskolor. Det gjordes också en förstudie för att undersöka möjligheterna för detta. Dessvärre visade den att finansiering var ett hinder vilket omöjliggjorde idén. Generellt sett är länsstyrelsens intryck att kommunerna var negativa till många idéer då de medförde extra arbetsbelastning för dem. Länsstyrelsen i Jönköpings län har idag en manual med tips för företag i deras miljöarbete 2. Länsstyrelsen har beviljats medel av Miljömålsrådet, via KemI, för att ta fram en handbok, där både myndigheter och företag är tänkt målgrupp. I Västmanlands län är miljöskyddshandläggaren ny på sin post sedan ca 1,5 år sedan. Innan dess tycks inte mycket kontakter med företag ha funnits och än så länge har inte det kontaktarbetet kommit igång. Det finns ett nätverk i länet, Hållbara företag i nätverk, som startats av Förbundet Agenda 21 i Västmanland. Nätverket har drivits med start 2003 och haft ekonomiskt stöd av EU och länsstyrelsen. EU:s finansiering är slut nu till december 2004. Verksamheten är dock planerad att fortsätta åtminstone till sommaren 2005. 1 Miljömål för ständig förbättring 2 Manual och tips för företagen när de jobbar med sitt miljöarbete Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 11

Funktionen som projektledare/ kontaktperson inom nätverket har varit vakant ett tag, men med en nytillträdd projektledare nu hoppas länsstyrelsen kunna återskapa kontakten och få bra ingångar och kontakter in i det nätverket. Länsstyrelsen i Västmanlands län har haft utbildning i verktyget PRIO för företag som bedöms vara uppskattad och välbesökt. Generellt sett i de tre länen tycks mönstret vara detsamma, d v s att det är de företag som redan har ett stort miljöengagemang som länsstyrelsen kommer i kontakt med i det förebyggande, informerande arbetet. Det tycks också vara ungefär de företag länsstyrelsen förväntar sig. 2.2 Brist på kompetens och kunskap är ett hinder En fråga vi ställde till intervjupersonerna vid länsstyrelserna handlade om vad de såg för hinder och drivkrafter för att näringslivet skulle engagera sig i och vara intresserade av miljömålsarbete. Länsstyrelserna tror att näringslivet främst önskar att förhållandena ska vara de samma för alla företag vare sig det är i länet eller resten av Sverige, Sverige eller resten av Europa. Ett hinder som alla tre länsstyrelser såg var kunskapsbrist hos företagarna, framförallt de mindre företagen. 3 SME upplevs många gånger vara utelämnade till kemikalieleverantörer, som besitter mycket större kunskap om kemikalier. Andra hinder tros vara: Tidsbrist Olika standarder i olika länder styr (och dessa ligger inte i linje med svensk miljöpolitik) Ekonomi och resursbrist Miljömålen ses inte som juridiskt bindande utan uppfattas som mer av en vision. Det finns förhoppningar om starkare styrmedel. Svaga kontakter med länsstyrelsen gör att företag inte känner sig berörda av politiska mål som förs ut av en myndighet. 3 I Varför ska länsstyrelsen bry sig om vi släpper ut lite olja i bäcken?, (examensarbete av studenter vid Jönköpings Ingenjörshögskola) speglas också bilden av kunskapsbrist om kemikaliehantering hos företag. Samtidigt understryks att EU:s kemikalielagstiftning REACH lägger ett större kunskapskrav på näringslivet. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 12

