Väg 50, delen Axbergshammar-Lilla Mon

GRANSKNINGSHANDLING Väg 50, delen Axbergshammar-Lilla Mon Örebro och Nora kommun, Örebro län Vägplanbeskrivning, 2015-02-27 Objektnummer/Projektnummer: 3231

Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, Box 1140, 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0092 Mall planbeskrivning 1.0 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning för väg 50, delen Axbergshammar-Lilla Mon Författare: Wettermark Karolina, IVösöö Konsult Konsult: WSP Uppdragsnummer hos konsult: 1019 8631 Dokumentdatum: 2015-02-27 Ärendenummer: TRV2014/35971 Version: 0.1 Fastställt av: [Fastställt av] Kontaktperson: Mattias Broberg Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Fotograf: WSP, såvida inte annat anges Omslagsbilden är tagen norrut söder om Mogetorp 2

Innehåll 1 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Nuvarande förhållanden 7 2.2. Markanvändning 7 2.2.1. Ledningsägare och trummor 7 2.2.2. Väg- och trafikförhållanden 10 2.3. Behov av förändringar 12 2.4. Ändamål och projektmål 12 2.5. Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta 13 2.6. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen 13 2.7. Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 13 2.7.1. Kunskapskravet: 14 2.7.2. Försiktighetsprincipen: 14 2.7.3. Lokaliseringsprincipen: 14 2.7.4. Skälighetsprincipen: 14 2.7.5. Skadeansvaret: 14 2.7.6. Produktvalsprincipen: 15 2.7.7. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: 15 2.7.8. Bevisbördesregeln: 15 3. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV. 16 3.1. Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) 16 3.2. Val av lokalisering 16 3.3. Val av utformning 17 3.3.1. Utformningar korsningar 18 3.3.2. Broar 18 3.3.3. Busshållplatser 18 3.3.4. Nöduppställningsplatser 19 3.3.5. Väganslutningar 19 3.3.6. Viltstängsel 19 3.3.7. Avvattning 19 3

3.3.8. Belysning 20 3.3.9. Enskilda vägar 20 4. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 21 4.1. Trafiktekniska konsekvenser 21 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 21 4.1.2. Restid/komfort 21 4.1.3. Framkomlighet 21 4.1.4. Kapacitet 21 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem 21 4.1.6. Trafiksäkerhet 21 4.2. Miljökonsekvenser 21 4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 22 4.4. Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter 22 4.5. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 22 4.5.1. Vägområde för allmän väg 22 4.5.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 23 4.5.3. Mark som behövs för enskild väg 23 4.5.4. Förändring av allmän väg 23 4.5.5. Massbalans 23 4.6. Påverkan under byggnadstiden 24 4.6.1. Allmänna åtgärder 24 5. MILJÖBESKRIVNING 25 5.1. Avgränsningar 25 5.2. Naturmiljö 25 5.2.1. Förutsättningar 25 5.2.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 27 5.2.3. Åtgärder 27 5.3. Kulturmiljö 28 5.3.1. Förutsättningar 28 5.3.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 30 5.3.3. Åtgärder 30 5.4. Landskapsbild 30 5.4.1. Förutsättningar 30 5.4.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 31 5.4.3. Åtgärder 32 5.5. Rekreation och friluftsliv 32 5.5.1. Förutsättningar 32 5.5.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 34 5.5.3. Åtgärder 34 4

5.6. Barriäreffekter 34 5.6.1. Förutsättningar 34 5.6.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 34 5.6.3. Åtgärder 35 5.7. Vägtrafikbuller 35 5.7.1. Förutsättningar 35 5.7.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 36 5.7.3. Åtgärder 36 5.8. Förorenad mark 37 5.8.1. Förutsättningar 37 5.8.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 38 5.8.3. Åtgärder 38 5.9. Vatten 38 5.9.1. Förutsättningar 39 5.9.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser 40 5.9.3. Åtgärder 40 6. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 42 6.1. Formell hantering 42 6.1.1. Fastställelseprövning 42 6.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning 42 6.1.3. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet 42 6.1.4. Kommunala planer 43 6.2. Genomförande 43 6.2.1. Tillstånd och dispenser 43 6.3. Finansiering 44 5

1. Sammanfattning Vägsträckan från Axbergshammar till Lilla mon är cirka 6 km och har en bredd på tolv meter. Sträckan är inte mötesseparerad och har en relativt hög trafikmängd och inte tillräckligt god standard för att vara huvudvägnät för långväga godstransporter NVN-1. Sträckan saknar även möjlighet till säker gång- och cykeltrafik. Markerna i anslutning till aktuell del av väg 50 används till största delen för skogsbruk, men även för jordbruksändamål. Vägbredden på aktuell del av väg 50 är cirka 12 meter Hastigheten är 90 km/h mellan Axbergshammar och Lilla mon. På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd samt vikt i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. År 2001 genomfördes en förstudie för sträckan Axbergshammar-Lilla Mon och år 2002 tog länsstyrelsen beslut att projektet inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. En arbetsplan inklusive MKB togs fram för utbyggnad till 2+1-väg år 2004. Denna reviderades år 2005 på grund av ekonomiska medel att omfatta en 1+1-väg. Denna skickades dock aldrig till planprövningen och processen avbröts. I vägplanen föreslås väg 50 utformas med ett körfält i ena riktningen och två i andra (2+1). För att uppnå detta krävs en breddning på 1,5m som utförs på östra sidan. I vägplanen ingår även en ombyggnad av den nuvarande allmänna vägen 832. En ny väg byggs mellan Järleån och Mogetorp där en ny planskildkorsning byggs i form av en trafikplats. Hastigheten för ny väg 832 kommer att vara 60 km/h. Målet med vägplanen är att väg 50 ska ha en hög transportkvalitet och en hög säkerhet, vilket innebär att väg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv, tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst och mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet. Projektet påverkar boende med ökade bullernivåer och breddningen av vägen påverkar bland annat riksintressen och en del naturmiljö- och kulturmiljöintressen. Bedömd påverkan samt föreslagna åtgärder för att minska konsekvenserna av projektet redovisas i miljöbeskrivningen. 6

