RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER FÖRORD DELTAGARE I ARBETET MED RIKTLINJERNA. Sm underlag för dessa riktlinjer har man beaktat den mest aktuella skriftliga infrmatinen rörande svampar (mögel), använt en tvärfacklig panel av experter såsm myklger, mikrbilger, frskare på mrådet inmhusmiljö, samt representanter från landets största saneringsföretag. Den slutliga redigeringen har gjrts av anzna. MÅLGRUPP Dkumentet är framtaget för att hjälpa fastighetsägare/förvaltare, inmhusmiljöknsulter, sanerings- ch byggföretag att planera ch genmföra hållbar sanering av skadade fastigheter. FÖRTYDLIGANDE RÖRANDE BENÄMNINGAR Mikrbiell skada: Byggnadsmaterial eller lösöre sm skadats pga. mikrbiell växt, dvs. främst tillväxt av mögel eller bakterier. Sanering: Att återställa mikrbiellt skadat byggnadsmaterial eller lösöre till brukbart skick ch så att människrs hälsa inte påverkas. Detta kan ske antingen genm rengöring eller genm att skadat material blir utbytt. HUR DOKUMENTET BÖR ANVÄNDAS Dkumentet bör ses sm ett hjälpmedel i själva planeringen ch åtgärdandet ch givetvis inte någt sm ersätter en grundlig bjektsrelaterad bedömning eller saneringsplan. Se dkumentet sm ett kmplement till gällande lagar, restriktiner ch författningar sm reglerar våra insatser i denna typ av uppdrag. ALLMÄNT OM MIKROORGANISMER Mögel, bakterier, alger, svampar är en förutsättning för vårt liv på jrden. De brygger vårt öl, smälter vår föda, bereder vår dlingsjrd ch gör ss många tjänster. De kan även vara ett ht mt ss sm sjukdmsalstrare, eller förstöra vår föda. De är viktiga för kretslppet, de återför rganiska ämnen till jrden, bryter ned trä ch växtdelar så att nya växter kan uppstå. Vi är således vana vid att ha en viss mängd mikrrganismer i vår mgivning. I nrmala fall reagerar inte någn på detta. Mikrrganismer är mycket härdiga ch väldigt mdesta i sina krav på livsmiljö. De behöver någn frm av näring men nästan allt rganiskt material duger. De överlever frysgrader, en del tål värme över hundra grader, dck växer de ftast sm bäst kring rumstemperatur. En viktig förutsättning för alla arter är dck fukt. Under 70 % RH är det få sm växer bra. Men en del överlever långa perider av trka. Arterna har lika egenskaper. Vissa anses vara mer prblematiska för vår hälsa än andra. Det svåra med alla sådana här beskrivningar är att det finns så många arter, kring 250 000 kända ch säkert många fler kända. Deras krta livscykel ch snabba förökning gör ckså att de snabbt kan anpassa sig till de mest skiftande miljöer. Det finns bakterier i vulkaner ch i Arktis isar. De kan prducera flyktiga kemikalier sm lika frmer av alkhler mm. De prducerar även mer svårflyktiga ämnen sm kan vara giftiga för andra rganismer, så kallade txiner. Txinprduktinen ser ut att styras av knkurrenssituatinen på växtplatsen. Den bestäms även av vilket substrat rganismerna växer på. Vi kan således inte vara säkra på de egenskaper i frm av txinbildning ch annat de aktuella ~ 1 ~
mikrrganismerna har genm att bestämma art. Slutsatsen blir istället att förhöjda halter av mikrrganismer alltid kan innebära en risk Kanske bör man vara extra vaksam när arter kända för txinbildning är närvarande. Det enda praktiska sättet att kntrllera mängden mikrrganismer är att garantera att byggnadsmaterial mm har en fukthalt sm ligger under den kritiska fuktnivån för tillväxt. Att behandla byggnadsmaterial med gifter hindrar i allmänhet inte påväxt, bara försenar den. Även m man med gifter lyckas döda mikrrganismerna så kan rester finnas kvar med sina allergena ch txiska egenskaper. De måste således avlägsnas fysiskt vid en sanering. Saneringen måste alltså även mfatta de döda fragment av mikrrganismer. HÄLSORISKER VID SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT MATERIAL I Appendix A finns en översikt över de lika typer av hälsrisker sm kan kpplas till expnering för mikrrganismer. Det handlar dels m mer allmänna besvär sm snuva, ögn- ch halsirritatin, trötthet. Astmatiker kan ckså få förvärrade besvär. De här besvären är fta rsak till att man vill sanera byggnaden från mikrbiell växt. En delvis annan typ av hälsbesvär kan rsakas vid själva saneringsarbetet. När man river skadat material kan halten av mikrrganismer bli så hög att saneringspersnalen riskerar akut txisk alvelit (Se Appendix A). Hs vissa persner kan även uppkmma en försämring av lungfunktinen liknande den sm lantbrukare kan drabbas av vid upprepad hantering av mögligt hö. För att mtverka dessa allvarligare typer av hälsbesvär, allvarliga astmaattacker ch överkänslighetsreaktiner bör persnalen alltid bära andningsskydd vid rivningsarbetena. Saneringsmrådet måste ckså skärmas av så att förreningarna inte sprids till mgivningen. Eftersm spannet mellan människrs känslighet mt mikrbiella förreningar är strt så måste man ge en bra infrmatin kring dessa frågr till brukare i fastigheten. Respekt måste visas de sm upplever prblemen sm väldigt