KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun

1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan 2007 i hyrda paviljonger. Den består av två hemvister med totalt 36 barn i åldrarna 1-5år. Förskolan ligger centralt och mycket nära till skog och natur dit verksamheten ofta förläggs. Vi arbetar gruppinriktat för att möjliggöra för barnen att vistas i mindre grupper del av sin dag. 1.2 Personal Grundbemanningen på förskolan är 4 förskollärare och 2 barnskötare. Då det varit mycket svårt att rekrytera förskollärare under året har vi endast två förskollärare varav en är föräldraledig. Personalbemanningen består nu av 1 förskollärare och 5 barnskötare. Rekrytering pågår. I arbetslaget ingår också en resurspersonal. 1.3 Materiella resurser De lokaler som förskolan inryms i möjliggör ett samarbete mellan personalen. Dock kan vi se ett behov av fler rum. Lokalerna är i övrigt ljusa och ändamålsenliga. Förskolan har två datorer för personalens arbete. Deras utemiljö har under senare delen av läsåret blivit iordningställd med bland annat lekredskap. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antalet barn och åldrarna på barnen 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöte, elevärende och arbetsplaneringar. Verksamhetsbesök är planerade att göras varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ arbete, likabehandling och barnolycksfall. Nätverksträffar tillsammans med andra pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsåret har varit likabehandlig och pedagogisk dokumentation. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin. På Frejagården har det under läsåret funnits en utvecklingssamordnare (USAM) som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbetet tillsammans med rektor. Rektor har under läsåret deltagit i förvaltningens ledarutvecklingsdagar. Framtida kompetensutveckling för medarbetare är att få kunskap i utvärdering och kvalitetsarbete.

2. Viktiga händelser under året Nystart av förskolan Frejagården februari -07. Förändringsarbete av verksamheten hösten -07 Inskolningar av 39 barn samt mottagande av 10 barn från annan förskolan (tillfällig placering) Personalförändringar (ny personal samt personal som slutat) EQ utbildning för all personal Mini-röris utbildning för all personal Arbete med huvudmålen Likabehandling samt Barn/Föräldrainflytande. Arbetet utgår ifrån våra utvecklingsplaner kring målen Empati, Trygghet, Barninflytande, Föräldrainflytande samt Språk 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. - Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. - Vi har arbetat med att skola in 39 barn samt tagit emot 10 barn från annan förskola (tillfällig placering). En god inskolning främjar en framtida trygghet - Vi har arbetat med tema Jaget och gruppen samt Vänskap/EQ, för att stärka barnens självkänsla, grupptillhörighet samt trygghet. I detta arbete har vi använt oss av sång, musik, dramalekar, samarbetsövningar, diskussioner samt reflektioner - I vårt värdegrundsarbete har vi arbetat för att öka barnens ansvarskänsla, sociala kompetens, omtanke om andra, empati liksom respekt för alla människor - Vi tar vara på vardagssituationer och samtalar med barnen vid konflikter, tränar - hänsynstagande och turtagande - Vi har utvecklat ett gruppindelat arbetssätt med smågrupper i fokus - Vi arbetar som ett arbetslag med flexibilitet och öppenhet mellan hemvisterna - Personalen har utarbetat tydliga arbetsrutiner - Vi har daglig struktur för barnen för att främja trygghetskänslan - Ordinarie personal öppnar och stänger samt har hand om vilorna för de yngsta barnen