2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1. Nuvarande förhållanden Väg 50 mellan Axbergshammar och Lilla Mon, är cirka 6 kilometer lång, hårt trafikerad med hög trafikrytm och brister i både framkomlighet och trafiksäkerhet. Sträckan mellan Örebro och Axbergshammar, söder om aktuell sträcka är sedan tidigare ombyggd till 2+2-väg med mitträcke. Delen Lilla Mon-Lindesberg, norr om aktuell sträcka, är sedan tidigare ombyggd till mötesfri landsväg. Denna sträcka är en så kallad 2+1-väg. 2.2. Markanvändning Marken i anslutning till aktuell del av väg 50 används både till skogsbruk och jordbruk. I södra delen passerar vägen genom jordbruksmark med ett fåtal fastigheter intill vägen. Vid Mogetorp finns ett värdshus. Norr om Mogetorp domineras vägens omgivningar av skogsmark. I Skärmarboda finns en rastplats med turistinformation. I Skärmarboda by ligger cirka 10 fastigheter intill vägen. I övrigt finns spridd bebyggelse med friliggande hus längs större delen av sträckan. Mellan sektion 16/250 och 16/850 passerar väg 50 genom vattenskyddsområdet Flåten. Väg832 berörs av vattenskyddsområdet Flåten mellan sektion 0/420 och 1/070. Detta beskrivs närmare i kapitel 4 Miljöbeskrivning. 2.2.1. Ledningsägare och trummor I följande sektioner finns ledningar och korsande trummor. Sektion Ledningsägare/Trumma Gränssnitt 13/060 Skanova korsar väg 50 13/080 Stadsnät korsar väg 50 13/300 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 13/180 -> 14/840 Skanova löper parallellt med väg 50 Placering högersida i längdriktningen Kabel ansluter intilliggande fastigheter. 13/800 Eon korsar väg 50 13/900 Eon luftburenkabel som korsar väg 50 7

Sektion Ledningsägare/Trumma Gränssnitt 14/220 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 14/230 Luftburen högspänningsledning korsar väg 50 13/950 -> 14/600 Eon löper parallellt med väg 50 placering vänstersida i längdriktningen 14/740 Eon korsar väg 50 14/870 Eon korsar väg 50 14/990 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 14/750 -> 16/120 Eon löper parallellt med väg 50 korsar avfartsramp södergående riktning trafikplats Mogetorp därefter befinner den sig i nytt vägområde till sektion 16/350 (placering vänstersida i längdriktningen) 15/150 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 15/375 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 15/685 Skanova luftburen kabel som korsar väg 50 15/835 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 0/235 Skanova korsar väg 832 Vidare löper denna kabel parallellt med avfartsramp södergående riktigt för trafikplats Mogetorp. 16/300 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 16/350 Luftburen högspänningsledning korsar väg 50 16/780 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 8

Sektion Ledningsägare/Trumma Gränssnitt 16/850 Eon korsar väg 50 17/450 (rastplats) och 18/060 Eon Löper parallellt med väg 50 Placering högersida i längdriktningen Samma kabel korsar väg 50 i följande sektioner 17/535, 17/605, 17/790, 17/520 Skanova, luftburen kabel korsar väg50 17/625 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 17/780 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 17/850 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 18/380 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 18/510 Trumma korsar väg 50 (inmätning från 2003, dim okänd) 18/550 Elkabel vänstersida avslutas befintlig belysning för trafikplats med avfart mot Nora 18/670 Elkabel högersida påbörjas befintlig belysningen för trafikplats med avfart mot Nora 9

2.2.2. Väg- och trafikförhållanden Den aktuella sträckan mellan Axbergshammar och Lilla Mon är cirka 12 meter bred och saknar viltstängsel på hela sträckan. Skyltad hastighet är 90 km/timme. Senaste mätningen av trafikmängder genomfördes 2011 och trafiken uppgick då till cirka 11 000 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik var cirka 13 %. Enligt Trafikverkets generella uppräkningstal bedöms aktuell sträcka öka med 1,4 % per år mellan 2011 och 2030 och 0,8 % per år mellan 2030-2040 enligt referensscenario för personbilar. För lastbilar gäller uppräkningstal 1,4 % per år mellan 2011 och 2030 och 1 % per år mellan 2030-2040. Med denna ökning skulle trafiken år 2040 på aktuell del av väg 50 uppgå till drygt 15 000 fordon per årsmedeldygn varav 13 % tung trafik. Anslutande vägar uppskattas öka med cirka 1 % per år. Se figur nedan. Trafikmängder år 2011 respektive prognosår 2040. 10

Sträckan trafikeras av flera av Länstrafikens landsortslinjer. Idag finns hållplatser vid: Öster om cirkulationen finns hållplats med pendlarparkering skilt från väg 50 för norrgående trafik, för södergående finns en hållplats längs väg 50 strax norr om cirkulationen. Vid cirka sektion 13/800, finns en hållplats, Fyrkanten, i vardera riktning med enbart stolpe i vägkanten. Vid Norsebäck, ca sektion 14/600, finns en hållplats i vardera riktning med enbart stolpe i vägkanten. Vid Mogetorp, ca sektion16/090, finns hållplats med väderskydd för södergående och enbart stolpe i vägkant för norrgående. Vid Skärmarboda södra (väg 832 mot Järle), ca sektion 16/780, finns en hållplats i vardera riktning med enbart stolpe i vägkanten. Vid Skärmarboda norra (rastplatsen), ca sektion 17/450, finns en hållplats i vardera riktning med enbart stolpe. Vid Sandbacken, ca sektion 18/600, finns hållplatser med väderskydd i båda riktningarna. Denna hållplats används även som bytesplats. På aktuell del av väg 50 finns endast möjlighet att gå och cykla separerat från väg 50 på kortare sträckor på det anslutande vägnätet. Ett behov finns att binda samman angränsande nät för att få möjlighet att gå och cykla separat från väg 50 på hela sträckan mellan Nora och Örebro. På aktuell sträcka har det under perioden 2003-01-01 till 2014-06-30, d.v.s. under 11,5 år, inträffat 23 polisrapporterade olyckor med personskada. Sammalagt har 2 personer skadats svår och 21 personer har fått lindriga skador. Olyckorna med svårt skadade har varit singelolyckor. 11

