Boverkets indikatorer Nummer 3 November 214 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Bostadsbyggandet fortsätter att öka Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter eurokrisen 211 212, även utanför storstadsregionerna. Bostadspriserna ökar åter snabbt på många håll. Byggandet ökar även nästa år, men i lägre takt. I år påbörjas cirka 39 bostäder och nästa år 42 5 bostäder enligt Boverkets prognos. De närmaste åren förväntas tillväxten i samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga. Flerbostadshus ökade med 5 procent Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat snabbt. Vid halvårsskiftet var tolvmånaderstakten drygt 27 bostäder, vilket var 5 procent fler än ett år tidigare. I synnerhet ökade byggandet i Storstockholm och bland större högskolekommuner. År 215 påbörjas cirka 3 5 bostäder i flerbostadshus. Det är det största antalet sedan 199-talets början, bortsett från de så kallade Odellplattorna i slutet av år 26. Det byggs något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen skiljer sig avsevärt mellan orterna. Även småhusbyggandet ökar betydligt Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade 2 procent de senaste fyra kvartalen, då knappt 7 5 bostäder påbörjades. Det är hälften så många som under 26 27. Ökningen fortsätter dock, och vi bedömer att det påbörjas cirka 9 5 bostäder år 215. Studentbostäder ökar avsevärt Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ökning av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån förväntas bestå under 215. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för 1 2 studentbostäder, oräknat tillskott genom ombyggnad. Befolkningen ökar snabbt Befolkningen ökade med nära 5 personer under första halvåret. Det är 9 fler än motsvarande period 213. Flyktingströmmarna ökar. Migrationsverkets prognos är 8 asylsökande 214, 26 fler än 213. Bostadspriserna ökar snabbt Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter fart under 213, samtidigt som konjunkturen stärkts och räntorna är mycket låga. Bostadsrätter har ökat betydligt mer än småhus de senaste fem åren, men även småhusen har ökat avsevärt på senare tid. Den snabba prisökningen är oroväckande. Småhuspriserna i Malmö inte högre än år 21 Samtidigt finns det stora skillnader mellan svaga och starka marknader. I Malmö var småhuspriserna under tredje kvartalet nominellt inte högre än fyra år tidigare. Eventuella åtgärder för att stabilisera skuldsättningen förutsätter alltså noggranna överväganden för att inte riskera prisfall på någon delmarknad. 5 Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Nybyggnad Ombyggnad * Boverkets bedömning Innehåll Samhällsekonomisk analys... 2 3 Befolkningsutveckling och bostadspriser...4 Bostadsbyggande... 5 7 Byggprognos...8 Storstockholm...9 12 Storgöteborg... 13 15 Stormalmö... 16 18 Sammandrag... 2
ANALYS Samhällsekonomisk analys Konjunkturen fortsätter att förbättras, även om utsikterna är något sämre än för några månader sedan. Räntorna förväntas vara mycket låga under de närmaste åren. Högre tillväxt nästa år Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att den svenska konjunkturen skulle stärkas redan under detta halvår, men på senare tid har förväntningarna skruvats ner något. Finansminister Magdalena Andersson bedömde i oktober att svensk BNP ökar med 2,1 procent i år och 3, procent nästa år. Det är i linje med Konjunkturinstitutets (KI:s) augustiprognos, som myndigheten menar står sig även om det lutar åt en nedjustering för år 215. Riksbanken skrev nyligen ner sin prognos för BNP-tillväxten både i år och nästa år. Valda indikatorer, utfall och prognos (p) Årlig procentuell förändring respektive procent 213 214p 215p 216p BNP till marknadspris 1,6 1,8 3,1 3,4 Hushållens reala disponibla inkomster 2,6 2,8 2 1,7 Sysselsatta 1 1,2 1,2 1,1 Arbetslöshet 8, 7,9 7,6 7,3 KPI årsgenomsnitt 1,1 2,2 Reporänta*,75,25,5 1, 1-årsränta* 2,1 1,8 2,1 2,7 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 214 *Vid årets slut Oron i omvärlden är en nedåtrisk Utvecklingen i Ukraina och Ryssland skapar en osäkerhet i Europa. Effekten av den ljusning som kan skönjas i krisdrabbade länder motverkas av att ekonomiskt betydelsefulla länder i Europa tappar fart. Den svaga utvecklingen i Europa håller tillbaka svensk export. IMF reviderade nyligen ner sin tillväxtprognos för världsekonomin för andra gången på några månader. Byggsektorn har utvecklats starkt Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under andra kvartalet enligt SCB. Jämfört med första kvartalet ökade BNP med,7 procent säsongrensat. Signalerna från KI:s konjunkturbarometer har varit positiva på senare tid och barometerindikatorn har i princip legat över hundrastrecket under hela det senaste året. Sektorn for byggverksamhet har legat en bra bit över sitt historiska genomsnitt och den starka byggsektorn har bidragit positivt till tillväxten under året. Stämningsläget i svensk ekonomi 12 11 1 9 8 7 6 27 28 29 21 211 212 213 214 Barometerindikatorn Källa: Konjunkturinstitutet Konfidensindikator hushåll (CCI) Hushållen mindre optimistiska KI:s konjunkturbarometer i oktober visade att konsumentförtroendet återigen minskar efter ett tillfälligt uppsving i september, och att hushållens konfidensindikator nu ligger under det historiska genomsnittet. Hushållens förväntningar på svensk ekonomi är högre ställda än förväntningarna på den egna ekonomin. Det är vi som gör Boverkets indikatorer Hans-Åke Palmgren, Bostadsanalytiker, redaktör Analys och byggprognos, byggfakta Tel: 455-35 31 6 E-post: hans-ake.palmgren@boverket.se Rebecka Mogren Utredare Analys, boendefakta och befolkningsfakta Tel: 455-35 3 42 E-post: rebecka.mogren@boverket.se Hans Jonsson Nationalekonom Analys, boendefakta och befolkningsfakta Tel: 455-35 33 36 E-post: hans.jonsson@boverket.se Syftet med