besvärande. De sm är besvärade bör även söka sig till sjukvården för råd ch kntrll av sitt hälstillstånd. SANERINGEN MÅLET MED SANERINGEN ÄR ATT AVLÄGSNA ELLER RENGÖRA MIKROBIELLT SKADAT MATERIAL MED ARBETSMETODER SOM SKYDDAR BRUKARNA, GENOM ATT MINIMERA SPRIDNINGEN AV SKADLIGA ÄMNEN FRÅN SANERINGSOMRÅDET, OCH SOM SKYDDAR SANERINGSPERSONALEN FRÅN ATT EXPONERAS. UTBILDNING AV SANERINGSPERSONAL Anpassad utbildning för saneringspersnalen är avgörande för att uppnå en säker ch framgångsrik sanering. Fältpersnalen måste ha tillräckliga kunskaper för att kunna identifiera risker ch ha förståelse för vikten av försiktighet i uppdraget. Persnal med en bakgrund sm asbest- eller PCB-sanerare kan vara lämpliga även för mikrbiell sanering. Detta eftersm man redan har en vana att följa skydds- ch hanteringsföreskrifter samt andra rutiner med avsikt att skydda sig själv ch sin mgivning mt hälsfarliga ämnen. DELAR SOM BÖR AVHANDLAS I UTBILDNINGEN ÄR: Orsak till fuktprblem ch mikrbiell växt Hälseffekter av expnering för mikrrganismer. Relevanta delar av Arbetsmiljöverkets föreskrift 2005:1 Val av persnlig skyddsutrustning, ch hur den används Metder ch utrustning för säker sanering av mikrbiell växt ~ 2 ~
Kunskapen skall verifieras genm kursintyg/utbildningsbevis av vilket det framgår att vanstående ämnesmråden avhandlats. Persnalen skall frtlöpande utbildas inm mrådet genm att minst vart tredje år delta vid kmpletterande utbildning med repetitin ch uppdatering av kunskapsläget. OKULÄRBESIKTNING Okulärbesiktning är ett viktigt inledande steg för att identifiera mikrbiell växt. Den kulära inspektinen skall även mfatta dlda ytr såsm baksida av stmbeklädnad, bakm glvscklar, kryputrymmen ch vindar. Islering ch annat material sm kan tänkas vara skadat bör kntrlleras. Här kan även hjälpmedel såsm fuktmätare, värmekamerr ch endskp användas. Vid besiktningen bör man använda persnlig skyddsutrustning såsm handskar ch andningsskydd (klass P3), speciellt m man vid undersökningen rör upp damm. En riskbedömning görs sedan utifrån vilka material sm skadats. PROVTAGNING Prvtagning är inte alltid nödvändig före sanering av synliga skadr. Man kan fta göra saneringsplanen utifrån vad sm framkmmit vid kulärbesiktningen. Snabbtester kan användas under saneringsarbetet för att kntrllera resultatet. De bör då användas sm före/efterkntrll. Prvtagning kan dck vara till hjälp i vissa fall, för att bekräfta förekmst av mikrbiell tillväxt på material man hittat i den kulära besiktningen eller för att kntrllera misstänkt material. Kan inte källan till förekmmande prblem identifieras kan det bli nödvändigt med damm-dnaprver. Skall prver tas på bjektet bör man upprätta en prvtagningsplan där man anger syftet med prverna, prvtagningsmetd samt hur resultaten kmmer att tlkas. Denna typ av prver skall tas av en persn med tillräcklig kunskap m prvtagning ch sm är medveten m den valda metdens begränsningar. Labratriet sm utför analysen bör vara specialiserat på mikrbilgi i inmhusmiljö ch analysen bör vara ackrediterad. Vägledning för prvtagning kan man få genm SWESIAQ:s råd för utredning av mikrbiell påväxt i byggnader. SANERINGSMETODER ALLMÄNT De metder skall användas sm på enklaste ch effektivaste sätt, med bibehållen säkerhet för människa ch miljö, löser prblemet med fullgtt resultat. När man skall ta ställning till vad sm skall saneras ch vad sm skall bytas ut behöver man beakta nedanstående faktrer: Risker förknippade med att lämna materialet utan åtgärd. Arbetsinsats/kstnad för att byta skadat material. Arbetsinsats/kstnad för att sanera skadat material ch prgns för att lyckas med en sanering. Innan själva saneringen påbörjas måste även förekmsten av andra hälsfarliga ämnen inventeras ch saneringsplanen anpassas utifrån eventuell förekmst av dessa ämnen. ~ 3 ~
SANERING AV MATERIAL Mikrbiellt skadat byggnadsmaterial kan grvt delas in i tre kategrier, vilket avgör val av saneringsmetd: Icke prösa byggnadsmaterial (sm metall, glas ch hårdplast) kan nästan alltid saneras genm rengöring. Semiprösa ch prösa byggnadsmaterial sm trä, ch betng kan i vissa fall rengöras (berende på ytstrukturen ch nedsmutsningsgraden) men måste annars bytas. Prösa byggnadsmaterial sm akustikskivr, islering, ch gipsskivr kan sällan/aldrig rengöras utan måste bytas. Vid val av metd sm alstrar mer damm men är effektivare kan den förväntade tidsbesparingen gå förlrad pga. behv av mer mfattande avskärmning av arbetsstället ch eftersanering. Ventilatinskanaler kan vara kntaminerade liksm värme- ch kylaggregat. De måste då rengöras. Desinficeringsmedel (fungicider) är sällan nödvändiga för att lyckas med saneringen då själva avlägsnandet av påväxten är det viktigaste för ett lyckat resultat. Desinficeringsmedel kan dck vara nödvändiga vid speciella mständigheter såsm tillväxt rsakad av avlppsvatten. Bedöms det vara nödvändigt med desinficeringsmedel kan speciella åtgärder behöva vidtas för att skydda persnal