De drivkrafter som länsstyrelserna ser är: Konkurrensfördelar. Det kan finnas kundkrav om miljöengagemang etc. Ekonomiska fördelar då det kan finnas pengar att tjäna på mindre utsläpp, avfall etc. Lagstiftning, som företag är skyldiga att följa Arbetsmiljö. Med förbättrad arbetsmiljö trivs personalen bättre och mår bättre, sjukskrivningar minskar etc. En kommentar som framkommit är att direktkontakt med företag ökar möjligheterna att få upp deras intresse för miljöarbete och miljömål. Genom detta kan ges närhet till problemlösningar som betyder mycket för att visa på fördelar etc. Det är dock en resursfråga för länsstyrelserna. Det påpekas också att företag ibland har en avvaktande hållning till myndigheter, bl a för att tillsyn upplevs som en granskning och har lite negativa förtecken. Detta försätter länsstyrelsen i en svår position när det gäller att bedriva förebyggande arbete och intervjupersonen menar att i informationsarbetet skulle andra oberoende aktörer behövas. T ex Agenda 21-samordnare som dock inte riktigt fungerar längre om de ens finns kvar. Kommuner är en kanal, men de har ju också en viss del av tillsynen. Andra befintliga aktörer är konsulter, högskolor m fl. 4 Utformningen av åtgärder är mer konkret och länsstyrelserna tror att det kan vara lättare att få med företagen i detta arbete jämfört med målarbetet. 4 Målgruppsanalys av Företag med speciellt fokus på Giftfri miljö, Cloudberry Communications 2003, rekommenderade användning av flera kanaler samt att använda olika samarbetspartners för information utifrån bransch. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 13

3. ARBETET MED MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ Här i kapitel 3 tas frågor upp, främst ur företagens perspektiv, som: Är miljömålet Giftfri miljö vägledande för hur ambitionsnivåer, planer och prioritering av åtgärder utformas? Är det skillnad mellan branscher? Vilka av delmålen inom Giftfri miljö anses av företagen vara mest relevanta att arbeta för? Hur uppfattas speciellt delmål 4? Finns det exempel på åtgärder (planerade eller vidtagna) som en direkt följd av miljömål? Etc. 3.1 Företag arbetar med miljöfrågor men inte aktivt med miljömål Länsstyrelserna är av åsikten att miljömålen inte är kända hos företagen och därför inte används som strategiska instrument. De företag som är miljöcertifierade kan ibland plocka in delar av miljömålen i miljöledningssystemen och på det sättet styr ändå miljömålen tror länsstyrelserna. De menar också att Det behövs tydliga åtgärder, tydliga åtgärdsförslag och goda exempel. Bland de företag vi intervjuat har de flesta hört talas om miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö, men har dålig kännedom om vad det innebär. Många anser inte heller att deras verksamhet blir direkt påverkad av miljömålet Giftfri Miljö. Substitution och försiktighetsprincipen verkar vara väl kända och detta arbetar de flesta av de intervjuade företagen med aktivt. Det som styr nästan samtliga företag i planering, prioritering av åtgärder etc, är miljöledningssystem. Detta visar även Nuteks rapport från 2003 5. Företagen ser förbättringar inom sina egna branscher och menar att de själva arbetar aktivt med miljöfrågor, men ser inte kopplingen till miljömålet Giftfri miljö. Miljöarbete menar de, hade de bedrivit oavhängigt av att det finns ett miljökvalitetsmål. Några företag arbetar med PRIO-verktyget. Några säger sig egentligen inte hantera kemikalier i sin verksamhet. Denna utvärderings resultat visar egentligen inte på skillnad mellan branscher 6, snarare 5 Miljöarbete i småföretag - en ren vinst? 6 Nuteks studie 2003 om Miljöarbete i småföretag gjorde en representativ undersökning bland 14000 företag i olika branscher. Deras resultat visar på en skillnad mellan tillverkande företag som arbetar mer aktivt med miljöfrågor jämfört med tjänste- och handelsföretag. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 14