Boverkets indikatorer är att sprida kunskaper som ger överblick inom områden som är av intresse för bostadsförsörjning, planering och byggande. Grafisk form: Informationsenheten Utgivare: Boverket Utgivning: 214-11-3 Tryck: Boverket internt Upplaga: 1 Tryck: ISBN 978-91-7563-171-4 Pdf: ISBN 978-91-7563-172-1 ISSN: 165-965X Analysen avslutades den 29 oktober 214 2 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Arbetslösheten, som under en tid har legat relativt stabilt strax över 8 procent, tycks nu vara på nedåtgående. Ökningen i arbetskraften, som har bidragit till att hålla arbetslösheten uppe, avtar, samtidigt som sysselsättningen ökar. Antalet nyanmälda platser ökar och antalet varsel sjunker. Samtidigt kvarstår strukturella problem och vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet på arbetsmarknaden. Fortsatt låga räntor De exceptionellt låga inflationsutfallen under våren fick Riksbanken att fokusera på inflationsmålet. Sedan juli har reporäntan sänkts med,75 punkter och räntebanan har justerats ned betydligt. Höjningar av reporäntan tros nu komma först i mitten av 216. Reporäntan ligger nu lägre än under finanskrisen trots att konjunkturen är relativt god. Med en nollränta är Riksbankens verktyg begränsade om konjunkturen skulle försvagas. En mängd bolåneinstitut har justerat ner sina bolåneräntor, både före och efter Riksbankens räntebesked. Statliga SBAB har sänkt sina räntor kraftigt inom loppet av två veckor och tremånadersräntan ligger nu på 2,15 procent. De långa räntorna är historiskt låga, men eftersom de rörliga räntorna förväntas ligga på en låg nivå under lång tid, väljer merparten av hushållen alltjämt rörlig ränta på sina bostadslån. Bolåneräntor och reporänta Hushållens upplåningstakt fortsätter öka I september var den årliga tillväxttakten i hushållens bostadslån 6 procent. Med den takten förväntas skulden som andel av disponibel inkomst uppgå till 185 procent i slutet av 217. Att denna utveckling är oroande och kräver noggrann övervakning är de flesta ekonomiska bedömare överens om. En undersökning 1 visade nyligen att även hushållen är bekymrade och att det verkar finnas ett stöd för vissa av de åtgardsförslag som diskuteras för att dämpa skuldökningen. Bolånekostnaderna förväntas stiga framöver Den låga inflationen och det låga räntelaget innebär ökade förväntningar på att insatser ska sättas in, inom andra politikområden än penningpolitiken, för att bromsa hushållens skuldökning. När det finanspolitiska stabilitetsrådet 2 sammanträder i november kommer bland annat frågan om amorteringskrav att behandlas. Exempel på andra åtgärder som diskuteras är begränsningar i hushållens möjligheter att låna till rörlig ränta, ändrad avdragsrätt för ränteutgifter eller förändringar av bolånetaket. De flesta bedömare tror dock att ett amorteringskrav ligger närmast till hands. Samtidigt gick Bankföreningen nyligen ut med en rekommendation om att alla nya lån med en belåningsgrad på över 5 procent ska amorteras. Med en sådan självreglering från branschen är det möjligt att det inte blir några lagstiftade amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation utreds nu av Konkurrensverket. 7 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 212 213 214 3 mån Cirka 5 år Reporänta Källor: SBAB och Riksbanken 1 SEB:s Boprisindikator för september. 2 Finanspolitiska stabilitetsrådet samlar Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgälden och Finansdepartementet. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 3
ANALYS Befolkningsutveckling och bostadspriser Nästan 5 fler invånare under första halvåret Sveriges befolkning har ökat med över 49 personer under det första halvåret. Ökningen är betydligt större, nästan 9 personer fler, än motsvarande tid det senaste året. Ökningen beror både på ett födelseöverskott och på en ökad nettoinvandring. Oroligheterna i Syrien är en av förklaringarna till utvecklingen. Födelseöverskottet motsvarar 29 procent av ökningen, medan nettoinvandringen utgör den resterande delen. De tre storstadskommunerna stod för 27 procent av den totala befolkningstillväxten. Stort antal asylsökande Under 213 sökte 54 personer asyl i Sverige. En tredjedel, cirka 18, kom från Syrien. Mot bakgrund av situationen i konfliktområdet och andra oroshärdar i världen är Migrationsverkets prognos uppe i totalt sett 8 asylsökande för helåret 214, vilket är 26 fler än för helåret 213. Prognosen för ensamkommande flyktingbarn har också höjts, vilket i sin tur innebär en uppjustering av prognosen för anhöriginvandring. I slutet av oktober hade 65 asylansökningar lämnats in. Ny prognos från Migrationsverket lämnas till regeringen den 4 november. Svårt att komma in på bostadsmarknaden Det totala antalet nyanlända som är i behov av att tas emot i kommunerna i år beräknas till drygt 51 personer. För år 215 beräknas 66 5 personer beviljas uppehållstillstånd och ha behov av att bosätta sig i landets kommuner 3. Migrationsverket vittnar om att kommunplatserna inte räcker till; antalet personer som bor i anläggningsboende trots att de har fått uppehållstillstånd ackumuleras och är nu uppe i ca 12 personer, och antalet kommunplatser för ensamkommande barn behöver enligt Migrationsverket fördubblas. Initiativ 4 tas för att stödja ett ökat mottagande av nyanlända i kommunerna, men mot bakgrund av den utbredda bostadsbristen är det svårt för många kommuner att möta upp med utökade kommunplatser. Efter tre år i Sverige har ca 19 procent av de som kom som flyktingar och är i arbetsför ålder ett arbete. Efter 1 år saknar fortfarande hälften ett arbete. 