ch brukare pga. av dessa preparats eventuella txicitet. Material sm man överväger att återanvända eller lämna utan åtgärd skall vara trra ch synligt fria från påväxt ch lukt. I vissa fall kan prvtagning krävas för att bekräfta att materialet är fritt från mikrbiell växt. Efter renvering ch sanering av det skadade stället i byggnadsknstruktinen måste även de intilliggande ch sekundärt nedsmutsade ytrna städas ch saneras nggrant. Här kan en stftavskiljare utrustad med abslutfilter (HEPA-filter) användas. SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT BYGGNADSMATERIAL Det finns ingen frskning sm direkt visar på förhållandet mellan strleken på en mögelskada ch de prblem sm det medför för brukarna, men m mängden mögelskadat material är större så ökar även expneringen ch därmed ckså behvet av att vidta åtgärder mt dammspridning ch persnlig skyddsutrustning. Riktlinjerna är generellt utfrmade ch täcker inte alltid in det sm är nödvändigt vid varje specifikt uppdrag. Förutsättningarna för det aktuella bjektet måste alltid i slutändan ligga till grund för val av saneringsmetd/ utfrmning av saneringsplan. Saneringen ska utföras av saneringspersnal med rätt utbildning ch rätt utrustning. En byggnadsmiljöspecialist kan bidra med en ttalsyn över prjektet, hjälpa till med att säkerställa kvaliteten på utfört arbete ch att saneringsplanen följs. ~ 4 ~
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING: Sm andningsskydd minst halvmask med P3 filter. Om arbetet är fysiskt ansträngande eller beräknas pågå under längre tid bör fläktassisterad helmask användas. Heltäckande engångsverall med huva. Skyddshandskar, skyddsglasögn ch eventuellt hörselskydd. Gummistövlar alternativt skskydd av plast. AVSKÄRMNING AV BERÖRD YTA Eventuell ventilatin sm betjänar aktuellt utrymme skall stängas av under saneringen. Lösöre avlägsnas från mrådet. Lösöre sm ej går att flytta täcks med plastflie sm försluts väl med tape. Vid behv grvstädas alla ytr för att underlätta eftersaneringen. Arbetsmrådet avskärmas mt övriga delar med hjälp av plastflie, tätad med tape. Ventilatinsdn plastas igen ch tätas med tape. Använd utsugsfläkt med HEPA-klassat filter för att skapa undertryck i saneringsmrådet. Använd minst tvåstegs luftsluss mt saneringsmrådet med ett rent utrymme för att byta från skyddskläder till gångkläder. Finns inte möjlighet att bygga luftsluss skall vägen till ch från arbetsmrådet genm huset täckas in såsm arbetsmråde. Märk upp saneringsmrådet tydligt (skyltar med svart text på gul bakgrund; Sanering pågår Tillträde förbjudet för behöriga ). Åtgärder skall vidtas för att minska uppkmsten av damm, speciellt viktigt vid arbeten med sågning ch slipning/fräsning. METODER FÖR ATT MINSKA DAMMALSTRING Rengöring eller en lättare fuktning (med en tvållösning eller tvättmedel) av ytr före bearbetning. Arbetsmetder sm alstrar mycket damm skall m möjligt undvikas. Användning av högeffektiva stftavskiljare med HEPA-filter kpplade till handverktyg med dammkåpr sm fångar upp damm vid maskinen Ett alternativ är att man använder separat stftavskiljare med HEPA-filter för att fånga upp dammet placerad intill det dammalstrande arbetsmrådet. Material sm är möjliga att sanera bör rengöras med en lösning av tvål eller tvättmedel. Material sm ej går att rengöra skall kntinuerligt packas i säckar (inte läggas på hög i saneringsmrådet) ~ 5 ~
ch därefter avlägsnas från byggnaden i tillslutna plastsäckar alternativt inplastat. Säckar ch material för inplastning får ej återanvändas. Innan persnalen lämnar slussen skall engångsveraller ch övrig skyddsutrustning tas av för att undvika spridning till övriga delar. Saneringsmrådet, luftsluss ch eventuellt utrymme för klädbyte skall rengöras genm dammsugning med stftavskiljare utrustad med HEPA-filter ch trkas rena med en fuktig duk/mpp med en lösning av tvål eller rengöringsmedel till den grad att inga synliga rester finns kvar efter saneringen. Detta skall göras innan avskärmningen rivs. Plastflie sm använts vid saneringen kasseras. Alla ytr skall efter saneringen vara trra, kulärt fria från mögel, damm ch annat skräp. Se till att övriga delar av egenkntrllen/kvalitetssäkringen är uppfyllda. SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT LÖSÖRE Möbler ch annat lösöre sm påverkats sekundärt av skadan behöver saneras för att resultatet av åtgärderna på byggnaden skall ge önskat resultat. Textilier bör bytas ut eller tvättas. En knservatr kan ibland behöva anlitas för att åtgärda värdefulla eller histriska material sm skadats (ftn, knstverk.s.v.). ÅTERSTÄLLNING AV SANERADE BYGGNADSDELAR Efter att fuktprblemen åtgärdats ch saneringen är genmförd ch resultatet är tillfredställande, skall rivna delar återställas ch brttaget byggnadsmaterial ersättas. Här kan man behöva överväga att använda andra material/byggnadsmetder sm är bättre lämpade för förväntade fuktförhållanden. Kemiskt behandlade material behöver nrmalt