på skillnader mellan kemikalieleverantörer och tillverkningsindustri. Det tycks också finnas skillnader mellan stora och små företag. 7 Skillnaden tycks bestå i kompetens och förståelse för vad kemikalier är, hur de fungerar samt vilka konsekvenser de kan ha. Vi har inte kunnat identifiera några åtgärder inom företagen (planerade eller vidtagna) som en direkt följd av miljömålet Giftfri miljö. Några företag pekar dock på att det kan finnas indirekt påverkan, även om de inte tydligt kan se kopplingen. 3.2 Hinder och drivkrafter enligt företagen En del hinder och drivkrafter är delvis samma som de länsstyrelserna såg. Det finns dock lite mer nyanser i företagens egna svar. De hinder de såg var att miljömålsarbetet tar tid och att det kan vara svårt att finna ersättningsprodukter eller ämnen. De pekade också på att det kan finnas en brist på insikt bland företag vad gäller användandet av olika kemikalier och dess konsekvenser. Ett urval bland kommentarerna: Svårt och komplicerat. Pengar är ett hinder. Det är kostsamt att förverkliga miljöfrågor, speciellt om man är en liten verksamhet. Miljöarbetet är ett konkurrensproblem i en processindustri där marknaden är utanför Sverige. Det finns en flora av krav från alla håll och kanter, dubbel lagstiftning etc och saknar sammanhållning. Det är svårare att klara verksamheten om man ska leva upp till Giftfri miljö. Miljökrav måste vara rimliga och sättas i relation till verksamheten. De drivkrafter de intervjuade företagen såg var främst kundkrav 8 och miljöledningssystem som t ex ISO 14001. Ekonomi såg de även som en drivkraft då det kan finnas besparingar att göra eller konkurrensfördelar att vinna samt nya marknader att tillgå genom 7 Bilden återspeglas även i Varför ska länsstyrelsen bry sig om vi släpper ut lite olja i bäcken?, examensarbete av studenter vid Jönköpings Ingenjörshögskola. Studien pekar på att miljöansvarig vid små företag har flera olika ansvarsområden vilket minimerar tiden för miljöfrågor. 8 Miljöarbete i småföretag pekar också på denna drivkraft. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 15

ett systematiskt miljöarbete. Goodwill är av betydelse i sådana sammanhang. Även arbetsmiljö nämndes som en faktor samt vikten av att ledningen är aktiv i ett miljömålsarbete. Formella skäl kan handla om tillstånd etc som kan verka som drivkraft anser företagen. Bland kommentarerna märks: Personalens trivsel och förtroende. Det är självklart för en kemisk industri att arbeta med miljöfrågor. Att vara seriös och ta sitt ansvar. Vissa kunder kräver miljöcertifiering, speciellt stora företag [ ]. Man utövar tryck på leverantörer, vidarebefordrar slutkundens miljökrav, både vad gäller kemikalie- och arbetsmiljö. Det är svårare att utöva tryck på kund, man får ägna sig åt att föreslå alternativ, svårt att ställa krav. Enkla och klara verktyg som PRIO som underlättar i arbetet och ger en enkel vägledning. Lagstiftning ser intervjupersonerna som både en drivkraft (i form av en tvingande drivkraft) och ett hinder (för miljöarbete i snabbare takt än vad lagen föreskriver). Bland tidigare undersökningar som gjorts nämns delvis samma slags drivkrafter som intervjupersonerna ovan nämnt (dessa tidigare undersökningar fokuserar på drivkrafter och inte hinder). T ex föreningen Näringslivets miljöchefer 9 pekade liksom intervjupersonerna här på företagets policy och ledningssystem, lagstiftning och kundtryck. Därutöver pekade de bl a på varumärkesuppbyggnad, Ledningen i form av VD personligen, samt ägare och medarbetare som viktiga drivkrafter. Även Svenskt Näringsliv 10 har tittat närmare på vad som kan utgöra företags drivkrafter i miljöarbete. De lyfter fram delvis samma faktorer som tidigare nämnts, som t ex personligt engagemang både hos ledning och medarbetare, vinstmotiv för utvecklandet av nya produkter och tjänster, lönsamhet i form av insparande i olika former och att kunna ligga steget före lagstiftningen. Därutöver framstår faktorerna ökad motivation hos medarbetare samt skapa samhällsacceptans för företaget som viktiga drivkrafter. 9 Näringslivets Miljöchefers enkätundersökning från 2004 om miljöchefen och miljöarbetets utveckling. http://www.nmc.a.se/enkat/enkat_2004/drivkrafter/drivkrafter_04.asp 10 Från defensiv till Proaktiv, drivkrafterna bakom hållbar tillväxt, 2002, E. Bingel, C, Sjöberg och C, Sjöquist på uppdrag av Svenskt Näringsliv Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 16