5 Det påverkar troligen möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden även på längre sikt. Bostadspriserna ökar snabbt, men inte överallt Efter några år med stagnation tog tillväxten i bostadspriser åter fart under 213. Priserna på småhus har under perioden januari till och med september stigit med nästan 8 procent. Prisnivån under det tredje kvartalet 214 var 7 procent högre än under motsvarande kvartal 213. Prisstegringen på småhus har gått allt snabbare, vilket de röda staplarna i diagrammet visar. Den ökande förändringen i pris hänger samman med den uppåtgående konjunkturen, det låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknaden. Småhus- och bostadsrättspriser Index 25:1=1 Index 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11-2 123 4 123 4 123 4 123 4 1234 123 4 123 4 1 2 27 28 29 21 211 212 213 14 Utvecklingen är liknande på marknaden för bostadsrätter. Prisökningen i riket har varit över 9 procent under perioden januari till och med september. Prisstegringen för bostadsrätter fortsätter även den att öka även om det inte är i lika hög takt som för småhus. Medelpriserna för bostadsrätter var 6 procent högre under det tredje kvartalet 214 än motsvarande kvartal 213. Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, men sett över en femårsperiod har priserna på bostadsrätter ökat betydligt mer. Stora skillnader i bostadsrättspriser Det finns stora skillnader mellan bostadsmarknaderna i de tre storstadsregionerna. Priserna är i särklass högst i Stockholm och ökar dessutom mest. Priserna i Malmö är betydligt lägre och utvecklingen av priserna är mer modesta. Prisläget och den kortsiktiga utvecklingen av priserna i Göteborg ligger mellan Stockholm och Malmö. Den senaste femårsperioden har dock Göteborg en prisutveckling som procentuellt matchar Stockholms medan Malmös prisutveckling ligger på betydligt lägre nivå. Bostadspriser juli september 214 Procent Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Riket Index (br) Riket Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar Bostadsrätter Småhus Område kronor/kvm 1 år genomsnittspris 1 år Riket 29 4 + 6 % 2 326 + 7 % Stockholm stad 57 3 + 13 % 5 53 + 8 % Göteborg stad 35 5 + 12 % 4 215 + 8 % Malmö stad 2 4 + 7 % 3 315 + 3 % Källa: Mäklarstatistik 25 2 15 1 5-5 -1-15 3 Länsstyrelsernas webbplats 214-1-7 4 Den 1 januari 214 infördes en prestationsbaserad ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända. 5 SCB 4 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS Bostadsbyggandet 213 och 214 Byggandet av flerbostadshus fortsatte att öka under första halvåret, medan tillväxten för småhus var svag. 36 3 bostäder påbörjades de senaste fyra kvartalen Bostadsbyggandet tog åter fart i början av 213, efter ha minskat markant under eurokrisen 211 212. Totalt påbörjades preliminärt cirka 36 3 bostäder de senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet 214. Av dessa var knappt 2 nettotillskott genom ombyggnad. Under första halvåret påbörjades nära 2 bostäder. Påbörjade bostäder 213K3 214K2 6 Flerbostadshus 27 1 Bostadsrätt 13 1 Hyresrätt 13 8 Äganderätt 2 Småhus 7 4 Total nybyggnad 34 5 Nettotillskott genom ombyggnad 1 8 Totalt påbörjade bostäder 36 3 Flerbostadshus fortsatte öka Byggandet av flerbostadshus har fortsatt att öka. Under första halvåret påbörjades cirka 15 bostäder i flerbostadshus och 3 8 i småhus. Jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade byggandet av flerbostadshus med knappt 3 procent, medan småhus ökade med 8 procent. Byggandet av flerbostadshus är på de högsta nivåerna sedan början av 199-talet 7. De stora uppräkningar vi gör för att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB gör dock att uppgifterna är något osäkra, i synnerhet på regional nivå. Stora ökningar även utanför storstadsområdena I Storstockholm påbörjades preliminärt 14 5 bostäder under de senaste fyra kvartalen. Under samma period påbörjades cirka 4 2 bostäder i Storgöteborg, 2 3 i Stormalmö och 15 7 i övriga landet. Antalet påbörjade bostäder ökade i samtliga kommungrupper jämfört med motsvarande period ett år tidigare. 8 Ökningen var cirka 4 procent i Storstockholm, 3 procent i Storgöteborg och 2 procent i Stormalmö. Bland kommuner med fler än 75 invånare i övriga landet ökade nyproduktionen 9 preliminärt med cirka 5 procent, medan ökningen var 3 procent bland kommuner med färre än 75 invånare. Byggandet av flerbostadshus ökade markant även utanför storstadsområdena Byggandet av flerbostadshus har ökat avsevärt på många håll, i storstadsområdena och i övriga kommungrupper, vilket framgår av följande diagram. 1 Påbörjade bostäder i flerbostadshus 12 1 8 Påbörjade bostäder 4 35 6 4 2 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 14 Storstockholm Storgöteborg >75 Stormalmö <75 Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. 28 29 21 211 212 213 14 Småhus Totalt Flerbostadshus Nettotillskott ombyggnad Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. 6 Boverkets bearbetning av SCB:s statistik. 7 Bortsett från de så kallade Odellplattorna vid årsskiftet 26/27. 8 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler än 75 invånare har överskattats. 9 Oräknat nettotillskott genom ombyggnader. 1 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan ha medfört att utfallet för främst kommuner med fler än 75 invånare har överskattats. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 5