inte användas efter en lyckad insats. KOMMUNIKATION MED BOENDE, BRUKARE BERÖRDA AV SANERINGEN Kmmunikatinen med bende eller brukare av berörda utrymmen är viktigt ch berende av strlek på saneringsprjektet. Speciellt viktigt är det när det gäller skadr med behv av stra saneringsinsatser. Vid stra saneringsprjekt kan fastighetsägaren eller förvaltaren sköta infrmatinen till de bende. Denna infrmatin skall innehålla en beskrivning av hur arbetet kmmer utföras, vilka förhållningsregler sm gäller under saneringstiden samt en tidsplan sm anger när arbetet beräknas vara utfört. Allmänna möten före ch efter saneringen för de sm berörs, där man upplyser m saneringsplaner, testresultat mm. kan vara ett effektivt infrmatinssätt. Om brukarna önskar ta del av inspektinsrapprter, bör de få göra det. ~ 6 ~
KVALITETSSÄKRING Egenkntrll under ch efter saneringen skall genmföras för att fastställa att arbetet utförs enligt plan, hur effektiv saneringen varit samt hur eventuella avvikelser hanteras. Särskilt behv föreligger vid större saneringsuppdrag. Sm ett minimum bör följande dkumenteras genm egenkntrll: rsaken till fuktprblemet ska vara identifierad ch åtgärdad avgränsningen av saneringsmrådet ska vara tillräcklig ch fungerande rätt skyddsutrustning ska användas i saneringsmrådet rätt maskinell utrustning (rätt filterklass mm.) ska användas saneringen ska utföras enligt saneringsplanen eventuella nyupptäckta fukt/mikrbiella skadr under saneringen ska hanteras på rätt sätt arbetsmrådet ska under saneringen hållas så fritt sm möjligt från damm eller annat skräp efterkntrll av sanerade byggnadsmaterial avfallshantering. ~ 7 ~
APPENDIX A HÄLSOEFFEKTER Flera mfattande översyner av den vetenskapliga litteraturen m hälseffekter av mögel inmhus utrymmen har publicerats under de senaste åren. Detta appendix speglar dessa rapprter, men har ckså tagit hänsyn till senare artiklar. RISK FÖR EXPONERING OCH HÄLSOEFFEKTER Svampar är vanliga i både inmhus ch utmhusmiljöer ch spelar en viktig rll i jrdens eklgi genm nedbrytning av rganiskt material såsm döda träd ch löv. Därför är alla människr utsatta för svampar, genm inandning, förtäring, ch svampklnier på ytr. Den huvudsakliga mögelexpneringsvägen för människr sm br eller arbetar i mögelhus är inandning av luftburna svampsprer, fragment, eller metabliter i gasfrm (MVOC). (2) Förtäring ch hudkntaktexpnering kan lätt minimeras eller förhindras genm gd hygien ch gda arbetsmetder. Därför kmmer diskussinen att fkusera på de negativa hälseffekterna av mögel på grund av inandning. Negativa hälseffekter kan inkludera: allergiska reaktiner, txiska effekter, irritatin, ch infektiner. (1-5) Bltta närvarn av mögeltillväxt innebär inte nödvändigtvis att persner i mrådet kmmer att uppvisa negativa hälseffekter. Då mängden mögligt material ökar, ökar ckså risken för expnering. Hög expnering kan utgöra en betydande risk särskilt för persner med underliggande besvär sm astma, nedsatt immunförsvar eller allergier. Sambandet mellan mögelexpnering ch allvarliga hälseffekter på människr har dkumenterats i rapprter m yrkessjukdm, framför allt i skgs- ch jrdbruksmiljöer där luftvägsexpneringen har varit höga eller långvariga. (2,6-11) I inmhusmiljöer, även i prblemhus, ligger expneringen vanligtvis mycket lägre utm vid sanering av skadat material. (2,7, 12-14,15-16) Trts detta kan långvarig vistelse i skadade inmhusmiljöer skapa besvär sm ibland kan bli krniska. Det är flera faktrer sm påverkar sannlikheten för att en individ kan uppleva hälseffekter efter expnering för mögel i inmhusmiljöer. Det till exempel vilken typ av svamp det är (allergiframkallande, giftiga, irriterande eller infektiösa), graden av expnering ch graden av känslighet. Känsligheten varierar med genetiska faktrer, ålder, hälstillstånd, samtidig expnering för andra ämnen ch tidigare sensibilisering. Det är inte möjligt att fastställa "säkra" eller "säkra" nivåer på grund av variatin av individuell känslighet, brist på standardiserade ch validerade miljöfaktrer, urvalsmetder, ch bristen på tillförlitliga bilgiska markörer (17). Förutm de negativa hälseffekterna av expnering för mögel, rapprterade Institut f Medicine (IOM) 2004, hälsrisker sm är förknippade med att leva i fuktig inmhusmiljö. IOM rapprterade undersökningar sm tyder på ett samband mellan fuktiga inmhusmiljöer ch utvecklingen av astma. Rapprterade symtm inkluderar, väsande andning, hsta ch förvärrande av astma. (2) ALLERGI OCH ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER Det är väl känt att svampar kan rsaka allergiska reaktiner hs människr. De vanligaste symtmen i samband med allergiska reaktiner är rinnande näsa, nysningar, rinnande näsa, halsnt, ögnirritatin, hsta, väsande andning, ch andra symptm sm förvärrande av astma (2,13,18-23). Expnering kan även ge allergisk snuva, Överkänslig pneumnit HP, ch förvärrad astma. Dessa symptm kan kvarstå en tid efter expneringen. Allergisk snuva (rinit) är en grupp av symtm sm främst påverkar slemhinnrna i näsan ch kan bli resultatet av en allergisk reaktin mt svampar. Symtm sm fta förknippas med "Hösnuva" såsm nästäppa, rinnande näsa ch nysningar kan förkmma. (5, 24) ~ 8 ~
