Rättigheter till kartor: Lantmäteriet, dnr /3027

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 70 Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen Borlänge kommun, Dalarnas län Plan- och miljöbeskrivning Objektnummer:

2 Dokumenttitel: Granskningshandling Väg 70 Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen Skapat av: Tyréns Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2013/59703 Projektnummer: Version: 0.1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marcus Danielsson Uppdragsansvarig: Fredrik Arwehed Fotograf och illustrationer: Tyréns AB om inget annat anges Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, Borlänge, telefon: Rättigheter till kartor: Lantmäteriet, dnr /3027 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Allmänt Trafik Olyckor Ledningar och avvattning Geotekniska förutsättningar Miljö Tidigare utredningar Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Planens överensstämmelse med miljökvalitetsmålen Allmänt om miljökvalitetsmål Aktuella mål för projektet Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Bygg om (Steg 3) Val av lokalisering Val av utformning Väg Typsektion Geoteknik Oskyddade trafikanter Belysning Avvattning Konstbyggnader Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/komfort Framkomlighet

4 Kapacitet Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Trafiksäkerhet Miljökonsekvenser Nollalternativet Boende Buller Barriärer Transporter av farligt gods Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv Hushållning med naturresurser Förorenad mark Klimat Samlad bedömning för påverkan på miljövärden Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska fastställas Övriga åtgärder som ej fastställs Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Förändring av allmän väg Väghållningsansvar Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Planläggningsprocessen Fastställelsebeslutets omfattning och rättspåverkan Överensstämmelse med kommunala planer Genomförande Organisatoriska frågor Tekniska frågor Ekonomiska frågor Tillstånd mm som kan erfordras för genomförandet Fastighetsrättsliga frågor Källor Bilaga 1 Kartor Bilaga 2 Miljökvalitetsmål

5 1 Sammanfattning Projektet ligger i Borlänge kommun, Dalarnas län. Vägsträckan som utreds går mellan Tunaån och cirkulationsplatsen vid väg 813 (Gyllehemsvägen). Syftet med vägplanen är att fastställa det vägområde som krävs för att bygga om befintlig korsning mellan väg 70 och väg 812 (Korsgårdsvägen) till en cirkulationsplats, samt bredda väg 70 till tätortsnära motorväg på sträckan från Tunaån till korsning med väg 813. Vägplanen omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Väg 70 behåller befintlig sträckning i såväl plan som profil, undantaget nysträckning till och från nytt cirkulationsplatsläge öster om väg 70. Sträckningen för väg 812 anpassas till nya cirkulationsplatsläget. Vid cirkulationsplatsen byggs en gång- och cykelport och vid befintlig gång- och cykelport längre norrut breddas den befintliga plattrambron. En till bro byggs över Tunaån parallellt med den befintliga. Den för trafikanterna viktigaste konsekvensen av vägåtgärden är förbättrad trafiksäkerhet, bättre framkomlighet, kortare restider och lägre fordonskostnader. Vägprojektet omnämns i Nationell plan med en planerad byggstart tidigast Totalkostnaden beräknas till cirka 110 Mkr. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Väg 70 mellan Borlänge och Enköping ingår i det nationella stamvägnätet. Vägen utgör en viktig förbindelse mellan Dalarna och Stockholm-/Mälarregionerna. Den är den södra entrén till Borlänge och har även stor betydelse för regional och lokal trafik. Vägen är starkt trafikerad och framkomligheten och trafiksäkerheten är bristfällig. Framkomligheten begränsas idag främst av fyrvägskorsningen vid Korsgårdsvägen. Trafikanterna upplever, trots signalregleringen, att framkomligheten är bristfällig. Under rusningstid kan köerna vara långa och många bilister väljer därför att istället köra den parallellt gående Tunavägen. Trafiksituationen är därmed dålig även på Tunavägen under vissa tider på dygnet. En stor del av trafiken till väg 644 kommer via väg 665 (Smedjebacksvägen), som ligger utanför projektet längre söderut. Väg 70 på sträckan mellan Tunaån och väg 813 är tvåfältig och hastighetsreglerad till högst 80 km/h. Befintlig korsning med väg 812 är signalreglerad med hastighet 60 km/tim på väg 70. Korsande väg, väg 812, är hastighetsbegränsad till högst 40 km/h mellan väg 70 och väg 664 (Tunavägen) och mellan väg 70 och Årby. En kommunal väg korsar väg 70 vid Gruvkarlby. 5

6 Figur 2.1 Översiktskarta över projektets sträckning från Tunaån till cirkulation vid Gyllehemsvägen. Projektet omfattar även åtgärder på bron över Tunaån. 6

7 Väg 664, som är den gamla infarten till Borlänge från söder, kantas av bebyggelse och har ett stort antal korsningar och utfarter. Oskyddade trafikanter korsar vägen utmed hela sträckan från Smedjebacksvägen mot centrum. Tunavägen är hastighetsbegränsad till högst 50 km/h närmast Smedjebacksvägen och vid Kyrkskolan och Stora Tuna kyrka till högst 30 km/h Trafik På väg 70 söder om väg 812 är årsdygnstrafiken fordon per dygn och norr om väg 812 är årsdygnstrafiken fordon, andelen tunga fordon är cirka 8 %. Uppgifter om trafikflöden är från trafiksituationen Årsdygnstrafiken på väg 812 väster om väg 70 är 6013 fordon per dygn (axelpar) och årsdygnstrafiken på väg 812 öster om väg 70 är 6890 fordon per dygn (axelpar). Uppgifter om trafikflöden är från trafiksituationen 2005 respektive På väg 70 förekommer nästan ingen gång- och cykeltrafik eftersom dessa istället kan använda den trevligare och säkrare väg 664. På väg 664, som passerar genom flera bostadsområden, är gång- och cykeltrafiken omfattande. Trafikverket har väghållaransvaret för väg 70. Kommunen har väghållaransvaret för väg 812. Väg 70 är vid korsningen med väg 812 försedd med belysning. Väg 812 är belyst både väster och öster om korsningen med väg Olyckor Den starkt trafikerade väg 812 ansluter mot väg 70 i en signalreglerad korsning, där trafikanterna upplever både framkomlighetsbegränsningar och olycksrisker. För väg 70 mellan Tunaån och väg 813 har 23 olyckor, som rapporterats till STRADA, inträffat år STRADA är en databas för trafikolyckor inrapporterade till polis eller akutsjukvård. Landstinget i Dalarna har dock nyligen börjat rapportera in till STRADA, vilket medför att det framförallt är polisrapporterade olyckor som ingår i statistiken. Hälften av olyckorna var upphinnandeolyckor. Flera av olyckorna gav svåra skador på de inblandade, en olycka vid korsningen med Korsgårdsvägen fick dödlig utgång för en fotgängare. Enligt uppgifter från Nationella Viltolycksrådet har ett antal viltolyckor skett längs sträckan, samtliga inrapporterade olyckor under det senaste året har varit kollisioner med rådjur Ledningar och avvattning I området finns många längsgående och korsande ledningar. Inledningsvis, fram till Österby finns teleledningar på västra sidan om vägen. Norr om korsningen med väg 812 finns teledningar längs med vägen, men på ett något längre avstånd. Teleledningar korsar väg 70 på fyra platser. Dessa är vid Österby, Gruvkarlby, i ca sektion 7/400 och 7/980. 7

8 Elledningar finns i signalreglerade korsningen. Strax söder om korsningen med väg 812, ca sektion 6/750, korsar fjärrvärmeledningar som sedan följer vägen genom korsningen och sedan fortsätter längs med den planerade sträckan för kommunens väg. Från handelsområdet öster om väg 70 kommer dagvatten i en ledning som följer väg 70 i diket till Österby och där korsar väg 70, i ca sektion 6/250. En dagvattenledning finns också på norra sidan längs väg 812, öster om korsningen med väg 70. En spillvattenledning korsar väg 70 i Österby, och följer därefter väg 70 i sträckning norrut på den västra sidan på en sträcka av ca 50 meter. Från handelsområdet öster om väg 70 kommer spillvatten i en ledning som följer väg 70 till Österby. Strax norr om befintliga korsningen med väg 812 korsar en spillvattenledning väg 70 och går rakt igenom det planerade läget för cirkulationsplatsen. Samma ledning går ut över åkrarna för att sedan korsa väg 70 igen i ca sektion 7/580. En vattenledning korsar och följer väg 70 på den västra sidan ca 50 meter i Österby. En vattenledning följer också väg 812 genom korsningen på den södra sidan. En kraftledning korsar väg 70 på slutet av sträckan i ca sektion 7/940. Stolpar bedöms inte påverkas. Det finns inga andra luftledningar inom projektet. Avvattning av vägen sker huvudsakligen genom att dagvatten leds till bankfot alternativt dikesbotten och vidare i öppna diken eller täckdiken och genom befintliga trummor och dagvattenledningar Geotekniska förutsättningar Den planerade sträckan går genom relativt flack terräng, som till stor del består av åkermark. Undersökningarna visar på att marken består av silt med inslag av något lerig silt. Slänter kan behöva stabiliseras då siltjordar är mycket flytbenägna i kombination med vatten. I läget för bro över Tunaån består marken av silt med inslag av finsand. Stopp har erhållits ca meter under befintlig markyta. I slutet på sträckan visar undersökningarna på torv den översta metern. Risk finns att underliggande beläggningslager i vägar äldre än 1970 kan innehålla stenkolstjära, väg 70 har därför undersökts av geotekniker. Ingen stenkolstjära påträffades. Inga sulfidjordar har påträffats längs vägsträckan. Grundvattennivån varierar över området. I början av sträckan kan grundvattennivån antas ligga i nivå med älven medan den i slutet på sträckan ligger någon meter under markytan. Det finns inga kända brunnar i projektets närhet. 8

9 Miljö Avgränsning Miljöaspekterna som beskrivs i kapitel om miljö omfattar de aspekter som projektet kan förutsättas påverka, både positivt eller negativt. Inom projektet berörs inga riksintressen eller Natura 2000-områden, förutom väg 70 som är av riksintresse för kommunikationer. Den geografiska avgränsningen för projektet är i första hand området som påverkas av vägbreddningen, samt tillfälliga nyttjanderätter och annan påverkan under byggtiden, se plankartor. För vissa miljöaspekter, som till exempel viltfrågor eller utsläpp till luft och vatten, behöver ett större område än det som berörs under byggnationen utredas och tas hänsyn till. Boende Bostäder finns främst mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen, på vägens västra sida. Närmast väg 70 ligger industri- och handelslokaler, bakom dessa ligger bostadshusen. Direkt söder om korsningen vid Korsgårdsvägen ligger några bostäder nära väg 70 och ytterligare bostäder finns vid Kaptensbostaden norr om Tunaån. Oskyddade trafikanter rör sig i liten omfattning längs väg 70. De passager som sker av väg 70 är främst söder om Korsgårdsvägen. Buller Riktvärden för buller anges ofta i bullermåtten ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå, LAeq, avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, till exempel ett dygn. Maximal ljudnivå, LAmax, avser den högsta ljudnivån under en viss period, till exempel för en serie fordonspassager. Utförd bullerberäkning, se tabell 4.1, visar att nio bostäder har bullernivåer över satta riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer med dagens förutsättningar jämfört mot värden för väsentlig ombyggnad, se tabell 2.1. Två av bostäderna har även överskridna maximala värden. 9