Polisrapporterade olyckor med personskada längs aktuell del av väg 50 mellan 2003-01-01 och 2014-06-30. 2.3. Behov av förändringar På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd samt vikt i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. 2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för trafiken längs det aktuella stråket. För biltrafiken och den tunga trafiken innebär det en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. För de oskyddade trafikanterna ges ökad möjlighet att kunna gå och cykla separerat från väg 50. Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen enligt vägplanens förslag ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning 12

Målen med projektet är: att väg 50 ska ha en hög transportkvalitet att väg 50 ska ha en hög säkerhet Konkretisering av målen ovan är att riksväg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. 2.5. Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Effekterna av att koncentrera den tunga trafiken till vissa utpekade vägar har visat sig vara goda ur både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Dessutom blir miljö- och trafiksäkerhetseffekterna etc. goda. Sträckorna norr och söder om den aktuella delsträckan är redan utbyggda till mötesseparerade och aktuell del är en bristande länk. 2.6. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen Nordost om infarten till Mogetorp, cirka 500 meter, börjar ett område som är utpekat som riksintresse för naturmiljövård. Detta sträcker sig längs med Järleån och utgörs av övre delen av Järleåns dalgång, en ca 7 km lång sträcka, som börjar strax nedom utflödet ur Norasjön. Området ligger på östra sidan av väg 50, cirka 400-500 meter från befintlig väg och börjar vid cirka sektion 16/350 och sträcker sig därefter norrut längs med Järleån. Ån följer en sänka i berggrunden, vilken efter senaste istiden till stor del var fylld med mjäla och andra finkorniga sediment. Järleån med flera långa forssträckor och lövskogen runt omkring hyser ett rikt djurliv, med många fågelarter (såsom häckande mindre flugsnappare, strömstare, forsärla och kungsfiskare), strömstationär öring och bäver. I lövskogen finns enstaka mycket gamla och grova askar och även björk och hägg förekommer. Skogen är till stor del lundartad med arter som lind, tibast, hässleklocka, skavfräken med flera. De åtgärder som planeras inom område av riksintresse för naturmiljövård är den nya vägen från trafikplatsen vid Mogetorp. Den sista sträckan av denna väg, cirka 100 meter, ligger inom detta område. I och med att området ligger så pass långt ifrån de åtgärder som planeras längs med väg 50 och då ingreppen som planeras för den nya vägen är på en relativt kort sträcka och ej påverkar dalgången och forssträckan bedöms inga konsekvenser uppstå på riksintresset. 2.7. Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens kapitel 2 redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor (förutom ersättning) samt tillsyn. Syftet med reglerna är framförallt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Det är den som ska bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som ska bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet, eller tillsynsmyndigheten, ska inte behöva visa motsatsen. 13

Nedan redovisas hur för vägplanen relevanta hänsynsregler tillämpats. 2.7.1. Kunskapskravet: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Genomförd projektering har skett enligt Trafikverkets normer och krav. Utförande kommer att ske enligt Trafikverkets normer och krav. Trafikverket har såväl erfarenhetsmässiga kunskaper som personella resurser för verksamheten. 2.7.2. Försiktighetsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbeskrivningen konsekvensbedöms och eventuella åtgärder föreslås för att mildra effekten av negativa konsekvenser. I efterföljande handlingar och byggskede projekteras och ställs krav på utförande. 2.7.3. Lokaliseringsprincipen: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Projektets karaktär, samt val av lösning (breddning i befintlig sträckning), innebär att minsta möjliga mark tas i anspråk. 2.7.4. Skälighetsprincipen: Kraven på hänsyn enligt ovan gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Avvägningen får dock inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Åtgärder, enligt vägplan, är rimliga att uppfylla. Några miljökvalitetsnormer åsidosätts inte. 2.7.5. Skadeansvaret: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning som det kan anses skäligt. Det är inte sannolikt att det föreslagna projektet kommer att medföra någon permanent miljöskada. Skulle ändå någon oförutsedd miljöskada ske kommer åtgärder i erforderlig utsträckning att vidtas för att avhjälpa skadan eller olägenheten. 14

2.7.6. Produktvalsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med andra produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden. 2.7.7. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, samt åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. 2.7.8. Bevisbördesregeln: Bevisbördesregeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Det sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. I den sammanställda miljöbeskrivningen redovisas de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med den föreslagna breddningen av väg 50. 15

3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1. Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Från början var det planerat att hela sträckan Lillån Lilla Mon (denna delsträcka inklusive sträcka söder om denna) skulle byggas om till 2+2-väg i samma projekt. Besparingar innebar att det bara blev 2+2 på sträckan Lillån-Axbergshammar som byggdes ut år 2000-2001. År 2001 genomfördes en förstudie för sträckan Axbergshammar-Lilla Mon och år 2002 tog länsstyrelsen beslut att projektet inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. En arbetsplan inklusive MKB togs fram för utbyggnad till 2+1-väg år 2004. Denna reviderades år 2005 på grund av ekonomiska medel att omfatta en 1+1-väg. Denna skickades dock aldrig till planprövningen och processen avbröts. 3.2. Val av lokalisering En utredning om hur anslutningen av väg 832 har utförts. De fyra alternativ som har studerats är: 1 att låta väg 832 ligga kvar i befintligt läge 2 att låta väg 832 ligga kvar i befintligt läge och bygga ut en trafikplats 3 att bygga en ny väg 832 mellan Mogetorp och Järleån och bygga en trafikplats vid Mogetorp 4 att bygga en ny väg 832 mellan Mogetorp och Järleån och göra en förskjutentrevägsskäl vid Mogetorp Alternativ 1 ger det mindre intrång då väg 832 kan ligga kvar i befintligt läge. Körfältsindelningen tillsammans med siktproblem gör att en tvåfältig sträcka uppför backen från Mogetorp inte är möjlig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Därför bör sträckan mellan Norsebäck och Mogetorp byggas ut till 2+2 för att kompensera för körfältsindelningen. Väg 50 måste sänkas upp till 85 cm på en sträcka av 320 m för att uppfylla dagens krav på sikt vid korsning. Oskyddade trafikanter måste korsa vägen i plan. Alternativ 2 ger en bra lösning för trafiken till och från Järle, men löser inga problem vid Mogetorp. Vid Mogetorp blir lösningen i princip som befintlig korsning. Oskyddade trafikanter till busshållplats måste korsa vägen i plan. Alternativ 3 ger en god lösning på anslutningen för både väg 832 och 749 till väg 50. De oskyddade trafikanterna kan passera på ett säkert sätt under väg 50. Väg 749 och 832 binds ihop till en väg. Körfältsindelningen blir god och 2-fältssträckan kan göras längre för väg 50 jämfört med en plankorsning. Alternativ 4 ger följande positiva effekter, lägre kostnad jämfört med trafikplats, minskat intrång i vattenskyddsområde, mindre påverkan fornlämning och mindre vägområde. De nackdelar som identifierats är, problem med väldigt dåliga markförhållanden, körfältsbredd 16