Överkänslig pneumnit (HP) är en vanlig lungsjukdm med fördröjda symptm (3-8 timmar) med feber, andnöd, hsta, tryck över bröstet, frssa ch allmän sjukdmskänsla. Med frtsatt expnering, kan HP leda till permanent lungsjukdm. Förekmsten av HP, även bland dem sm är starkt expnerade för svampar, är sällsynt. HP har vanligen satts i samband med upprepade kraftiga expneringar i skgs ch jrdbruk, väcker farhågr för arbetstagare sm rutinmässigt utför mögelsanering, men har ckså rapprterats i inmhusfall med lägre nivåer av långvarig expnering. (3,11,18, 25-27) Aspergillusarter kan ge allergisk brnkpulmnell aspergills (ABPA) ch svampsinuit (AFS allergic fungal sinusitis) sm är exempel på sällsynta allergiska reaktiner mt icke-invasiv svampinfektin i luftvägarna. De flesta symtmen liknar astma eller krnisk bihåleinflammatin. ABPA ch AFS uppträder vanligtvis hs dem sm har underliggande medicinska prblem. När det gäller ABPA, så inkluderar det cystisk fibrs, astma ch andra predispnerande medicinska tillstånd. (28, 29) Det finns inte så många nyligen genmförda studier sm har undersökt samband mellan förekmsten av mögel inmhus ch utveckling av astma eller allergier ch de är svåra att tlka. Stark et al. fann att högre kncentratiner av mögel i damm i spädbarnshem var asscierade med utveckling av allergisk rinit, vilket är en känd riskfaktr för barnasthma.24 Dck har andra studier visat högre kncentratiner av mikrrganismer i spädbarnshem är asscierade med en minskad risk för astma ch wheezing.30, 31 Jaakkla et al. rapprterade ett samband mellan en möglig lukt i hemmet ch utveckling av astma, men någt samband med synligt mögel eller vattenskada hittades inte. Även m strleken för denna undergrupp var liten, ger undersökningen intryck av att aktivt mögel kan en starkare riskfaktr för vissa hälseffekter än förekmsten av icke viabla eller inaktiva mögel. (32) Detta stöds av nyare studier sm har visat allergenprduktinen ökar avsevärt med tillväxt av mögel. (33, 34, 18) Tillgången på allergitester för mögel är begränsad. De sm finns har låg precisin, ch kan vara svåra att tlka. Standarderna för hudtest eller antikrppar i bldprv kan skilja sig från de arter sm förekmmer i miljön. Ett psitivt test sm visar ett allergiskt svar kan inte definitivt länka en specifik mögel expnering till individers hälsa. (5) Irriterande ch txiska effekter IRRITERANDE EFFEKTER Tillväxt av mögel kan leda till prduktin av flyktiga rganiska ämnen (VOC), även kallade mikrbiella flyktiga rganiska ämnen (MVOC), ch förekmsten av svampglukaner. (13, 35-38) Glukaner är en kmpnent i många svampars cellväggar. Vissa studier har rapprterat ett samband mellan inandning av glukaner ch luftvägsirritatin/inflammatin, men resultaten har varit blandade ch kan inte kpplas till nivåer av glukaner inmhus. Observerade effekter kan ckså vara en följd av expnering för andra svampkmpnenter, metabliter, eller synergistiska effekter med andra mikrbilgiska ämnen. (17, 36,39). MVOC ger fta den unkna lukten sm förknippas med mögel tillväxt, vilken kan märkbar vid mycket låga kncentratiner. Många av MVOC-ämnena kan kmma från andra källr i hemmet. (40) De mycket låga nivåer sm vanligtvis finns inmhus har inte visat sig rsaka hälseffekter. (35, 37) TOXISKA EFFEKTER Vissa symtm ch sjukdmar har tillskrivits de txiska effekterna av svampar i inmhusmiljön. Vissa svampar kan prducera txiner (myktxiner) på lika nivåer sm är berende av många kmplexa eklgiska ch bilgiska faktrer. (41) De rapprterade symtmen från expnering för myktxiner mfattar huvudvärk, irritatin ch illamående/aptitlöshet, men är fta specifika (t.ex. trötthet, förmåga att kncentrera sig/kmma ihåg), ch kan även rsakas av andra faktrer. (2,42-46) ~ 9 ~
Hälseffekter av expneringar myktxiner har förknippats med viss yrkesmässig expnering eller förtäring av mögliga livsmedel, men vetenskapligt stöd för rapprterade effekter i inmhusmiljön har inte fastställts. Detta kan ber på de lägre nivåerna av expnering ch lika vägarna för expnering. (2,5, 13,21,27, 46-49). Stachybtrys chartarum är i vardagligt tal kallad "svart mögel" eller "giftigt mögel." Det har föreslagits att gifter sm prduceras av detta mögel är förknippade med specifika hälseffekter. Akut lungblödning (AIPH Acute Idipathic Pulmnary Hemrrhage) hs spädbarn har i flera rapprter tillskrivits Stachybtrys chartarum. AIPH är en vanlig sjukdm sm resulterar i allvarliga blödningar i lungan. IOM gick igenm de befintliga studierna ch drg slutsatsen att det inte fanns tillräckligt med bevis för att avgöra m mögelexpnering var förenad med AIPH. (2, 3) Bevisningen är även tillräckligt för en assciering mellan inandning av Stachybtrystxiner inmhus ch neurlgiska effekter. (2, 