FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg

Transkript

1 FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 823, delen Örebro-Glanshammar Gång- och cykelväg Örebro kommun, Örebro län Vägplanbeskrivning, Projektnummer: Yta för bild eller mönster

2 Trafikverket Postadress: Linköping E-post: Telefon: Dokumenttitel: Fastställelsehandling, Väg 823, delen Örebro-Glanshammar, Gång- och cykelväg, Vägplanbeskrivning, Medverkande: Lisa Herland, projektledare, Trafikverket Niklas Norén, uppdragsledare, ÅF Infrastructure AB Anders Dahllöv, teknikansvarig miljö, ÅF Infrastructure AB Marie Holms, plansamordanre, ÅF Infrastructure AB Ulrika Burman, granskare, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: Ärendenummer:TRV 2012/2791 Version: 1.0 Kontaktperson: Lisa Herland Omslagsbild: Väg 823 vid Rinkaby kyrka Foto: ÅF Kartor Lantmäteriet; Geodatasamverkan

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Ändamål och projektmål Bakgrund Tidigare utredningar inklusive åtgärdsval Tillämpning av fyrstegsprincipen Förutsättningar Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Trafikmängder Olycksstatistik Kollektivtrafik Oskyddade trafikanter Lokalsamhälle och regional utveckling Miljöbeskrivning - befintliga förhållanden Bakgrund Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö och fornlämningar Vattenmiljö och vattenresurser Buller och luftföroreningar från vägtrafiken Förorening i mark och vatten Geotekniska förutsättningar Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Val av lokalisering Val av utformning Hänsyn och anpassning till miljön Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Effekter och konsekvenser av projektet Trafik och användargrupper Komfort Framkomlighet Kapacitet Trafiksäkerhet Barnkonsekvenser... 18

4 6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Hälsa och säkerhet Natur- och kulturmiljö Mark och vatten Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden Samlad bedömning Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler Planens överensstämmelse med miljökvalitetsnormer Hushållning med mark och vatten Markanspråk och pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Vägområde inom detaljplan Område med tillfällig nyttjanderätt Fortsatt arbete Anmälningar och tillstånd Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering Underlagsmaterial och källor... 28

5 1 Sammanfattning Väg 823 förbinder Örebro med Glanshammar, en sträcka på ca 14 km. Det finns ett stort behov av att kunna pendla till skola och arbete med cykel mellan orterna. Idag saknas separat gångoch cykelväg på delar av sträckan vilket medför att trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter bitvis är mindre god. Syftet med vägplanen är att klargöra hur en gång- och cykelväg kan anordnas utmed väg 823 mellan trafikplats Munkatorp (E18/E20) och Glanshammar. En ny gång- och cykelväg med 2,5 meters bredd föreslås utmed den södra sidan av väg 823 och i den här vägplanen har endast ett alternativ studerats. Markintrånget för den nya vägen innebär att en del natur- och kulturintressen berörs. En arkeologisk utredning har genomförts och några fornlämningar kommer att behöva undersökas och tas bort. Inga stora naturvärden berörs men några få skyddade biotoper i odlingslandskapet (diken, odlingsrösen) kommer att beröras. Under byggtiden kan störningar uppkomma genom buller, vibrationer och damning vilket kan påverka närliggande bostäder. Det är viktigt att skyddsåtgärder vidtas vid arbeten i och kring de vattendrag som vägen korsar. Miljökrav ställs i kommande upphandling av entreprenör. Åtgärderna bedöms inte påverka trafikmängden på väg 823, men kan medföra en ökning av gång- och cykeltrafiken längs sträckan då såväl framkomligheten som tillgängligheten förbättras. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. En separat gång- och cykelväg medför väsentligt förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och de kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när de slipper gå och cykla i blandtrafik på den aktuella sträckan. Projektet bedöms väl uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen samt de transportpolitiska målen. 5

6 2 Beskrivning av projektet Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 1. Aktiviteter under planläggningen. 2.1 Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga ny gång- och cykelväg enligt vägplanens förslag. Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Det övergripande målet för projektet är att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter genom att skapa ett sammanhängande cykelstråk längs väg 823, mellan Örebro och Glanshammar, samt att förbättra för kollektivtrafiken. Detta ska bland annat göras genom att: anlägga en ny gång- och cykelväg på de sträckor där det saknas bygga om befintliga busshållplatser 6