tvåfältig del norrgående kortas med 300 meter, ingen plankorsning för oskyddade trafikanter (på- och avsläpp busshållplats), trafikplats ger högre trafiksäkerhet och framkomlighet. Den lösning som har valts är alternativ 3. 3.3. Val av utformning Befintlig väg 50 har en bredd på ca 12 m belagd yta. För att ge möjlighet för mötesseparerad landsväg så breddas väg 50 längs hela sträckan på östra sidan till en belagd bredd av 13,5 m. Väg 50 utformas med varierande ett körfält i ena riktningen och två i andra (2+1). Mellan Axbergshammar, 13/100, och Norsebäck, 14/330, samt mellan Mogetorp, 15/880, och Rastplats Bergslagsporten vid Skärmarboda, 17/250, får norrgående trafik 2 körfält. Mellan Norsebäck, 14/850, och Mogetorp, 15/840, och mellan Rastplats Bergslagsporten, 17/800, och trafikplats Lilla Mon, 18/780, får södergående två körfält. Väg 50 har dimensionerats för 100 km/timme. Väg 832 för 40 km/h genom trafikplats Mogetorp och 60 km/h på sträckan mellan Mogetorp och Järleån. Omkörningsandelen uppgår till cirka 46 % för norrgående trafik och cirka 35 % för södergående trafik. Väg 50 kommer att förses med ett mitträcke som separerar norr- och södergående trafik. Öppningar i räcket kommer att göras vid plankorsningar och vid gångpassager. Sidoräcken kommer att placeras vid högre slänter, broar och där sidoområdet inte kan utformas mjukt och förlåtande. I övrigt ska räcken undvikas. Det kommer att vara tillåtet att gå och cykla längs med väg 50. Av den anledningen så har vägrenen utformats med en bredd av 75 cm. Utformning av sektionen Typsektion framgår av nedanstående sektionsillustrationer. Väg 50 Typsektion 2+1-körfält vid breddning av befintlig väg. 17

Väg 832 Typsektion ny väg 832 och 749. 3.3.1. Utformningar korsningar Vid Norsebäck byggs det ut en 4-vägskorsning i höjd med den befintliga anslutningen åt öster. Den enskilda vägen från väster dras om runt bebyggelsen och ansluts mittför den östra vägen. Korsningen förses med vänstersvängfält från både norr och söder. Vid Mogetorp byggs en trafikplats som utformas med på- och avfarter enligt typlösningen ruter. En planskild korsning skapas genom att en bro byggs över väg 749 och 832. Väg 832 får en ny sträckning mellan Järleån och Mogetorp. Nuvarande korsning mellan Väg 50 och väg 832 stängs. Mellan Järleån och väg 50 utgår väg 832 som allmän väg. En ny väg byggs istället mellan Järleån och Mogetorp, där den ansluts till den nya trafikplatsen. Fastighetsanslutningar anpassas och ansluts till den nya väg 832. En 4-vägskorsning med vänstersvängfält byggs ut vid korsningen vid Skärmarboda. Utfarten från rastplatsen Bergslagsporten flyttas några meter norrut och ansluts till 4- vägskorsningen i sektion 17/540. Att samlokalisera den enskilda vägen och rastplatsens anslutning till väg 50 till en punkt ger en betydligt säkrare lösning än idag. Rastplatsen Bergslagsporten blir efter ombyggnationen endast tillgänglig för norrgående trafik och utformningen på befintlig rastplats förändras inte. 3.3.2. Broar Vid den nya trafikplatsen Mogetorp byggs en bro över väg 749 och 832. Bron får den fria höjden 4,7 meter och fri öppning är 10,0 meter. Strax söder om rastplatsen Bergslagsporten i sektion 17/330 skapas en trafiksäker lösning för gång- och cykeltrafik genom att en bro byggs så att man kan korsa under väg 50. Den fria höjden begränsas till 2,1m. Strax söder om trafikplats Lilla Mon skapas en trafiksäker lösning för gång- och cykeltrafik genom att en bro byggs så att man kan korsa under väg 50. Den fria höjden begränsas till 2,7 m. 3.3.3. Busshållplatser Busshållplatser kommer att påverkas vid ombyggnaden. Hållplatser som kommer att utgå är Fyrkanten, sektion 13/800 och Skärmarboda södra sektion 16/780. För att förbättra tillgängligheten för väntande passagerare så kommer alla busshållplatser förses med hållplatskantstöd, vilket ger en bekvämare och enklare påstigning. Väderskydd placeras ut på alla hållplatser för södergående trafik mot Örebro. Även hållplatsen Sandbacken behåller sitt väderskydd för norrgående trafik mot Lindesberg. 18