ANALYS Cirka 7 5 hyresrätter och bostadsrätter första halvåret Både hyresrätter och bostadsrätter fortsatte att öka kraftigt. Under första halvåret påbörjades preliminärt cirka 7 4 hyresrätter och 7 4 bostadsrätter samt 2 ägarlägenheter genom nybyggnad av flerbostadshus. Under tolvmånadersperioden till och med juni ökade antalet påbörjade hyresrätter med drygt 55 procent medan byggandet av bostadsrätter ökade med cirka 35 procent. Byggandet av hyresrätter ökade i synnerhet i Storstockholm och bland de större kommunerna utanför storstadsregionerna. I den senare kommungruppen påbörjades cirka 65 procent fler hyresrätter än bostadsrätter under tolvmånadersperioden. Omvänt påbörjades cirka 4 procent fler bostadsrätter än hyresrätter i Storgöteborg och drygt 35 procent fler i Storstockholm. Påbörjade bostäder i flerbostadshus 16 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 14 Hyresrätt Bostadsrätt Källa: SCB. uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. Småhus Totalt Flerbostadshus Nettotillskott ombyggnad 6 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS Byggloven för småhus har ökat betydligt Antalet bostäder i bygglov för småhus har ökat betydligt. Våra uppräknade data indikerar cirka 9 bostäder i tolvmånaderstakt till och med augusti, vilket är drygt 3 procent fler än ett år tidigare. 11 Vi räknar med att drygt 9 procent av byggloven leder till byggstarter. Byggloven har främst ökat bland större kommuner utanför storstadsregionerna. Men även i Storstockholm har antalet ökat. Bland de mindre kommunerna ser vi nu en liten ökning, efter fallet i anslutning till bolånetakets införande hösten 21 och eurokrisen sommaren 211. Bygglov för småhus 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 14 Storstockholm Stormalmö Storgöteborg >75 <75 Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen. Försäljningen av nya småhus har fortsatt att öka Det såldes cirka 33 procent fler styckebyggda småhus under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Det visar statistik från Trä- och Möbelföretagen (TMF) som Boverket bearbetar. Boverkets kvartalsindex låg på 61, jämfört med 1 under toppåren 25 27. 12 Försäljningen nådde botten i slutet av 212 och början av 213 då kvartalsindex som lägst var 34. Försäljningen av nya bostadsrätter ökade Försäljningen av nya bostäder bland fyra av de större byggföretagen fortsatte att öka under andra kvartalet. 13 Under årets första två kvartal såldes 29 procent fler bostäder än ett år tidigare, och försäljningen under första halvåret översteg nivåerna från toppåren 25 27, i genomsnitt för de fyra företagen. Försäljningen föll under eurokrisen sommaren 211, men började åter öka under andra halvåret 212. Under andra kvartalet 214 var index 14, jämfört med 1 i genomsnitt för motsvarande kvartal under 25 27. Sålda bostäder, kvartal Index = 1 för motsvarande period 25 27 12 1 8 6 4 2 1 234 1234123412341234 12 341234123412 26 27 28 29 21 211 212 213 14 Bygglov för minst 1 2 studentbostäder Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntas en kraftig ökning av byggandet av studentbostäder i år, och den höga nivån förväntas bestå under 215. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov för nybyggnad av knappt 1 2 studentbostäder, oräknat nettotillskott genom ombyggnad. 14 Flertalet av byggloven, drygt 77 bostäder, lämnades i Storstockholm. Halvårssiffran kan jämföras med helåret 213, då bygglov lämnades för knappt 1 5 bostäder och helåret 212 med 45 bostäder. Orderingång, styckebyggda småhus Januari 26 september 214 Glidande 3-månaderstal Index = 1 för motsvarande period 25 27 12 1 8 6 4 2-12 34 1234 1234 1234 1234 1234 1234 1234 123 26 27 28 29 21 211 212 213 14 Källa: TMF 11 Utvecklingen kan dock vara överskattad i främst Storstockholm och bland större kommuner i övriga landet, till följd av den stora uppräkning vi gör för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB. 12 Boverkets index visar försäljningen under de tre senaste månaderna jämfört med genomsnittet för motsvarande period under toppåren 25-27. 13 JM, NCC, Peab, Skanska. 14 Preliminära data från SCB. Uppgifterna är inte uppräknade för eftersläpningar. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 7
ANALYS Prognos för bostadsbyggandet under 214 och 215 Bostadsbyggandet fortsatte att öka under första halvåret. Boverket bedömer att tillväxten nu avtar och att nära 39 bostäder påbörjas i år, vilket är 17 procent fler än 213. Byggandet ökar med 1 procent nästa år, då 42 5 bostäder påbörjas. Vi utgår från att konjunkturen är god och räntorna är fortsatt låga. Det finns dock en risk att konjunkturen utvecklas svagare än förväntat, vilket i så fall håller tillbaka byggandet av bostadsrätter och småhus nästa år. Prognosen grundar sig bland annat på den aktuella utvecklingen av bygglov, priser, försäljning och bostadsbyggande, och på bedömningar av landets kommuner i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Byggandet har hittills i år överstigit vad Boverkets bostadsmarknadsenkät indikerar främst bland kommuner med fler än 75 invånare. Ökning på många håll i landet Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder år 215 ökar i främst Storgöteborg. Även i Stormalmö finns förväntningar om att byggandet kan komma att öka betydligt. I Storstockholm förväntar vi att byggandet ökar svagt nästa år, efter den snabba ökningen i år. Vi räknar med att byggandet av studentbostäder fortsätter att öka under 215. Investeringsstödet för äldrebostäder avvecklas vid årsskiftet, vilket kan driva upp byggstarterna något i slutet av året, och omvänt leda till något färre registrerade byggstarter under 215. Prognos för bostadsbyggandet, november 214 214 215 Nybyggnad Flerbostadshus 28 5 3 5 Bostadsrätt 13 8 14 7 Hyresrätt 14 5 15 5 Äganderätt 2 3 Småhus 8 3 9 5 Total nybyggnad 36 8 4 Nettotillskott genom ombyggnad 2 2 5 Totalt påbörjade bostäder 38 8 42 5 Flerbostadshus fortsätter öka Priserna på bostadsrätter har fortsatt att öka i snabb takt, på många håll i landet. Byggloven för flerbostadshus har fortsatt att öka. Våra beräkningar 15 tyder på att bygglov lämnats för över 3 bostäder i flerbostadshus under tolvmånadersperioden till och med augusti. Bygglov till och med augusti ger ofta en rimlig indikation över byggstarterna för flerbostadshus under kalenderåret. Underliggande data är samtidigt osäkra, eftersom tillväxten är snabb och vi får göra betydande uppräkningar för att kompensera för eftersläpningar. Inte heller alla bygglov förefaller