7 2.2 Bakgrund Väg 823 förbinder Örebro med Glanshammar, en sträcka på ca 14 km. Cirka fyra km väster om Glanshammar ligger Rinkaby som är en av målpunkterna utmed den aktuella sträckan. Det finns ett stort behov av att kunna pendla till skola och arbete med cykel mellan orterna men separat gång- och cykelväg finns endast på delar av sträckan. Detta medför att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är mindre god på delar av sträckan. Väg 823 är smal och saknar vägren samtidigt som hastigheten är 70 km/tim på större delen av sträckan. Trafikmängden varierar mellan ca och 950 (räknat från E18/E20 till Glanshammar) fordon/årsmedeldygn på sträckan, varav 6-7 % av fordonen utgörs av tung trafik. 2.3 Tidigare utredningar inklusive åtgärdsval Trafikverket har gjort en cykelvägsanalys, framtagen under 2010, som ligger till grund för val av cykelstråk inom Örebro län. Under 2013 gjorde Trafikverket en förstudie för gång- och cykelväg mellan Örebro och Glanshammar. Örebro kommun har tagit fram ett arbetsmaterial som underlag till prioriteringslista för utbyggnad av cykelnätet i kommunen. Sträckan Örebro - Glanshammar finns med som ett objekt och betraktas av kommunen som viktig. 2.4 Tillämpning av fyrstegsprincipen Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den så kallade fyrstegsprincipen som är en planeringsmetod för att hushålla med resursers och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Tänkbara åtgärder ska analyseras enligt följande fyra steg. 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det övergripande målet för projektet, att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och kollektivtrafiken, kan inte uppnås med åtgärder inom steg Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Den enskilda vägen närmast Örebro föreslås användas för cykling och måste då snöröjas. Skyltningen bör även ses över så att det är blir tydligt att stråket fortsätter på denna väg. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Ny beläggning föreslås på den enskilda vägen. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Ny gång- och cykelväg som binder samman befintliga delsträckor med gång- och cykelväg och upprustning av befintliga busshållplatser föreslås utmed väg

8 3 Förutsättningar 3.1 Vägens funktion och standard Väg 823 är en primär länsväg som börjar i Örebro och fortsätter österut till länsgränsen mot Västmanland där den byter vägnummer till 572. Vägen är utpekad som ett viktigt transportstråk och omledningsväg för E18/E20. Den stora målpunkten för arbetspendlare från Glanshammar är Örebro som ligger cirka 14 km från Glanshammar. Kommunen uppskattar att ungefär 200 personer idag arbetspendlar från Glanshammar till Örebro. Hastigheten är reglerad till 70 km/tim förutom där vägen går genom Rinkaby och Glanshammar där hastigheten är nedsatt till 50 km/tim. Förbi förskolan i Rinkaby är hastigheten nedsatt till 30 km/tim mellan kl Vägbredden varierar mellan 7-9 meter och vägren saknas på hela sträckan. Vägen är ett viktigt kollektivtrafikstråk och trafikeras av tre landsortslinjer med relativt hög turtäthet mellan Glanshammar och Örebro. Separat gång- och cykelväg finns bitvis längs med sträckan, totalt cirka 1,2 km, bland annat öster om Rinkaby kyrka. Trafikverket ansvarar för driften av dessa gång- och cykelbanor. Befintligt gång- och cykelnät finns både mot Örebro och i Glanshammar. Från Norrplan i Örebro ansluter en gång- och cykelväg med god standard fram till den studerade sträckans start. Gång- och cykelvägen slutar öster om en planskild korsning under väg 823, strax norr om trafikplats Munkatorp. Där kan cyklisterna fortsätta cykla österut på en asfaltsbelagd enskild väg, som är cirka 2 km lång, innan de kommer ut till väg 823. Vägen ägs av Örebro kommun men snöröjs inte. Belysning finns utmed väg 823 längs delar av den aktuella sträckan. Genom Rinkaby finns belysning på den norra sidan av vägen fram till kyrkan, där den fortsätter på den södra sidan, österut, utmed den befintliga gång- och cykelvägen. Väster om Glanshammar finns belysning på södra sidan av väg Trafik och användargrupper Trafikmängder I tabell 1 redovisas dagens trafikmängder och prognos för år 2040 på den aktuella sträckan av väg 823. Siffrorna anger det antal bilar som passerar i genomsnitt per dygn under ett år (årsmedeldygnstrafik ÅDT). Delsträcka av väg 823 ÅDT Mätår 2008 Varav tung trafik (%) Prognos för ÅDT år 2040 Prognos för tung trafik 2040 (%) E18/E20 (tpl Munkatorp) - väg Väg väg Väg Väg 817 (Glanshammar) Tabell 1. Trafikmängder på olika delar av väg