3.3 Uppfattningen om relevanta delmål skiljer sig mellan företag och länsstyrelser En fråga som ställdes till intervjupersonerna var vilka delmål som de ansåg var mest relevanta att arbeta för. Här skiljer sig svarsbilden till viss del åt mellan länen och branscherna, men i stort också mellan företag och länsstyrelser: Bransch Företagens länstillhörighet Vilka mål och delmål* inom Giftfri miljö anses mest relevanta att arbeta för Kemikalietillverkare Västra Götalands län 6, 3 Kemikalietillverkare Västra Götalands län 1 Metallvaruindustri Jönköpings län 1, 2 Metallvaruindustri Jönköpings län 4, 6 Metallvaruindustri Västmanlands län 3 Metallvaruindustri Västmanlands län Kan ej ta ställning Metallvaruindustri Västmanlands län 2, 3, 5, 6 Metallvaruindustri Västmanlands län 3 Metallvaruindustri Västmanlands län 1, 3 Metallvaruindustri Västra Götalands län 1, 3, 4 Plast Jönköpings län 1, 2 Plast Jönköpings län 1, 3, 4 Textilföretag Västra Götalands län 1, 3 Textilföretag Västra Götalands län 4 Övriga Västmanlands län 2, 3 * D v s 1: kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, 2: hälsooch miljöinformation för varor, 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen, 4: Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier, 5: Riktvärden för miljökvalitet, 6: Sanering av förorenade områden Länsstyrelserna uppger utfasning av farliga ämnen och sanering av förorenade områden som de mest relevanta delmålen. Företagen å andra sidan nämner i första hand generellt sett kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper samt hälso- och miljöinformation för varor, d v s kunskaps- och informationsmål. Företagen menar sig också behöva tydliga åtgärder och åtgärdsförslag. De pekar också på att verksamhetsnära mål är viktigt. Skillnaden är naturlig. Ur länsstyrelsernas synvinkel är utfasning och sanering områden de styr över med hjälp av lagstiftning, Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 17

tillsyn och liknande verktyg. Kunskap och information däremot är delmål som är svårare att följa upp för länsstyrelserna. De sistnämnda områdena är däremot primärt ur företagens perspektiv så länge det saknas. 3.4 Delmål 4 uppfattas vara diffust av många intervjupersoner En fråga i vårt uppdrag handlade speciellt om delmål 4 och hur det uppfattas. Många av intervjupersonerna anser att delmålet är diffust och vagt i sin formulering. Intervjupersonerna menar att en konsekvens av detta är svårigheter att konkretisera ett mål som detta. Några pekar också på att det skulle vara enklare att kommunicera om det var tydligare. Från länsstyrelsernas håll framkommer att kemikalieförteckningen som företagen gör oftast innehåller produktnamn snarare än ämnen vilket är besvärligt för uppföljning och kontroll som ju bygger på ämnen. Det finns också kommentarer om att egenkontrollförordningen 6 borde formuleras om så att det blir en direkt koppling mellan förordning och miljömål. En annan kommentar handlar om att delmål 4 inte ger någon vägledning om vilka nyckeltal eller indikatorer som ska tas fram här. Några intervjupersoner anser att delmålets vaghet är en fördel då det går lättare att anpassa till olika verksamheter. Ett alltför detaljerat mål skulle kunna missa delar och ge svåra konsekvenser för hanteringen av farliga ämnen. Alltför hög grad av detaljnivå skulle också lägga en stor administrativ börda på företagen. Bland kommentarerna: Svårt att förstå och greppa. Bör förtydligas. Inget nytt att just detta är flummigt, denna del är flummigt formulerad även i lagen. Tydligt nog för sitt syfte. Dock kan jag tycka att takten i arbetet borde anges, inte ett specifikt årtal, det handlar om ett kontinuerligt arbete som borde pågå hela tiden. Har inget emot den vaga formuleringen. Lättare att anpassa till olika branscher och företag i denna form. Svårt när det inte går att dokumentera. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 18

Som ett första steg borde man sprida mer information om indikatorer och nyckeltal, och hur de anknyter till delmål 4. Det kopplar man inte ihop naturligt. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 19

4. UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLET GIFTFRI MILJÖ Anses delmålen vara operationella? Om inte, vad behövs för att göra dem operationella? Används miljömålet Giftfri miljö för uppföljning av företagens miljöarbete? Om inte, vad saknas eller behövs? Används egna nyckeltal etc inom företaget? Vilka delmål inom giftfri miljö anses vara viktigast att följa upp enligt företagen? Bl a dessa frågor berörs här i kapitel 4. 4.1 Delmålen är angelägna och är tillräckligt operationella De flesta anser att delmålen är tämligen operationella idag. Svarsbilderna skiljer sig dock lite åt mellan länsstyrelserna och de intervjuade företagen. Majoriteten av samtliga intervjupersoner understryker att det är angelägna mål. En intervjuad länsstyrelse menar att Giftfri miljö är ett av de svåraste miljömålen, då kontinuerlig nybildning av ämnen försvårar klassificering, identifiering etc och det finns dålig allmänkunskap om kemikalier i samhället. En fortsatt konkretisering och kvantifiering behövs. Giftfri miljö anses av en annan vara en folkhälsofråga, men inte funnit sina former som det än. En tredje länsstyrelse menar att delmålen är operationella idag och att företagen förstår vad det handlar om. En majoritet av de intervjuade företagen menar att delmålen är så operationella som de behöver vara, d v s de går att använda som de är formulerade idag. En förutsättning för att kunna arbeta med miljömålen menar de är att kunna göra kopplingar till den egna verksamheten och då måste målen kunna tolkas utifrån företagens förmåga och förutsättningar. Ett par intervjupersoner anser att delmålen behöver bli mer detaljerade. (Synpunkter på delmål 4 redovisas i avsnitt 3.4.) Bland kommentarerna märks: Inget behov av att göra Giftfri miljö mer operationellt. Mål ska vara tydliga och mätbara, det är inte dessa. För vaga definitioner. Miljömålen är för omfattande. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 20

Delmålen är så operationella som de behöver vara för att kunna passa in i företagets redan fungerande system. Som det är nu finns det utrymme för alla varianter av sunt förnuft. Känns vettigt att jobba med. 4.2 Miljöledningssystem används vid uppföljning av företagens arbete Länsstyrelsernas uppfattning är att det inte är så vanligt att företagen använder sig av eller refererar till miljömålet Giftfri miljö. Vid samtal med företag framkommer att de oftast använder ISO 14001 vid uppföljning av sitt miljöarbete. Några få menar att Giftfri miljö finns i bakgrunden även om de inte använder miljökvalitetsmålet explicit i sitt uppföljningsarbete. De delmål som anses vara mest relevanta att följa upp är i stort sett samma delmål som de intervjuade såg som mest relevanta att arbeta för. Enda skillnaden är företag i Jönköpings län som i uppföljningsarbetet utöver delmål 1 och 4, pekar på utfasning (delmål 3) jämfört med relevanta mål att arbeta för där de istället pekade på delmål 2: Länsstyrelserna i de tre utvalda länen Företag i Jönköpings län Företag i Västmanlands län Företag i Västra Götalands län Vilka mål och delmål inom Giftfri miljö anses mest relevanta att följa upp 3 och 6 (D v s 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen, 6: 6: Sanering av förorenade områden) 1,3 och 4 (D v s 1: kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen, 4: Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier) 2 och 3 (D v s 2: hälso- och miljöinformation för varor, 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen) 1, 2 och 3 (D v s 1: kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, 2: hälso- och miljöinformation för varor, 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen) Återigen framträder bilden av länsstyrelser som anser att de mer konkreta och handlingsinriktade delmålen är viktiga och företag som mer pekar på kunskaps- och informationsmål. Kunskapsmålen Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 21