leda till byggstart. Vår sammantagna bedömning är att byggloven indikerar byggstarter på cirka 28 5 bostäder i år. Stor ökning av byggloven för småhus Småhuspriserna har ökat betydligt det senaste året. I september var prisindex i genomsnitt cirka 9 procent högre än ett år tidigare, dock med ganska stora regionala skillnader. Försäljningen av nya småhus har ökat betydligt. Alla våra statistikkällor indikerar ett ökat byggande av småhus i år. SCB:s statistik tyder preliminärt på att tolvmånaderstakten för bygglov för småhus var drygt 3 procent högre i augusti än ett år tidigare. Byggloven under de senaste sex månaderna uppgick preliminärt till över 5 bostäder. Orderingången från TMF indikerar en ökning av byggstarterna med cirka 25 procent jämfört med 213. Data från Byggfakta ligger 25 procent högre i tolvmånaderstakt till och med september än ett år tidigare. Bygglovsstatistiken tyder på att småhusbyggandet i år ökar i synnerhet bland kommuner med fler än 75 invånare. Under senare tid har byggloven ökat något bland medelstora och mindre kommuner, som tidigare svarade för en ganska stor del av småhusbyggandet. 15 Med utgångspunkt i SCB:s statistik. 8 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS STORSTOCKHOLM Marknadsanalys Storstockholm Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utanför Stockholms stad som vi ser en mycket stor ökning av byggstarterna. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt. Befolkningen ökar Befolkningen i Storstockholm ökade med drygt 18 personer under första halvåret. Av dessa var drygt 7 födelseöverskott medan knappt 11 var nettoinflyttning. Stockholms kommun ökade med 7 5 personer och har nu fler än 9 invånare. Bostadspriserna fortsatte att öka Bostadsrättspriserna i Storstockholm har ökat i snabb takt sedan början av 213. Småhuspriserna har haft en kraftig ökning efter 213, efter att ha varit relativt stabila de föregående tre åren. Ökningen är dock inte lika hög som för bostadsrätter. Det visar statistik från Valueguard. Småhus- och bostadsrättspriser Index 25:1 = 1 Index 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 3 4 1 2 3 27 28 29 21 211 212 213 214 Procent 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Priserna för bostadsrätter ökade med 1 procent under perioden januari till och med september i Stockholms stad. Prisökningen för småhus i Stockholms arbetsmarknadsområde var 9 procent. På ett års sikt steg småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknadsområde med 11 procent. Bostadsrätter i Stockholms stad steg med 15 procent. Genomsnittligt pris per kvadratmeter för en bostadsrätt låg på över 56 kr under det tredje kvartalet. Bostadsrätterna har sett över en längre period haft en mycket kraftigare prisutveckling än småhus. Bostadsrättspriserna i Stockholms stad steg med 49 procent jämfört med motsvarande period fem år tidigare. Småhuspriserna i Stockholms arbetsmarknadsområde steg med 26 procent under samma period. Prisutvecklingen i Stockholmsområdet, september 214 Prisutveckling Småhus i Stockholms Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Stockholms stad Årsskiftet 9 % 1 % 1 år 11 % 15 % 5 år 26 % 49 % Genomsnittspris 4 272 7 56 6 kr/kvm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Stockholm Index (br) Stockholm Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 9
ANALYS STORSTOCKHOLM Bostadsbyggandet i Storstockholm 213 och 214 Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men ändå otillräcklig nivå. Under de senaste fyra kvartalen ökade byggandet av hyresrätter kraftigt jämfört med ett år tidigare, men under första halvåret har tillväxten avtagit. Det är i kommunerna utanför Stockholms stad som vi ser en stor ökning. Befolkningen fortsatte att öka i hög takt under första halvåret. Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt. 14 5 bostäder påbörjades Bostadsbyggandet ligger på en historiskt hög, men otillräcklig nivå. De senaste fyra kvartalen påbörjades cirka 14 5 bostäder enligt Boverkets bedömning. Av dessa var cirka 13 6 nybyggnad och 9 nettotillskott genom ombyggnad. Tolvmånaderstakten var i stort sett oförändrad jämfört med kvartalet före. Under första halvåret påbörjades cirka 7 5 bostäder. 16 Byggandet av hyresrätter fördubblades Under de senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt nybyggnad av cirka 11 5 bostäder i flerbostadshus, medan cirka 2 1 bostäder påbörjades i småhus. Påbörjade bostäder i Storstockholm 213K3 214K2 17 Flerbostadshus 11 5 Bostadsrätt 6 6 Hyresrätt 4 6 Äganderätt 2 Småhus 2 1 Total nybyggnad 13 6 Nettotillskott genom ombyggnad 9 Totalt påbörjade bostäder 14 5 Antalet påbörjade hyresrätter har ökat mycket kraftigt sedan slutet av 212. Tolvmånaderstakten ökade uppskattningsvis med 175 procent jämfört med helåret 212, medan bostadsrätter ökade med cirka 75 procent. Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad Storstockholm 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 14 Hyresrätt Bostadsrätt Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade preliminärt med 3 procent, jämfört med ett år tidigare. För flerbostadshus var ökningen cirka 55 procent.. Påbörjade bostäder, Storstockholm 16 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 14 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad Källa: SCB Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen 16 Boverkets bedömning 17 Bedömningen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för att kompensera för eftersläpningar i inrapporteringen till SCB bland kommuner utanför Stockholms stad. 1 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS STORSTOCKHOLM Antalet påbörjade hyresrätter mer än fyrfaldigat i regionen utanför Stockholms stad Två tredjedelar av de påbörjade bostäderna fanns i övriga Storstockholm, alltså oräknat Stockholms stad. I dessa kommuner påbörjades uppskattningsvis 9 1 bostäder under tolvmånadersperioden till och med juni. Det är 85 procent fler än ett år tidigare, då 5 1 bostäder påbörjades. Uppskattningsvis 6 9 var nybyggnad av flerbostadshus och 1 9 småhus, medan nettotillskottet genom ombyggnad uppgick till knappt 25 bostäder. 