9 3.2.2 Olycksstatistik Under perioden har det på den aktuella sträckan av väg 823 totalt inträffat 8 olyckor som orsakat skada och är kända av polis och sjukvården, se figur 2. Av dessa var 2 svåra olyckor. En av olyckorna har inträffat i en korsning och resterande på sträckan. Den dominerande olyckstypen är singelolyckor. Olyckorna är spridda mellan Rinkaby och Glanshammar. En singelolycka med oskyddade trafikanter har inträffat då en cyklist körde ner i diket. Väg 823 Örebro- Glanshammar Olyckor G Rinkaby S S A 823 S V Glanshammar M S 817 Teckenförklaring A = Avsvängningsolycka G1 = Cykel singel M = Mötesolycka S = Singelolycka V0 = Varia (Övrigt/okänt) X = Svår olycka X = Lindrig olycka E18 E20 ± m Figur 2. Olyckor Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar aktuell sträcka med tre linjer (nr 321, 322 och 323) som kör 47 enkelturer på vardagar, 18 enkelturer på lördagar och 10 enkelturer på söndagar. Det finns elva busshållplatslägen utmed väg 823 inom vägplanens område. Standarden på hållplatserna varierar från att bestå av en stolpe vid ett vägskäl eller enbart en bussficka till att vara utrustad med bussficka, upphöjd plattform och busskur. Cykelparkering saknas vid samtliga busshållplatser Oskyddade trafikanter Stråket Örebro-Glanshammar har enligt Kågesons modell (Modell för inventering och planering av cykelvägar, Vägverket Publikation 2007:13) pekats ut som lämplig för utbyggnad av cykelväg. De kriterier som uppfylls enligt modellen är målpunkter för rekreation, cykelturism och befolkningsunderlag längs sträckan. Gång- och cykelbanan får en lokal betydelse och det finns nya potentiella cyklister mellan småorterna på sträckan. Förbättras cykelnätet kan även skolelever cykla säkert till skolan i Glanshammar. Även barn och vuxna kan använda gång- och cykelvägen till förskolan i Rinkaby. Potentialen för nya arbetspendlande cyklister bedöms som liten då invånarantalet i Glanshammar inte är så stort. På de sträckor där separat gång- och cykelväg saknas är trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter mindre god. Väg 823 är smal och saknar vägren samtidigt som hastigheten är reglerad till 70 km/tim vilket gör det otryggt att cykla och gå på vägen. Sikten är mindre god vid smala passager och backkrön. 9

10 3.3 Lokalsamhälle och regional utveckling I Glanshammar bor det drygt 700 personer. Det finns en förskola i Rinkaby och en F-9 skola i Glanshammar. Utmed sträckan förekommer spridd bebyggelse en bit från vägen förutom i Rinkaby och Glanshammar där det är finns mer samlad bebyggelse nära vägen. Den västra delen av väg 823, fram till Gudmunstorp, ligger inom Örebro stads randzon. I nedanstående tabell redovisas aktuella planer som berörs av projektet. Plan Antagen/fastställd/laga kraft Vägplanens beröringspunkter Projektet överensstämmer med plan Översiktsplan Örebro kommun 2010 Antagen Gång- och cykelvägen km 2/350-8/672 Ja 1880-P690 Laga kraft Gång- och cykelvägen km 4/520-4/620 (Projektet tangerar planen) 1880-P91/22 Laga kraft Gång- och cykelvägen km 4/620-4/820 (Projektet tangerar planen) Ja Ja 18-GLA-583 Laga kraft Gång- och cykelvägen km 8/140-8/162 Ja 1880-P675 Laga kraft Gång- och cykelvägen km 8/440-8/519 Ja 1880-P159 Laga kraft Gång- och cykelvägen km 8/519-8/678 Ja 1880-P94/9 Antagen Gång- och cykelvägen km 8/519-8/678 Ja Tabell 2. Kommunala planer. I översiktsplanen för Örebro kommun är den aktuella sträckan markerad som planerad cykelväg. 4 Miljöbeskrivning - befintliga förhållanden 4.1 Bakgrund Länsstyrelsen har beslutat att detta projekt inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet baseras på den förstudie som tagits fram i tidigare skede. Motiveringen till beslutet är att de föreslagna åtgärderna är av begränsad omfattning och genomförs i anslutning till befintligt vägområde. Länsstyrelsens beslut innebär att ingen miljökonsekvensbeskrivning krävs. Istället upprättas en miljöbeskrivning för vägplanen. I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument. I detta avsnitt beskrivs befintliga förhållanden och under avsnitt 6.3 beskrivs de miljökonsekvenser som den nya vägen bedöms komma att medföra under byggnation och när vägen tagits i bruk. 4.2 Landskapsbild Stora delar av berörd sträcka av väg 823 går genom ett öppet jordbrukslandskap med omgivande stora åkermarker. Stora ekar och andra grövre lövträd förekommer längs vägen och i landskapet, bland annat kring Rinkaby kyrka. I väster finns skogsområden med löv- och barrskog. Spridd småhusbebyggelse finns längs hela sträckningen, främst i och kring Rinkaby samt i Glanshammar. 10

11 Figur 3. Väg 823 väster om Rinkaby med kyrkan i bakgrunden. 4.3 Naturmiljö Skyddsvärd natur kring väg 823 redovisas på karta bilaga 1. Inga naturreservat, riksintresseområden för naturvård eller Natura 2000-området finns i anslutning till den berörda sträckan. I väst vid Åkerhagen finns ett skogsområde med naturvärden registrerat av Skogsstyrelsen. Området är en lövrik barrnaturskog, delvis av sumpskogskaraktär. Den del av området som ligger närmast befintlig väg 823 bedöms vara av mindre vikt. Se foto figur 4. Längs sträckan finns diken och odlingsrösen som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken. Dessa är skyddade och ingrepp kräver särskilt dispensbeslut. Dock gäller detta inte för åtgärd som ingår i fastställd vägplan. Se vidare i avsnitt 6.3. Längst i väster finns vidare en allé med skyddsvärda träd vid väg 823. Denna omfattas också av biotopskyddet men allén finns på vägens norra sida och kommer inte att beröras av gång- och cykelvägen som dras på vägens södra sida. Figur 4. Väg 823 vid Gudmunstorp. Längre in i skogen finns område med naturvärden utpekat av Skogsstyrelsen. Uppgift om fynd av hotade och fridlysta arter har erhållits från Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Inga fynd av hotade eller fridlysta arter noteras som bedöms kunna komma att påverkas av den nya gång- och cykelvägen. 11