10 Tabell 2.1 Trafikverket har i sin publikation Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket (2001:88) angett nedanstående riktlinjer för buller från vägtrafik. Bostadsbebyggelse (permanent och fritidshus) Vård- och undervisningslokaler Väsentlig ombyggnad Inomhus (ekvivalentnivå)1) 30 db(a) 30 db(a) Inomhus (max) 45 db(a)2) (nattetid) 45 db(a)4) (nattetid i vårdlokaler) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) 55 db(a) 55 db(a) Utomhus vid fasad (max) 70 db(a)3) Ej väsentlig ombyggnad (etappmål) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) Utomhus vid fasad (max) 65 db(a) 80 db(a) 1) Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagaren vistas under bostadsliknande förhållanden. 2) Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06), vilket även anges i Boverkets byggregler. 3) Trafikverkets interna rekommendationer (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme. 4) Gäller vårdlokaler. Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06). Barriärer Den befintliga vägen utgör redan idag en barriär för gående och cyklister. Barriären består främst i den höga trafikbelastningen. Vid Korsgårdsvägen finns ett övergångställe, strax söder om Gyllehemsvägen finns en gång- och cykelport och direkt norr om Gyllehemsvägen finns ytterligare en gång- och cykelport. Passagerna används i hög omfattning, dock sker spring över vägen vid Gruvkarlbyvägen och söder om Korsgårdsvägen, där Coop och några andra butiker ligger. Transporter av farligt gods Väg 70 tillhör det rekommenderade vägnätet för farligt gods, vilket innebär att genomfartstrafik får förekomma av sådant gods. Längs vägsträckan ligger inga bostadsfastigheter inom den zon på 70 meter där länsstyrelsen rekommenderar att ny bebyggelse inte anläggs. Däremot ligger Borlänge Hotel & Värdshus delvis inom 70- metersavståndet. Dagens trafiksituation med köbildningar, som bidrar till högre olycksrisk, är negativ ur säkerhetssynpunkt med avseende på transport av farligt gods. Landskapsbild 10

11 Väg 70 går genom ett flackt, lätt böljande jordbrukslandskap, Tunaslätten, som avgränsas av skogsklädda partier samt bebyggelse, handel och industrier. Utblickarna är långa över den öppna åkermarken och rumsbildningarna är stora, se karta 2 i bilaga 1. Marken i området utgörs till största delen av sedimentjordar. I norra delen av vägsträckan finns vegetationsridåer med lövträd som till stor del består av björk. Längre söderut öppnar landskapet delvis upp sig med åkermark på östra sidan av vägen. Bakom åkrarna skymtar villaområdet Färjegårdarna. Väster om vägen ligger ett industri- och handelsområde närmast vägen med bostadsområdet Hytting strax innanför. Mot industriområdet finns grupper av planterade träd, mestadels lönnar. Invid den signalreglerade korsningen med Korsgårdsvägen ligger en stormarknad till öster. Till väster finns en bensinstation, bostadsområdet Bro och den gamla gården Korsgården med en värdefull gammal allé, till största del bestående av lönnar. Söder om Korsgårdsvägen finns åkermark på båda sidor om vägen som ger långa utblickar över landskapet. Åkerlandskapet avgränsas av Tunaåns vegetationsklädda dalgång med gråal som dominerande trädslag. Tunaån är en bred, lugnt flytande å med stort värde för landskapsbilden. Strax norr om Tunaån, på östra sidan av väg 70, ligger Österby gård. Här finns vackra betesmarker. Här finns även Österbyeken. Trädet fälldes av en storm 2012 och ligger på marken, dess status som naturminne består dock även i detta skick. Mellan Österby och grannbyn Gruvkarlby leder en gammal allé, som delades i två delar när riksvägen byggdes ut. Allén består av rader varvade av ekar och lönnar. Allén går i huvudsak på vägens östra sida, ett fåtal träd finns på den västra. Tunaån med intilliggande gårdsmiljö har stor betydelse för landskapsbilden. Söder om aktuell vägsträcka leder vägen vidare mot Säter och passerar Stora Tuna kyrka, Borlänges flygplats Dala Airport, Romme travbana, industrier samt stora åkermarker, varav de två förstnämnda är tydliga landmärken med blånande berg i bakgrunden. Norr om vägsträckan blir bebyggelsen tätare och väg 70 fortsätter in till Borlänge tätort. Här skymtar SSAB:s skorstenar över trädtopparna. En utförlig landskapsanalys redovisas i gestaltningsprogrammet. Figur 2.2 Odlingslandskapet norr om Figur 2.3 Bro över Tunaån. Det röda Handelsområdet där Coop ligger. Vy mot huset är kaptensbostaden i Österby, Bostadsområdet Färjegårdarna. bakom denna kan Coop:s blå byggnad ses. 11

12 Kulturmiljö Väg 70 går genom ett område som är rikt på fornlämningar från järnåldern och medeltiden. Enligt Riksantikvarieämbetets uppgifter om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar ligger sex objekt 50 meter eller närmre vägområdet, se tabell 2.2, samt karta 3 i bilaga 1. Av dessa sex är en klassade som fornlämning. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen (KML) och får inte skadas. För påverkan både på fornlämningar och andra kulturlager krävs samråd med länsstyrelsen innan arbetet startar. Området kring Stora Tuna kyrka har en lång tradition som helig mark. Här fanns en kultplats helgad åt asaguden Frej. Innan Stora Tuna kyrka byggdes fanns en mindre gråstenskyrka som byggdes under 1200-talet. Den befintliga kyrkan stod färdig 1469 och avsikten var att den skulle bli domkyrka i Dalarnas och Bergslagen ovan Långhedenstift, men den användes bara till det under en kortare period under 1500-talet. Området kring kyrkan och dess byar har formats kring jordbruket. Norr om Tunaån, på vägens östra sida, finns den så kallade kaptensbostaden som tidigare var ett officersboställe för Dalregementet och Gagnefs kompani. Området finns omnämnt i skrifter redan Från Tunaån och norrut går vägen inom ett område som är klassat som värdefullt odlingslandskap av länsstyrelsen; St Tuna Kyrka-Tunaån. Områdets värden ligger i de kulturhistoriska värden som finns kring Stora Tuna kyrka och den mängd fornlämningar som finns i området. Stora öppna åkrar samt ängs- och hagmarker är karaktäristiskt för området. En arkeologisk förundersökning ska genomföras under 2014 för att få ytterligare information om kända fornlämningar och kulturlager, samt undersöka om det finns fler lämningar i läge för planerad väg. Figur 2.4 Åkerlandskap söder om Coop. Området är rikt på fornlämningar, bland annat finns här ett boplatsområde väster om vägen. Stora Tuna kyrka syns tydligt bakom trädridån som löper längs Tunaån. 12

13 Tabell 2.2 Fornlämningar längs väg 70. Avstånd till väg avser befintlig väg. Avståndet är mätt på karta och den verkliga utbredningen av lämningen kan vara en annan. RAÄ Typ av lämning Antikvarisk bedömning Avstånd till väg Stora Tuna 410:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt*** 20 m Stora Tuna 509:1 Område med skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning** Stora Tuna 506:1 Boplats Fornlämning* 5 m 5 m Stora Tuna 505:2 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning** 20 m Stora Tuna 505:1 Boplats Bevakningsobjekt*** 30 m Stora Tuna 658:4 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning** 30 m * Skydd enl. KML. Lämning från forna tider, tillkommit genom äldre tiders bruk och varaktigt övergiven. ** Antikvariskt värde men ej fornlämning. *** Ej kunnat bedöma om det är en fornlämning, kan fortfarande vara i bruk. Ytterligare undersökning behövs. Naturmiljö GIS-underlag från RUM-Dalarna och uppgifter från Artportalen har använts som kartunderlag för analys av de naturvärden som finns längs med väg 70, se tabell 2.3, samt karta 4 i bilaga 1. Platsbesök har utförts av olika kompetenser och under olika delar av året. Tabell 2.3 Naturvärden som ligger längs med projektområdet, uppgifter från RUM- Dalarna och Artportalen. Naturvårdens övriga intressen Läge Skyddsvärde/klassning Artportalen/utter Bro över Tunaån Rödlistad som Sårbar (VU) Artportalen/nordisk fladdermus, vattenfladdermus Sydväst om Tunaån Status i världen livskraftig Naturminnesobjekt/ek (stormfälld) Österby MB 7:10 Myrskyddsplan Österby Ingår ej i Naturvårdsverkets mest skyddsvärda myrar. Myrskyddsplan Österby Ingår ej i Naturvårdsverkets mest skyddsvärda myrar. Ängs- och betesmarksinv Österby Ingen klassning finns Ängs- och hagmarksinv Österby Klass 2 Värdefulla odlingslandskap Österby-Korsgårdsvägen MB 3:4 13

14 Tunaåns stränder och närmaste omgivningar är viktiga ur naturmiljösynpunkt för både människor och djur. Stränderna är tätbevuxna av vass och lövträd och marken och botten kring vattenbrynet är sank, vilket gör området otillgängligt för människor. En kortare strandsträcka nedanför Kaptensbostaden är röjd och en brygga finns i Tunaån. Både norr och söder om ån finns boskapstunnlar för mindre boskap. Tunnlarna och omgivande staket är utformade så att tunnlarna sannolikt inte används av vilda djur i någon större utsträckning. Omgivningarna kring vägen består till störst del av jordbruksmark som ligger ända mot vägens diken. Längs den västra sidan av vägen, mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen, består vägens närområde av jordbruksmark med inslag av annan öppen mark som inte är brukad. En del större lövträd av olika slag ligger nära den befintliga vägen. Vägen har inte tagits upp som ett område med artrika vägkanter enligt de inventeringar som Vägverket genomförde i början av 90-talet. Generellt strandskydd om 100 meter råder längs Tunaån. Längs åns södra strand, öster om väg 70, råder utökat strandskydd om 200 meter. Förutsättningarna för större vilt är redan i dagens läge dåliga. Den höga trafikbelastningen har en avskrämmande effekt och omgivningarna består av tät bebyggelse. Längs Tunaån finns gröna stråk, men ingen passage för djur finns i strandzonen. Mindre vilt kan antas finnas i större utsträckning. Norr om Tunaån finns vackra betesmarker med flera hävdberoende arter i sluttningen mot ån. Ängs- och hagmarksinventering samt ängs- och betesmarksinventering finns utpekade här. Här finns även en naturminnesförklarad ek, Österbyeken. Trädet fälldes av en storm 2012 och ligger på marken, men omfattas även i detta skick av bestämmelserna för naturminnen enligt miljöbalken. Biotopskydd Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Generellt skydd gäller för vissa angivna livsmiljöer. Dessa är alléer, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Längs väg 70 och det område som vägen kommer att påverka har ett antal generella biotopskydd identifierats, se tabell 2.4 och karta 4 i bilaga 1. Vid Österby, norr om Tunaån, finns en allé med blandade träd av lönn och ek. Allén går på båda sidor om väg 70. En allé finns även vid gårdsmiljön strax väst om korsningen med Korsgårdsvägen, allén går längs en tidigare vägsträckning mot Coop. Många av träden är borttagna men alléns ursprungliga struktur kan tydas på flygfoto, se karta 4 i bilaga 1. Mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen finns tre öppna diken. Öppna diken räknas som småvatten och våtmarker i jordbruksmark. 14