18 Påbörjade hyresrätter 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 28 29 21 211 212 213 14 Stockholms stad Övriga Storstockholm Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. Byggandet av hyresrätter har ökat kraftigt bland dessa kommuner. Det påbörjades cirka 3 2 hyresrätter i flerbostadshus de senaste fyra kvartalen, till och med halvårsskiftet. Även om det osäkra intervallet är betydande så kan vi konstatera att det var mer än fyra gånger fler än för två år sedan. Även byggandet av bostadsrätter i flerbostadshus har ökat betydligt, till cirka 3 7 bostäder i tolvmånaderstakt. Påbörjade bostadsrätter 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 28 29 21 211 212 213 14 Stockholms stad Övriga Storstockholm Källa: SCB. Boverkets bedöming av utvecklingen. Färre byggstarter i Stockholms stad I Stockholms stad minskade tvärtom takten i byggstarterna. Under första halvåret 214 påbörjades 2 15 bostäder, vilket var 1 55 färre än motsvarande period ett år tidigare. En tredjedel av minskningen var hänförlig till ombyggnader. Knappt 5 bostäder påbörjades under de senaste fyra kvartalen, inräknat nettotillskott genom ombyggnad, 45 färre än ett år tidigare. Av dessa var knappt 2 7 bostadsrätter och drygt 1 4 hyresrätter i nybyggnad av flerbostadshus och 2 i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 65 bostäder. 18 Uppgiften för de senaste fyra kvartalen är dock osäker, på grund av den justering vi gör för att kompensera för eftersläpning. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 11
ANALYS STORSTOCKHOLM Prognos för bostadsbyggandet i Storstockholm 214 och 215 Cirka 15 bostäder påbörjas nästa år Konjunkturen förväntas vara stark, räntorna låga och hushållens konsumtionsbenägenhet betydande. För nybyggnad var tolvmånaderstakten för bygglov uppskattningsvis 14 5 15 bostäder i augusti. Vår prognos är att 15 bostäder påbörjas i år och 15 5 nästa år, varav cirka 1 som nettotillskott genom ombyggnad i år och något fler nästa år. Prognosen för i år baseras främst på bygglovsstatistik och för båda åren på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Bygglov för minst 77 studentbostäder under första halvåret Storstockholms kommuner förväntade sig ett omfattande byggandet av studentbostäder under både 214 och 215, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 214. Hela tio kommuner räknade med att det påbörjas studentbostäder under 214 eller 215, genom ny- eller ombyggnad. Kommunernas bedömningar summerar till 1 35 påbörjade studentbostäder i år och 2 1 nästa år, varav 2 som nettotillskott genom ombyggnader. Det kan jämföras med förra årets enkät då kommunerna angav att 65 studentbostäder var i ett långt framskridet projektskede under de närmaste två åren. Vanligen är dock kommunerna något för optimistiska i sin bedömning av byggandet. Bygglovsstatistiken är dock stark. Under första halvåret lämnades preliminärt bygglov i fem kommuner för drygt 77 studentbostäder, enligt SCB, oräknat nettotillskott genom ombyggnad. Uppgifterna är preliminära och kan komma att öka. Antalet kan jämföras med knappt 4 under helåret 213 och 11 år 212. 12 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS STORGÖTEBORG Marknadsanalys Storgöteborg Bostadsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i regionen. Bostadspriserna har ökat i snabb takt de senaste två åren. Vi räknar med att antalet påbörjade bostäder ökar med 15 procent i år och att ökningen blir 25 procent under 215. Sedan fyra år tillbaka byggs det främst bostadsrätter, men möjligen kan andelen hyresrätter öka. Ett avsevärt ökat byggande av studentbostäder är en förklaring. Befolkningen i Storgöteborg ökade under första halvåret med drygt 6 3 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från nettoinflyttningen på 3 7 personer, medan resterande är födelseöverskott. Bostadsrätter fortsätter att öka snabbt i pris Bostadspriserna i Göteborg fortsätter att öka och trenden är att bostadsrättspriserna ökar snabbare är småhuspriserna. Ökningstakten har minskat något de senaste två kvartalen, men den årliga prisökningen ligger fortfarande över 5 procent för småhus och över 1 för bostadsrätter. Priserna på bostadsrätter har ökat med 11 procent i Göteborgs stad under perioden januari till och med september. Bostadsrättspriserna i Göteborgs stad det tredje kvartalet ligger 13 procent över motsvarande kvartal 213. Bostadsrättspriserna har jämfört med samma kvartal fem år tidigare ökat med 48 procent. Genomsnittspriset per kvadratmeter låg på över 35 kr under det tredje kvartalet i år. Småhuspriserna i Göteborgs arbetsmarknadsområde har ökat med 5 procent under perioden januari till och med september. Småhuspriserna var under det tredje kvartalet i år 6 procent högre jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Småhus- och bostadsrättspriser Index 25:1=1 Index 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 27 28 29 21 211 212 213 14 Procent Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Göteborg Index (br) Göteborg Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar. 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har småhuspriserna ökat med 21 procent. Prisutveckling i Göteborg, maj 214 Prisutveckling Småhus i Göteborgs Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Göteborgs stad Årsskiftet 7 % 8 % 1 år 6 % 13 % 5 år 21 % 47 % Genomsnittspris 3 528 33 7 kr/kvm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 13