26,49) Trts att allvarliga hälseffekter från inandning expneringar mt nittn Stachybtrys txiner inmhus är trlig, är det inte bevisad, ch frågan är mdiskuterad. (2, 3, 5, 27, 49, 50) Akut txisk alvelit (ODTS Organic dust txic syndrme) beskriver plötslig feber, influensaliknande symtm, ch luftvägssymtm några timmar efter en enda, tung expnering för damm sm innehåller svamp ch andra mikrrganismer. Till skillnad från HP, kräver ODTS inte upprepad expnering för biaersler ch kan inträffa redan efter den första expneringen. ODTS har dkumenterats i lantarbetares hantering av kntaminerat material, men kan ckså påverka arbetstagare sm utför sanering av byggmaterial med utbredd mögelväxt. (2, 11,27) ODTS är en sjukdm, sm vanligen når sin tpp inm 24 timmar efter expneringen. Det kan vara underrapprterat bland arbetare sm utsätts för svampar, men kan inte förväntas på bende i en byggnad med mögeltillväxt. (11, 27) PATOGENER Endast ett fåtal svampar har satts i samband med infektinssjukdmar. Få av dessa svampar återfinns nrmalt i inmhusmiljön. (51, 52) Flera arter av Aspergillus är kända för att rsaka aspergills, ftast A. fumigatus, A. flavus, ch mera sällan, andra arter. Aspergills är en sjukdm sm vanligen drabbar persner med nedsatt immunförsvar. Det är sannlikt att expnering, även för höga kncentratiner, ger infektin hs friska individer. (21, 53) Höga expneringar för svampar i samband med fågel ch fladdermusspillning (t.ex. Histplasma capsulatum ch Cryptcccus nefrmans) kan leda till hälseffekter, vanligtvis övergående influensaliknande sjukdmar, hs friska individer. Mer allvarliga hälseffekter har någn gång uppstått hs persner med nedsatt immunförsvar. (18, 54) ~ 10 ~
SANERING AV LOKALER OCH BOHAG. Vid mikrbiella skadr i hus sprids fta sprer ch fragment från mikrrganismerna till bstäder ch lkaler i huset. Om inte adekvat avskärmning är gjrd kan även stra mängder spridas vid sanering. Om känsliga persner har reagerat på dessa partiklar skall de tas brt för att saneringen skall kunna anses vara gjrd. Vistelseznen bör alltid städas nga efter att man åtgärdat mögelprblem i byggnader. Åtgärden kan beskrivas sm en mycket nggrann strstädning kan bjuda på betydande svårigheter. Här följer några krta punkter. LOKALER Allt damm, även det sm finns på ch i elarmaturer ch bakm radiatrer mm tas brt. Använd dammsugare med HEPA-filter eller centraldammsugare. Glöm inte heller att flytta möbler ch att städa vanpå kabelstegar ch ventilatinstrummr i de fall de förkmmer. I Danmark har man regeln att efter 24 timmar, när städdammet har lagt sig, våttrka ytrna. VENTILATIONEN Ventilatinen skall vara förseglad under saneringsarbetet. Ventilatinskanalerna skall sedan rensas ch filter bytas ut. Eventuella friskluftdn i väggar ch under fönster skall rensas ch filter bytas. TEXTILIER Alla textilier sm tål tvätt bör tvättas. Kan övriga bytas ut utan alltför str kstnad rekmmenderas detta. PAPPER, BÖCKER PÄRMAR. Papper har en gd förmåga att ta till sig partiklar ch är mycket svåra att rensa. Alla böcker trkas av på utsidan så gtt det går ch förvaras sedan i hyllr med dörrar. Svårt luktande material kastas eller m det rör sig m dkument sm måste sparas installeras en dragbänk där dessa hanteras. Vissa dkument kan kpieras. MÖBLER Hårda ytr på möbler trkas nga med fuktig trasa. Även dlda utrymmen sm scklar trkas. STOPPADE MÖBLER. Dynr ch andra textilier på möbler är en str utmaning. Man kan försöka att dammsuga med HEPA-filterförsedd dammsugare ch därefter vädra. Ofta kan dck lukten vara hpplös att få brt varför billigare möbler helt enkelt bör kasseras. Övriga dyrare möbler får anförtrs en saneringsfirma. LUKTER Även efter sanering kan en tydlig mögellukt finnas kvar. Då kan sanering med xidatin prövas. Hjälper inte detta kan målade ytr tvättas ned ch målas m. KONTROLLER Efter ungefär en månad kan prv tas på dammet i lkalen för att se m mögelhalterna är nrmala. ~ 11 ~
REFERENSER SANERING 1. Myctxins in Indr Envirnments, Determinatin using Mass Spectrmetry Erica Blm Dktrsavhandling, Lund 2008. 2. Fungal DNA in htel rms in Eurpe and Asia-assciatins with latitude, precipitatin, building data, rm characteristics and htel ranking. Nrbäck D, Cai G. Jurnal f Envirnmental Mnitring 2011;14:2895-2903.2011;22:843-852. 3. Ttal viable mulds and fungal DNA in classrms and assciatins withrespiratry health and pulmnary functin f Eurpean schl children. Simni M, Cai G, Nrbäck D, m.fl. Pediatr Allergy Immunl 2011;22:843-852 4. Quantitative PCR analysis f fungal DNA in Swedish day care centers and cmparisn with building characteristics and allergen levels GH Cai, K Bröms, B Mälarstig, ZH Zha - Indr air, 2009; 19:392-400. 5. Fungal DNA and pet allergen levels in Swedish day care centers and assciatins with building characteristics Gui-Hng Cai,*a Björn Mälarstig,b Anders Kumlin,c Ingrid Jhanssn,c Christer Jansnd and Dan Nrbäck Jurnal f Envirnmental Mnitring 6. Fungal DNA, allergens, myctxins and assciatins with asthmatic symptms amng pupils in schls frm Jhr Bahru, Malaysia. Cai GH, Hashim JH, Hashim Z, Ali F, Blm E, Larssn L, Lampa E, Nrbäck D. Pediatr Allergy Immunl. 