15 Tabell 2.4 Generella biotopskydd som har identifierats längs väg 70 och det område som projektet kommer att påverka. Generella biotopskydd Allé Allé Öppet dike Öppet dike Öppet dike Läge Österby Korsgårdsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Korsgårdsvägen-Gyllehemsvägen Figur 2.5 Allé där det tidigare har funnits en väg. Denna allé förbands förr med den allé som leder in till kaptensbostaden i Österby. Friluftsliv Området kring väg 70 används i väldigt liten omfattning för rekreativa eller friluftsändamål. Trafikmänden är hög på vägen och området kring vägen är inte anpassat för att man ska kunna gå där. Mellan Gruvkarlbyvägen och kaptensbostaden är det många fotgängare som korsar över väg 70 för att ta sig till Tunaåleden. Leden går genom området öster om Coop, längs Tunaåleden och bort mot Dalälven. På vägens västra sida finns också vandringsleder, dessa sträcker sig bort mot naturreservatet Smäcken. Det går även att vandra söderut, längs Tunavägen, för att ta sig till naturreservatet Frostbrunnsdalen. 15

16 Den största delen av bebyggelsen längs sträckan ligger mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen. Väg 70 utgör en barriär för friluftslivet i området. Det är drygt en kilometer mellan passagen över vägen vid Korsgårdsvägen och gång- och cykelporten strax söder om Gyllehemsvägen. Det finns ingen passagemöjlighet för gående i strandzonen under Tunaåbron. Tunaån har rekreativa värden, den har lugnt flytande vatten och mindre fritidsbåtar kan färdas under bron. Ån flyter österut och går in i Dalälven. Hushållning med naturresurser Mellan Gruvkarlbyvägen och Korsgårdsvägen finns jordbruksmark som ingår i en inventering av mark från 1970-talet. Inom det område som projektet berör finns främst jordbruksmark av klass C, direkt söder om Korsgårdsvägen har jordbruksmarken klass A. Enligt miljöbalken 3:4 får jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Längs vägsträckan finns ingen skogsbruksmark. Däremot finns mindre skogspartier och dungar av lövträd längs vägen. En energibrunn ligger mellan väg 70 och Hugo Hedströms väg. En brunn med okänt användningsområde ligger cirka 50 meter väster om Hugo Hedströms väg. I övrigt finns inga brunnar längs vägsträckan enligt SGU:s brunnsregister. Tunaån är en ytvattenförekomst, SE Bedömningen för vattendraget är god ekologisk och kemisk status. Riskbedömningen till år 2015 anger att risk finns för att god ekologisk status inte uppfylls, men ingen risk för att kemisk status inte uppfylls. På ett avstånd av meter väster om väg 70 finns en sand- och grusförekomst, Badelundaåsen, som utgör en grundvattenförekomst, SE Bedömningen för vattenförekomsten är god kemisk och god kvantitativ status. Riskbedömningen är att det finns risk att kemisk status inte uppnås till år 2015, men ingen risk för kvantitativ status. Fram till år 2021 har bedömningen blivit att både kemisk och kvantitativ status förväntas uppfyllas. 16

17 Förorenad mark Enligt uppgifter från MIFO, länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden, finns ett antal potentiellt förorenade marker kring väg 70, se tabell 2.5. Tabell 2.5 Potentiellt förorenade områden enligt uppgifter från länsstyrelsens MIFOdatabas. Objektnamn Fastighet Primär bransch Status Riskklass OK OBS Tyllnäsvägen Hökaren 1 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd CC Autoparts Haspen 5 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri Shell Tunabro Haspen 7 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd Identifieringavslutad-ingen åtgärd Mobil, Hytting/Hydro Haspen 2 SPIMFAB Identifieringavslutad-ingen åtgärd Gamla bergplant AB Niten 1 Plantskola, övrigt Identifieringavslutad-ingen åtgärd OK Gyllehemsvägen Mjälga 17:2 Drivmedelshantering Identifieringavslutad-ingen åtgärd Uppgift saknas Klass 3 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Klimat I de transportpolitiska målen anges att transportsektorn ska bidra till det nationella klimatmålet. I publikationen Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan, som ska vara sammanhållande dokument för Trafikverkets arbete med klimatpåverkan, anges att industriländernas utsläpp behöver minska med 80 procent till fram till 2030 om det nationella klimatmålet ska nås. Väg 70 kan komma att beröras av höga flöden vid Tunaån. Vägen går på hög bank och enligt kartunderlaget är befintlig väg inte markerad som översvämningsområde. Figur 2.6 Bedömda 100- årsflöden och högsta flöden. Uppgifter från RUM-Dalarnas gisunderlag. 17

18 Tidigare utredningar Vägsträckans lokalisering har tidigare varit föremål för utredning i flera skeden. I förstudie, daterad december 2003, har förslag till åtgärder med dess effekter och konsekvenser beskrivits. Förstudien utmynnade i ett beslut, , av länsstyrelsen i Dalarna om att betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4 i miljöbalken inte föreligger. Trafikverket beslutade att fortsätta projekteringen med att upprätta en arbetsplan som säkerhets- och kapacitetsmässigt klarar berörd trafik. Väg 70 projekterades med fyrfältig sektion. En arbetsplan upprättades för väg 70 Säter-Borlänge, delen cirkulationsplats Korsgårdsvägen, Borlänge kommun, Dalarnas län, daterad december Arbetsplanen har, av Trafikverket, bedömts som inaktuell och därför reviderats och omarbetats till en vägplan. I arbetet med att förnya och omarbeta arbetsplanen till en vägplan har inledningsvis en skisshandling tagits fram där en alternativ placering av bro över Tunaån har utretts. Skisshandlingen bifogas vägplanen som särskild utredning. En åtgärdsvalstudie togs fram år 2014 med fokus på trafiksituationen kring Hugo Hedströms väg. 2.2 Behov av förändringar Trafikanter på Smedjebacksvägen (väg 665), som ligger söder om detta projekt, har ofta svårt att ta sig ut på väg 70. Många fordonsförare på väg 665 som färdas mot norr väljer därför att i stället köra Tunavägen (väg 664) mot Borlänge. Föreslagen cirkulationsplats i det här projektet, i kombination med ny trafikplats vid väg 665, som tillhör ett annat pågående projekt, resulterar i att fler fordonsförare väljer väg 70 för färd till och från Borlänge. Väg 664 blir mindre trafikbelastad vilket är positivt för boende och oskyddade trafikanter längs väg 664. Cirkulationsplatsen, i kombination med trafikplatsen vid väg 665, innebär ett förändrat resmönster där trafikanterna i större utsträckning färdas på väg 70. De föreslagna vägåtgärderna och omfördelningen av trafik innebär hög trafiksäkerhet, ökad tillgänglighet, kortare restider och lägre fordonskostnader. Cirkulationsplatsen innebär även förbättrade trafikflöden på väg 812. Trafiksituationen på Hugo Hedströms väg, som leder förbi ett antal industri- och affärslokaler, har utretts i separat åtgärdsvalstudie. Anslutningen mot väg 70 ingår i detta projekt. Behov har funnits att få tung trafik på Hugo Hedströms väg istället för parallella vägar vid intilliggande bostadsområde. 18

19 2.3 Ändamål och projektmål Syfte med vägplanen är att; ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt och reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och vägordning. I denna vägplan utreds möjligheterna att bygga om befintlig korsning mellan väg 70 och väg 812 till cirkulationsplats samt bredda väg 70 till mötesfri väg, med en hastighet på 100 km/h, mellan Tunaån och väg 812, och 80km/h mellan väg 812 och Gyllehemsvägen. Projektmål: Upprätta vägplan som omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Förbättra trafiksäkerheten, att framkomligheten förbättras, att kapaciteten i korsningarna förbättras och att restider och fordonskostnader minskar. Förbättra boendemiljön genom minskad smittrafik genom bostadsområden. Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister att nå olika målpunkter. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Vägprojektet omnämns i Nationell plan och har en planerad byggstart tidigast Projektet utgör en av två delar för att förbättra trafiksituationen söder om Borlänge. Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen, som detta projekt kallas, är den norra delen. Den södra delen, Trafikplats Smedjebacksvägen, startar vid trafikplats Romme och sträcker sig fram till Tunaån. Arbetet med projekten har bedrivits parallellt. Norr om projektet har befintlig väg 70 byggts om till fyrfältsväg på delen mellan väg 813 och väg 50/70 (Grådarondellen). Söder om projektet planeras för ny trafikplats vid väg 665 och en breddning av väg 70 till mötesfri väg. För aktuellt projekt föreslås därför samma typsektion, mötesfri väg. För att klara trafiksituationen i korsningen med väg 812 föreslås där en cirkulationsplats. Gång- och cykelvägar föreslås planskilt för att ge en förbättrad trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Tillkomsten och lokaliseringen av vissa verksamheter ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Till de projekt som kan behöva prövas hör enligt Trafikverkets bedömning: Stora, komplexa projekt där det finns alternativa sträckningar eller utformningar att överväga samt flera starka och svårförenliga intressen och många motstridiga synpunkter på valet av alternativ. Stora, tekniskt komplicerade projekt med betydande risker beträffande kostnader och omgivningspåverkan. 19

