Strategisk plan och budget 2014-2016
innehåll Regionstyrelsens ordförande har ordet... 3 del 1 u strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland.... 4 u 1.1 Strategisk styrning u 1.2 Analys av ekonomiskt resultat u 1.3 Inriktning och mål för mandat-/planeringsperioden u Region Gotlands styrkort 2. Planeringsförutsättningar för 2014 2016... 12 u 2.1 Samhällsekonomi och skatter u 2.2 Utdebitering u 2.3 Kommunalekonomisk utjämning u 2.4 Skatteintäkter u 2.5 Befolkningsutveckling 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering...20 u 3.1 Driftbudget u 3.2 Investeringar u 3.3 Finansiering u 3.4 Taxor och avgifter 4. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regionfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna....24 u 4.1 Regionens vision och styrkort för mandatperioden u 4.2 Stabil ekonomi i ett långsiktigt perspektiv u 4.3 Kvittering av budgetramar för 2014 del 2 u ekonomisk översikt Resultatplan 2014 2016... 27 Finansieringsplan 2014 2016...28 Balansplan 2014 2016...29 Finansieringsbudget 2014...30 Ramberäkning 2014... 32 Ramberäkning 2014 per nämnd/förvaltning... 35 Bilaga till ramberäkning 2014...36 Investeringsbudget 2014-2018.... 37 del 3 u nämnder/förvaltningar Politikerorganisationen...45 Regionstyrelsen/ledningskontoret...49 Regionstyrelsen/serviceförvaltningen.... 51 Byggnadsnämnden... 53 Tekniska nämnden.... 55 Miljö- och hälsoskyddsnämnden...58 Kultur- och fritidsnämnden... 60 Barn- och utbildningsnämnden...62 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...65 Socialnämnden... 69 Hälso- och sjukvårdsnämnden.... 72 Tidplan 2014... 75 Protokoll...76 Organisation 2014...83 Grafisk produktion: bildreklam.se Omslag: Den nyrenoverade receptionen, Hemsebadet, foto Leanderfotograf Foto baksida: Bildvision Visby Tryck: ivisby Tryckeri, 700 exemplar, januari 2014
Tillväxt och välfärd över hela ön! Gotland har en bra välfärd som det gäller att vara rädd om och att ta ansvar för. Det finns höga förväntningar och det är då viktigt att välfärden får hållbara förutsättningar och en mer stabil grund. Därför finns också ett beslut om höjd skatt för 2014. En höjning i syfte att säkra en rimlig välfärdsnivå över hela Gotland. Men eektiviseringar och kvalitetssäkringar gäller även fortsättningsvis. Under 2014 finns det fokusområden där det första handlar om tillväxt och inflyttning. Arbetet med att förbättra service och företagsklimat skall drivas vidare. Och Förenkla helt enkelt är det tydligaste exemplet på detta. Den gemensamma avsiktsförklaringen mellan Uppsala universitet Campus Gotland och regionen är en tydlig viljeyttring men som skall förverkligas. Nya och viktiga utbildningar och fler studenter poängterar hur viktiga frågorna är kring utbildning och kompetens. För att svara upp mot det ökande behovet av lägenheter behövs det fler planer och mer byggande. En annan del av utvecklingen bygger på den nya VA-planen där det skapas förutsättningar för en stor del men som samtidigt innebär svåra prioriteringar i tid mellan olika utvecklingsområden på Gotland. Det andra fokusområdet är att fler skall fullfölja skolan. Att klara skolan är den bästa förutsättningen mot ohälsa och utanförskap. Det är därför en prioriterad uppgift att förbättra resultaten i skolan så att fler gotlänningar fullföljer en gymnasieutbildning. Men fler än skolan behöver engageras i detta arbete och därför sker en fortsatt satsning på samverkan i arbetet kring barn och unga. Planeringen för en ny gymnasieskola går vidare och det sker en fortsatt satsning på sommarjobb för unga. Det tredje fokusområdet är insatser för fler i jobb. Studier och jobb är intimt förknippade med av varandra och innebär en möjlighet till egen försörjning. Därför är samarbetet med arbetsförmedlingen och såväl statliga som privata aktörer viktigt. Vi satsar ytterligare på att ta emot arbetslösa ungdomar som praktikanter och där gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen också får ett ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Vi fortsätter arbetet med att säkra den grundläggande välfärden över hela ön och samtidigt arbeta för utveckling och före tagande. Regionstyrelsens ordförande har ordet Åke Svensson, Regionstyrelsens ordförande 3