De hållplatser som kommer trafikeras är: Axbergshammar, sektion 13/150, Norsebäck, sektion 14/600, Mogetorp, sektion 16/090, Skärmarboda norra, sektion 17/450, Sandbacken, sektion 18/600. Vid alla kvarvarande hållplatser kommer det finnas möjlighet att korsa vägen. Vid Mogetorp, Skärmarboda norra och Sandbacken under de nya broarna. Vid Axbergshammar finns befintlig gångväg med passage vid cirkulationsplatsen Väg 50/751/831. Vid Norsebäck utförs en öppning i mitträcket så att gångpassage kan ske. Busshållplatser vid trafikplats Mogetorp kommer att utrustas med signalsystem för att påvisa när resenär står för påstigning vid respektive busshållplats och därmed öka bussens utnyttjandekapacitet och rutt-effektivitet 3.3.4. Nöduppställningsplatser Nöduppställningsplatser kommer ej att utföras då kravet på nödfickor är 2500m för enfältsdelar vilket inte uppstår på denna vägsträcka. 3.3.5. Väganslutningar Följande anslutningar kommer att stängas: Allmänna väganslutningar: Väg 832, 16/770 Hö Åker- / skogsutfart: 13/375 Vä, 13/600 Hö, 14/240 Hö, 14/240 Vä, 14/550 Vä, 14/870 Hö, 14/870 Vä, 15/030 Vä, 15/280 Vä, 15/520 Hö, 15/520 Vä, 16/650 Vä, 17/120 Vä Enskilda väganslutningar/fastighetsutfarter: 13/400 Hö, 13/495 Hö, 13/790 Hö, 13/830 Vä, 13/930 Hö, 13/930 Vä, 14/680 Vä, 14/740 Vä, 14/770 Hö, 14/850 Vä, 15/630 Hö, 15/710 Vä, 16/850 Vä, 17/230 Vä, 17/620 Vä, 17/790 Vä Följande befintliga anslutningar ges endast möjligheten att svänga höger (höger-in och höger-ut): 18/060 Hö 3.3.6. 3.3.7. Viltstängsel Mellan Mogetorp och Lilla Mon sätts viltstängsel längs båda sidor av väg 50 upp för att minska risken för viltolyckor. Däremot så sätts inget stängsel upp mellan Axbergshammar och Mogetorp, då sträckan till största del går över jordbruksmark. Vid öppen terräng så är möjligheten att upptäcka vilt större än i skogslandskap. 3.3.8. Avvattning Avvattning av sträckan sker med öppna diken längs med vägen. Befintliga trummor under väg 50 förlängs där så är nödvändigt. Vid vattenskyddet vid vattenskyddsområdet, sektion 16/300-16/850, sätts räcken och kantsten för att minimera risken för att utsläpp vid en olycka förorenar grundvattnet. Vägvattnet tas om hand genom att brunnar placeras vid kantsten och leds ned till en damm vid avfartrampen i norrgående riktning för väg 50 i trafikplats Mogetorp. Avvattning kring broar: Bro för skyddade och oskyddade trafikanter vid Mogetorp avvattnas med självfall mot damm Bro för gående vid Skärmarboda avvattnas med självfall mot våtmark 19

Bro för gång- och cykeltrafik vid Sandbacken söder om lilla mon avvattnas med självfall i riktning sydöst mot befintligt terräng dike. 3.3.9. Belysning Befintlig belysning finns idag vid cirkulationsplats Axbergshammar, Rastplats Bergslagsporten och vid trafikplats Lilla Mon. Den befintliga belysningen kommer at vara kvar. Den nya trafikplatsen vid Mogetorp kommer inte att förses med belysning. 3.3.10. Enskilda vägar Det parallella vägnätet kommer att kompletteras för att minska antalet anslutningar till väg 50. Den befintliga vägen från väg 831 som går längs Järleån till sektion 13/400, förlängs fram till Norsebäck längs med östra sidan av väg 50. På den västra sidan vid Norsebäck byggs en ny väg, väster om bebyggelsen, som ansluter i den nya korsningen vid Norsebäck vid sektion 14/600. Mellan Mogetorp och längs väg 50, västra sida, byggs en väg för att binda ihop vägnätet mellan Mogetorp, Skärmarboda och vidare bort till Lilla Mon Pendlarparkeringen, som finns väster om Trafikplats Lilla Mon ansluts till busshållplats Sandbacken med en ny gång- och cykelväg. 20

4. Konsekvenser av förslaget 4.1. Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv. Tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Detta innebär att föreslagna åtgärder är i linje med funktionsmålet. En mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet, vilket är i linje med hänsynsmålet. En ökad trafik och hastighet leder dock till något ökade hälsoproblem med avseende på luftföroreningar och buller. Dock genererar inte utbyggnaden av vägen i sig någon trafikökning, vilket innebär att åtgärderna är i linje med hänsynsmålet. 4.1.2. Restid/komfort Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst. Någon simulering för beräkning av restidsvinster är inte genomförd. 4.1.3. Framkomlighet En utbyggnad av aktuell sträcka ger ökad framkomlighet för denna sträcka men även i ett större stråkperspektiv för väg 50. Detta är viktigt framförallt med hänsyn till den höga andelen tung trafik samt vägens vikt som betydande transportlänk. De nya parallellvägarna samt gång- och cykelvägarna ger en bra förutsättning för de oskyddade trafikanterna. 4.1.4. Kapacitet Utbyggnaden till 2+1 körfält ger en ökad kapacitet på den relativt hårt belastade vägen. 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Antalet busshållplatser minskas med två stycken, Fyrkanten och Skärmarboda södra. I övrigt så byggs de befintliga hållplatslägena ut med kantsten och plattform. För de hållplatslägena med södergående trafik kompletteras med väderskydd vilket sammantaget förbättrar tillgängligheten och komforten för de resande. Säkerheten för busschauffören kommer också att öka då bussen har möjlighet att köra av körbanan, istället för som idag stanna på vägrenen. Tillgängligheten till busshållplatser blir bättre med passager för att passera väg 50, samt vid Mogetorp, Skärmarboda och Sandbacken förses med planskildhet. 4.1.6. Trafiksäkerhet Mötessepareringen ger en ökad trafiksäkerhet för fordonstrafiken och möjligheten att kunna gå och cykla på det sammanlänkade vägnätet avskilt från riksväg 50 ger en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. 4.2. Miljökonsekvenser Se kapitel 5, Miljöbeskrivning. 21