12 4.4 Kulturmiljö och fornlämningar Väg 823 går igenom ett område med höga kulturhistoriska värden. Kring Rinkaby korsar väg 823 ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården, se karta bilaga 1. Området, Äsplunda från Hjälmaren upp till Rinkaby, innehåller ett storskaligt odlingslandskap med herrgård, sockenkyrka och flera järnåldersgravfält. Ytterligare ett riksintresseområde finns i Glanshammar direkt öster om berörd vägsträcka. Miljön längs vägen är rik på fornlämningar. Inför planeringen av den nya gång- och cykelvägen har en arkeologisk utredning genomförts. Etapp 1 av utredningen finns redovisad i rapport (Arkeologigruppen 2014). Etapp 2 som omfattar utredningsgrävningar i berörda objekt har utförts men rapporten har ännu inte publicerats. I tabell 3 i avsnitt samt på karta bilaga 1 redovisas de fornlämningar som är kända samt objekt som i etapp 1 av utredningen identifierats som möjliga fornlämningar. Redovisning i objektstabellen baseras på information från Riksantikvarieämbetet och underhandsinformation från Arkeologigruppen. Sammantaget har sju platser omfattats av etapp 2 varvid flera platser har kunnat avföras från fornlämningslistan. 4.5 Vattenmiljö och vattenresurser Det berörda området avvattnas söderut till Hjälmaren. Det största vattendraget är Äverstaån som korsar vägen i öster. Vattenmyndigheten klassar ån som en vattenförekomst (SE ). Medelvattenföringen i Äverstaån är beräknad till 0,48 m 3 /s. Vattendraget har måttlig ekologisk status på grund av morfologiska förändringar och övergödning. För att uppnå god ekologisk status behövs ytterligare utredning om de morfologiska förändringarna samt åtgärder för att lösa övergödningsfrågan. Det bedöms ta lång tid att uppnå god status och en tidsfrist fram till 2021 gäller för att uppnå normen. Åtgärder som kan försämra statusen är inte tillåtna. I övrigt finns några mycket små vattendrag som korsar vägen. Dessa är inte klassade som vattenförekomster. Längs sträckan finns flera markavvattningsföretag/dikningsföretag som tillkommit för att torrlägga mark, främst för jordbruksändamål. Företagens båtnadsområden, dvs. de områden som avvattnas genom fastställda dikningsåtgärder redovisas på karta figur 5. Om företagen påverkas kan detta eventuellt kräva tillstånd från mark-och miljödomstolen. Längs sträckan finns inga områden med stora grundvattentillgångar (grundvattenförekomster) men det finns enskilda vattenbrunnar vid flera bostäder längs sträckan enligt SGU:s brunnsregister. Strandskyddet enligt 7 kap miljöbalken syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskydd råder inom 100 m från sjö eller vattendrag. Dock omfattas inte de minsta vattendragen (enkelstreckade på fastighetskartan) enligt länsstyrelsens beslut vilket innebär att det på den nu aktuella vägsträckan endast är Äverstaån som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. 12

13 Rinkaby E18 E Glanshammar Väg 823 Markavvattningsföretag Ny gång- och cykelväg Båtnadsområde Vattendrag ± m Figur 5. Markavvattningsföretag längs väg