ANALYS STORGÖTEBORG Bostadsbyggandet i Storgöteborg 213 och 214 Byggandet av flerbostadshus har ökat det senaste året, och byggloven har ökat än mer. Påbörjade bostäder, flerbostadshus, nybyggnad - Storgöteborg Högsta nivån sedan 26/27 Bostadsbyggandet har ökat i år, men statistiken över bostadsbyggandet är osäker. Vi bedömer att cirka 2 2 bostäder påbörjades under första halvåret. De senaste fyra kvartalen, till och med andra kvartalet, har det påbörjats cirka 3 bostäder i flerbostadshus och cirka 9 bostäder i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 25 bostäder. Jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade byggstarterna för både flerbostadshus och småhus med cirka 3 procent. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 14 Hyresrätt Bostadsrätt Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. Påbörjade bostäder i Storgöteborg 213K3 214K2 Flerbostadshus 3 Bostadsrätt 1 7 Hyresrätt 1 3 Äganderätt Småhus 9 Total nybyggnad 3 9 Nettotillskott genom ombyggnad 25 Totalt påbörjade bostäder 4 15 Påbörjade bostäder Storgöteborg 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 28 29 21 211 212 213 14 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad Byggloven för flerbostadshus ökade Det påbörjades fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus ökade uppskattningsvis med cirka 3 procent, till cirka 1 7 bostäder i tolvmånaderstakt. Hyresrätter ökade med cirka 25 procent, till 1 3 påbörjade bostäder, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen 29. Flest flerbostadslägenheter i Göteborgs stad Cirka 75 procent av de bostäder som påbörjats i flerbostadshus under de senaste fyra kvartalen fanns i Göteborgs stad. Av dessa är knappt 45 procent hyresrätter och drygt 55 procent bostadsrätter. Fördelningen är ungefär densamma bland de bostäder som påbörjats i övriga regionen. Det förväntade byggandet av studentbostäder har kommit igång, men inte riktigt i förväntad takt. Det är endast Göteborgs stad som räknar med att det byggs studentbostäder i regionen. Enligt fastighetskontoret i Göteborg har omkring 3 bostäder påbörjats under första halvåret och totalt cirka 6 beräknas bli påbörjade under 214. Nästa år förväntas att cirka 1 studentbostäder påbörjas. Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. 14 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS STORGÖTEBORG Prognos för bostadsbyggandet i Storgöteborg 214 och 215 Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 4 2 bostäder i Storgöteborg i år. Av dessa tillkommer cirka 3 bostäder genom nybyggnad av flerbostadshus. Byggandet av småhus förefaller att hamna på samma nivå som 213, med cirka cirka 9 påbörjade bostäder under året. Nettotillskottet genom ombyggnad uppskattar vi till 3 bostäder. Prognos för bostadsbyggandet 215 Nästa år påbörjas cirka 5 3 bostäder i regionen, varav cirka 35 som nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa beräknas cirka 4 bostäder tillkomma i flerbostadshus, och 1 i småhus. 8 procent av nybyggnationen beräknas alltså tillkomma i flerbostadshus. Prognosen utgår främst från Boverkets bostadsmarknadsenkät. Enkäten indikerade att det byggs något fler hyresrätter än bostadsrätter, men fördelningen är osäker. Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 15
ANALYS STORMALMÖ Marknadsanalys Stormalmö Bostadsbyggandet i Stormalmö har varit relativt stabilt under 212 och 213. Under 213 ökade antalet bostäder i bygglov stort, något som skulle kunna indikera ett väsentligt ökat bostadsbyggande i regionen. SCB:s preliminära statistik för första halvåret 214 visar dock inte på något uppsving totalt sett. Liten nettoinflyttning Under första halvåret ökade Stormalmös befolkning med 3 2 personer. Huvuddelen av ökningen kommer från födelsenettot med nästan 1 9 personer, medan nettoinflyttningen uppgick till endast cirka 1 3 personer. Småhus- och bostadsrättspriser Index 25:1=1 Index 21 2 Procent 3 25 Fortsatt svag utveckling av bostadspriserna Bostadspriserna i Malmö har haft en svagare utveckling jämfört med de andra storstadsregionerna. På fem år har bostadsrättspriserna i Malmö stad nominellt ökat med 9 procent jämfört med närmare 5 i de övriga storstadregionerna. Bostadsrättspriserna i Malmö stad har ökat med 5 procent under perioden januari till och med september och under det tredje kvartalet i år var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år. Det är även stora skillnader i genomsnittligt kvadratmeterpris gentemot de andra två storstäderna. Priset i Malmö stad är under 2 kr, vilket endast utgör 36 procent av kvadratmeterpriset i Stockholms stad. Bostadspriserna i Malmö är nu tillbaka på samma nivåer som rådde 211. Småhuspriserna i Malmös arbetsmarknadsområde har haft en relativt kraftig ökning sedan nedgången i slutet av förra året. Småhuspriserna steg med 8 procent under perioden januari till och med september. Under tredje kvartalet var priserna 6 procent högre jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med motsvarande kvartal fem år tidigare har även då priserna stigit med 6 procent. 19 2 18 15 17 1 16 5 15 14-5 13-1 12-15 11-2 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 4 123 27 28 29 21 211 212 213 214 Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index (sh) Malmö Index (br) Malmö Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar. Prisutveckling Småhus i Malmös Bostadsrätter i jämfört med: arbetsmarknadsområde Malmö stad Årsskiftet 8 % 5 % 1 år 6 % 6 % 5 år 6 % 9 % Genomsnittspris 2 69 19 71 kr/kvm Källa: Valueguard och Mäklarstatistik. 16 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