4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Längs den aktuella sträckan beräknas 20 bostadshus få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba utomhus vid fasad år 2040 om inga åtgärder utförs. För att komma till rätta med bullerproblem kan flera metoder tillämpas. De åtgärder som föreslås i detta projekt är fastighetsnära åtgärder som innebär åtgärder på den aktuella fastigheten, till exempel byte till fönster med hög ljudreduktion eller tilläggsruta i fönster, tysta uteplatser eller bullervall. Ljudnivåer samt förslag på åtgärder redovisas i tabell, bilaga 1. Arkeologiska utredningar, etapp 1 och etapp 2, har genomförts för sträckan under 1998. Det kan bli aktuellt med skyddsåtgärder för befintliga fornlämningar och i vissa fall borttagande av dessa. Detta kräver att arkeologiska undersökningar genomförs. Det kan eventuellt bli aktuellt med kompletterande utredningar, etapp 1 och etapp 2, exempelvis för tillkommande parallellvägar. Om misstänkta kulturlämningar påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Om misstänkta markföroreningar skulle påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med tillsynsmyndighet. Arbete i och nära vatten ska ske med metoder som minimerar grumling. Befintligt vegetationsskikt nära vattendrag ska hållas så intakt som möjligt. Vattendrag får inte köras över av arbetsmaskiner annat än via körplåt, bro eller annan åtgärd som skyddar vattendraget och det närmaste vegetationsskiktet Provtagning av halter PAH ska genomföras för asfalt som rivs. Om förhöjda halter upptäcks ska dessa omhändertas i samråd med tillsynsmyndighet. 4.4. Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Vägprojektet kan medföra åtgärder som innebär intrång inom strandskyddade områden. Strandskydd på 100 meter på ömse sidor gäller för Järleån. De fastigheter som berörs av dispens från strandskyddet berörs även av ianspråktagande av mark och redovisas i fastighetsförteckningen. Åtgärder i närheten av Järleån omfattar en kort del av nydragning av ny väg 832, nya enskilda vägar i anslutning till fastigheter, samt en anläggandet av en ny fördröjningsdamm på västra sidan av Järleån inom strandskyddsområde. Dispens från strandskydd erhålls för den allmänna vägen i och med fastställande av vägplanen. Dock måste strandskyddsdispens sökas för det enskilda vägnätet. 4.5. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 4.5.1. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 2. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2 meter i skog och 0,5 meter på jordbruks- och ängsmark. Kantremsan behövs för drift och underhåll. På plankartorna framgår be ntligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det be ntliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 160163m 2. 22

4.5.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt vägrätt uppgår till cirka 996 m 2 Varav: 334m² vid utloppsdike vid planskild korsning vid 17/300 662m² vid utloppsdike vid planskild korsning vid 18/585 Område med tillfällig nyttjanderätt Områden med tillfällig nyttjanderätt uppgår till cirka 64963 m 2. Den tillfälliga nyttjanderätten består av två olika användningsområden. Den ena (T1) är arbetsområde och den andra (T2) behövs för etablering. Den tillfälliga nyttjanderätten gäller under byggtiden, dock längts till och med 24 månader från byggstart. Ytorna för arbetsområde (T1) uppgår till cirka 62513 m 2 och ytorna för etablering (T2) uppgår till cirka 2450 m 2. 4.5.3. Mark som behövs för enskild väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet visas på illustrationskartorna under flik 09. Trafikverket avtalar och betalar ersättning för upplåten mark samt ansöker hos lantmäteriet om inrättande av gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet bestämmer vilket utrymme som upplåts för den enskilda vägen och andelstal för drift- och underhåll. Lantmäteriet kan även bestämma ersättningen för upplåtet utrymme. Följande sträckor får nya eller ombyggda enskilda vägar: Ny enskild väg parallellt med väg 50 höger sidan mellan sektion 13/400 och 14/200 där den viker av nordost i 400m där den ansluter befintlig enskildväg vid Norsebäck. Enskild väg T274 byggs om och dras sydväst om fastigheterna i Norsebäck 7:2, 1;13, 3:12 och 8:1 och ansluter ny 4-vägskorsning i Norsebäck. Anslutning till dessa fastigheter sker från ny enskild väg. Ny enskild väg byggs från fastighet 4:1 i Norsebäck och ansluter vid ny 4-vägskorsning. Fastigheterna Axbergs-Mogetorp 1:13, 1:16 får ny enskild väg som ansluter befintlig väg 749 Fastigheten Axbergs-Mogetorp 1:11 (värdshuset) får ny enskild väg som ansluter ny väg 749 Ny enskildväg byggs från väg 749 och löper parallellt på västra sidan väg 50 till sektion 16/850 (Skärmarboda) Ny enskild väg byggs från Axbergs-Mogetorp och ansluter mot ny väg 832 för att fastigheterna Axbergs-Mogetorp 1:7,1:8, 1:14, 1:6, 1:15, 1:3, 1:4, 1:5 skall kunna ansluta mot väg50 och väg832 Fastigheten Skärmarboda 1:3 får ny enskild väg som ansluter ny väg832. 4.5.4. Förändring av allmän väg Del av befintlig väg 832 (från väg 50 och 450 m österut) utgår ur det allmänna vägnätet och blir enskild väg. Fastigheten Skärmarboda 1:24 nyttjar denna för att ansluta mot ny väg 832. Totalt är det cirka 14800 m 2 som utgår ur det allmänna vägnätet. 4.5.5. Massbalans 23

Projektet medför cirka 120 000 m³ jordschakt, 10 000 m³ bergschakt samt 85 000m³ fyllning. Merparten av masshanteringen sker kring trafikplats Mogetorp och ny väg 832. 4.6. Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden som beräknas till cirka 2 år kommer byggnadsarbete att orsaka varierande form av störningar, exempelvis buller, vibrationer, damm och byggtrafik. Byggtiden kan också innebära risker för skada på mark och vegetation. Byggskedets miljöhänsyn kommer bland annat att regleras i bygghandling/förfrågningsunderlag. Den blivande entreprenören kommer att ha ett ansvar enligt gällande kontrakt och kvalitetssystem samt skyldighet att ha en egenkontroll i Miljöbalkens mening. 4.6.1. Allmänna åtgärder I publikation TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling redovisar Trafikverkets gemensamma grundkrav på omgivningsmiljö vid upphandling av entreprenadtjänster. Av publikationen framgår bland annat att entreprenören ska upprätta en entreprenadanpassad miljöplan. I publikationen framgår även krav på olika fordon och arbetsmaskiner, samt skärpta krav för känsliga områden. Krav ställs även på drivmedel, kemiska produkter samt val av material och varor. 24