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 del 1 strategisk plan 1. Styrning av Region Gotland 1.1 Strategisk styrning Meningen med styrning är att få genomslag för de förtroendevaldas viljeinriktning genom att tydligt beskriva vad regionens verksam heter förväntas åstadkomma med de ekonomiska resurser som finns och i vilken riktning utveckling ska ske. I Region Gotland beskrivs den politiska viljeinriktningen i visionen och styrdokumenten. För att nå ut med de förtroendevaldas viljeinriktning koncentreras de viktigaste budskapen i ett fåtal styrsignaler formulerade i ett ledningsverktyg, det balanserade styrkortet. Regionen styrs på två nivåer, den politiska nivån och tjänstemannanivån. Politisk nivå Regionstyrelse/ Regionfullmäktige f f Regiondirektör/ Ledningskontor Facknämnd Tjänstemannanivå Förvaltningschef Styrprocess Styrprocessen består av planering, uppföljning, analys och förbättring/utveckling. Planering Planering innebär genomförande av nulägesanalys och planering framåt. Nulägesanalys görs genom att resultat från uppföljningar av olika slag samlas. Det kan vara verksamhetsuppföljningar, kund- och medarbetarundersökningar, revisioner, rapporter mm. Nulägesanalys görs även genom omvärldsanalys. Omvärldsanalysen syftar bland annat till att skapa handlingsberedskap inför alternativa framtidsscenarier. Planeringen framåt görs utifrån den kunskap som samlats in. Det handlar om att identifiera utvecklingsbehov, prioritera med tydligt fokus, formulera mål vad och varför och att beskriva hur arbetet ska gå till, göra åtgärdsplaner, tidplaner, avstämningsplaner och kommunikationsplan samt att fördela ansvar och budget. Uppföljning Uppföljning innebär att mäta resultat, sammanställa data och statistik samt att samla informa- tion och kunskap. Uppföljningen ingår som en viktig del i regionens planerings- och uppföljningssystem. Syftet är att ge en bedömning om beräknat utfall för de olika målen under löpande år. Detta för att ge beslutsfattare på olika nivåer möjlighet att vidta lämpliga styråtgärder. Uppföljning skall genomföras på två nivåer, dels inom respektive nämnd, dels mellan nämnd och regionledning. Uppföljningen följer den tidplan som fastställs i regionstyrelsen. Analys och förbättring/utveckling Analys av resultaten innebär att jämföra och identifiera mönster, reflektera över orsak och samband, sammanfatta slutsatser och att återkoppla med beslut om åtgärder. Utveckling innebär att med tillgängliga resurser aktivt förebygga, förändra och förbättra verksamheten med brukarens/kundens/ medborgarens bästa för ögonen. Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Inriktningen för den kommande planeringsperioden fastställs utifrån vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt analys av resultat. Inriktningen konkretiseras i samband med det årliga budgetarbetet då resurser för drift och investeringar fördelas och omfördelas samt då särskilda uppdrag till nämnderna kan ges. För verksamheternas drift upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och kommande år samt en inriktning för de kommande tre åren. I investeringsplanen för perioden ligger investeringen i en ny Säveskola vilket betyder att utrymmet för övriga investeringar kommer att vara ytterst begränsat. Särskilda uppdrag som ska redovisas under 2014 är: Återrapportera särskilt investeringsprojekt för genomförande av energieektivisering. Inför budgeten 2015 säkerställa att internhyror inte finansierar övrig verksamhet inom tekniska nämndens ansvarsområde. Redovisa rehabiliteringskedjan och arbetet med den interna rörligheten samt förbättringsåtgärder inom dessa processer. Utveckla planeringsprocessen. 4
del 1 u Strategisk plan 1.2 Analys av ekonomiskt resultat Så här sammanfattades ekonomiskt resultat i 2013 års andra delårsrapport och månadsrapporten i september: Bra resultat på grund av engångsintäkter Den ekonomiska helårsprognosen för regionen var vid månadsrapporten för september +107 mnkr. Det goda resultatet för året var en följd av ett antal engångshändelser under året, dels engångsinbetalning på cirka 80 mnkr som avser återbetalning av försäkringspremier från 2005 och 2006, dels reavinst i samband med försäljning av äldreboenden. Nämnderna har också förbättrat sina prognoser under året. Under året ökade även pensionsskulden på grund av det låga ränteläget, men detta har balanserats med ovanstående händelser. Nettokostnadsökningen i perioden för nämnderna är negativ med drygt en halv procent. Den totala kostnadsökningen är efter justeringar för engångseekter både 2012 och 2013 drygt en och en halv procent, vilket är lägre än föregående år. Detta ger bättre möjlighet att kunna hålla kostnadsnivån framåt på en låg nivå vilket är en förutsättning för att klara uppdraget inom den ekonomiska ramen. Nämndernas avvikelse mot budget är fortfarande negativ med -10 mnkr vilket är bekymmersamt. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buert på 1 procent av budget. Strukturellt ser det allvarligt ut då stora områden som hälsooch sjukvård samt vård och omsorg har underskott som vägs upp av andra nämnder och där det är svårt att se avmattning i kostnadsnivåerna framåt. Även om det inte är stora generella besparingsbeting fördelade framåt så krävs det att nämnderna kommer ner i kostnadsnivån för att matcha sin tilldelade budgetram. 