20 Den aktuella sträckan är inte aktuell för tillåtlighetsprövning. 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Riksväg 70 utgör riksintresse för kommunikationer, riksintresset gynnas av åtgärderna som planeras att utföras inom projektet. I övrigt berörs inga riksintressen eller Natura 2000-områden av projektet. 2.7 Planens överensstämmelse med allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2:a kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om åtgärden inte är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avser att tillämpas i arbetet med vägplan för väg 70. Bevisbörderegeln 1. Uppfyllande av hänsynsregeln sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Denna vägplan med miljöbeskrivning tas fram för att identifiera projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Kunskapskravet 2. Hänsynsregeln efterlevs genom de samråd, sammanställning av underlagsmaterial, platsbesök, beräkningar, utredningar och bedömningar som utförts under projektets planeringsprocess. Försiktighetsprincipen 3. De skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön beskrivs i denna vägplan. Produktvalsprincipen 4. Trafikverket kommer vid upphandling av entreprenör ställa krav på val av produkter som används i projektet enligt Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5. Genom att uppskatta materialåtgången ger vägplanen en handledning för det fortsatta arbetet med att upprätta en bygghandling. Överskottsmassor ska i största möjliga mån återanvändas i projektet eller i närliggande projekt. Inget naturgrus ska användas i projektet. Lokaliseringsprincipen 6. Trafikverket har identifierat ett behov av att öka kapaciteten och trafiksäkerheten på väg 70 på den södra infarten till Borlänge. Alternativa lokaliseringar av väg in till Borlänge har inte ansetts rimligt ur ett ekonomiskt eller miljömässigt sätt. Däremot har breddningen av väg 70 utretts grundligt med avseende på hur vägen i detalj kan lokaliseras för att medföra minsta möjliga intrång. 20

21 Skälighetsprincipen 7. Vid val av åtgärd har hänsyn tagits till vad som är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Kalkyler för att få fram om olika åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamt har genomförts inom projektet. Skadeansvaret 8. De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av projektet under bygg- eller driftskede kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt miljöbalken Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, de kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. Normerna finns reglerade i miljöbalkens femte kapitel. Utomhusluft: Normen omfattar utsläpp av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Borlänge kommun klarar enligt uppgifter från år 2004 alla miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Rapport: Luften i Borlänge. Miljökontoret november 2004). I de mätningar som har genomförts bedöms även framtida utsläpp till luft ligga under gränserna angivna i miljökvalitetsnormerna. Värdet för PM10 låg högre än den övre utvärderingströskeln (30 µg/m 3 ), vilket medför att uppföljande mätningar krävs för att säkerställa att halten inte ökar och riskerar att överskrida gränsvärdet (40 µg/m 3 ). Projektet bedöms inte bidra till ökade utsläpp till luft och därmed inte till att normen för utomhusluft överskrids. De planerade ökningarna av hastigheterna på vägen är en faktor som bidrar till att utsläppen ökar, men på grund av att bilköerna längs sträckan kraftigt kommer att minska och flödet av trafik bli jämnare bedöms ingen ökning av utsläpp till luft ske jämfört med dagsläget. Mängden utsläpp av partiklar minskar successivt till följd av att moderna dieselbilar släpper ut mindre andel partiklar än äldre. Fisk- och musselvatten: Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten berörs inom projektet. Omgivningsbuller: Väg 70 omfattas av miljökvalitetsnormen för buller på grund av att trafikmängden är över 3 miljoner fordon per år. Detta innebär att Trafikverket ska kartlägga buller från vägtrafiken och ta fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen. Denna norm ska dock inte behandlas inom ramarna för investeringsprojekt utan hanteras i vägens driftskede. Projektet bedöms dock inte motverka uppfyllelsen av normen, då det inom projektet vidtas bullerdämpande åtgärder vid ombyggnationen. Vattenförekomster: Två vattenförekomster berörs av projektet, grundvattenförekomst SE och Tunaån SE Projektet innebär inga försämrade 21

22 förutsättningar för att kunna uppnå ekologisk eller kemisk status till utsatta datum. Vägdagvatten längs sträckan infiltreras i marken. Inga diken leds direkt ner i Tunaån. Planerade vägåtgärder bidrar till minskad risk för olyckor med farligt gods och därmed minskad risk för utsläpp av skadliga ämnen till vattenförekomsterna. 2.8 Planens överensstämmelse med miljökvalitetsmålen Allmänt om miljökvalitetsmål De nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen anges i bilaga 2. Utifrån de nationella målen har Länsstyrelsen i Dalarna utarbetat de mål som länet ska arbeta med. Borlänge kommun arbetar därefter fram hur de ska gå vidare i sitt arbete med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen Aktuella mål för projektet De miljökvalitetsmål som främst kommer att beröras inom detta projekt är: 1. Begränsad klimatpåverkan: Utsläpp till luft bedöms inte öka till följd av projektet och därmed motverkas inte heller uppfyllelsen av miljömålet. 2. Frisk luft: Projektet bedöms inte medföra några ökade utsläpp till luft och därmed motverkas inte uppfyllelsen av miljömålet. Luftkvaliteten längs Tunavägen förbättras då fler trafikanter väljer väg 70 istället. 8. Levande sjöar och vattendrag: Hantering av vägdagvatten och skyddsåtgärder under byggtiden medför att säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minimera risk för olyckor eller kontinuerliga utsläpp till vattenförekomster. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppstår till följd av projektet. Miljömålet motverkas ej. 9. Grundvatten av god kvalitet: Hantering av vägdagvatten och skyddsåtgärder under byggtiden medför att säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minimera risk för olyckor eller kontinuerliga utsläpp till vattenförekomster. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppstår till följd av projektet. Miljömålet motverkas ej. 13. Ett rikt odlingslandskap: Odlingsmark kommer att tas i anspråk vid breddande av vägen till fyrfältighet. Projektet berör områden som är utpekade som värdefulla av länsstyrelsen. Projektet medför en viss försämring av förutsättningarna för uppfyllelsen av miljömålet. 15. God bebyggd miljö: Breddning av vägen till fyrfältighet genomförs för att öka framkomligheten längs väg 70 mellan Borlänge centrum och vägen ut mot Romme. Vägen har planerats för att främja en god bebyggd miljö både längs väg 70 och Tunavägen. Miljömålets uppfyllelse gynnas av projektet. 16. Ett rikt växt- och djurliv: Projektet bedöms kunna påverka djur- och växtliv främst genom att mark tas i anspråk och att infrastrukturbarriären genom landskapet breddas. En marginell försämring för uppfyllelsen av miljömålet bedöms uppstå. 22

23 2.9 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning I en samhällsekonomisk kalkyl för ett projekt summeras de positiva och negativa effekter som kan värderas i pengar. Detta ställs sedan mot investeringskostnaden och resultatet blir en så kallad nettonuvärdekvot (NNK). För detta projekt visar NNK-värdet på en hög lönsamhet för objektet. De beräkningsbara nyttor som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl är effekter på resande och trafik, trafiksäkerhet, beräkningar av utsläppsförändringar och offentliga kostnader och intäkter. De faktorer som inte går att beräkna är bland annat intrång i kulturmiljöer, stadsmiljöeffekter, långsiktiga effekter på lokalisering och bilinnehav. Slutlig, bedömd och sammanvägd samhällsekonomisk nytta visar på lönsamhet för projektet. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. Projektet ligger i Borlänge kommun, Dalarnas län. Vägsträckan som utreds går mellan Tunaån och cirkulationsplatsen vid Gyllehemsvägen. Vägplanen omfattar en cirka 2,3 kilometer lång sträcka på väg 70 och en cirka 400 meter lång sträcka på väg 812. Väg 70 behåller befintlig sträckning i såväl plan som profil undantaget nysträckning till och från nytt cirkulationsplatsläge öster om väg 70. Sträckningen för väg 812 anpassas till nya cirkulationsplatsläget. En befintlig plattrambro breddas, i cirkulationsplatsen byggs en ny bro för gång- och cykeltrafik och över Tunaån byggs en ny bro. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Trafikverket har fyrstegsprincipen som arbetsstrategi enligt faktaruta. Denna strategi ska sedan 2002 appliceras genomgående vid hantering av olika åtgärdsval. Vid s.k. åtgärdsvalstudier och förstudier enligt föregående planläggningsprocess användes denna strategi som metodik. För den signalreglerade korsningen togs en förstudie fram år 2003 och en åtgärdsvalstudie genomfördes år 2014 med fokus på trafiksituationen kring Hugo Hedströms väg. Aktuell förstudie från 2003 innehåller inget konkret resonemang enligt fyrstegsprincipen men konstaterar att: Den starkt trafikerade Korsgårdsvägen (väg 812) ansluter mot rv 70 i en signalreglerad korsning, där trafikanterna upplever både framkomlighetsbegränsningar och olycksrisker. 23 Fakta fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder

24 Coop Forum har idag ca 8000 m 2 lokalyta (nuv. detaljplan medger m 2 i byggrätt), i nu skisserad utbyggnad som underlag för kommande detaljplan är ytan m 2. Således kan en framtida expansion ge upp till 6 ggr dagens lokalyta. En försiktigare gissning skulle kunna ge kanske tre ggr expansion, vilket i sin tur kan öka trafiken på Korsgårdsvägen med ytterligare ca fordon. Arbetsplanen från 2003 är förkastad pga utebliven projektstart inom fem år från fastställelse. I arbetsplanen resonerades det kring fyrstegsprincipen och framfördes att steg 3 är den åtgärd som krävs för att lösa befintlig problembild utifrån befintlig trafikbelastning. Nedan följer den tidigare arbetsplans resonemang med tillagda fakta Bygg om (Steg 3) För att öka trafiksäkerheten i korsningen har en cirkulationsplats samt en planskild GC-väg föreslagits. Även väggeometrin är god och uppfyller gällande krav i VGU (vägar och gators utformning) undantaget att reglerna om vertikalgeometri enligt nya VGU kräver att bro och väg höjs med ca 1 meter. För att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten byggs nuvarande signalreglerade korsning om till cirkulationsplats. Vidare konstaterades i arbetsplanen att de viktigaste motiven för en ombyggnation är: att trafiksäkerheten förbättras att kapaciteten i korsningen förbättras att framkomligheten förbättras att barriäreffekterna minskar att restider och fordonskostnader minskar att avgasutsläppen minskar Trafikverket har därför bedömt att ombyggnation är det val som behövs för att kunna möta befintlig och prognostiserad trafikökning. 3.2 Val av lokalisering Vägsträckans lokalisering har tidigare varit föremål för utredning i flera skeden. I förstudien nämns bland annat att trafiken på väg 70 kommer att öka avsevärt och att nuvarande utformning av korsningen är otillfredsställande ur framkomlighetssynpunkt och därför rekommenderas fyrfältsväg och cirkulationsplats. Vägbreddningen förläggs till den sida som ger minst intrång på bebyggelse och bevarandevärd vegetation. I den norra och södra delen av sträckan läggs breddningen på vänster sida för att undvika förhöjda bullervärden på bostadsområdet i Årby samt undvika intrång på Österby gård. I den mittersta delen av sträckan förläggs vägbreddningen på höger sida för att undvika bostadsområdet i Hytting. I ett tidigt skede under samrådstiden diskuterades alternativ placering av bro över Tunaån. I ett dokument, benämnt Skissalternativ väg 70 Smedjebacksvägen- Gyllehemsvägen finns dessa utförligt beskrivna. Skisshandlingen bifogas vägplanen som särskild utredning. Efter utredningar kom projektet fram till att den nya bron bäst 24