5. Miljöbeskrivning Miljöbeskrivningens olika kapitel Naturmiljö, Kulturmiljö, Landskapsbild, Rekreation och friluftsliv, Barriäreffekter, Vägtrafikbuller, Förorenad mark samt Vatten tar upp de konsekvenser som bedöms uppstå till följd av vägutbyggnaden. Ett intresseområde beskrivs i de flesta fall som en händelsekedja: förutsättningar (nuläge, exempelvis friluftsområde) påverkan (en förväntad påverkan, utan värderingar av följder, exempelvis väg byggs) effekter (en neutral bedömning av vilken följd för respektive område som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis störning, barriär) konsekvenser (verksamhetsutövarens värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat nyttjande) åtgärder (i förekommande fall förslag till möjliga/rimliga åtgärder som kan begränsa störningen, exempelvis ny och trafiksäker anslutningsstig till friluftsområdet. Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna bedöms som inga, små, måttliga, stora eller mycket stora. Där inget annat anges avses negativ konsekvens. 5.1. Avgränsningar Miljöbeskrivningens geografiska avgränsning utgörs av området kring föreslagen ombyggd väg samt lokalvägar, stigar etc. där fysiska förändringar uppstår. Avgränsningar för detta projekt har genomförts i ett inledande skede. De intresseområden som inte kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna miljöbeskrivning redovisas och motiveras nedan: Luftföroreningar - luftkvaliteten utmed nuvarande väg bedöms som god då halterna ligger under gällande normer. Projektet innebär inga förändringar av luftkvaliteten jämfört med om åtgärderna inte genomförs. Vibrationer - vibrationer beror på markens geotekniska förhållanden. Dessa förändras generellt inte jämfört med dagens situation. Vibrationerna bedöms därför inte öka på grund av föreslagna åtgärder. 5.2. Naturmiljö Naturvårdens intressen avser skydd och vård av natur- och kulturlandskapet. Naturvårdens företrädare samverkar med andra sektorer för att visionen om det hållbara samhället ska bli verklighet. Påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Ett viktigt mål är att bevara den biologiska mångfalden och att bevara miljöer som möjliggör studier av och förståelse för naturen. 5.2.1. Förutsättningar Områden av naturmiljöintresse framgår av miljökarta bilaga 2. Endast områden som kan bli direkt eller indirekt berörda, konsekvensbeskrivs nedan och har siffror eller namn som redovisas på kartan. 25

Vid Norsebäck, öster om vägen, finns två hagmarker omnämnda i Ängs- och hagmarksinventeringeni Örebro län (nummer 80:54) Hagmarkerna är öppna och består av olika typer av fuktäng. Båda är klassade som klass 4 i en skala mellan 1 och 4 där 1 motsvarar högst värde. Järleån som rinner parallellt med väg 50 är på större delen av det aktuella området utpekat riksintresse för naturvården. Området (NRO 18020) med flera långa forssträckor och lövskogen runt omkring har ett rikt djurliv med många fågelarter, strömstationär öring och bäver. Järleån är ett skyddat område enligt Natura 2000 HCI habitatdirektivet (SE0240063). Järleån finns även omnämnt i naturvårdsprogram även kallat naturvårdsöversikt, som är en naturvårdskatalog med beskrivning av länets natur och redovisningar av de värdefullaste områdena. Inventeringsperiod 1970-1985. Den södra delen av Järleån från Flåten till Axbergshammar (80:114) är lugnflytande och kantas av täta alridåer. På den norra delen Järleån från i höjd med Järlemossen till Flåten (80:113) meandrar sig ån genom ett ganska kuperat landskap. Stränderna är tätt bevuxna med lövträd. Nordost om infarten till Mogetorp, börjar ett område som är utpekat som riksintresse för naturmiljövård. Detta sträcker sig längs med Järleån och utgörs av övre delen av Järleåns dalgång, en cirka 7 km lång sträcka, som börjar strax nedom utflödet ur Norasjön. Området ligger på östra sidan av väg 50, cirka 400-500 meter från befintlig väg och börjar vid cirka sektion 16/350 och sträcker sig därefter norrut längs med Järleån. Ån följer en sänka i berggrunden, vilken efter senaste istiden till stor del var fylld med mjäla och andra finkorniga sediment. Järleån med flera långa forssträckor och lövskogen runt omkring hyser ett rikt djurliv, med många fågelarter (såsom häckande mindre flugsnappare, strömstare, forsärla och kungsfiskare), strömstationär öring och bäver. I lövskogen finns enstaka mycket gamla och grova askar och björkar och hägg är mycket vanlig. Skogen är till stor del lundartad med arter som lind, tibast, hässleklocka, skavfräken med flera. Vid Kilsbergskanten, som ligger mitt på sträckan i höjd med Mogetorp, övergår slättlandskapet i Kilsbergen. Kilsbergskanten är regionens mest framträdande förkastningsbrant och innehåller många intressanta geologiska formationer som förkastningar, sprickdalar och strandvallar. Växt- och djurlivet är mycket värdefullt i området. Flera bäckar och vattendrag korsar vägen. Samtliga vattendrag rinner i riktning mot Järleån. Vid Mogetorp finns en sumpskog (myrskog) dominerad av tall. Inom denna finns inget öppet vatten och området är dikat. Dessutom är området påverkat av torvtäkt och anslutande väg. Öster om Marielund finns ytterligare en sumpskog (kärrskog) bestående av blandskog av löv och barr. En rödlista är en förteckning över de arter vars framtida överlevnad i landet inte är säker. Ett uttag har gjorts från artportalen och observationsdatabasen med arter som är rödlistade och skyddsklassade i närområde. Datat är från 1982 och framåt. Ett antal rödlistade fågelarter har enligt uttag från SLUs artdataportal och observationsdatabas noterats i närområdet av väg 50, dessa är rördrom, mindre hackspett, gräshoppssångare och kungsörn. Enligt Trafikverkets rapport Tillståndsbeskrivning av brister gällande utter och väg finns utter i området och därmed finns behov av åtgärder i form av passager vid vattendrag. Vid 26