1.3 Inriktning och mål för mandat-/planeringsperioden Majoritetens prioriteringar Den politiska majoritet som tillträdde under hösten 2010 har i sin avsiktsförklaring framhävt fokus bland annat på förebyggande hälsoinsatser, personalpolitik, miljöfrågor och tillväxt. För 2014 är det ett antal områden som man sätter fokus på; Tillväxt och inflyttning förbättra service och företagsklimat, förenkla helt enkelt samverkan med Uppsala universitet Campus Gotland bostadsbyggande, planberedskap och infrastruktur Fler ska fullfölja skolan förbättra resultaten Insats för fler i jobb avtal med arbetsförmedlingen Gott att åldras på Gotland samarbete kring vården av mest sjuka äldre Regionens roll som samhällsbyggare vatten och avlopp, energibesparande åtgärder i regionens fastigheter, satsning på biogas Man vill också öka trycket på arbetet internt; ekonomi i balans aktiv kommunikation heltidssatsningar kvalitets- och verksamhetsutveckling Vision Gotland 2025 I juni 2008 fastställde kommunfullmäktige Gotlands vision som tar sikte på år 2025. Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäktige beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform. Visionen kan sammanfattas med: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025: Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. f f Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. 5
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier. Varumärket Gotland Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Gotland. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna utvecklingen. Önskvärt vore en positionsförflyttning i riktning mot året runt. Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områden. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är Gotland den magiska ön. De kärnvärden som ska genomsyra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Målstyrning med balanserat styrkort I Region Gotland används balanserat styrkort som verktyg för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styr kortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. Bedömningen av vad som skapar värde för regio nen görs utifrån flera olika perspektiv. I Region Gotlands styrkort finns perspektiven för samhällsutveckling, brukare/kunder, processer, medarbetare och ledare samt ekonomi. Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför Region Gotland finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom regionen för att nå visionen. De grundläggande värderingarna delaktighet, omtanke och förtroende ska alla medarbetare i Region Gotland alltid ha med sig när arbetet utförs. För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i regionen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. na beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. na ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt som avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med mätetal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (mätetalets målnivå). Målen, framgångsfaktorerna och mätetalen följs upp årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. na bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för eventuella åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. God ekonomisk hushållning Region Gotland ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Inom ramen för regionens balanserade styrkort får anses att begreppet God ekonomisk hushållning innefattar en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv, samtidigt ska brukarna/kunderna uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Processerna ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetarna och ledarna ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar och slutligen ska Gotland utvecklas i linje med visionsmålen. na och mätetalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. Region Gotlands styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för regionen som fullmäktige antagit att gälla för perioden 2011-2015. 6
del 1 u Strategisk plan Region Gotlands styrkort, sidan 1 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011 2015 samhällsutveckling Mål: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. Delmål för 2011 2015: Minst 59 000 bor på Gotland. u Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. u Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. u Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. u Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. 1. Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Självupplevd hälsa. u Psykiskt välbefinnande. u Rökning. u Riskabel alkoholkonsumtion. u Övervikt och fetma. u Klamydiaförekomst. u Tonårsaborter. 2. Främja hållbar tillväxt och sysselsättning med särskilda satsningar på kvinnor och ungdomar. Satsa på kultur och idrott som viktiga utvecklingsfaktorer. 3. Öka takten för att ställa om till förnybar energi och eektivisera energianvändning. Säkerställa tillgång till och kvalitet på grund- och ytvatten. 4. Stödja både lokala utvecklingsinitiativ och utveckling genom internationalisering. 