2011 May 7. High envirnmental relative mldiness index during infancy as a predictr f asthma at 7 years f age Tiina Repnen, PhD*; Stephen Vesper, PhD ; Linda Levin, PhD*; Elisabet Jhanssn, PhD*;Patrick Ryan, PhD*; Jeffery Burkle, MS*; Sergey A. Grinspun, PhD*; Shu Zheng, MS*;David I. Bernstein, MD* ; James Lckey, MD, MS* ; Manuel Villareal, MD ;Gurjit K. Khurana Hershey, MD, PhD ; and Grace LeMasters, PhD*, Ann Allergy Asthma Immunl. 2011; 8. Detectin and mlecular characterizatin f filamentus actinbacteria and thermactinmycetes present in water-damaged building materials M.-L. Suihk 1, O. Priha 1, H.-L. Alakmi 1, P. Thmpsn 2, B. Mälarstig 3, R. Sttt 4, M. Richardsn 5 9. There is mre muld in muldy huses Björn Mälarstig1,* and Pär Håkanssn. Prceedings frm INDOOR AIR 2008, 17-21 August 2008, Cpenhagen. 10. Micrrganisms, MVOCs and the health cmplaints B Wessén, J Hnkanen and B Mälarstig Indr Air 2002 Abstracts 11. Quantitative PCR analysis f huse dust can reveal abnrmal mld cnditins. Meklin T, Haugland RA, Repnen T, Varma M, Lummus Z, Bernstein D, Wymer LJ, Vesper SJ. Natinal Expsure Research Labratry, US Envirnmental Prtectin Agency, Cincinnati, OH 45268, USA ~ 12 ~
HÄLSOEFFEKTER 1. Health Canada, Fungal Cntaminatin in Public Buildings: Health Effects and Investigatin Methds, 2004 2. Institute f Medicine. Damp indr spaces and health. Washingtn, DC: Natinal Academies Press, 2004. 3. Mazur L, Kim J. Spectrum f nninfectius health effects frm mlds. Cmmittee n Envirnmental Health, American Academy f Pediatrics. Pediatrics, 2006; 118(6): e1909-26. 4. Seltzer JM, Fedruk MJ. Health effects f mld in children. Pediatr Clin N Am, 2007; 54: 309-333. 5. Strey E, Dangman KH, Schenck P, et al. Guidance fr clinicians n the recgnitin and management f health effects related t mld expsure and misture indrs. Farmingtn, CT: University f Cnnecticut Health Center, Divisin f Occupatinal and Envirnmental Medicine, Center fr Indr Envirnments and Health, 2004. http://ehc.uchc.edu/clinser/mold%20guide.pdf 6. d Pic G, Hazardus Expsure and Lung Disease Amng Farm Wrkers. Clinics in ChestMedicine 1992; 13(2): 311-28. 20 7. Ckingham C, Slmn W. Biaersl-Induced Hypersensitivity Diseases, Biaersls. H Burge, ed. Bca Ratn, FL: CRC Press, 1995. 8. Lee S, Adhikari A, Grinshpun S, et al. Persnal Expsure t Airbrne Dust and Micrrganisms in Agricultural Envirnments. Jurnal Of Occupatinal and Envirnmental Hygiene 2006; 3: 118-130. 9. Mre J, Cnvery R, Millar BC. Hypersensitivity Pneumnitis Assciated with Mushrm Wrker s Lung: An Update n the Clinical Significance f the Imprtatin f Extic Mushrm Varieties. Int. Arch Allergy and Immunlgy, 2005; 136: 98-102. 10. Rse C. Hypersensitivity Pneumnitis, Preventing Occupatinal Disease and Injury. Levy B., et al. ed. American Public Health Assciatin, Washingtn DC, 2005 11. Seifert SA, Vn Essen S, Jacbitz K, et al. Organic dust txic syndrme: a review. J Txicl Clin Txicl, 2003; 41(2): 185-193. 12. Weltermann BM, Hdgsn M, Strey E, et al. Hypersensitivity pneumnitis: a sentinel event investigatin in a wet building. Am J Ind Med, 1998; 34(5): 499-505. 13. Bush RK, Prtny JM, Saxn A, et al. The medical effects f mld expsure. J Allergy Clin Immunl, 2006; 117(2): 326-333. 14. Hdgsn MJ, Mrey PR, Attfield M, et al. Pulmnary disease assciated with cafeteria flding. Arch Envirn Health, 1985; 40(2): 96-101. 15. Rautiala S, Repnen T, Nevalainen A, et al. Cntrl f expsure t airbrne viable micrrganisms during remediatin f mldy buildings; reprt f three case studies. Am Ind Hyg Assc J, 1998; 59(7): 455-60. 16. Mrey P, Hunt S. Mld cntaminatin in an earthquake damaged building, in Prceedings f Healthy Buildings, 1995; 95:1377-80 in Guidelines fr the prtectin and training f wrkers engaged in maintenance and remediatin wrk assciated with mld, May 20, 2005: Natinal Clearinghuse fr Wrker Safety and Health Training. ~ 13 ~
17. Duwes J, Thrne P, Pearce N, Heederik D. Review Biaersl Health Effects and Expsure Assessment: Prgress and Prspects. Annals f Occupatinal Hygiene, 2003; 47(3): 187-200. 18. Burge H, Otten J. Fungi, Biaersls Assessment and Cntrl. J Macher, ed. Cincinnati, OH: American Cnference f Industrial Hygienists, 1999. 19. Cmmittee n Envirnmental Health, American Academy f Pediatrics. Spectrum f nninfectius health effects frm mlds. Pediatrics, 2006;118(6): 2582-6. 20. Dales RE, Zwanenburg H, Burnett R, et al. Respiratry health effects f hme dampness and mlds amng Canadian children. Am J Epidemil, 1991; 134(2): 196-203. 21. Levetin E. Fungi, Biaersls. H Burge, ed. Bca Ratn, FL: CRC Press, 1995. 22. Bush RK, Prtny JM. The rle and abatement f fungal allergens in allergic diseases. J Allergy Clin Immunl 2001; 107(3 Suppl): S430-40. 