utformning av dessa passager ska Trafikverkets temablad Natur Utter och Natur Miljöanpassning av trumma/bro användas. Det generella biotopskyddet gäller för allér, stenmurar, källor, öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, odlingsrösen och åkerholmar. Dessa livsmiljöer är skyddade av förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Detta gäller för jordbruksdiken vid cirka sektion 13/580, 15/000 och 15/380, samt för ett stenröse vid Mogetorp, Axberg 184:1. 5.2.2. Påverkan samt effekter och konsekvenser De åtgärder som planeras inom område av riksintresse för naturmiljövård är den nya vägen från trafikplatsen vid Mogetorp. Den sista sträckan av denna väg, cirka 100 meter, ligger inom detta område. I och med att området ligger så pass långt ifrån de åtgärder som planeras längs med väg 50 och då ingreppen som planeras för den nya vägen är på en relativt kort sträcka och ej påverkar dalgången och forssträckan bedöms inga konsekvenser uppstå på riksintresset. De planerade åtgärderna med att bredda vägen medför intrång i skog- och jordbruksmark. Intrånget sker på mark närmast vägen och inga kända naturvärden berörs av breddningen. Breddningen bedöms inte ha några negativa konsekvenser på naturmiljön. Den nya vägen innebär även den ett intrång i jord- och skogsbruksmark. Men inga kända naturvärden berörs av den nya vägen. Vid de ställen där vägen passerar vatten kommer trummor att förlängas, dock kommer inte trummornas placering att förändras. Förlängningen utförs så att trummorna inte utgör vandringshinder. Eftersom åtgärderna som ska genomföras är små bedöms dessa inte medföra några negativa effekter på naturmiljön. Rördrom har hörts i anslutning till vägen för mer än 10 år sedan. Rördrommen häckar i äldre vassbälten med en absolut minimumyta på 2-10 ha. Eftersom ingen sådan biotop finns i närheten av vägen så är det osannolikt att den skulle störas av projektet. Mindre hackspett är en art som gärna häckar i skog intill våtmarker eller vattendrag. Den är dock inte kräsen när det gäller val av boplats och den kan till och med häcka i större trädgårdar. Det är därför osannolikt att den störs av projektet. Gräshoppsångare håller till i tät vegetation intill våtmarker eller vattendrag. Hanen kan sjunga oavbrutet i timtal. Gräshoppsångaren är inte kräsen när det gäller val av biotop, större diken med skyddande vegetation kan räcka för att den ska trivas och hitta föda. Det finns många lämpliga biotoper längs Järleån. Gräshoppsångaren bedöms inte komma att påverkas negativt av projektet. Sommaren år 2005 observerades kungsörn vid en lokal längs sträckan. Att denna art skulle häcka i området är osannolikt eftersom det i dagsläget inte noterats någon häckning i Närke eller Västmanland. Dessutom vill kungsörnen ha stora öppna jaktmarker av hedtyp för häckning och några sådana områden finns ej i anslutning till vägen. Vägen ansluter till diken i jordbruksmark vid sektion 13/580, 14/100, 15/000, 15/380. 5.2.3. Åtgärder Vid utformning av de förlängda trummorna ska Trafikverkets temablad Natur Miljöanpassning av trumma/bro användas. 27

Dispens från det generella biotopskyddet söks hos länsstyrelsen i Örebro för ingrepp i jordbruksdiken och stenröse i samband med breddning av vägen. Detta gäller för jordbruksdiken vid cirka sektion 13/580, 15/000 och 15/380, samt för ett stenröse vid Mogetorp, Axberg 184:1. 5.3. Kulturmiljö 5.3.1. Förutsättningar Områden av kulturmiljöintresse framgår av miljökarta bilaga 2. Endast områden som kan bli direkt eller indirekt berörda, konsekvensbeskrivs nedan och har siffror eller namn som redovisas på kartan. Det finns en arkeologisk utredning för sträckan, som genomfördes av riksantikvarieämbetet under 1998. Denna utredning togs fram för en då planerad utbyggnad av väg 50, mellan Lillån och Lilla Mon och kan därmed skilja sig en aning mot de aktuella planerna. Därmed kan det bli aktuellt med kompletterande utredningar i anslutning till vägen och de närområden som kommer att beröras av ombyggnation. Vägavsnittet följer i stort det vägnät som kan spåras ända till 1500- och 1600-talen. Vissa av de äldre vägsträckorna fungerar idag som lokalvägar, medan andra är helt övergivna. Utmed de äldre vägsträckorna finns milstolpar och milstenar. Vid Skärmarboda låg tidigare en tullstation för varor som skulle säljas på torg och marknader. Vid infarten till badet Österäng, cirka 300 meter nordväst om rondellen vid Axbergshammar, finns en kulturhistorisk lämning, Axberg 274. Lämningen är belägen på östra sidan av vägen och består av en husgrund efter ett boningshus. Norr om denna lämning, cirka 100 meter, finns en annan kulturhistorisk lämning, Axberg 275. Denna är även den belägen på den östra sidan av vägen och lämningstypen är benämnd lägenhetsbebyggelse. Vid områdena Fyrkanten, Österäng och Trekanten finns en kulturhistorisk lämning, Axberg 181:1. Lämningen består av en vägbank om cirka 500 meter, som återfinns växelvis på båda sidor av väg 50 på denna sträcka. I höjd med området Trekanten finns en milstolpe, Axberg 19:1. Milstolpen är belägen på den östra sidan av väg 50. Vid Norsebäck, på östra sidan av vägen, finns en kulturhistorisk lämning, Axberg 182:1. Lämningen är en bytomt, med kopplingar till 1400-talet. Tomten är idag bebyggd. Inom detta område finns en fyndplats, Axberg 146:1, där en stenyxa ska ha hittats under 1950- talet. På den västra sidan av vägen, i höjd med Norsebäck, finns en fornlämning bestående av ett boplatsområde, Axberg 183:1. Här finns även en kulturhistorisk lämning, Axberg 198:1, bestående av en vägbank. I höjd med infarten till Mogetorp finns ett flertal kulturhistriska lämningar. En av dessa ligger på den västra sidan av vägen, ca 100 meter söder om infarten till Mogetorp. Lämningen består av en lägenhetsbebyggelse där ett torp varit beläget, Axberg 276. Precis innan infarten till Mogetorp, på den östra sidan av väg 50, ligger en kulturhistorisk lämning bestående av en husgrund, Axberg 277. I närheten av denna lämning återfinns ett område som är utpekat som fornlämning, Nora 639:1. Fornlämningen består av en boplats och framkom vid arkeologisk utredning under 1998. Inom området påträffades bland annat 28