5. Säkra god planering av bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Kvinnors inkomster i förhållande till männens, mäns procent av föräldrapenningdagarna. u Andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andel unga vuxna med försörjningsstöd, andelen långtidssjukskrivna. u Företagsklimat/-service mätt genom SKL, Svenskt näringsliv med flera. u Antal nystartade företag. u BRP/capita u Disponibel inkomst. u Företagande på landsbygden. u Innovationsindex. Vattenkvalitet (N-utsläpp från avlopp till Östersjön, tillgång till bra dricksvatten, skyddet för grundvattentillgångarna). u CO 2 utsläpp, energitillförsel, förnybar energi (tillförda fossila bränslen, eltillförsel), omfattning cykling. u Miljö och klimatarbete ranking placering. Andel boende på landsbygden + åldersstruktur. u Allmänna kommunikationer på ön. u Företagande på landsbygden. u Tillgång till fiberförbindelse till hemmet (FTTH). u Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploateringsavtal som möjliggör bostadsbyggande u Innovationsindex. Antal bostäder utifrån lagakraftvunna detaljplaner. u Antal beslutade exploa teringsavtal som möjliggör bostadsbyggande. 6. Främja trygghet och säkerhet. Upplevelse av trygghet (HPLV, NTU-BRÅ, medborgarundersökning), krishanteringsförmåga (årlig MSB-enkät). 7. Höja utbildningsnivån för att möta näringslivets och oentliga sektorns kompetensbehov. Verka för ett utökat utbud av eftergymnasial utbildning. 8. Stärka varumärket för att bo och leva på Gotland och aktivt använda etableringsstöd för att öka nyinflyttning. 9. Bredda besökssäsongen så att den omfattar hela året. Utbildningsnivå, andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9, slutbetyg efter gymnasiet, andelen avhopp, andelen som gått vidare till högre studier. Antalet folkbokförda, flyttningsnetto, födelsenetto. u Medborgarupplevelse (nöjd region-medborgar-inflytande index). Antal färjepassagerare/flygpassagerare och pris färjetrafik (gotlänningar, besökare nationellt, internationellt). u Antalet destinationer (nationellt, internationellt). u Kapacitet och turtäthet färjetrafik. u Antal gästnätter, antal stora möten, antal mötesdeltagare, antal gästnätter koppade till möten (nationellt och internationellt perspektiv). 7
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 Region Gotlands styrkort, sidan 2 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011 2015 BRUKARE/KUNDER Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 1. God tillgänglighet till Region Gotland snabb och korrekt service. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). u Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/ kunderna upplever att tjänsterna är tillgängliga. 2. Skapa goda relationer. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). 3. Möjliggöra brukar-/kundmedverkan i planering, genomförande och uppföljning. 4. Bedriva en systematisk synpunktshantering. 5. Definiera och kommunicera koncernens tjänster. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). Synpunktshantering årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål som visar att brukarna/kunderna upplever: att tjänsterna är av god kvalitet (upplevelse av nytta), att de har tillgång till tillräcklig information, att de är delaktiga (varit med och påverkat), att de är respektfullt bemötta (förtroende och omtanke). processer Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. 1. Mäta, utvärdera samt jämföra med andra. 2. Satsa på verksamhetsutveckling bedriva systematiskt förbättringsarbete. 3. Erbjuda snabb, korrekt service eektiv handläggning. 4. Utveckla styrprocessen för att möjliggöra koncernstyrning där alla drar åt samma håll. 5. Samverka och utveckla gränssnitt med brukaren/kundens bästa i centrum. 6. Styra utvecklingen av IT utifrån verksamheternas behov. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. u Kostnader för de viktigaste tjänsterna (a-priser) är i nivå med jämförbara kommuner och landsting. u Minst 70 poäng för område 7; verksamhetsutveckling i kommunkompassen 2014. Kvalitetsprogrammet årlig lägesrapportering. Verksamheterna når uppsatta mål för kvaliteten på de viktigaste tjänsterna (t ex handläggningstider, uppnådda garantier, medicinsk kvalitet, betyg). u Verksamheterna når uppsatta mål för de viktigaste processernas produktivitet. Utvärdering av koncernstyrningen genom årlig avstämning med förtroendevalda via RS och på tjänstemannasidan via KLG. Gränssnitt årlig lägesrapportering: förbättrade gränssnitt, gränssnitt som behöver förbättras. Styrning av IT utveckling årlig lägesrapportering; avstämning i Administrativa utskottet. 8