25 placerades på den vänstra sidan av befintlig bro. Broläget valdes utifrån i vilket läge vägen gav minst intrång i naturmiljöerna kring Tunaån, samt hur vägen bäst kunde placeras i plan och profil. På bron, över Tunaån, är vägen helt separerad från det motriktade körfältet, den ansluter sedan mot befintlig väg med en breddning på vägens vänstra sida. Breddningen gäller fram till dess att hela väg 70 dras i en ny sträckning över åkrarna öster om befintlig väg 70 framför handelsområdet. Här ansluter väg 70 till cirkulationsplatsens nya läge. Cirkulationsplatsens ursprungliga läge har ändrats för att ge möjlighet till att ansluta en ny kommunal väg, Hugo Hedströms väg, till cirkulationsplatsen. Vidare ansluter vägen åter till befintlig väg 70 med breddningen förlagd åt vänster. Breddning på den vänstra sidan bibehålls fram till den fyrfältiga anslutningen vid cirkulationsplats Gyllehemsvägen. Gång- och cykelväg projekteras längs väg 812 med en gång- och cykelport under väg 70. Vägens lokalisering har under hela planeringsprocessen utgått från befintligt läge. Det som har utretts är på vilken sida breddningen av vägen ska ske längs sträckan. Vid Korsgårdsvägen har ett lite vidare geografiskt område utretts. De tidigaste förslagen utgick från att cirkulationen skulle ligga i korsningens befintliga läge, men för att kunna lösa anslutningen med Hugo Hedströms väg flyttades hela cirkulationsplatsen österut till att bli placerad helt vid sidan om befintlig korsning. 3.3 Val av utformning Väg Väg 70 projekteras som mötesfri väg med två körfält i vardera riktningen och med hastighet 100 km/h mellan Tunaån och väg 812 och 80 km/h mellan väg 812 och Gyllehemsvägen. Trafiken separeras med mitträcke. I korsning med väg 812 projekteras en cirkulationsplats belägen öster om nuvarande väg 70 och norr om nuvarande väg 812. Väg 812 får en förändrad sträckning norr om nuvarande väg 812 och ansluts mot cirkulationsplatsen. En kommunal väg som planeras, följer väg 70 nordväst om cirkulationen och ansluter i ett femte ben, till cirkulationsplatsen. Befintlig väg 70, ca 200 meter norr om och 300 meter söder om cirkulationsplatsen, utgår ur allmänt underhåll. Vägen rivs och återställs till omgivande markslag. Marken återgår till markägaren. Lika gäller för väg 812 på en sträcka av ca 200 meter öster om nuvarande väg 70. Kurv- och lutningsstandarden för den befintliga vägen uppfyller kraven enligt Trafikverkets föreskrifter, VGU, i både längs- och höjdled med nedan förtecknat undantag: Konkav vertikalgeometri över Tunaån, på befintlig väg, underskrider gällande radie enligt VGU Nuvarande radie är R=2000. För att få gällande radie för nybyggnad och förbättring, som är R=4500, krävs att profilläget för den nya vägen placeras ca en meter högre än den befintliga vägen. 25

26 Mellan befintlig och ny bro har det projekterats ett mellanrum på 5 meter mellan kanterna på broarna. Kommunal väg med utfarter i sektion 6/200 på vänster och höger sida längs väg 70 föreslås att stängas. En alternativ ersättningsväg iordningställs som konsekvens av detta. Förslag på utformning framgår av tabell i kap 3.3 nedan och i illustrationsplan 101T0501. För spärrning av enskild utfart mot allmän väg krävs ett särskilt beslut, enligt 40 väglagen, av väghållningsmyndigheten. Ersättningsvägar föreslås på följande platser: Km Sida av Längd i Anm vägen meter 6/050 Höger 750 Följer befintlig enskild väg och ansluter mot Tyllsnäsvägen. Vägen föreslås rustas Typsektion Väg 70 har i dag en belagd bredd på 10 meter. Typsektion för mötesfri väg, med hastighet 100 km/h, är K(körbana)14 V(vägren)1 M(mittremsa)1.5 vilket innebär en breddning på 6,5 meter. Väg 812 har i dag en belagd bredd på 6,5 7 meter. Den behåller sin befintliga typsektion K6.5V0.25. Närmast cirkulationen breddas vägen så att två körfält skapas in i cirkulationen och ett körfält ut ur cirkulationen. Rondellen dimensioneras för två körfält med en sammanlagd bredd på 10 meter. Rondellradien blir 30 meter. Gång- och cykelvägen föreslås få typsektionen K3.0 med en belagd bredd på 3 meter. För väg 70 ska säkerhetszonen vara minst 10 meter bred Geoteknik Jordlagren som påträffats är av silt eller silt med inslag av lera eller i vissa fall grovsilt och således är stabilitets- och sättningsförhållanden för vägen goda. De problem som eventuellt kan finnas uppstår sannolikt vid tjälning av vägen då jordarna (silt och finsandig silt) är mycket tjälfarliga. Hänsyn till detta har tagits vid dimensionering av överbyggnaden Oskyddade trafikanter Gång- och cykelväg projekteras längs väg 812 med en gång- och cykelport under väg 70. För cyklister och fotgängare kommer denna lösning att vara det mest naturliga vägvalet för att korsa väg 70. Inom aktuellt område finns idag inga hållplatser. Samråd har skett med Dalatrafik som inte har önskemål om hållplatser inom projektet. 26

27 Belysning Cirkulationsplatsen och övriga vägar inom projektet föreslås belysas i konfliktpunkterna. Det innebär att cirkulationsplatsen förses med fem belysningsstolpar, en vid varje anslutning. Befintlig belysning på väg 70 och väg 812 som inte berörs av vägåtgärderna bedöms kunna stå kvar. 16 befintliga belysningsstolpar inom gränsen för vägåtgärden måste flyttas eller rivas. Gång- och cykelväg samt gång- och cykelport bör också belysas för att de ska inbjuda till användning Avvattning Dagvatten från väg 70, väg 812 och cirkulationsplatsen leds i öppna diken med självfall enligt samma system som befintlig avvattning. I gång- och cykelporten anläggs en pumpstation som pumpar vatten till närliggande dagvattenledning Konstbyggnader Över Tunaån anläggs en ny votad ändskärmsbro som till utseende liknar den befintliga bron, dock med en spännvidd på ca 49 m. Den nya bron byggs sydväst om befintlig bro med ett mellanrum på 5 m vilket ger ett ljusinsläpp mellan de två broarna. Anslutande slänter utförs med sprängsten för att efterlikna befintlig omgivning. Den befintliga plattrambron, för gång- och cykeltrafik, vid Gyllehemsvägen breddas cirka 6 meter alternativt ersätts med en rörbro. Rörbron utförs med ljus färg invändigt. I cirkulationsplatsen byggs en rörbro under väg 70 för gång- och cykeltrafik. Fri höjd på bron ska vara minst 2,7 m och minsta bredd 3,0 m. Porten ska belysas. Mellan Österby gård och Gruvkarlby finns en koport under väg 70. I samband med vägens tillbyggnad föreslås denna port bytas ut mot en större rörport, som även möjliggör passage för människor. Porten kommer att bli ca 23 meter lång i takhöjd, jämfört med dagens ca 20 m. För att porten ska upplevas ljus bör den utföras med en minsta bredd på 3 m och en minsta höjd på 2,5 m. Rörporten utförs med ljus färg invändigt. 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. 27

28 Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter som för detta projekt innebär: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa som för detta projekt innebär: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Restid/komfort Restiden för genomfartstrafiken förkortas då sektionen mötesfri väg medger en hastighet på 100 km/h. Även körupplevelsen förbättras i och med en cirkulationsplatslösning. Ombyggnaden ger också en jämnare trafikrytm för genomfartstrafiken och förhindrar att köbildning uppstår vilket förbättrar såväl komforten som kontinuiteten Framkomlighet Framkomligheten förbättras för genomfartstrafiken genom en jämn hastighet på 100 km/h fram till cirkulationsplatsen. Även den lokala trafiken får bättre framkomlighet tack vare cirkulationsplatsen Kapacitet Föreslagen cirkulationsplats resulterar i att fler fordonsförare väljer väg 70 för färd till och från Borlänge. Tunavägen blir mindre trafikbelastad vilket är positivt för boende och oskyddade trafikanter längs Tunavägen. Kortare väntetider i korsningar och ett jämnare hastighetsförlopp medför förbättrad kapacitet i första hand för lokaltrafiken men även för genomfartstrafiken Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Den nya gång- och cykelvägen under väg 70 ger större möjlighet, för de oskyddade trafikanterna, att ta sig mellan Åselby och Årby Trafiksäkerhet Ombyggnaden medför väsentliga standardförbättringar i väganläggningarna beträffande trafiksäkerhet. Gång- och cykelvägar och parallellvägar erbjuder också en väsentlig förbättring av trafiksäkerheten för både lokaltrafiken och de oskyddade trafikanterna. 28