14 4.6 Buller och luftföroreningar från vägtrafiken Utmed väg 823 finns hus utspridda längs i stort sett hela sträckan med störst andel hus närmast vägen i Rinkaby och Glanshammar. Trafikbelastningen på den aktuella sträckan uppmättes under 2008 till mellan och 950 (räknat från E18/E20 till Glanshammar) fordon/årsmedeldygn (ÅDT). Med dessa trafikmängder ligger bullernivåerna vid närbelägna bostäder under de riktvärden för trafikbuller som fastställts av riksdagen (infrastrukturpropositionen prop. 1996/97:53). Det bedöms inte heller ske någon väsentlig ökning av trafiken av motorfordon på vägen varför dessa riktvärden inte heller i framtiden bedöms komma att överskridas. Det finns inte heller någon risk för höga halter av luftföroreningar från trafiken. 4.7 Förorening i mark och vatten I närheten av befintlig väg finns två platser identifierade som potentiellt förorenade områden enligt länsstyrelsens databas. Längst i väster, norr om vägen, ligger en före detta avfallsdeponi med riskklass 2 och mitt på sträckan vid Ekbacken finns ett mindre avloppsreningsverk som inte är riskklassat. Inget av dessa bedöms kunna påverka projektet. Enligt miljökontoret finns inga kända registrerade olyckor om läckage av diesel eller liknande längs väg 823 mot Glanshammar. Tjära kan förekomma i vägens befintliga beläggning. Ett prov har tagits i detta påvisades låga halter. Det kan också finnas markföroreningar som inte är kända. 4.8 Geotekniska förutsättningar Befintlig väg 823, mellan Örebro och Glanshammar, går omväxlande genom skogs- och åkermark där man i högsta möjliga mån utnyttjat partier med morän och fastmark för vägsträckningen. Då planerad gång- och cykelväg i stort sett följer väg 823 kommer den att gå både genom områden med berg och lera. På vissa delar av sträckan är det kuperat med fastmark på höjderna och lera i svackorna med en del stående ytvatten. Största lerdjup på sträckan är vid bron över Äverstaån med upp till 13 m lera, där gång- och cykelvägen kommer att ligga på bank. I övrigt finns det i jorden och i omgivningarna mycket sten och block. Jorden i fastmarken består huvudsakligen av siltig sandig morän. 5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1 Val av lokalisering Det finns inga alternativa lokaliseringar för projektet och därmed har inget val och beslut om lokaliserings genomförts. 5.2 Val av utformning Gång- och cykelväg En ny gång- och cykelväg föreslås på den södra sidan av vägen på de sträckor där befintlig gång- och cykelväg saknas. På den södra sidan finns det fler anslutande vägar vilket gör gång- och cykelvägen mer tillgänglig för de boende utmed sträckan. Gång- och cykelvägen placeras med varierande avstånd till befintlig väg längs de sektioner som anges i figur 7, 8 och 9. Där det finns gott om utrymme föreslås ett avskiljande dike anläggas mellan väg 823 och den nya gång- och cykelvägen. 14

15 Figur 7. Typsektion med avskiljande dike. Figur 8. Typsektion där gång- och cykelvägen byggs intill väg 823. Vid smala passager, t.ex. på tomtmark, föreslås en upphöjd gång- och cykelväg med smalare sektion, kantstöd intill väg 823 och stödmur mot befintlig terräng. Figur 9. Typsektion med stödmur. 15

16 På bron över Äverstaån smalnas befintlig körbana av något till förmån för gång- och cykelbanan. Figur 10. Gång- och cykelbana över Äverstaån. 16

17 Busshållplatser Nedan beskrivs vilka åtgärder som föreslås för respektive busshållplatserna utmed sträckan. Busshållplatsernas lägen finns redovisade på illustrationskartorna 101C C0206. För utformningen av busshållplatserna se typritning 101T0402. Myrö Busshållplatsen förses med upphöjd plattform på södra sidan, uppställningsyta för cyklar på samma sida som gång- och cykelvägen. Solbaddet Busshållplatsen förses med upphöjd plattform på båda sidor, uppställningsyta för cyklar på båda sidor. Befintlig busskur på norra sidan, i riktning mot Örebro, behålls. Solberga Busshållplatsen behålls i med befintlig utformning. Rinkaby kyrka Busshållplatsen förses med upphöjd plattform på norra sidan. Befintlig busskur på norra sidan, i riktning mot Örebro, behålls. Nedergårda Busshållplatsen tas ur bruk. Kolja Busshållplatsen förses med upphöjd plattform på båda sidor, uppställningsyta för cyklar på cyklar på samma sida som gång- och cykelvägen. Befintlig busskur på norra sidan, i riktning mot Örebro, behålls. Husby Busshållplatsen tas ur bruk. Storsicke Busshållplatsen tas ur bruk. Höjen Busshållplatsen tas ur bruk. Långmarkavägen Busshållplatsen förses med upphöjd plattform på båda sidor, uppställningsyta för cyklar på samma sida som gång- och cykelvägen. Befintlig busskur på norra sidan, i riktning mot Örebro, behålls. Hagavägen Busshållplatsen tas ur bruk. Avvattning Dagvatten från vägen och omkringliggande åkermark och naturmark rinner i diken söderut till Hjälmaren vilket det även kommer göra efter utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Bäckar och vattendrag leds under befintlig väg i trummor. Trummorna förutsätts vara dimensionerade för uppströms genererat terrängvatten och förlängs, i de fall där så är nödvändigt, med samma dimension som befintlig trumma. I övrigt hänvisas till Tekniskt PM avvattning. Sektion Typ Dimension Åtgärd 3/152 Betong 600 Förlängs 3/614 Betong 500 Förlängs 3/740 Betong Oklar Förlängs 4/405 Korrugerat stål-14 Ca 2500 Förlängs 7/010 Betong 600 Förlängs Tabell 3. Trummor som förlängs. 17