ANALYS STORMALMÖ Bostadsbyggandet i Stormalmö 213 och 214 Glapp mellan bygglov och byggstarter Den stora ökningen av antalet bygglov under 213 följdes av ett tapp under inledningen av 214, även om årstakten alltjämt ligger högre än på mycket länge. Byggstarterna har inte utvecklats i linje med byggloven, vilket kan vara ett tecken på att marknaden har tvekat. Enligt uppgift från Malmö stad avsåg en betydande del av stadens bygglov 213 ett antal större projekt med ett stort antal bostäder, som kan antas komma ut på marknaden i en stabil takt framöver. 2 3 bostäder i årstakt De senaste fyra kvartalen påbörjades preliminärt 2 3 bostäder i Stormalmö. Bostadsbyggandet ligger därmed på en nivå mittemellan det låga bostadsbyggandet efter finanskrisen, då drygt 1 bostäder påbörjades, och toppnoteringen under 21 då 4 bostäder påbörjades. Påbörjade bostäder Stormalmö 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 28 29 21 211 212 213 14 Småhus Totalt Flerbostadshus Ombyggnad Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. Bostadsrättsbyggandet har ökat Påbörjandestatistiken för flerbostadshus visar på en stabilisering i byggandet 214, på en något högre nivå om drygt 18 påbörjade bostäder i årstakt. En uppdelning i upplåtelseformer visar att bostadsrättsbyggandet har tagit fart. Andra kvartalet 214 låg årstakten på 96 påbörjade bostadsrätter, vilket är en stor ökning jämfört med det tredje kvartalet 213 då årstakten låg på 4. men inte utanför Malmö stad En nedbrytning inom regionen visar dock att bostadsrättsbyggandet preliminärt står relativt stilla utanför Malmö stad, och att nivåerna alltjämt ligger under vad som byggdes i samband med finanskrisen. Påbörjade bostadsrätter 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 14 Malmö stad Övriga Stormalmö Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen. Hyresrättsbyggandet har minskat Hyresrättsbyggandet, som ökade stadigt under 213 tycks, enligt SCB:s preliminära statistik, ha gått tillbaka. Knappt 9 hyresrätter påbörjades i årstakt, vilket var knappt 3 färre än under det starka fjärde kvartalet 213. Det är främst i Malmö stad som hyresrättsbyggandet har backat, även om utvecklingen har varit negativ även i regionen i övrigt. Samtidigt visar senare uppgifter från Malmö stad att fler hyresrätter har påbörjats efter andra kvartalet. Eftersom påbörjandet av bostadsrätter under samma period har varit mer begränsat är det flest hyresrätter i byggstarterna i Malmö stad. Något färre småhus påbörjades Statistiken för småhus visar att byggloven fortsätter att öka, men att antalet påbörjade bostäder har fallit tillbaka något. Under andra kvartalet 214 låg årstakten på cirka 37 påbörjade småhus. Det tycks dock finnas en potential för ett ökat småhusbyggande i regionen; bland annat visar Malmö stads senaste Tertialrapport att det finns ett ökande antal småhus i byggprocessen (i detaljplaner och startbesked). Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad Stormalmö 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 14 Hyresrätt Bostadsrätt Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 17
ANALYS STORMALMÖ Prognos för bostadsbyggandet i Stormalmö 214 och 215 Malmö stad skriver upp sin prognos för 214 I Malmö stad har det påbörjats omkring 1 2 bostäder per år i genomsnitt under de senaste fem åren. Staden har nyligen reviderat upp sin prognos för helåret 214 till 1 5 byggstartade bostäder. Till och med augusti hade drygt 9 bostäder påbörjats. 19 I Malmö stad är planberedskapen god, med många byggklara och pågående detaljplaner. Samtidigt har Malmö en relativt sett priskänslig befolkning och bostadsrättsproducenterna har varit, och är alltjämt, avvaktande. Malmö stad har initierat projektet Bostadsinitiativet för att få igång byggandet av fler bostäder i Malmö. Det leds av en särskilt inrättad bolots, som ska verka pådrivande och fungera som en kommunikationskanal mellan stadens olika förvaltningar. Upp emot 3 bostäder påbörjas Boverket bedömer att något fler än 2 5 bostäder, som var prognosen i juni, kan komma att byggstartas i regionen under 214. Bostadsbyggandet tycks ha tagit fart i Malmö stad, och byggstarterna i Lund ligger enligt kommunens egna uppgifter i nivå med förväntningarna i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Kontakter med Malmö och Lund tyder på att hyresrättsbyggandet ökar efter halvårsskiftet. Anmärkningsvärt nog har det i hela Skåne län inte lämnats några bygglov för studentbostäder under första halvåret 214, och antalet nya bygglov för specialbostäder till äldre är också mycket begränsat. Kommunernas uppgifter i Boverkets bostadsmarknadsenkät och de omfattande byggloven indikerar ett bostadsbyggande på upp emot 3 bostäder 215. Konjunkturläget, som har stor inverkan på byggandet, är osäkert men ser ändå ut att stärkas framöver och byggsektorn har haft ordentlig skjuts på många håll ända sedan slutet av förra året. Arbetslösheten i Skåne minskar, om än i långsam takt. Regionen påverkas fortfarande av situationen i Danmark och från grannlandet kommer både dåliga och goda nyheter; de danska tillväxtprognoserna skrivs ner, medan den danska bostadsmarknaden tycks ha piggnat till. 2 19 Öresundsinstitutet 2 Malmö stad tertialrapport tertial 2 214 18 Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214
Boverkets indikatorer, nummer 3, november 214 19
A Porto betalt Avsändare: Boverket Box 534, Drottninggatan18 371 23 Karlskrona Sammandrag av indikatorerna Byggande Boende Kredit Bygglov till flerbostadshus September 213 augusti 214/ september 212 april 213 = +27 % Bygglov till småhus September 213 augusti 214/ september 212 augusti 213 = +3 % Priser på bostadsrätter 3:e kv 214/3:e kv 213 = +14 % Priser på småhus 3:e kv 214/3:e kv 213 = +9 % Långa räntan, veckogenomsnitt SBAB 5-årig bolåneränta Vecka 44 214 = 2,83 % Vecka 44 213 = 3,79 % Korta räntan, veckogenomsnitt SBAB 3-månaders bolåneränta Vecka 44 214 = 2,27 % Vecka 44 213 = 2,92 % Ökning Ingen förändring Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Karlavägen 18 Telefon: 455-35 3 Webbplats: www.boverket.se Minskning Pilarnas riktning anger respektive indikators förändring mellan angivna tidpunkter