uppfattas viktiga då de ligger till grund för rätt hantering och därmed också minskade risker. Inget av de företag vi talat med har egna nyckeltal. De som arbetar enligt miljöledningssystem följer dessas krav om uppföljning. Något enstaka av de större företagen har koncerngemensamma standards för gränsvärden etc, dock inga specifika nyckeltal. 4.3 Relationerna till myndigheter anses bra, dock behövs instanser för rådgivning Länsstyrelserna uppfattar att många företag vill ha en tätare kontakt med myndigheter och att ha någonstans att vända sig med frågor utan att behöva prata med en tillsynsmyndighet. (Detta avspeglar sig även i företagens svar, se längre fram i avsnittet om önskemål om Helpdesk). Länsstyrelserna pekar också på att de utbildningar, frukostmöten etc de haft varit välbesökta och tycks därmed fylla ett behov av mer kunskap hos näringslivet. Vissa länsstyrelser skickar regelbundet ut nyhetsbrev med information om ny lagstiftning, goda exempel, tips etc. En del kommuner anordnar frukostmöten där t ex länsstyrelsen kan vara inbjudna som föreläsare etc. Behovet verkar dock skilja sig inte bara mellan olika företag utan mellan olika branscher: Vissa branscher har bra branschorganisationer som ger mycket information om miljöarbete som en länsstyrelse uttryckte det. Andra har inte det stödet och har då större behov av att någon annan informerar. De flesta av de företag vi talat med säger sig ha bra kontakter med myndigheter och kommuner och att de har ett bra samarbete. Dock tycker sig ett par företag märka att kunskapsnivån hos olika handläggare varierar och det är lite krångligt. Några menar också att de har en skyldighet att själva hålla sig uppdaterade. Det finns önskningar om tillgång till mer kunskap och information, men få kan specificera vad det egentligen skulle kunna vara. Bland de önskemål som har framkommit finns: Helpdesk för rådgivning Utbildning 11 Informationsdagar 11 Detta framkom även i undersökningen Målgruppsanalys av Företag med speciellt fokus på Giftfri miljö, Cloudberry Communications 2003. Deras rekommendation var att anpassa utbildning och seminarier utifrån företagens behov. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 22

Samordning av miljöfrågor Ett urval av kommentarer: Det borde ge en positiva konsekvenser att vara bra på miljö, sporre, skulle skapa ett annat beteende än bestraffning. Det gäller att själv vara aktiv och följa utvecklingen hos myndigheterna via hemsidor etc. Certifiering ställer krav om att hålla sig à jour med förändringar som sker. Önskar insatser på alla plan. Myndigheten slår inte på trumman för Giftfri miljö, även om man kan se att det är ett aktivt projekt. Kan ibland önska ökad förståelse för våra villkor i kontakten med myndigheter. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 23

5. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTANDE BILD I detta sista kapitel ges en sammanfattande bild med utvärderarnas kommentarer. 5.1 Resultatanalys Styrkedjan pekar på linjen från KemI via länsstyrelserna och kommunerna ut till företagen. KemI är miljömålsansvarig myndighet som verkar bl a via länsstyrelserna. Länsstyrelserna utför delvis egen tillsyn och är delvis tillsynsansvariga gentemot kommunerna. Miljömålen har, som vi ser det, olika styrverkan. Sett utifrån vilka delmål som har regionaliserats av länsstyrelsen så tycks, att de delmål som man prioriterat, vara de områden som länsstyrelserna och kommuner styr över med lagar och olika tillsynsverktyg, d v s främst delmål 6. Detta är en rationell och naturlig prioritering sett utifrån myndigheternas möjlighet till verksamhetsplanering etc. Övriga delmål har ingen direkt styrverkan på företag, men kan få en indirekt styrverkan genom branschers m fl praxis etc. Den indirekta styrverkan kan också stärkas genom kunskapsförmedling och service från myndigheter och/eller andra aktörer som nätverk m fl. Utöver det rent lagbundna miljöarbetet sker mycket insatser och åtgärder på frivillig väg. En del av miljöarbetet är av den karaktären. Vad är det då som påverkar ett företag att arbeta i den riktning som avsändaren, d v s regering och myndigheter, vill? Om vi använder oss av Erbjudandemodellen står tre faktorer i fokus för det enskilda företagets agerande: Erbjudandet Drivkrafter Kontext Med erbjudande menas här möjligheten som myndigheterna pekar på att arbeta mot av statsmakterna angivna miljömål, vilket Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 24