18 5.3 Hänsyn och anpassning till miljön Vid upprättandet av vägplaneförslaget har hänsyn tagits och anpassningar gjorts till landskapsbilden, omgivande bostäder och tomter samt till natur- och kulturvärden i enlighet med 13 väglagen och miljöbalkens bestämmelser. Dessa värden har bland annat beaktats vid val av sida för den nya gång- och cykelvägen. Vägplanen innebär påverkan och intrång gällande en del av dessa värden vilket inte går att undvika. Se vidare avsnitt 6.3 nedan. 5.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I vägplanen föreslås inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som ska fastställas. 6 Effekter och konsekvenser av projektet 6.1 Trafik och användargrupper Komfort I detaljutformningen av gång- och cykelvägen har stor vikt lagts på att skapa ett prioriterat och kontinuerligt stråk. Gång- och cykelvägens följer till större del samma plan- och profilgeometri som väg 823. Gång- och cykeltrafikanterna får på det sättet likvärdig komfort som biltrafiken. En negativ konsekvens av gång- och cykelvägen läge direkt intill väg 823 är att de oskyddade trafikanterna riskerar att utsättas för smuts- och vattenstänk från motortrafiken. Komforten för gång- och cykeltrafikanter bedöms totalt sett öka när de får ett eget separerat utrymme att färdas i Framkomlighet En separat gång- och cykelväg kommer att förbättra framkomligheten och tillgängligheten betydligt för oskyddade trafikanter. Motortrafiken får bättre framkomlighet längs väg 823 då gång- och cykeltrafiken avskiljs från vägen. I övrigt blir framkomligheten för motortrafiken i stort sett oförändrad då vägbredden endast ändras på bron över Äverstaån och linjeföringen inte förändras Kapacitet Gång- och cykelvägen bedöms ge ökad kapacitet för pendling med cykel mellan Örebro och Glanshammar samt till angränsande bebyggelseområden. Kapaciteten för motortrafiken blir oförändrad Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat gång- och cykelväg, till skillnad från idag då de är hänvisade till körbana som även används av motortrafiken. Risken för farliga situationer eller påkörning av oskyddade trafikanter på vägbanan minskar. Möjligheten att på ett säkert sätt ta sig till busshållplatserna utmed sträckan förbättras då gång- och cykelvägen ansluts till dem Barnkonsekvenser Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken som inte har samma möjligheter som vuxna att klara av komplicerade trafiksituationer. Att då färdas på en körbana som är gemensam för bilister, fotgängare och cyklister innebär en stor trafiksäkerhetsrisk. En separat gång- och cykelväg ökar inte bara säkerheten utan även möjligheten för barn att på egen hand cykla eller gå längs den aktuella sträckan. 6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Den nya gång- och cykelvägen samt om-/ nybyggnad av busshållplatser har ingen påverkan på den regionala utvecklingen. Däremot påverkas den lokala utvecklingen positivt för oskyddade trafikanter och kollektivtrafikresenärer. 18

19 6.3 Miljö och hälsa Hälsa och säkerhet Bra gång- och cykelvägar leder till att fler människor kan känna sig lockade av att ställa bilen hemma och antingen gå eller cykla dit de ska. Det i sin tur leder till mindre utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser, minskat trafikbuller samt till ökad motion som bidrar till en bättre allmän hälsa. Risken för olyckor för de oskyddade trafikanterna minskar Natur- och kulturmiljö Den nya gång- och cykelvägen kräver intrång i skogs- och jordbruksmark vilket kan påverka de värden som finns i dessa marker. Vid Åkerhagen i väster anläggs den nya vägen i anslutning till ett sumpskogsområde med naturvärden som är utpekat av Skogsstyrelsen. Dock bedöms de delar som tas i anspråk i direkt anslutning till den befintliga vägen inte ha speciella värden. Nytt vägområde ligger också utanför Skogsstyrelsens avgränsning av det skyddsvärda området. Tre odlingsrösen/murar samt tre små vattendrag/diken som korsar väg 823 kommer att beröras och delvis tas i anspråk. Dessa är klassade som skyddade biotoper enligt 7 kap miljöbalken och är av värde för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Se tabell 4. Vattendragen/dikena tas i anspråk av nya/förlängda trummor för gång- och cykelvägen. Intrånget bedöms som obetydligt och genom skyddsåtgärder (se avsnitt 6.6) bedöms liten påverkan uppkomma under byggtiden. Vad gäller odlingsrösen/murar medför vägplanen att delar av dessa måste tas bort vilket är en liten negativ konsekvens för naturmiljön. För att minska konsekvenserna bör de stenar som tas bort, om möjligt, läggas upp i anslutning till befintligt röse eller på annan lämplig närliggande plats. Ett av de berörda rösena ses på foto figur 11. Sektion Typ Åtgärd för vägen Hänsyn och skyddsåtgärder 3/152 Dike/vattendrag Förlängning av korsande trumma. Minimera grumling i byggskedet. Ej vandringshinder för vattenlevande organismer. 3/614 Dike/vattendrag Förlängning av korsande trumma. Minimera grumling i byggskedet. Ej vandringshinder för vattenlevande organismer. 3/740 Dike/vattendrag Förlängning av korsande trumma. Minimera grumling i byggskedet. Ej vandringshinder för vattenlevande organismer. 4/405 Dike/vattendrag Förlängning av korsande trumma. Minimera grumling i byggskedet. Ej vandringshinder för vattenlevande organismer. 7/010 Dike/vattendrag Förlängning av korsande trumma. Minimera grumling i byggskedet. Ej vandringshinder för vattenlevande organismer. 7/800 Stenröse Delar av röset måste tas bort för att anlägga gång- och cykelvägen. 7/900 Stenröse Delar av röset måste tas bort för att anlägga gång- och cykelvägen. 8/100 Stenröse Hela röset måste tas bort för att anlägga gång- och cykelvägen. Tabell 4. Skyddade biotoper som påverkas av vägprojektet De stenar som tas bort bör, om möjligt, läggas upp i anslutning till befintligt röse eller på annan lämplig närliggande plats. De stenar som tas bort bör, om möjligt, läggas upp i anslutning till befintligt röse eller på annan lämplig närliggande plats. De stenar som tas bort bör, om möjligt, läggas upp i anslutning till befintligt röse eller på annan lämplig närliggande plats. Arbetet kommer att bedrivas inom områden som omfattas av strandskydd vid Äverstaån (se avsnitt 4.5). Projektet bedöms inte komma att omfatta några åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter eller som hindrar allmänhetens tillträde till strandområde. Detta innebär att inga undantag från detta förbud erfordras i denna vägplan. Se vidare i avsnitt