del 1 u Strategisk plan Region Gotlands styrkort, sidan 3 (3) Antaget av regionfullmäktige för perioden 2011 2015 medarbetare och ledare Mål: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, eektivitet och arbetsglädje. 2. Ta tillvara på medarbetarnas kreativitet och innovationer. 3. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig lägesrapport: Utbildning Coachande ledarskap. u Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig lägesrapport: Kompetensförsörjning (kompetensförsörjningsplaner mm). 4. Arbetsvillkor som ökar attraktiviteten. Verksamheterna når uppsatta mål i medarbetarundersökningar som visar att medarbetare/ledare upplever att de: trivs, är engagerade, tar ansvar och känner arbetsglädje, ges möjlighet att vara kreativa och utveckla verksamheten, har goda arbetsvillkor (ex arbetstidsförläggning, förmåner, anställningsformer, förena arbete och fritid/föräldraskap/rimlig arbetsmängd mm), har ledare som coachar, ges möjlighet att utvecklas för att möta framtidens utmaningar, har möjlighet till karriärutveckling. u Årlig redovisning av statistik som visar: löneläge, sjukfrånvaro, tillsvidareanställningar i förhållande till tidsbegränsade anställningar, oönskade deltider, anmälningar RiTiSk (risker, tillbud, skador). u Årlig lägesrapport: Insatser och totalkostnader för kompetensutveckling. u Årlig läges rapport: Samma förmåner i anställningen oavsett förvaltning. 5. Möjliggöra karriärutveckling. Årlig lägesrapport: Karriärmöjligheter (nya chefer via Vägen till ledarskap, specialisering, projektledarskap). 6. Säkra likabehandling. Årliga lägesrapporter: Likabehandling (lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck). ekonomi Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God ekonomisk hushållning. Ett ekonomiskt resultat som långsiktigt uppgår till 2 procent av nettokostnaden. u Skatte finansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Bibehålla soliditeten på minst 45 procent och sätta av för att trygga framtida pensioner. u Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner/landsting i riket. u Respektive nämnd har en buert motsvarande 1 procent av nettoramen. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 2. Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans. 3. Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal (ex kvalitet och produktivitet). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 4. Strategisk planering av investeringar. Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 procent. u Investeringsplaneringen ska bli mer långsiktig. u Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 5. Styrning och kontroll av gemensamma resurser (t ex lokaler, transporter, IT, tele). Regelbundna avstämningar och uppföljningar enligt plan. 9
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 Region Gotlands verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om vilket ansvar Region Gotland har: Ansvara för hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd. Erbjuda god oentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en rättsäker myndighets- utövning som inger förtroende. Ansvara för hållbar regional utveckling som baseras på resurseektivitet. Region Gotlands grundläggande värderingar Den gemensamma värdegrunden samman fattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Gotlands strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Sex regionövergripande strategier har fastställts som ska bidra till att nå visionen: Vi agerar förebyggande för att möta framtidens utmaningar. Vi möjliggör delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer. Vi arbetar för att Gotland ska ut vecklas till en trygg och attraktiv ö präglad av jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I det regionala utvecklingsarbetet har vi särskilt fokus på miljö, folkhälsa, utbildning och förbättrat företagsklimat. Vi arbetar för att näringslivet ska utvecklas, sysselsättningen ska vara hög och vi värnar om inomregional balans. Vi prioriterar barn och ungdomar. Mål per perspektiv Samhällsutveckling Samhällsutvecklingsperspektivet speglar dels regionens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels Region Gotlands ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna, ekonomiska, sociala och miljömässiga, måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Att Gotland med sitt läge mitt i Östersjön är den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. Region Gotlands övergripande mål för samhällsutvecklingsperspektivet är: Gotland utvecklas i linje med visionsmålen och har ett starkt varumärke. I styrkortet har visionens övergripande mål brutits ner till delmål för perioden fram till 2015: Minst 59 000 bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets genomsnitt. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet. Miljö- och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som Region Gotland producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Region Gotlands övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. 10