företaget kan anamma som en god ide eller avvisa som ointressant. Enligt Erbjudandemodellen samverkar dessa tre olika komponenter och tillsammans styr de aktörens, företagets, agerande. Utifrån intervjusvaren ser bilden ut enligt följande: Erbjudandet : Det länsstyrelserna presenterar för företagen och sättet de gör det på har betydelse. Det är av stor vikt att företagen inte ser det som en extra pålaga utan att det finns fördelar med att engagera sig och arbeta i riktning mot miljömålen. Att som länsstyrelse ta fram en handbok som tar som utgångspunkt näringslivets synsätt tycks i Västra Götaland kunna vara en framkomlig väg. Att respondera på näringslivets önskemål om utbildning borde också leda till ökade möjligheter för önskat resultat. Direktkontakt med företag pekar länsstyrelserna själva på för bättre resultat. Miljöledningssystem är ett slags erbjudande som är lättare för företag att ta till sig då det är mer verksamhetsanpassat. Frågan är hur väl miljöledningssystem och miljömål korresponderar. Möjligen är detta en arena för myndigheter att arbeta mer med och samarbeta mer med certifieringsorganen. KemI startar år 2005 ett utvecklingsprojekt på detta område. Även tajmingen är här viktig. D v s att närma sig företag vid en för företagen lämplig tidpunkt kan öka möjligheterna för större genomslag av miljömålsarbete. Dålig tajming kan få konsekvenser som ointresse en längre tid. Vi har inte sett några indikationer på dålig tajming i just de tre studerade länen. Drivkrafter: De kan verka både för och emot önskat resultat d v s större engagemang i miljömålsarbete. Drivkrafter för de intervjuade företagen är som vi tidigare nämnt kundkrav, miljöledningssystem (vilket de flesta arbetar med), ekonomi, förbättrad arbetsmiljö etc. De hinder och drivkrafter som länsstyrelser och företagen ser, överlappar till viss del varandra men det finns också skillnader utifrån deras respektive perspektiv: Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 25

Hinder Länsstyrelser Företag Kunskapsbrist hos Miljömålsarbetet företagarna tar tid Tidsbrist Det kan vara svårt Olika standarder i olika att finna länder styr (och dessa ersättningsprodukt ligger inte i linje med er eller ämnen. svensk miljöpolitik) Brist på insikt Ekonomi och bland företag vad resursbrist gäller Miljömålen ses inte användandet av som juridiskt bindande olika kemikalier utan uppfattas som mer och dess av en vision. konsekvenser Svaga kontakter med länsstyrelsen gör att företag inte känner sig berörda av politiska mål som förs ut av en myndighet. Drivkrafter Konkurrensfördelar. Det kan finnas kundkrav om miljöengagemang etc. Ekonomiska fördelar då det kan finnas pengar att tjäna på mindre utsläpp, avfall etc. Lagstiftning, som företag är skyldiga att följa Arbetsmiljö. Med förbättrad arbetsmiljö trivs personalen bättre och mår bättre, sjukskrivningar minskar etc. Kundkrav miljöledningssyste m som t ex ISO 14001 Ekonomi: det kan finnas besparingar att göra eller konkurrensfördela r att vinna samt nya marknader att tillgå genom ett systematiskt miljöarbete Goodwill Arbetsmiljö Ledningen betydelse och att den är aktiv i ett miljömålsarbete. Tillstånd etc kan verka som drivkraft. Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 26