3.1.2 Resultat Enligt föräldraenkäterna är föräldrarna mycket nöjda med vår verksamhet (82%) och barnen visar på att de är trygga och har roligt på förskolan. Barnenkäten visar på detta med 85 % Resultatet av våra barnintervjuer inför utvecklingssamtal så är trivseln god samt mycket god för barnen. Vid den dagliga föräldrakontakten samt vid utvecklingssamtal har vi fått god feedback från föräldrar som upplever att deras barn trivs och är trygga. Vi har dock även fått respons från föräldrar som känner viss oro på grund av den stora personalomsättningen som varit på Frejagården Vi upplever att våra barn trivs och känner sig trygga. På grund av personalomsättningen som varit har dock enstaka barn vid kortare perioder visat en viss oro vid personalförändringar. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor. 3.1.3 Grund för bedömning Barnintervjuer Observationer Dagliga samtal med barnen samt föräldrar Utvecklingssamtal Iakttagelser Enkäter 3.1.4 Analys Vi har i skrivandet av utvecklingsplanen kring trygghet, trivsel varit alltför försiktiga och vårt arbete har kommit så mycket längre än planerat. Anledningar till en god måluppfyllelse beror bland annat på att vi arbetar med löpande observationer, intervjuer för att förebygga och upptäcka eventuell mobbing bland barnen. Vi har arbetat med ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor för att stimulera barnens empati samt stärka relationer dem emellan. För att stärka tryggheten och trivsel arbetar vi aktivt med att stärka de positiva hos alla barn. Då föräldrar hämtar och lämnar barnen möter vi upp i hallen och ger kontinuerlig information till föräldrarna både daglig på vår informationstavla och genom månadsbrev. Vi har även haft trivselkvällar för barn och föräldrar. Tydliga rutiner och gränssättningar har också bidragit till trygghet och trivsel. Att vi inte uppnått 100% trygghet kan bero på den personalomsättning vi haft på Frejagården. Vi önskar även kunna ge barnen mer vuxentid då mycket tid har gått till organisering och inskolning av ny personal 3.1.5 Måluppfyllelse God

3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Öka barnens trivsel genom att öka barninflytandet genom intervjuer inför ett nytt Temaprojekt för att på så sätt få reda på deras önskemål och intressen Ge barnen mer vuxentid 3.2 Barn- och elevinflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. Vi har arbetat med barnintervjuer inför utvecklingssamtal för att öka barnens inflytande samt öka vår insikt om barnens intressen och behov Vi är flexibla och tar tillvara på spontana förslag från barnen under vardagen för att Stärka barnens förmåga att uttrycka åsikter Vi arbetar i smågrupper för att kunna se varje individ. Vi har låtit barnen varit delaktiga och komma med önskemål inför nystarten av vår verksamhet Vi arbetar med den fria leken som ett pedagogiskt redskap för att ge barnen inflytande Vi arbetar tematiskt men ger barnen valfrihet inom ramar 3.2.2 Resultat Enligt barnenkäterna anser 92% av barnen att de får bestämma vad de får leka på förskolan. Vi ser idag att barnen tar egna initiativ till lek och andra aktiviteter. Idag är barnen bättre med att komma med önskemål om vad de vill göra under dagen. Barnen visare en glädje och intresse av att få var med och besluta i vissa frågor Vi har observerat att möjligheterna till delaktighet och inflytande från barnens sida ökat då vi arbetar med mindre barngrupper 3.2.3 Grund för bedömning Barnintervjuer Dagliga samtal med barnen samt föräldrar Utvecklingssamtal Iakttagelser Enkäter

3.2.4 Analys Vår goda måluppfyllelse beror till stor del på personalens och föräldrarnas genuina intresse att förbättra och bibehålla stort inflytande i verksamheten. Barnen känner sig trygga med varandra och personalen vilket i sig gör att alla vågar och känner sig fria att framföra önskemål och åsikter. 3.2.5 Måluppfyllelse God 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi kan öka barninflytandet genom att göra barnen mer delaktiga inför ett nytt temaprojekt genom bland annat barnintervjuer enskilt och i grupp. 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. 3.3.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Vid vårt första föräldramöte fick föräldrarna diskutera i smågrupper och lämna önskemål och beskriva sina förväntningar på verksamheten. Tydlig information till föräldrarna via månadsbrev, föräldramöten, informationstavla, dokumentationsvägg, utvecklingssamtal samt daglig föräldrakontakt. En konkret bild i vår hall som visar på de didaktiska frågorna varför, vad samt hur vi arbetar enligt läroplanen. 3.3.2 Resultat Enligt föräldraenkäten är 45% av föräldrarna mycket nöjda samt 36% nöjda gällande sitt inflytande över verksamheten. De insatser vi arbetat med har bidragit till nöjdheten på ett positivt sätt. Genom att vi tagit tillvara på föräldrarnas synpunkter har detta bidragit till att de har möjlighet till inflytande och känner sig mer delaktiga. Samarbetet mellan personal och föräldrar stärks också genom att alla parter känner sig delaktiga, har en öppen kommunikation och känner sig trygga i att delge sina åsikter.