29 4.2 Miljökonsekvenser Nollalternativet Utredda miljöaspekter i utbyggnadsförslaget jämförs mot ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att ingen utbyggnad sker, dock kan mindre underhållsåtgärder utföras. Som prognosår för nollalternativet är år 2030 satt. Trafikökningen beräknas bli omkring 16 %. Den totala trafikökningen för väg 70 och Tunavägen beräknas bli ungefär den samma oavsett om projektet genomförs eller inte. Nollalternativet innebär att ökad trafikmängd ger ökad störning i form av buller och olycksrisker längs Tunavägen där många bor och rör sig längs vägen Boende Ombyggnationen av väg 70 förväntas bidra till att fler väljer att åka väg 70 än den parallellt gående Tunavägen. De bostäder som ligger nära väg 70 kommer i och med den ökade trafikmängden att utsättas för större störningar än i dagsläget och jämfört med nollalternativet. Då det ligger fler bostäder nära Tunavägen kommer fler människor att få en förbättrad boendemiljö jämfört med om ingen åtgärd av väg 70 sker. Oskyddade trafikanter får en säkrare väg att gå och cykla längs. Barn får en tryggare väg till skolan. Positiva konsekvenser sker med avseende på boendemiljön. Nollalternativet Boende längs Tunavägen förblir bullerstörda och risken för olyckor är stor. Problemen ökar vid ökad trafikmängd Buller En bullerberäkning är utförd med programmet SoundPLAN version 7.1, vilken tillämpar den nordiska modellen för vägtrafik RTN Prognosår för beräkningarna är år Uppgifter om ÅDT varierar för olika delar av sträckan, de uppgifter som har använts i beräkningarna finns redovisade i Rapport RV 70 TPL Smedjebacksvägen Bullerberäkning, där även detta projekts bullerberäkning ingår. Den del av väg 70 som har den högsta trafikmängden har fordon/dygn, med en ökning till fordon/dygn för prognosåret Hastigheten längs väg 70 och övriga vägar som omfattas av vägplanen varierar mellan km/h, se Rapport RV 70 TPL Smedjebacksvägen Bullerberäkning. Referenshastighet för väg 70 söder om väg 812 är 100 km/h och norr om väg km/h. En samhällsekonomisk beräkning visar att tilläggsruta och byte av fönster är lönsamt (positiv nettonuvärdeskvot). Förutsättningarna för att sätta in en tilläggsruta eller byta fönster är ännu inte utrett för berörda byggnader, därför redovisas det i tabell 4.1 endast att byggnaden får en fasadåtgärd. Då ingen bostad beräknas ha en maximal ljudnivå som är högre än riktvärdet 70 dba vid uteplats har ingen uteplatsskärm redovisats. 29

30 Bullerskyddsplank längs vägen beräknas inte vara lönsamma då antalet bostäder är för få och utspridda. De ligger även relativt långt från vägen, vilket gör att den bullerdämpande verkan som planket ger blir mindre. Länsstyrelsen i Dalarna har vid samråd lämnat önskan om att inga bullerplank sätts upp på grund av att detta stör utblickarna i det öppna odlingslandskapet. Inga bullerskyddsvallar föreslås inom projektet. De byggnader som beräknas ha ljudnivåer över riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad (våning ett eller två) efter vägåtgärd prognosåret 2030 redovisas i tabell 4.1, byggnaderna har fått förslag på bullerskyddsåtgärd. Tabell 4.1 Beräknade ljudnivåer före (nuläge) och efter vägombyggnad (prognos 2030), samt föreslagen bullerskyddsåtgärd. Km/sid a Fastighet Ljudnivå före vägåtgärd, frifältsvärde vid fasad LAeq, vån 1/2 LAmax, vån 1/2 Ljudnivå efter vägåtgärd, frifältsvärde vid fasad LAeq, vån 1/2 LAmax, vån 1/2 Ljudnivå efter vägåtgärd inkl föreslagna bullerskyddsåtgärde r LAeq, inne vån 1/2 LAmax, inne vån 1/2 Föreslagen bullerskyddsåtgärd 6/010 H Österby 1:1 61/62 68/68 61/63 67/68 27/29 33/34 Fasadåtgärd 6/020 H Österby 1:1 62/63 69/69 63/64 66/ Fasadåtgärd (enplanshus) 6/100 H Österby 1:3 54/55 58/58 56/57 57/59 26/27 27/29 Fasadåtgärd 6/100 H Österby 1:3 55/56 59/59 57/58 58/59 27/28 28/29 Fasadåtgärd 6/200 V Gruvkarlby 15:4 6/210 V Gruvkarlby 15:5 6/210 V Gruvkarlby 8:20 (större huset) 6/210 V Gruvkarlby 8:20 (mindre huset) 6/760 V Gruvkarlby 13:7 52/53 57/57 55/57 58/59 25/27 28/29 Fasadåtgärd 51/52 53/55 55/56 55/ Ingen åtgärd (plan 2 klarar inomhusvärde n med befintlig konstruktion) 55/56 59/60 59/60 61/62 29/30 31/32 Fasadåtgärd 48/53 58/58 51/57 60/ Ingen åtgärd (plan 2 klarar inomhusvärde n med befintlig konstruktion) 55/59 62/66 54/57 56/ Ingen åtgärd (plan 2 klarar inomhusvärde n med befintlig konstruktion) 30

31 6/770 V Gruvkarlby 13:7 53/57 62/65 50/54 57/ Ingen åtgärd 7/280 V Manuskripte t 1 58/61 72/72 56/59 63/ Fasadåtgärd (enplanshus) 7/290 V Manuskripte t 2 57/59 69/70 54/58 61/64 Ingen åtgärd (enplanshus) 7/440 V Manuskripte t 4 57/60 74/74 55/58 65/ Ingen åtgärd (enplanshus) En beräkning med ett bullerskydd i glas vid vägkant (broräcke) och 1,2 meter högt har utförts på bron över Tunaån. Till följd av åtgärder beräknas den ekvivalenta ljudnivån vid fasad närmast väg sjunka med 4 dba, denna åtgärd bedöms dock vara samhällsekonomiskt olönsam. Den kalkylerade förbättringen av fasadisoleringen med tilläggsruta är 5 dba. Detta gäller oftast under ideala förhållanden med förutsättningen att monteringen är korrekt utförd, i många fall får man en lägre förbättring. Dessutom kan bl.a. förstärkning av gångjärn fordras. Där tilläggsruta inte är lämpligt rekommenderas istället nya ljudklassade fönster som det finns ett flertal olika klasser varav några olika har använts i beräkningarna i Rapport RV 70 TPL Smedjebacksvägen Bullerberäkning. Nya fönster beräknas vara lönsamma från 57 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad och däröver. Konsekvenserna med avseende på buller bedöms bli positiva för boende längs väg 70 då byggnader med överskridna värden får bullerreducerande åtgärder. Bullersituationen längs Tunavägen förbättras då trafikmängden minskar längs vägen. Beräkningarna redovisas i Rapport RV 70 TPL Smedjebacksvägen Bullerberäkning. Nollalternativet Ett flertal bostäder längs väg 70 kommer att ha förhöjda bullernivåer, se tabell 4.1. Ett stort antal bostäder längs Tunavägen kommer att förbli bullerstörda Barriärer Mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen kommer förutsättningarna att vara ungefär de samma för oskyddade trafikanter som vill passera väg 70. Få personer passerar över vägen idag. Mellan Tunaån och Korsgårdsvägen kommer vägen att i framtiden utgöra en mycket större barriär än den gör i dagsläget. De som idag går över vägen för att ta sig mellan gångstråken på den östra och västra sidan kommer nu måste ta sig cirka en kilometer längre norrut till Korsgårdsvägen för att komma över vägen. Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små negativa med avseende på barriärer. Nollalternativet 31

32 Ingen påverkan sker för barriärer med avseende på vägens utformning. Ökad trafikmängd bidrar till att det blir svårare och mera riskfyllt att passera över väg 70 och därmed uppstår små negativa konsekvenser jämfört med dagens situation Transporter av farligt gods Ombyggnationen innebär ökad trafiksäkerhet då vägen blir mötesfri. Detta innebär förbättringar med avseende på transporter av farligt gods. Vägen kommer att ligga något höjd, likt dagens läge, jämfört med omgivande bebyggelse. Säkerhetsavståndet för fasta hinder längs vägen är 10 meter från vägkant. Sammantaget bedöms risken för att olyckor inträffar minska, samt olyckornas omfattning även den kunna minska. Konsekvenserna blir positiva. Nollalternativet Bristande trafiksäkerhet och tillgänglighetsproblem kvarstår och kan förvärras om trafikmängden ökar i framtiden. Långa bilköer vid väg 665 bidrar lokalt till låg trafiksäkerhet Landskapsbild I det flacka och öppna odlingslandskapet mellan Tunaån och Korsgårdsvägen bedöms landskapsbilden påverkas negativt av den storskalighet som en fyrfältig väg innebär. De negativa konsekvenserna blir måttliga för denna del av sträckan. Mellan Korsgårdsvägen och Gyllehemsvägen kommer de negativa effekterna att bli något mindre. Här är landskapet blandat mellan öppet och mera slutet, samt består av både odlingslandskap och tätbebyggt med handelsområde och bostäder. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små till måttliga för denna del av sträckan. Cirkulationsplatsen vid Korsgårdsvägen tar mycket mark i anspråk och skärningen för gång- och cykelporten bidrar till negativa konsekvenser för landskapsbilden. För cirkulationen ska stor vikt läggas på utformningen för att minska de negativa konsekvenserna. Sammantaget bedöms påverkan bli måttliga negativa konsekvenser. 32

33 Figur 4.2 Planerad utformning för cirkulation vid Korsgårdsvägen. Figur 4.3 Breddning av väg 70 från 10 till 16,5 meter. Streckad linje visar nuvarande vägbredd. Nollalternativet Ingen påverkan på befintlig landskapsbild uppstår Kulturmiljö Kulturobjekt som ligger inom det nya väg- eller arbetsområdet kommer att påverkas, se tabell 4.2. Negativa konsekvenser uppstår då fornlämningsmiljöer och andra kulturlager bebyggs med infrastruktur. De fornlämningar som tas bort kommer att dokumenteras av antikvarisk kompetens och bidrar till ökad kunskap om området. En bredare vägkorridor genom landskapet ger konkreta intrång på fornlämningar och kulturhistorisk mark, men det bidrar även till en minskad upplevelse av de kulturhistoriska miljöerna och sambanden som finns i området. Ingrepp kommer att ske i det boplatsområde som finns mellan Tunaån och Korsgårdsvägen. Konsekvenserna på kulturmiljövärdena bedöms bli måttliga negativa. 33

34 Tabell 4.2 Fornlämningar och andra kulturlager längs väg 70 och hur projektet påverkar dessa (bedömning utifrån kartunderlag från RAÄ). RAÄ Typ av lämning Projektets påverkan Stora Tuna 410:1 Bytomt/gårdstomt Ingen påverkan Stora Tuna 509:1 Område med Intrång sker skogsbrukslämningar Stora Tuna 506:1 Boplats* Intrång sker Stora Tuna 505:2 Kolningsanläggning Ingen påverkan Stora Tuna 505:1 Boplats Ingen påverkan Stora Tuna 658:1 Fyndplats Ingen påverkan *Fornlämning skyddad enligt Kulturmiljölagen. Nollalternativet Ingen påverkan på befintliga miljöer sker Naturmiljö Förekomst av fladdermus och tornfalk bedöms inte påverkas av projektet, då vägen i princip går i samma sträckning och breddningen av vägen inte påverkar några kända lokaler som är viktiga för deras boende eller födoletande. Utter påverkas negativt då ytterligare en bro byggs parallellt med den befintliga. Då den nya bron anpassas för att ge goda möjligheter för utter att passera kommer projektet endast ge små negativa konsekvenser för uttern. Projektet medför att mark, främst åkermark och annan öppen mark, tas i anspråk. Åkermark av klass A och C på en tregradig skala tas i anspråk vid breddning av vägen. Risken för viltolyckor blir sannolikt större då trafikmängden längs väg 70 förväntas att öka samt att mitträcken och en bredare väg anläggs. En trafikökning med omkring 16 procent förväntas inom en 20-årsperiod, en viss del av ökningen består av fordon som inte längre kommer att välja väg 664 framför väg 70. Utbyggnaden av väg 70 bedöms inte motverka syftet med strandskyddet med avseende på naturmiljön då projektet inte minskar förutsättningarna för goda livsvillkor för djuroch växtliv på land och i vatten. Biotopskydd i form av öppna diken påverkas i mindre omfattning. Breddningen av vägen minskar dikenas längd något. De delar som påverkas har låga naturvärden då det är lite växtlighet kring vattendragen samt att vattenföringen över året troligtvis är för låg för att de ska omfattas av generellt biotopskydd. Allén vid gårdsbebyggelsen vid Korsgårdsvägen blir kvar, däremot kommer några av träden som ingår i allén vid Gruvkarlbyvägen, på väg 70:s västra sida, att tas bort. Att dessa träd tas bort medför att kopplingen mellan alléns två delar går förlorad. Sammantaget bedöms projektet medföra måttliga negativa konsekvenser på naturmiljön. 34