Kontext: kontextuella faktorer som påverkar kan vara storleken på företaget. Det tycks vara svårt för ett litet företag att engagera sig i samma utsträckning som ett större företag. Den marknad företaget ska verka på har också betydelse. Om den är utanför Sverige kan konkurrensvillkor och förutsättningarna för omfattande miljöarbete verka begränsande. Svenska eller utländska ägare spelar troligen också roll för kulturen inom företaget och därmed viljan att engagera sig. När det gäller företagens personella resurser så visar dessa intervjuer att de små företagen har svårt att ägna tid och kraft åt miljöfrågorna p g a få personella resurser. Kanske är det mer fruktbart ur avsändarperspektiv att satsa på de större företagen och låta dessa vara förebilder och ställa krav på de små underleverantörerna? D v s snarare lägga krutet på de större företagen och därigenom uppnå ett slags dominoeffekt? Andra kontextuella krafter som verkar emot eller hindrande sågs vara: tidsödande, substitutionsproblem, kompetensbrist etc. Även ekonomi kan här utgöra ett motkraft då det initialt inte finns några pengar att tjäna på miljöarbete. Målet och delmålen som sådana är också påverkande faktorer. Utformningen av dem och hur de passar in med övriga mål och lagar som företagen skall följa har betydelse för näringslivets uppfattning om dem. Upplever företag att miljömålen är en vision? Behöver det i sådana fall vara mer information kring hur målen samspelar med lagen etc, eller behövs ett mer fruktbart samspel mellan myndigheter och företag? Att göra t ex delmål 4 mer specificerat kräver mycket arbete för att kunna hålla sig à jour i dagens ständigt föränderliga kemikalievärld. Kanske det är mer fruktbart att länsstyrelserna utgör forum för samverkan mellan företag, certifieringsorgan m fl för att främja kunskap? Samarbeta kring att ta fram nyckeltal och indikatorer? I denna utvärdering har underlaget inte gjort det möjligt att se några tydliga branschskillnader. Det skulle dock kunna påverka vilken branschorganisation företaget tillhör. Olika branschorganisationer är olika aktiva i miljöfrågor, besitter olika kompetens och ger därmed stöd i olika grad till medlemsföretagen. Av dessa ovanstående faktorer kan länsstyrelserna här främst förfoga över hur erbjudandet ser ut. Erbjudandet styrs till viss del av resurser, både ekonomiska och personella. Tillgång till andra kanaler har betydelse vid snäva resurser. Även av kompetens i så måtto att skapa bra kontakter med näringsliv, använda sig av befintliga kanaler, och handläggarens eget engagemang för att aktivera företag. Vad kan göras här? Kan KemI stötta länsstyrelserna i kompetensfrågor här? Sprida goda exempel på hur län har arbetat etc? Kanske finns behov och ett gott klimat hos företagen redan för Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 27

miljöarbete? Det är i såna fall inte mer motivation de behöver utan mer kunskap. Vad kan myndigheterna göra här? Kan KemI hjälpa tillsynsmyndigheterna i denna aspekt? Bland de Ramfaktorer som är urskiljbara från länsstyrelsernas perspektiv märks resurser. Länsstyrelserna hade med mer resurser och mindre arbetsbelastning kunnat ha mer direktkontakt med företag och arbeta mer med det förebyggande arbetet och motivationshöjande arbetet. Det ekonomiska läget är dock som det är och frågan om andra kanaler blir därför viktig. I vilken grad används andra kanaler till företagen? Kan användandet av sådana förbättras? Är dessa andra kanaler/aktörer med på tåget och fungerar de som bollplank och diskussionspartners? Andra ramfaktorer är kultur och tradition. Hur är kulturen inom länsstyrelsen, har de en kultur med en tradition av mycket kontakter med näringslivet? Har länsstyrelsen en vana av att vända sig till näringslivet och samarbeta med dem? Talar de samma språk så underlättar det givetvis kontakterna och därigenom möjligheterna att driva ett miljömålsarbete och lyckas engagera företagen? Mål och delmål är en annan ramfaktor som påverkar. Utformningen av dessa har betydelse för hur länsstyrelserna kan arbeta med dem, operationalisera dem och kommunicera ut dem. 5.3 Den sammanfattande bilden Sammanfattningsvis kan vi säga att bilden som framträder i resultatet är följande (utifrån ställda frågor, se sid 4-5): Miljömålen är inte så väl kända framför allt inte bland små och medelstora företag. Många företag arbetar ändå med miljö och då främst utfasning och substitution. Framför allt styrs miljöarbetet i de små och medelstora företagen av miljöledningssystem, t ex ISO 14001. Det framkommer även att det kan finnas en kunskapsbrist hos företagen, framförallt i tillverkande industrier. När det gäller uppföljning tycks det inte vara vanligt att företag ser en koppling mellan Giftfri Miljö och företagets åtgärder. Snarare används miljöledningssystem där de kan påvisa ett flertal åtgärder för att skapa en bättre miljö. Relevanta mål och delmål: bilden skiljer sig åt mellan länsstyrelser och företag, men skiljer sig även något åt mellan de intervjuade företagen i de tre olika länen. Lite förenklat kan man säga att företagen har mer fokus på kunskaps- och informationsmålen till skillnad från länsstyrelserna som har upp- Arbete för giftfri miljö / Faugert & Co Utvärdering 28