21 23. Villette M, Crnier Y, et al. Hypersensitivity Pneumnitis in a Hardwd Prcessing Plant Related t Heavy Mld Expsure. Jurnal Of Occupatinal and Envirnmental Hygiene 2006; 3: 301-307. 24. Stark P, Celedón J, et al. Fungal levels in the Hme and Allergic Rhinitis by 5 Years f Age. Envirnmental Health Perspectives 2005; 113 (10): 1405-1409. 25. Cx-Ganser J, White S, et al. Respiratry Mrbidity in Office Wrkers in a Water-Damaged Building. Envirnmental Health Perspectives 2005; 113(4): 485-490. 26. Jarvis J, Mrey P. Allergic Respiratry Disease and Fungal Remediatin in a Building in a Subtrpical Climate. Applied Occupatinal and Envirnmental Hygiene 2001; 16(3): 380-388. 27. Kuhn D, Ghannum M. Indr Mld, Txigenic Fungi, and Stachybtrys chartarum: Infectius Disease Perspective. Clinical Micrbilgy Reviews 2003; 16(1): 144-172. 28. Ritz N, Ammann R, et al. Risk factrs fr allergic brnchpulmnary aspergillsis and sensitizatin t Aspergillus fumigatus in patients with cystic fibrsis. Eurpean Jurnal f Pediatrics 2005; 164(9): 577-582. 29. Simn-Nbbe B, Denk U, et al. The Spectrum f Fungal Allergy. Int. Ach Allergy Immunl 2008; 145:58-68. 30. Issifva Y, Repnen T, et al. Huse dust (1-3)-ß-D-glucan and wheezing in infants. Allergy 2007: 62:504-513. 31. Duwes J, van Strien R, et al. Des early indr micrbial expsure reduce the risk f asthma? The Preventin and Incidence f Asthma and Mite Allergy birth chrt study. J Allergy Clin Immunl. 2006 117(5): 1067-1073. 32. Jaakkla J, Hwang B, Jaakkla N. Hme Dampness and Mlds, Parental Atpy, and Asthma in Childhd: A Six-Year Ppulatin-Based Chrt Study. Envirnmental Health Perspectives 2005; 113(3): 357-361. 33. Mitakakis T, Barnes C, et al. Spre germinatin increases allergen release frm Alternaria. J Allergy Clin Immunl. 2001 107(2): 388-390. 34. Green B, Mitakakis T, Tvey E. Allergen detectin frm 11 fungal species befre and aftergerminatin. J Allergy Clin Immunl. 2003 111(2): 285-289. 35. Schleibinger H, Laußmann D. Emissin patterns and emissin rates f MVOC and the pssibility fr predicting hidden mld damage? Indr Air 2005; 15(suppl 9): 98-104. ~ 14 ~
36. Rylander R, Lin R. (1-3)-ß-D-glucan relatinship t indr air-related symptms, allergy and asthma. Txiclgy 2000; 152: 47-52. 37. Hrner W, Miller JD. Micrbial vlatile rganic cmpunds with emphasis n thse arising frm filamentus fungal cntaminants f buildings. ASHRAE Transactins: Research 4621 (RP-1072) 2003. 38. American Industrial Hygiene Assciatin. Ttal Fungi and Other Assessment Methds, Field Guide fr the Determinatin f Bilgical Cntaminants in Envirnmental Samples. Hung 22 L, Miller JD, Dilln HK, ed. Fairfax, VA; AIHA 2005. 39. Duwes J. (1-3)-ß-D-glucans and respiratry health: a review f the scientific evidence. Indr Air 2005: 15: 160-169. 40. Wessen B., Strm G., et al. Analysis f Micrbial Vlatile Organic Cmpunds, Micrrganisms in Hme and Indr Wrk Envirnments. Flannigan B., Samsn R., Miller J., ed. New Yrk NY: Taylr and Francis, 2001. 41. Bennett J, Klich M. Myctxins. Clin Micrbil Rev; 2003; 16(3): 497-516. 42. Hdgsn MJ, Mrey P, Leung WY, et al. Building-assciated pulmnary disease frm expsure t Stachybtrys chartarum and Aspergillus versiclr. J Occup Envirn Med, 1998; 40(3): 241-249. 43. Crft WA, Jarvis BB, Yatawara CS. Airbrne Outbreak f Trichthecene Txicsis. Atmspheric Envirnment, 1986; 20(3): 549-552. 44. DeKster J, Thrne P. Biaersl cncentratins in nncmpliant, cmplaint, and interventin hmes in the Midwest. Am Ind Hyg Assc J, 1995; 56(6): 573-580. 45. Jhanning E, Biagini R, Hull D, et al. Health and immunlgical study fllwing expsure t txigenic fungi (Stachybtrys chartarum) in a water-damaged ffice envirnment. Int Arch Occup Envirn Health, 1996; 68: 207-218. 46. Kelman BJ, Rbbins CA, Swensn LJ, et al. Risk frm inhaled myctxins in indr ffice and residential envirnments. Int J Txicl, 2004; 23(1): 3-10. 47. Fischer G, Wlfgang D. Relevance f airbrne fungi and their secndary metablites fr envirnmental, ccupatinal and indr hygiene. Arch Micrbilgy 2003; 179: 75-82 48. Fung F, Hughsn W. Health Effects f Indr Fungal Biaersl Expsure. Applied Occ and Env Hygiene 2003; 18: 535-544. 49. Miller J D, Rand T, Jarvis B. Stachybtrys chartarum: cause f human disease r media darling? Medical Myclgy 2003; 41: 271-291. 50. Etzel R. Myctxins. JAMA 2002; 287(4): 425-27. 51. Hrner W, Wrthan P, Mrey P. Air- and dust-brne mycflra in huses free f water damage and fungal grwth. Appl Envirn Micrbil 2004; 70(11): 6394-6400. 52. MacIntsh D, Brightman H, et al. Airbrne Fungal Spres in a Crss-Sectinal Study f Office Buildings. J Occ Env Hyg 2006; 3: 379-389. 53. US Centers fr Disease Cntrl and Preventin. Divisin f Bacterial and Myctic Diseases, US Department f Health and Human Services. Aspergillsis. http://www.cdc.gv/ncidd/dbmd/diseaseinf/aspergillsis_t.htm, 6 Octber 2005. ~ 15 ~
54. Lenhart S, Schafer M, et al. Histplasmsis Prtecting Wrkers at Risk. Occupatinal Respiratry Diseases. Cincinnati, OH: US Department f Health and Human Services, 2004. ~ 16 ~