35 Nollalternativet Ingen mark tas i anspråk och ingen påverkan på befintlig naturmiljö sker Friluftsliv Väg 70 kommer efter planerade åtgärder inte längre vara tillåten för gående och cyklister. Stället där många passerar över väg 70, vid Österby, kommer att byggas bort. Passage kan då närmast ske vid Korsgårdsvägen, en kilometer norr om Tunaån. Detta bidrar till minskade möjligheter att nyttja vandringslederna på den östra och västra sidan av väg 70. Planskild passage kommer att anläggas vid Korsgårdsvägen, detta ger positiva konsekvenser för friluftslivet då möjligheten att passera väg 70 ökar. Den gång- och cykelport som finns strax söder om Gyllehemsvägen kommer att finnas kvar efter vägåtgärderna. Allmänhetens tillgång till strandområdet kommer inte att påverkas av projektet. Därmed bedöms inte projektet motverka syftet med strandskyddet med avseende på människors möjlighet att nyttja strandområden. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli små negativa konsekvenser. Nollalternativet Förutsättningarna för friluftslivet blir de samma som i dagens läge Hushållning med naturresurser Av den mark som tas i anspråk för vägområdet är m 2 jordbruksmark och 4000 m 2 skogsmark. Negativa konsekvenser uppstår på grund av att projektet tar produktiv jordbruksmark i anspråk. Projektet innebär inga försämrade förutsättningar för att kunna uppnå ekologisk eller kemisk status till utsatta datum för de två vattenförekomster som finns inom projektet. Vid Tunaån kommer vattnet via diken att ledas till den svacka som finns innan ån, vattnet kommer här att infiltrera i marken innan det når ån. Projektet medför måttliga negativa konsekvenser för naturresurserna i området. Nollalternativet Ingen påverkan sker Förorenad mark Om markföroreningar upptäcks och saneras innebär detta positiva konsekvenser för markförhållandena i området. Risk finns att nu okända föroreningar inte upptäcks och hanteras på rätt sätt, vilket kan leda till att föroreningar sprids i mark och vatten. 35

36 Konsekvenserna bedöms bli positiva om förorenad mark saneras. Nollalternativet De förorenade massor som finns i marken blir kvar. Risk finns att föroreningarna lakar ut till omgivande mark och vatten Klimat Utsläpp av växthusgaser bedöms bli ungefär de samma före som efter vägåtgärd. Antalet transporter på väg bedöms öka med omkring 16 % fram till år En förbättrad situation kan ske framförallt på grund av åtgärder som ligger utanför detta projekt, som till exempel ökad användning av fordon som inte släpper ut växthusgaser eller satsning på järnvägstrafik och kollektivtrafik i regionen. Inga konsekvenser bedöms uppstå med avseende på klimat Samlad bedömning för påverkan på miljövärden I tabellen nedan redovisas en samlad bedömning för de positiva och negativa konsekvenser som projektet bidrar till. Tabell 4.4 visar hur bedömningen av negativa konsekvenser går till. Skalan tar inte med positiva konsekvenser och inte heller när inga konsekvenser uppstår. Utbyggnadsförslaget jämförs mot nollalternativet. Tabell 4.3 Samlad bedömning för de miljöaspekter som identifierats som viktiga längs väg 70. Skala från positiva till stora negativa konsekvenser. Miljöaspekt Nollalternativ Utbyggnadsförslag Boende Ökad trafikmängd på både Tunavägen och väg 70 ger sämre boendemiljö. Förbättringar för boende kring Tunavägen. Negativa konsekvenser för några bostäder vid väg 70. Buller Ökat trafikbuller för bostäder vid Tunavägen och väg 70. Ökat buller från väg 70, men minskat från Tunavägen. Bulleråtgärder vidtas. Barriärer Transporter av farligt gods Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv Ökad trafikmängd ger en något större barriär. Ökad trafikmängd bidrar till ökad risk för olyckor med farligt gods. Ökad barriär genom landskapet, inga oskyddade trafikanter får röra sig längs väg 70. Förbättrat flöde, mitträcke. Ingrepp i jordbrukslandskapet. Ingrepp i kulturmiljön och fornlämningar. Mindre ingrepp i hagmarker, några stora solitära lövträd samt del av allé tas bort. Något minskade förutsättningar att röra sig fritt i omgivningarna. Jordbruksmark tas i anspråk. Hushållning med naturresurser Förorenad mark Föroreningar blir kvar i marken. Risk att föroreningar sprids, positivt om mark saneras. Klimat Biltrafik ökar med ca 16 % i området. Biltrafik ökar med ca 16 % i området. Tabell 4.4 Metod för att bedöma hur stora Positiva eller negativa konsekvenser som 36

37 uppstår med hänsyn till ett intresses värde och graden av påverkan. Graderingen för bedömningarna har förenklats något i det här projektet, se tabell 4.5. Tabell 4.5 Den gradering av konsekvenser som valts för detta projekt. Positiva konsekvenser Inga konsekvenser Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska fastställas Följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått har identifierats i projektet. Skyddsåtgärderna fastställs och gäller under drifttiden. Sk1 Skyddsåtgärd för miljö, fasadåtgärder, se tabell Övriga åtgärder som ej fastställs Inarbetade åtgärder Bullerdämpande åtgärder utförs för sju bostäder, se tabell 4.1. Vägens sträckning behålls så långt möjligt i både plan och profil. Slänter utförs med flack lutning, i huvudsak 1:3. Träd i allén vid Gruvkarlbyvägen ska bevaras där de inte ligger inom vägens skyddszon. Boskapstunnel vid Tunaån förlängs och anpassas till den nya vägen. 37

38 Inför byggstart genomförs besiktning av näraliggande byggnader och brunnar, motsvarande besiktning utförs även när bygget är färdigt. Föreslagna åtgärder i kommande skeden Ytterslänterna kläs med avbaningsmassor för att, för området, naturlig vegetation ska etableras. Nya armaturer ska vara av samma utförande som befintliga. Stor vikt ska läggas på vägens och slänters gestaltning för att minimera vägens dominans i kulturlandskapet. Skyddsåtgärder för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som redovisas då länsstyrelsen har genomfört en arkeologisk förundersökning ska efterlevas. Brunnar som inte finns upptagna i SGU:s brunnsregister kan finnas längs med vägen, uppgifterna kompletteras vid möte med berörda markägare. Provtagningar av mark ska genomföras för att säkerställa att marken inte är förorenad. Där markföroreningar påträffas ska marken saneras innan byggnation av ny vägkropp sker. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om vägen som är upp till 2 meter i skog och 0,5 m på åkermark. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av vägen. Den ger utrymme åt bortplogad snö och minskar risken att trädrötter växer in i vägkroppen och skadar den. I skogsmark bidrar kantremsan också till bättre säkerhet då sikten gynnas. Dessutom torkar vägytan snabbare och mindre löv, barr och grenar hamnar på den. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. I det fall säkerhetszonen är bredare än utrymmet för vägen med dess väganordningar samt kantremsa går vägplanens vägområdesgräns vid gränsen för säkerhetszonen och ingen extra kantremsa läggs till. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. 38

39 Nytt vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar drygt 6 ha med i huvudsak jordbruksmark. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägområde inom detaljplan Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen. Hanteringen av de kommunala planerna pågår. Denna vägplan angränsar mot kommunala planer, se kap Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Vägrätt innefattar normalt rätt för väghållaren att nyttja marken för vägändamål, trots att annan har äganderätt till fastigheten. Dessa rättigheter kan inskränkas. Väghållaren har, inom markerat område för inskränkt vägrätt, endast rätt att uppföra och underhålla för avsett ändamål. I övrigt får markägaren använda marken så länge som denna användning inte medför negativ påverkan på vägens eller väganordningens utformning eller funktion. I vägplanen redovisas inga områden med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att ca 1,5 ha mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden är markerade med bokstaven T på plankartorna. På både plankartor och illustrationskartor markeras de även med ett gult raster. Området/områdena kommer att användas som etableringsytor och upplag för jord och matjord. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och till och med godkänd slutbesiktning av projektet i sin helhet. Marken kommer att återställas innan den återlämnas Förändring av allmän väg Den del av befintlig väg 70 som sträcker sig ca 200 meter norr om och ca 300 meter söder om cirkulationsplatsen kommer att dras in från allmänt underhåll. Den indragna 39

40 vägdelen behövs inte längre som väg utan vägbanken tas bort och området återställs till omgivande markslag. Marken återgår till markägaren. Den del av befintlig, kommunal, väg 812 som sträcker sig ca 200 meter öster om nuvarande väg 70 kommer att, för kommunens räkning, dras in från allmänt underhåll. Den indragna vägdelen behövs inte längre som väg utan vägbanken tas bort och området återställs till omgivande markslag. Marken återgår till markägaren Väghållningsansvar Väg 812 har idag Borlänge kommun som väghållare. Väghållaransvaret förändras inte men Kommunen har gett Trafikverket i uppdrag att söka vägrätt på den del av sträckan på den kommunala vägen som förändras Område för enskild väg och kommunal väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. För spärrning av enskild utfart mot allmän väg krävs ett särskilt beslut, enligt 40 väglagen, av väghållningsmyndigheten. Vid sektion 6/200, på vänster och höger sida, finns utfarter från väg som ingår i Borlänge kommuns väghållningsområde. Utfarterna föreslås stängas. På höger sida iordningställs en alternativ ersättningsväg som konsekvens av detta. 4.5 Påverkan under byggnadstiden Ett kontrollprogram kommer att utarbetas som i detalj visar vilken hänsyn och förebyggande åtgärder som entreprenören skall vidta för att begränsa störningar. Åtgärder under byggtiden Inför byggstart genomförs besiktning av närliggande brunnar och byggnader, motsvarande utförs även när bygget är färdigt. Kontakt med fastighetsägare kommer att tas och markägarmöte hållas för att erhålla kännedom om ytterligare brunnar i området. Perioder med störning i form av buller, vibrationer och sämre framkomlighet begränsas genom god planering av entreprenören. Information ska gå ut till närboende om att bullerstörningar kommer att uppstå under byggtiden. För att minimera störningarna ska råden som satts upp i 40