3.3.3 Grund för bedömning Dagliga samtal med föräldrar Utvecklingssamtal Enkäter Inflytanderåd Föräldramöten 3.3.4 Analys Anledningar till en mycket god måluppfyllelse beror på att föräldrarna har fått framföra sina åsikter, känslor och tankar bland annat på inflytanderådet, föräldramöten och utvecklingssamtal/uppföljningssamtal. Det beror också på att vi tar tillvara på deras önskemål, behov och förväntningar samt att vi har en öppen daglig kontakt med föräldrarna. 3.3.5 Måluppfyllelse Mycket God 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att fortsätta i samma anda och vara lyhörda för föräldrarnas önskemål 3.4 Barns/elevers hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Vi har avskaffat barnens födelsedagsfirande med glass eller andra sötsaker. Vi har ökat vår utevistelsetid. Vid vår nystart rörde vi oss enbart i närheten av vår förskola för att främja barnens trygghet. Nu vistas vi både i utemiljön på förskolan, närmiljön kring förskolan samt går promenader, går till lekplatser, skog samt annan miljö. Vi arbetar med att få in våra temaprojekt i vår utevistelse Vi har arbetat för att få en mer trivsam och inspirerande gård Vi arbetar med EQ för att öka banens sociala kompetens, omtanke, empati, liksom respekt för andra människor Vi arbetar med barninflytande för att öka just inflytandet för våra barn i verksamheten. Vi har arbetat med jaget och gruppen som tema samt vänskap/eq för att stärka barnens identitet, självkänsla, empatiska förmåga, ansvarskänsla samt förmåga till hänsynstagande.

Vi använder oss av Mini-röris i vårt arbete 3.4.2 Resultat Vi har genom våra insatser märkt att våra barn bibehållit såväl sin psykiska som fysiska hälsa. Vi har sett att vissa barn även har förbättrat sin motorik/koordinationsförmåga. Genom att vi arbetat med EQ har resultatet även blivit tryggare och öppnare barn. (utvecklat sin sociala kompetens.) 3.4.3 Grund för bedömning Samtal barn/föräldrar Iakttagelser Intervjuer 3.4.4 Analys Anledningar till en god måluppfyllelse beror bland annat på att all personal strävar åt samma håll och är medvetna om hur viktig en god hälsa faktiskt är. Att vara medveten om sitt känsloliv och att ha en accepterande, naturlig syn på det är en otroligt viktig aspekt i alla människors liv. Inte minst barnens. 3.4.5 Måluppfyllelse God 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att till hösten ha ökad utevistelse som huvudmål Att fortsätta med vårt EQ arbete Att göra observationer för att undvika mobbing

3.5 Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen Vision Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.2 Insatser Flertalet av de tillsvidaranställda har under våren 2008 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att personalen arbetat aktivt med EQ i verksamheten i form av samtal, övningar, drama. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns väl synlig för alla i tamburen Personalen har diskuterat likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och under nätverksträffar. Vid dessa möten har vi utgått från fallbeskrivningar som diskussionsunderlag. Förskolan har utvecklat en enkel utvecklingsplan för likabehandlingsarbetet. Personalen arbetar mer medvetet med att dela upp sig både ute och inne för att motverka kränkande behandling. 3.5.3 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Vi kan inte se att det förekommit något fall av kränkande behandling men vi behöver arbeta med att få likabehandlingsplanen mer levande i vardagsarbetet. 3.5.4 Måluppfyllelse God 3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt av resultatet Under kommande läsår utveckla egen likabehandlingsplan med den gemensamma likabehandlingsplanen som grund.

4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, förskolornas egna utvärderingar samt samtal med föräldrar. Förskoleverksamheten har expanderat kraftigt under senare år medan efterfrågan på familjedaghem har minskat vilket krävt en omstrukturering av verksamheten. Byggnationen av ändamålsenliga lokaler har inte hängt med i samma takt som utökning av förskoleavdelningar. För att klara ökad efterfrågan på förskoleplatser har antalet barn ökat i grupperna. 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildningen till förskollärare ht 2007 och ytterliggare två barnskötare kommer att påbörja utbildning till förskollärare ht 2008. Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på aktiv rekrytering Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete. Kvalitetsredovisningen sammanställd av Angeliqa Wennerlund förskollärare, Betty Backsell rektor