del 1 u Strategisk plan Processer Brukare och kunder i Region Gotland ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överenskommen kvalitetsnivå. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så eektiv verksamhet som möjligt. För att säkerställa detta mäts produktivitet (utförd tjänst i förhållande till insatt resurs) och eektivitet (produktivitet i förhållande till målet), dvs görs rätt saker på rätt sätt. Region Gotlands övergripande mål för processperspektivet är: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Medarbetare/ ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Ekonomi Ekonomiperspektivet är i huvudsak ett finansiellt perspektiv som beskriver hur regionen ska bibehålla en stark ekonomi och uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. De ekonomiska resurserna finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för regionen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Region Gotlands övergripande mål för ekonomiperspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Region Gotlands övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. 11
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 2. Planeringsförutsättningar för perioden 2014 2016 2.1 Samhällsekonomi och skatter Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2014 Kommentarer från SKL enligt cirkulär 13:48 Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och även hittills i år har BNP utvecklats svagt. Framförallt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. BNP, prognos 2012-2017, procentuell volymförändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hushållens konsumtion 1,5 2,1 2,5 3,9 3,6 3,1 Oentlig konsumtion 0,7 1,0 1,1 0,2 0,7 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 3,2-2,4 4,3 6,9 6,7 4,3 Lager * -1,1 0,4-0,1 0,0 0,0 0,0 Export 0,8-2,3 3,0 6,8 7,7 6,2 Import 0,0-2,7 3,3 7,1 7,4 6,1 BNP 0,7 1,2 2,5 3,6 3,9 2,9 BNP kalenderkorr. 1,1 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Kommunal konsumtion 0,6 0,7 0,8 0,6 1,2 0,9 * Bidrag till BNP-tillväxten. Källa: 2014 års budgetproposition. Bedömningen under perioden 2015-2017 utgår ifrån en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att en ekonomi i balans ska nås år 2017 krävs en förhållandevis hög tillväxt, vilket följaktligen blir regeringens prognos/framskrivning. Denna metod är den gängse i ekonomiska framskrivningar. Den stora svårigheten är att bedöma vad den potentiella produktionen är. Olika be dömare kan göra olika värderingar. Konjunktur institutet har t ex en något lägre bedömning över potentiell produktion, dvs. vilken produktion som är förenlig med stabila priser. Avgörande för denna analys är arbetskraftens storlek, arbetsmarknadens funktion och produktiviteten. Enligt regeringen skapar det låga resursutnyttjandet i ekonomin och den starka utvecklingen av disponibel inkomst tillsammans med en internationell återhämtning förutsättningar för att den starka utvecklingen av BNP ska vara möjlig. Arbetslösheten ligger kring drygt 8 procent i år och nästa år. Regeringen pekar dock på att sysselsättningen med tanke på den svaga konjunkturen utvecklats förhållandevis väl och en förklaring till att den höga arbetslösheten består är att arbetskraften ökat starkt. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs betydligt starkare sysselsättningsökning. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som 2014. Regeringen bedömer även att den låga inflationen kommer kvarstå under 2014. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med år 2017. Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar år 2017 på 12 miljarder kronor, ca 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Detta är betydligt svagare konsumtionsutveckling än vad förbundet förutser. Förklaringen är att regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Därmed styrs den kommunala konsumtionen av intäktsutvecklingen utan beaktande av demografiskt tryck och förväntningar om standardhöjningar. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtningen i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget högt sparande och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Den stora satsningen i budgeten syftar ju även till att stärka hushållens inkomster och konsumtionsvilja. Jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, höjd brytpunkt för statlig skatt med mera handlar om stimulanser i storleksordningen 20 miljarder kronor. I motsatt riktning verkar dock eekten av att bromsen slår till i det allmänna pensionssystemet, varför inkomstpensionen sänks. 12
del 1 u Strategisk plan Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen, Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2012-2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP 1 1,2 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,5 1,1 1,6 1,5 Arbetslöshet 2 8,0 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 BNP-gap 3-2,2-3,5-3,0-2,1-1,0-0,2 Timlöner 4 2,9 2,7 2,8 2,9 3,2 3,4 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 2,7 3,2 Finansiellt sparande i o. sektor 5-0,7-1,2-1,5-0,4 0,4 1,1 Konsoliderad bruttoskuld 5 38,2 41,9 42,6 41,2 38,3 35,1 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2014 års budgetproposition. Det finansiella sparandet i oentlig sektor är negativt i år och nästa år, vilket enligt finansministern är rimligt med tanke på den svaga konjunkturen. Samtidigt är de svenska statsfinanserna i bra skick och statsskulden i förhållande till BNP ligger kvar på en i internationellt perspektiv mycket låg nivå. Slutligen varnar regeringen för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder en stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Särskilt då om det blir ett högre ränteläge, kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens konsumtion. Det kommunala skatteunderlaget I budgetpropositionen föreslår regeringen att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre sänks med sammanlagt 2,5 miljarder kronor från och med år 2014. Skattesänkningen görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket minskar skatteunderlaget med 0,4 procent. För att neutralisera eekten på kommunsektorns intäkter föreslås en höjning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning med 1 576 mnkr för kommunerna och 849 mnkr för landstingen (se nedan). Regeringen föreslår också en ytterligare höj- ning av det så kallade jobbskatteavdraget. Detta är i skatteteknisk mening inte ett avdrag utan en skattereduktion, vilket innebär att det inte påverkar beräkningen av de inkomster som utgör grund för kommunalskatt, det vill säga det kommunala skatteunderlaget. År 2014 räknar regeringen med att skatteunderlagets underliggande utveckling, exklusive grundavdragshöjningen, är 3,2 procent. Med hänsyn taget till detta är regeringens prognos för skatteunderlaget mycket lik förbundets utom när det gäller utvecklingen under år 2013 (tabell). Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2017 Budgetpropositionen, sep 2013 4,3 3,9 2,7 4,4 5,2 22,2 Ekonomistyrningsverket, sep 2013 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 Sveriges Kommuner och Landsting, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 Budgetpropositionen, sep 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Anm.: Regeringens prognos från september 2012 för 2012 och 2013 har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt 2013. När SKL:s prognos från augusti 2013 och Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos från september 2013 gjordes var regeringens förslag om en ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år inte känt och har alltså inte beaktats. Huvuddelen av skillnaden mellan regeringens och förbundets prognos för år 2013 förklaras främst av att regeringens prognos bygger på större löneökningar och lite starkare utveckling av arbetade timmar än SKL:s. 13
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 2.2 Utdebitering Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2014 till 33,60 procent (= procent av skatteunderlaget). Således en höjning med 0,50 procentenhet jämfört med föregående år. I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren 1971-2014. Den totala kommunala ut debiteringen 2014 varierar mellan kommunerna inom intervallet 29,19-34,70 procent (inklusive landstingsskatt). År 2014 har preliminärt 55 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 98mnkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2014 är preliminärt 31,86 procent. Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,74 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Utdebitering Gotlands kommun kontra riksgenomsnitt 36 34 32 Total kommunal utdebitering i riket och Region Gotland 1971 2014, % Exklusive avgift till församlingarna. 20 1971 1975 1980 Gotland Gotland 33,60 Riket 31,86 Riket 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 30 28 26 24 22 14
del 1 u Strategisk plan 2.3 Kommunalekonomisk utjämning Nuvarande version av system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med 2005. En revidering av systemet har genomförts och gäller fr o m 2014. Revideringen innebär att avgiften sänks för de avgiftspliktiga kommunerna respektive landstingen i inkomstutjämningen. Ändringarna i kostnadsutjämningen blir enligt Utjämningskommitténs förslag. Särskilda införanderegler gäller. Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår system för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skattesatserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991. Fr o m 2014 gäller att kompensationsgraden sänks från 85 procent till 60 procent i spannet från 115 procent och upp till 125 procent av rikets medelskattekraft. För att ingen kommun eller landsting ska förlora på denna förändring införs en särskild kompensation inom strukturbidraget. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och eektivitet. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och lands- ting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning. Vidare tillämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Särskilda införanderegler gäller 2014-2020 för det reviderade utjämningssystemet. Införandereglerna finansieras genom en minskad regleringspost under införandet. För 2014 innebär det för kommunerna en kostnad i form av en lägre regleringspost med 271 kr per invånare. Kostnaden sjunker sedan till 87 kr 2015 för att för att sedan minska ner mot noll till år 2018 då systemet helt fasats in. För landstingen är motsvarande kostnad 95 kr per invånare 2014. Kostnaden sjunker sedan till 49 kr 2015 för att sedan minska ner mot noll till år 2020. Revideringen av utjämningssystemet innebär förbättrat bidrag för Region Gotland med 90 mnkr 2014, 103 mnkr 2015 och 111 mnkr då revideringen är helt genomförd. Statskontoret har sedan 2007 i uppdrag att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Från och med 2008 avskaades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift ska vara 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxerings värdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid införandet mot anslaget för kommunal ekonomisk utjämning genom en minskning med 12 060 mnkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. (Revidering avseende obebyggda tomter har skett 2010 och fr o m 2013 gäller sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter). 15
Region Gotland u Strategisk plan och budget 2014 2016 2.4 Skatteintäkter Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2014, (taxeringsåret 2013) beräknas enligt prognosen (RSV oktober 2013) öka med 4,0 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteunderlaget med 3,3 procent och beräknas uppgå till 92 047 160 skattekronor. Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av november månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget. Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efterföljande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering. Regeringen har i september 2013 fastställt uppräkningsfaktorer för 2013 och 2014. Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2012 räknas upp med 6,7 procent för att erhålla nivån för 2014. Enligt en gemensam prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2013 ska skatteunderlaget för 2012 räknas upp med 6,5 procent för att erhålla nivån för år 2014. Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2015 och 2016 med 4,6 respektive 5,6 procent. Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genom snittet för riket kan regionens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen: Intäkter av eget skatteunderlag 2014-2016, mnkr (92 047=tax 2013) 2013 2014 2015 2016 Uppräknat skatteunderlag 98 273 102 292 107 589 Beräknad förändring (%) 3,5 2,9 4,6 5,6 Fastställda uppräkningsfaktorer 3,9 2,7 - - Utdebitering (%) 33,10 33,60 33,60 33,60 Skatteintäkt exkl. slutavräkning 3 302 3 437 3 615 Slutavräkning (prognos) 3-6 - - (Antal invånare på Gotland 1 november 2013 uppgår till 57 147) Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 76 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska central byrån minskade antalet invånare på Gotland med 149 personer år 2013 (nov-nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka -11 mnkr. I skatte underlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 1,0 procent per år de närmaste åren. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 570 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på 65 000 invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 43 mnkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 470 mnkr år 2025 jämfört med 2014. Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i regionens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. 16
del 1 u Strategisk plan skatteintäkter och generella bidrag 2014-2016, mnkr 2014 2015 2016 Egna skatteintäkter 3 302 3 437 3 615 Befolkningsutveckling -10-30 -50 Slutavräkning -6 Summa 3 286 3 407 3 565 Bidrag Kommun Inkomstutjämning 623 650 687 Kostnadsutjämning -127-128 -130 Strukturbidrag 82 82 83 Reglering 12 7-10 Summa 590 611 630 Landsting Inkomstutjämning 293 305 325 Kostnadsutjämning 20 21 22 Strukturbidrag 82 83 83 Reglering -14-19 -26 Summa 381 390 404 LSS 2 2 2 Fastighetsavgift 118 122 126 Totalt 4 377 4 532 4 727 Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2009 till ca 78 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2013 (2011 års inkomster) uppgick skattekraften för Gotland till cirka 86 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mnkr. (Förutsatt att nuvarande utjämningssystem och utdebitering inte ändras). Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. År 2013 har 58 (av 290) kommuner lägre skatte kraft än Gotland. Skattekraften för Gotland 2013 uppgår till 156 tkr. I riket varierar skatte kraften mellan 130 tkr och 321 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. Det finns också stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Mellan 2010 och 2011 uppgår den största ökningen till 5,3 procent medan den största minskningen uppgår till -1,4 procent Ovanstående tyder på att klyftorna växer mellan kommunerna avseende ekonomiska förutsättningar. Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och inkomstnivåer mellan kommunerna. 17