41 Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2004:15) beträffande buller under byggtiden i anslutning till boendemiljöer efterlevas. För träd som ska bevaras får inte rotsystemen skadas eller torkas ut under byggskedet. Inga etableringsytor ska placeras där de ger stor negativ påverkan på landskapsbilden, till exempel i det öppna odlingslandskapet. Kulturhistoriska lämningar, som ska bevaras, stängslas in för att skyddas under byggtiden. Inga massor eller ris får läggas på fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar. Upplag- och etableringsytor lokaliseras ej i anslutning till eller på fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar. Om tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. (KML 2 kap. 2 och 5 ) Skyddsåtgärder ska vidtas för att undvika grumling och förorening av Tunaån under arbete med vägen närmast vattenområdet. Tillfälliga skydd ska sättas upp under byggtiden för att förhindra att massor eroderar ner i ån. Ytterligare skyddsåtgärder kommer att identifieras och ingå i anmälan om vattenverksamhet. Entreprenören kommer att ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten t ex med absorptionsmedel, uppsamlingsplats och oljelänsar. Lagring, uppställning och hantering ska ske på sådant sätt att spill och läckage fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller alla kemiska produkter och allt material som hanteras i projektet, såväl insatsvaror som avfall. Särskild hänsyn ska tas i området kring Tunaån. Endast hydraulvätska som uppfyller svensk standard SS med tillägget miljöanpassad eller innehåller mer än 65 procent vatten får användas. Tvättning, rengöring, tankning, reparationer och service av fordon och arbetsmaskiner som sker inom ramen för uppdraget ska utföras på iordningställd eller avsedd plats. Särskild försiktighet tas för att undvika läckage av föroreningar till Tunaån. Kända markföroreningar ska undersökas av specialistkompetens innan arbetet startar för att identifiera skyddsåtgärder. Vid schaktning ska uppmärksamhet råda på om jorden visar tecken på att vara förorenad. Om jordmassorna avviker från vad som uppfattas som normalt ska särskild kompetens anlitas som bedömer om provtagning ska göras. 41

42 Om massor som innehåller stenkolstjära påträffas kan dessa återanvändas som fyllning i vägkroppen. Massorna ska återanvändas inom samma vägsträcka som de påträffas inom för att förhindra att stenkolstjäran sprids ut i ett större område. Naturgrus ska inte användas inom projektet. Konsekvenser under byggtiden Byggtiden beräknas bli två år. Under den tiden uppstår störningar för närboende från maskiner och transportfordon i form av buller och vibrationer. Under byggtiden uppstår risker både för människors hälsa och säkerhet. Buller, damning och vibrationer stör de närboende och verksamheter i närområdet. Effekterna blir dock mildrade av att endast ett fåtal bor i direkt närhet av vägen. Väg 70 används normalt inte för gång- och cykeltrafik vilket bidrar till att påverkan på oskyddade trafikanter blir liten. Under byggtiden kan oskyddade trafikanter ha svårt att ta sig fram på ett säkert sätt. Projektet bedöms ge små negativa konsekvenser under byggtiden med avseende på miljövärden. 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Planläggningsprocessen Denna vägplan kommer att kungöras och hållas tillgänglig för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan en ny granskning behöva göras. Vägplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. När beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. 42

43 Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i väglagen och vägförordningen Fastställelsebeslutets omfattning och rättspåverkan Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Fastställelsebeslutet inkluderar prövning enligt bestämmelser om strandskydd Överensstämmelse med kommunala planer Samordnad översiktlig planering Falun & Borlänge - översiktsplan för området mellan städerna antogs Den har omarbetats och antagits på nytt I översiktsplanen omnämns väg 70 som ett av de viktigaste vägstråken i regionen där satsningar enligt den nationella transportplanen och länstransportplanen bör genomföras och utökas. Därmed bedöms projektet ligga i linje med översiktsplanens avsikter. Flera kommunala detaljplaner angränsar till området som berörs av vägåtgärderna, se karta 1 i bilaga 1. Samråd pågår med kommunen om detaljplaneändringar. Stadsplan för del av Tyllsnäs berörs på sträckan 6/640-7/050. Intrånget består i att, del av väg, och vägområde inkräktar på det som i stadsplanen betecknas som Specialområden (Område för gatutrafikändamål). Detaljplan för område inom södra Gylletäppan berörs på sträckan 8/100-8/300. Intrånget består i att del av väg och vägområde inkräktar på det som i detaljplanen betecknas som allmän plats (skydd mot störning). 43

44 5.2 Genomförande Organisatoriska frågor Trafikverket är ansvarig för såväl planeringen som genomförandet och handläggandet av marklösenfrågor, detaljprojektering och byggande, inklusive upphandling av olika konsulter och entreprenörer. Samrådsmöte på orten med berörda är utfört i november Granskningsperiod planeras till perioden Fastställelseperiod planeras till vintern 2014/2015. I Nationell plan , omnämns projektet med en byggstart tidigast Tekniska frågor Bygghandlingen innehåller de tekniska handlingar som krävs för att man ska kunna bygga vägen. Innan produktionen startar informeras alltid de berörda. Entreprenaden kan starta när vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Vid ett vägbygge måste ofta stora mängder jord och bortsprängt berg transporteras. Transporter inom ett arbetsområde eller till och från vägbygget kan ske på flera olika sätt, till exempel med truckar och lastbilar av olika storlek. Under byggtiden kommer vägar att vara öppna för allmän trafik. Dock kan inskränkningar i hastighet, tillfälliga väganordningar, med till exempel signalreglering för stopp och trafik i ett körfält, bli aktuella under byggskedet. I byggskedet upprättas trafikanordningsplaner och arbetsmiljöplaner av entreprenören. Information till allmänhet sker i god tid innan arbetet påbörjas Ekonomiska frågor Totalkostnaden för projektet beräknas till ca 108 Mkr i 2014 års prisnivå. Projektet finns medtaget i Nationell plan för Dalarnas län och finansieras av Trafikverket och Borlänge kommun Tillstånd mm som kan erfordras för genomförandet Tillstånd för uppläggning och deponering av massor kräver anmälan enligt miljöbalkens 9 kapitel. Anmälan görs till Borlänge kommun. Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver anmälan till Borlänge kommun. Erforderliga tillstånd avseende materialtäkter, sidotippar, upplagsplatser, etableringsplatser för fordon och bodar m.m. som är aktuella för entreprenadens genomförande söks hos tillståndsmyndigheten. Om tidigare ej kända fornlämningar upptäcks under byggtiden söks tillstånd hos länsstyrelsen, prövning sker enligt kulturmiljölagen. 44

45 Undantag vid fastställd vägplan Förbuden i 7:11 2 st MB om ingrepp i biotopskyddade områden gäller inte byggande av allmän väg. Förbuden i 7:15 MB om strandskyddsdispens gäller inte byggande av allmän väg. Skyldigheten att göra anmälan för samråd enligt 12:6 MB gäller inte byggande av allmän väg Fastighetsrättsliga frågor När vägplanen vunnit laga kraft ger den vägbyggaren rätt att ta mark i anspråk med vägrätt enligt 30 väglagen (1971:948). Mark i närheten av vägen, som har avsatts för tillfälliga behov i samband med byggandet av vägen, får tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 samma lag. Markanspråk redovisas på plankartorna, flik 1. Fastighetsägare och arealer redovisas i fastighetsförteckningen, flik 7. 45

46 6 Källor 6.1 Skriftliga källor Miljöbalk 1998:808. Trafikverket. Publikation 2011:090. Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar-handbok metodik. Översiktsplan -90 för Borlänge kommun. 6.2 Digitala källor Artportalen, Länsstyrelsen Dalarnas län. Nationella Viltolycksrådet Naturvårdsverket, Olycksdatabasen, STRADA Riksantikvarieämbetet, RUM Dalarna Sveriges geologiska undersökning, Transportpolitiska mål, Ledningskollen, Vatteninformationssystem Sverige, VISS, Muntliga källor och e-post Länsstyrelsen Dalarna, Kulturmiljöfunktionen, Tommy Nyberg Länsstyrelsen Dalarna, Naturvårdsenheten, Kajsa Andersson och Carina Nordlander. 46

47 Ort, datum Projektledare 47

48 Bilagor Bilaga 1 Kartor Karta 1 Trafik och detaljplaner Karta 2 Landskapets värden 48

49 Karta 3 Kulturmiljöintressen Karta 4 Naturmiljöintressen 49

50 Bilaga 2 Miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt ett generationsmål, fjorton etappmål och sexton nationella miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i miljön som miljöarbetet i Sverige ska leda till. De sexton nationella miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljökvalitetsmål Det nationella generationsmålet. De 16 nationella miljökvalitetsmålen. För Hav i balans samt levande kust och skärgård påverkar Dalarna situationen genom kvaliteten på det vatten som lämnar länet via avrinnande vattendrag från framförallt Dalälven och Kolbäcksån. Alla nationella preciseringar till de 16 miljökvalitetsmålen. I de nationella preciseringarna finns inga mätbara mål, vilket gör att det inte är aktuellt med regional anpassning av det skälet. För målet Ett rikt odlingslandskap finns några regionala tillägg som gjorts för att lyfta fram några regionala särarter. 13 av de 14 nationella etappmålen. Etappmålet om begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten är inte aktuellt för Dalarna. Någon regional anpassning görs inte för något av etappmålen, men man kan se målen i den regionala energi- och klimatstrategin som en anpassning av etappmålet för utsläpp av växthusgaser Nya regionala mål för ekologisk produktion och konsumtion. Nationellt finns också sådana mål som ligger utanför miljömålssystemet. Lokala miljömål Borlänge kommun har delat in sitt miljömålsarbete i fem övergripande rubrikområden, dessa är: 50

51 Leva livet Frisk luft Härlig natur Levande vatten Borlängebor skapar framtid För varje rubrik finns en indelning av de nationella miljökvalitetsmålen samt en beskrivning av den vision som kommunen strävar att uppnå till år Det lokala miljömålsarbetet beskrivs i rapporten Borlänges miljömål Miljöprogram

52 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1, Hus 26 Telefon: , Texttelefon: