Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014
Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete. Den skulle kunna beskrivas som stöd för det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet är mångfasetterat och omfattar allt ifrån att på egen hand upptäcka världen, till att vara aktiv i föreningsliv, politik och folkbildning eller delta formella studier som ger betyg/poäng. Därför måste de stöd folkbiblioteken utvecklar också vara breda och komplexa. Kontakter med BVC, språkcaféer, författarprogram, IT-verkstäder, läsfrämjande arbete, boka en bibliotekarie, sångstunder, It-drop-in, sagostunder, samarbeten hit och dit sett utifrån är det är lätt att tro att folkbiblioteksverksamheten ständigt flyttar fokus och springer dit resurserna pekar. Att biblioteken är ett offer för politiska kortsiktiga prioriteringar. Men folkbiblioteksverksamhetens otroliga styrka ligger i att som ingen annan verksamhet kunna peka på helheten; vikten av att på olika sätt stödja människors lärande och växande genom hela livet, utifrån deras olika behov och förutsättningar. När bibliotekets verksamhet ska vidareutvecklas, gäller det att uppdatera kunskapen om hur det lokala samhället runt biblioteket ser ut och hur det förändras med inflytt/utflytt, nybyggnation, näringsliv och satsningar av olika slag. Det kompletteras sedan med vad som händer i den regionala och nationella utvecklingen, där folkbiblioteken tillsammans bildar ett system, en infrastruktur. En del verksamhet blir med nödvändighet akuta insatser och en del måste planeras långsiktigt. Därför är dialog med andra verksamheter i den egna kommunen en mycket viktig del i ett förändringsarbete. Tillsammans har man medborgaren/användaren/brukaren i centrum och de olika uppdrag som finns i den kommunala verksamheten ska komplettera varandra. Ett bibliotek kan alltid utvecklas mera cit Hans Bremer, fd rektor i Sala Uppdrag Madängen Biblioteket i Huskvarna vidareutvecklar verksamheten i samarbete med Jönköpings stadsbibliotek och Länsbibliotek Jönköping. Ann Wiklund Konsult fick i uppdrag att ta fram ett underlag för interna diskussioner som kan användas under utvecklingsprocesserna. Uppdraget har genomförts på följande sätt: 1. Inledande workshop (september) tillsammans med bibliotekets personal och Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping, i syfte att få gemensam bild av bibliotekets verksamhet och möjligheter i nuläget. 2. Samtal intervjuer med företrädare för verksamheter som på olika sätt använder eller samarbetar med biblioteket idag eller kan tänkas ha intresse av att göra det. Syfte: att få en bild av bibliotekets verksamhet sedd utifrån, att hitta frågor, satsningar, planer och tankar från dessa verksamheter som biblioteket kan återkoppla till under utvecklingsprocessen, samt att sprida kännedom om att biblioteket startar utvecklingsprocesser och är intresserade av dialog. 3. Enkla observationer vid tre tillfällen på plats i biblioteket 4. Avslutande workshop (december) tillsammans med bibliotekets personal 2
Observationerna några reflektioner De enkla observationerna genomfördes under två kvällar och en kort stund fm. Några reflektioner: Vid de tre tillfällena har biblioteket ungefär lika många män som kvinnor bland besökarna. Flera familjer (=minst en vuxen och ett barn) bland besökarna. De går oftast direkt till barnavdelningen Övervägande delen av besökarna startar med att kontakta informationsdisken för hjälp att hitta särskilt material, hämta beställt material eller lämna tillbaka material. Trots att biblioteket känns tämligen tomt när man står vid disken, sitter det folk vid borden i fönstren mot gatan. Ett fåtal män sitter länge vid datorn. Vid borden mot gatan sitter folk och pratar, läser, fikar med termos, pluggar, pratar i mobil. Flest män från 35-årsåldern och uppåt, men även kvinnor/flickor, tonårspojkar. Olika nationaliteter. Golvytan för fack utnyttjas dåligt medan det kan vara flera familjer på barnavdelningen. Det verkar som om lite äldre tonåringar hellre sitter vid fönstren mot gatan och pratar än i soffgruppen vid disken. Bättre spaningsvy över torget och längre avstånd till småbarnen? Det är inte så många som strosar runt och botaniserar på vuxenavdelningen. De flesta går direkt till disken, sedan till deckaravdelning, dator eller läsplats. Alla besökare blir sedda och välkomnade av bibliotekets personal direkt vid entrén. Samtal/intervjuer Följande verksamheter kontaktades för intervju på ca 30 minuter och tackade ja: Utbildningsförvaltningen, Sfi, Familjecentralen/öppna förskolan, Trädgårdens äldreboende, Ung fritid. Varje representant fick ett kort brev med frågeställningar att fundera på inför intervjun: Hur använder den verksamhet du företräder biblioteket idag? Hur ser du på bibliotekets roll i relation till din verksamhet framöver? Hur ser du på bibliotekets roll i Huskvarna framöver? Vilka frågor skulle du vilja diskutera vidare tillsammans med biblioteket? Samtalen återges i korta sammanfattningar med avslutande kommentarer/tips och en avslutande reflektion. 3
Utbildningsförvaltningen, utvecklare Sammanfattning: Skolan har egna bibliotekarier med ansvar för skolbiblioteken. Huskvarna bibliotek är en viktig verksamhet med tanke på barns språk och läsning och särskilt vad gäller pojkar. Många invandrare bor i Huskvarna och barnen behöver möta litteratur och berättelser på sitt hemspråk, både i form av böcker, sagostunder, kvalitetsfilm (kanske en filmklubb), lästips. Kanske skulle biblioteket kunna vara med i skolans arbete om särskilda satsningar på tex språkutveckling? Kan biblioteket erbjuda mera boksamtal riktat mot skolorna och då gå ut med erbjudande inte springa på efterfrågan! Bjud in i stället så insatsen blir rimlig i relation till resursen! Bibliotekets miljö skulle kunna utvecklas mera, med mysiga platser att läsa i som kojor, stoppade gamla fåtöljer. Ett exempel på sådan miljö är Råslätts bibliotek. Det är så viktigt att barn och familjer med annat språk än svenska känner sig hemma på biblioteket. Det är en av de viktigaste mötesplatserna! Men det är viktigt att biblioteket står för kvalitet, för berättelsen och läsandet. Att det inte blir ett aktivitetscenter med film och spel man hittar var som helst. Det ska vara en lugn miljö. Kommentar: Tips att arbeta vidare med kan vara bibliotekets fysiska läsmiljöför barn och samarbete med skolan i språkutvecklande arbete. Sagostunder på andra språk än svenska. Att biblioteket tar rodret och erbjuder/bjuder in i stället för att springa på efterfrågan är att se som en förutsättning för att få balans i arbetet. Fritidsförvaltningen, barn/unga, verksamhetschef Sammanfattning: Verksamheterna har ingen samverkan idag på grund av bibliotekets placering, men båda finns i den gemensamma samverkansgruppen. Biblioteket i Huskvarna och fritidsgården kan komplettera varandra bra och skulle kunna utveckla det tillsammans, nu när förvaltningarna slås ihop. Det ger nya möjligheter som biblioteket och fritid barn/unga skulle kunna diskutera tillsammans. Biblioteket kan vara ännu mer av en mötesplats för alla idag tänker man kanske mest på boklån. En nyckel är bibliotekets funktion som öppen plats dit alla är välkomna. När fritidsgården är stängd blir biblioteket den plats man går till och då behöver personalgrupperna hjälpas åt. Vi ska inte konkurrera! Vi skulle behöva skaffa oss en gemensam bild av hur ungdomar använder fritidsgård och bibliotek i dag i Huskvarna. Fritid genomför undersökningen Ung livsstil i åk 5, 7, 9 och åk 2 på gymnasiet och där finns frågor om bibliotek. Nästa undersökning görs redan i vår, så där finns en bra möjlighet. Sedan finns lokala ungdomsråd som biblioteket också skulle kunna använda för dialog med ungdomarna. Kommentar: Tips att arbeta vidare med kan vara undersökningen Ung livsstil och att starta dialog om gemensamt projekt för att utnyttja möjligheten till enklare samarbete i nya förvaltningen. 4
Sfi, samordnare Sammanfattning: Sfi skulle kunna utveckla sitt samarbete med biblioteket i Huskvarna. Vuxenutbildningen kommer att flytta till Rosenlunds torg och då får man närmare geografiskt till biblioteket i Huskvarna än in till Jönköping. Många av de invandrare som går kursen 60t samhällsorientering, bor i Huskvarna nästa kurs över hälften. Därför är Huskvarna bibliotek en viktig plats för dem och kan säkert bidra med information och material som är viktiga för att hitta rätt när man är ny i Sverige. Sfi och ABF Vux arrangerar Språkcaféer i Jönköping, det skulle man kunna ha i Huskvarna också och då är biblioteket en utmärkt plats att vara på. Sedan jobbar ju integrationshandläggaren med frågor som hör hit, liksom arbetsförmedlingen och Familjecentralen. Tänk om man skulle kunna inleda ett bra samarbete med biblioteket och komma överens om en gemensam riktad, tydlig verksamhet med vissa insatser! Det skulle betyda mycket för de invandrare som bor i Huskvarna. Kommentar: Tips att arbeta vidare med kan vara vuxenutbildningens flytt till Rosenlunds torg och vilka konsekvenser det kan få för biblioteket, samt att hitta en tydlig riktad insats att samarbeta kring med Sfi, som tex Språkcaféer. Jämför också det som framkom i samtalet med utvecklaren på Utbildningsförvaltningen om behov för barn med andra språk än svenska. Familjecentralen/Öppen förskola, förskollärare Sammanfattning: Ett jättebra och uppskattat samarbete som kan öka när biblioteket flyttar och det blir närmare att gå med till exempel en grupp föräldrar och barn. Man kanske till och med kan använda biblioteket som plats där man ibland samlar en grupp? Det är viktigt att alla känner sig hemma där så att de går dit med sina barn. Idag samarbetar verksamheterna med teater, sångpåsar, bokväskor, bokutlåning, språkstimulans och det samarbetet är oerhört bra och ska fortsätta! Sångstunder för små barn är efterfrågade. Kanske är det något verksamheterna skulle kunna utveckla tillsammans och som biblioteket kan erbjuda? En tanke kan också vara temaföreläsningar för föräldrar, där man är i bibliotekets lokaler. Ett bekymmer är att hitta resurser/pengar för att kunna utveckla verksamhet ihop. Kommentar: Tips att arbeta vidare med kan vara att tillsammans med flera verksamheter göra tydliga insatser riktade till föräldrar och att då vara i bibliotekets lokaler. 5
Trädgårdens äldreboende, föreståndare Sammanfattning: Äldreboendet får besök av bokbussen från Jönköping och uppskattar det, men skulle gärna gå även till biblioteket med de äldre för att vara i miljön och kunna göra olika saker. Idag är det lite långt om man har svårt att gå, men det blir närmare när biblioteket flyttar. Man har ibland problem att komma ihåg att bokbussen kommer och är orolig för att servicen då dras in. Inga bokdepositioner finns på äldreboendet man lånar från bussen. Ett samarbete man skulle vilja utveckla är till exempel kring film och böcker. Ibland är det filmvisning på boendet och det vore givande att till exempel kunna komplettera med böcker. Det behövs information och tips om vad biblioteket har och vad man skaffat nytt, särskilt riktat mot äldre. Släktforskning är något som också skulle kunna väcka intresse hos boende. Kanske kan biblioteket visa och berätta hur man gör och hur man hittar material? Kommentar: Tips att arbeta vidare med kan vara riktad tryckt information om vad som finns att låna av böcker och filmer. Kanske särskild insats inför filmvisning. Avslutande reflektion De synpunkter, verksamhetsbeskrivningar och förslag som blev resultatet av workshopen med bibliotekets personal i september (bifogas), stämmer bra med det som framkommer under samtalen med andra verksamheter. Samtliga jag talat med har lyft fram bibliotekets verksamhet som mycket viktig för Huskvarna och det finns helt klart både en positiv vilja att vidareutveckla dialog i olika frågor men också en stor förståelse för att biblioteket inte i nuläget drar igång nya aktiviteter direkt, utan inleder en arbetsprocess. Huskvarna växer, unga familjer ökar i antal och likaså invandrare. Det får betydelse för planering av bostäder och platser för möten, utbildning och fritid och min känsla är att det är rätt läge nu för flera verksamheter att se över hur man ska möta nya invånare/medborgare. Kanske borde samhällsintroduktion för invandrare arrangeras i Huskvarna? Att vuxenutbildningen flyttar närmare kan också medföra förändring de får närmare till Huskvarna bibliotek. Frågor som lyfts i flera av samtalen gäller behovet av biblioteksverksamhet och utbud för barn med andra språk än svenska. Det är ett område där dialog med skola, Sfi och Familjecentralen blir viktiga delar. Andra frågor gäller att vara i bibliotekets lokaler med tex språkcafé, föräldragrupp, ungdomar. Där är dialog med Fritid barn/unga och Sfi viktig. En prioritering närmast i tid skulle kunna vara kontakt med Fritid angående undersökningen Ung livsstil, samt kontakt med vuxenutbildningen för dialog inför deras flytt. Båda dessa kontakter skulle ge aktuell bild av nuläge och planering som är viktiga att ha för bibliotekets arbetsprocess. 6
Workshop 1. Huskvarna bibliotek, 10 september 2014 Sammanställning Ann Wiklund Pass I, gemensam diskussion, fokus nuläge Vad är vi bra på vid Huskvarna bibliotek? Prata med folk Skyltning Luft och rörelseplats i lokalerna Biljettförsäljning Stick-caféer Kaffe med drömmar Trivsam och lockande barnavdelning Anns reflektion: Beskrivningen säger att Huskvarna bibliotek är en mötesplats dit besökare gärna går. Förtidsröstningen nu inför valet lockar många. Äldre och personer med funktionshinder har lätt att röra sig i lokalerna och kommer gärna. Nästa steg kan vara: Biljettförsäljning, förtidsröstning etc lockar delvis andra besökare. Hur kan verksamheten dra nytta av det? Samarbete pågår - med vilka? Familjecentralen med Bvc Förskola Upp-Tech Samverkansgruppen LSG Anns reflektion: Bra grundkontakter finns för verksamheten idag. Nästa steg kan vara: Se över vilka kontakter biblioteket kan behöva ta för att kunna vidareutveckla verksamheten i samverkan med andra. Tex flyktingmottagare, SFI. Vilka är bibliotekets besökare? Seniorer äldre seniorer Familjer papporna har ökat Invandrarfamiljer unga män, ensamkommande Somaliska kvinnor Anns reflektion: Hit kommer besökare som biblioteket kan arbeta särskilt med i ett utvecklingsarbete. Nästa steg kan vara: Aktiviteter som fördjupar kontakterna, tex aktiviteter för pappor på flera språk, Ny i Sverige-information, unga invandrare visar internet på sina respektive språk 7
Vad händer i Huskvarna? Nya barnfamiljer flyttar in Ny förskola byggs Det byggs bostäder Här kan man ha råd att äga sitt första hus Många jobb-pendlar Det är en fd industristad Nytt bibliotek planeras Anns reflektion: Huskvarna är en stadsdel i förändring. Nästa steg kan vara: Kontakter med byggnadskontor/stadsplanering som en del i att utveckla biblioteksservice för alla i långsiktig planering. Hur planeras service för nya bostadsområden och hur kan biblioteket finnas där? Vad är bra biblioteksservice Ge service med engagemang få feedback Kravlöst öppet Samtal om böcker/läsning Ingång i det svenska samhället Tillgänglighet för samtal och frågor Referenssamtal intervjuer Hjälp till självhjälp Sedd och bemött Många åldrar bra möten och guidning Anns reflektion: Spännande diskussioner att jobba vidare med där all personal är engagerad. Nästa steg kan vara: Avsätta tid för att fördjupa och tala vidare om samtal/intervju/referenssamtal vad står det för idag? Hjälp till självhjälp hur ger biblioteket det till sina besökare och hur planeras det arbetet? Kan Huskvarna bibliotek bli ett MIK-bibliotek? 8
Pass II, spåna framåt Förslag att fundera över: Nya besökare Vilda idéer Rutiner Mötesplats Samarbeten De rosa Post-itlapparna: Utveckla det fysiska rummet Meta-rum! Spår genom bibblan Vilda idéer barnfamiljer ser bibblan som en plats att vara på Mötesplats: blandade åldersgrupper rumsligt, ej vattentäta skott mellan barn, unga, vuxna Rum för nya upptäckter Den gamla fabriken (Huskvarnafabriken) skapade allt möjligt. Väck skaparglädjen med hjälp av bibblan Scratch-verkstad (berättande i dataspelsform) In i Sverige-hörna Digital hörna Delaktiga besökare Förslagslappar på infoställe i foajen Förslagslåda Tre gubbar: missnöjd-nöjd-mycket nöjd Vägen framåt hur kan vi jobba vidare Holistiskt arbetssätt Förändra statistikinhämtandet så att vi mäter det vi ska jobba med Evenemang som når nya människor som upptäcker bibblan när de kommer. T ex författarbesök Nå nya grupper genom samarbete med både lokala aktörer och bredare Ta hjälp av andra kompetenser Nya besökare: samarbete m andra aktörer-kort väg-okomplicerat Projekt med fritidsgårdar Samarbeta med fritidsverksamhet i våra lokaler Vad händer närmast? Rutiner: stora förändringar på återlämning och reservationer, att besökare själva sköter detta Låta besökarna låna/lämna/hämta reservationer själva = självbetjäning fullt ut Från transaktion till relation 9
Nästa steg kan vara: Praktiskt/konkret: Planera för självutlåning/återlämning, reservationer. Hur ska besökare få hjälp att använda maskinen? Hur ska de nya tjänsterna marknadsföras? Vilka bör ha ansvar för att planera och följa upp? När de nya tjänsterna är införda kommer rutinarbetet att ha förändrats och det finns mer tid för att möta varje besökare och locka nya besökare. Hur ska verksamheten dra nytta av det? Planera för det digitala biblioteket i det fysiska rummet. Vad är det? Spelglädje och lek en grund för lärande även för personalen vid biblioteket? Diskutera vidare: om hur samtalet/referenssamtalet med varje besökare kan vidareutvecklas. Hur ser det ut idag? Vad kan behöva förändras eller förstärkas? Dialog med andra bibliotek som stöd? 10