20 Figur 11. Foto stenröse en skyddad biotop - som delvis tas i anspråk av den nya vägen. Vägen kommer att medföra intrång i ett antal fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. Arkeologisk utredning har genomförts (Arkeologigruppen 2014 respektive 2015). Några fornlämningar kommer att behöva tas bort. Vidare undersökningar av dessa måste göras. Vid Rinkaby ingår utbyggnad av en busshållplats på vägens norra sida. Den yta som berörs har inte omfattats av den arkeologiska utredningens etapp 2 varför denna behöver kompletteras avseende denna plats. Se tabell 5, på sidan 21, med förslag till fortsatta åtgärder. Beslut om dessa fattas av länsstyrelsen. En mindre del av gång- och cykelvägen anläggs inom riksintresseområde för kulturmiljön vid Rinkaby. Ingen påverkan av betydelse bedöms uppkomma. Sammantaget bedöms vägplanen medföra små konsekvenser för natur- och kulturintressen. 20

21 Obj nr Riksantikvarieämbetet nr Beskrivning Status/ Statusförslag Kommentar och förslag 1 Hägnad, stensträng. Fornlämning Berörs ej. 2 Rinkaby 78:1 Hålväg 12 meter lång. Fornlämning Berörs ej. 3 Rinkaby 14:1 Gravfält. Fornlämning Berörs ej. 4 Boplatsläge, 100 x 22 meter. Möjlig fornlämning Berörs ej. 5 Hägnad, stenmur på båda sidor om vägen. Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej. 6 Boplatsläge 45 x 20 meter. Möjlig fornlämning Berörs ej. 7 Rinkaby 89 Boplats, okänd utbredning 50 x m. Fornlämning Berörs ej. 8 Rinkaby 47:1 Ristning, sentida på berghäll, tre bokstäver och under dessa ett horisontellt steck :FHE. Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej. 9 Rinkaby 88 Härd. Bevakningsobjekt Berörs ej. 10 Rinkaby 57:1, Rinkaby 96 Hög, oregelbundet oval 12x10 m, bortgrävd hög samt stensättningslikande lämning. Fornlämning Förundersökning. 11 Boplatsläge, 60x115 meter. Möjlig fornlämning Förundersökning. 12 Boplatsläge, 110x70 meter. Möjlig fornlämning Förundersökning. 13 Boplatsläge, 175x100 meter. Möjlig fornlämning Förundersökning, södra sidan. 13Ö Boplatsläge. Möjlig fornlämning Förundersökning, östra delen. 14 Boplatsläge, 210x100 meter stort. På delvis uppodlad åkermark och delvis igenlagd åker. 15 Bytomt. Rinkaby bys allmänning enligt äldre kartmaterial. Möjlig fornlämning Möjlig fornlämning Berörs av busshållplats. Utredning etapp 2 krävs. Berörs ej. 16 Rest efter äldre väg. Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej. 17 Boplats, 45x20 meter. Möjlig fornlämning Berörs ej. 18 Boplatsläge, 330x100 meter. Möjlig fornlämning Förundersökning, delar av området. 19 Boplatsläge, 230x100 meter. Möjlig fornlämning Möjlig fornlämning. Förundersökning söder om vägen. 20 Glanshammar 32:1, 32:2 Hög, rest av i övrigt bortodlat gravfält. Nyupptäckt grav och boplatslämningar Fast fornlämning Troligen begränsande förundersökning. 21 Läge för bro/vad/äldre väg. Möjlig fornlämning norr om vägen 22 Väg. Rest efter en äldre väg 75 meter lång. Övrig kulturhistorisk lämning Ingen åtgärd söder om vägen. Ingen åtgärd. 23 Glanshammar 36:1 Domarring bestående av nio resta stenar. Fast fornlämning Berörs ej. 24 Lägenhetsbebyggelse. Möjlig fornlämning Ok så länge inte husgrunder berörs. Tabell 5. Arkeologiska objekt längs sträckan. 21

22 6.3.3 Mark och vatten Vid arbete i och vid vattendrag ingår åtgärder för att minimera grumling och annan påverkan. Därigenom bedöms ingen eller bara helt obetydlig påverkan uppkomma på de vattendrag där nya eller förlängda vägtrummor anläggs. Se vidare avsnitt 6.6. I bäcken väster om Rinkaby kommer befintlig vägtrumma att förlängas i det vattendrag som omfattas av dikningsföretaget Esplunda och Sjögesta m fl. byar samt Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsföretag. Trumman dimensioneras och anläggs så att ingen påverkan på avvattningsförhållandena kan uppkomma. Längre österut finns Äverstaåns torrläggningsföretag samt Husby dikningsföretag men ingen åtgärd berör de vattendrag som avvattnar dessa företag. Närbelägna dricksvattenbrunnar kan påverkas under byggtiden vilket kräver att dessa kontrolleras före och efter byggnationen. Se vidare avsnitt 6.6. Sammantaget bedöms vägplanen medföra små eller obetydliga konsekvenser för omgivande mark och vatten Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Fastställd vägplan innebär att separat dispens enligt 7 kap miljöbalken för dispenspliktiga åtgärder inom biotopskyddsområde (7 kap 11 miljöbalken) eller inom strandskyddsområde (7 kap 15 miljöbalken) inte krävs för de åtgärder som beskrivits i planen. Undantag från förbud redovisas på plankartan. Skyddade biotoper som omfattas av denna vägplan är dels tre diken/små vattendrag i odlingslandskapet som kommer att korsas av den nya gång- och cykelvägen där nya trummor anläggs, dels tre odlingsrösen/murar som delvis kommer att behöva tas bort för att dra fram den nya vägen. Berörda objekt finns redovisade och konsekvensbedömda ovan i avsnitt Inga åtgärder kommer att vidtas som omfattas av förbud inom strandskyddsområde enligt 7 kap 15 miljöbalken. 6.4 Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Det har inte gjorts någon samhällsekonomisk kalkyl för detta projekt. En sammanfattande samhällsekonomisk bedömning är att anläggandet av en gång- och cykelväg innebär en stor anläggningskostnad som uppvägs av att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar markant. Om en svår olycka eller dödsolycka där en oskyddad trafikant är inblandad kan undvikas så bedöms det uppväga anläggningskostnaden. 6.5 Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Örebro kommun planerar att detaljplanelägga området mellan befintlig gång- och cykelväg som slutar vid trafikplats Munkatorp och befintlig gång- och cykelväg som börjar vid Gudmunstorp. I detaljplanen kommer en ny gång- och cykelväg ingå. 22

23 6.6 Påverkan under byggnadstiden Under kommande byggskedet kan störningar uppkomma som orsakar olägenheter för människors hälsa och miljön, t.ex. buller, vibrationer och damning. Föroreningar kan spridas till mark, yt- och grundvatten. Arbete i och nära vattendrag kan orsaka grumling och andra skador. Skador kan uppkomma på närliggande natur- och kulturintressen. I byggskedet kommer krav att ställas på entreprenören avseende skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera risken för påverkan på människors hälsa och miljön. Bland annat gäller att entreprenören ska upprätta en miljöplan som redovisar den miljöanpassning som genomförs och de skyddsoch kontrollåtgärder som vidtas. Nedan redovisas förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera påverkan: Allmän aktsamhet ska iakttas i byggskedet. Om kulturlämningar, markföroreningar eller stenkols tjära påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och berörda myndigheter kontaktas. Om befintlig vägbeläggning rivs bör förekomsten av tjära bevakas under schaktarbeten. Eventuella föroreningar som påträffas hanteras på föreskrivet sätt. Om det under arbetets gång upptäcks att marken är förorenad ska tillsynsmyndigheten underrättas. Naturvårdsverkets allmänna råd om byggbuller ska följas och om olägenheter uppstår ska åtgärder vidtas. Arbeten i närheten av bostäder ska i möjligaste mån utföras dagtid. Information bör ges till närboende och övriga berörda när störande arbeten är på gång. Närbelägna dricksvattentäkter (inom 1oo m) kontrolleras innan arbetet påbörjats och när arbetet har avslutats. Ytor för upplag och etablering ska inte placeras inom 100 m från dricksvattenbrunn eller 50 m från vattendrag och anordnas på sådant sätt att risken för störningar, skador och olägenheter minimeras. Bränslen och kemikalier ska förvaras på ett säkert sätt. I det fall läckage uppstår ska åtgärder vidtas och material finnas till hands för att ta hand om föroreningen. Uppställningsplatser för maskiner och förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag, brunnar eller andra vattenresurser. Vid behov ska närbelägna fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar skyddsmarkeras eller stängslas in så ingen skada kan uppkomma. Närbelägna träd och annan skyddsvärd vegetation skyddas under byggtiden. Skydd kan ske genom brädning, stängsling eller skyddsmarkering. Observera att även trädens rotsystem kräver ska skyd das. Arbete i och nära vatten ska ske med metoder som minimerar grumling. Befintligt vegetationsskikt nära vattendrag ska hållas så intakt som möjligt. Vattendrag får inte köras över av arbetsmaskiner annat än via körplåt, bro eller annan åtgärd som skyddar vattendraget och det närmaste vegetationsskiktet. Avbaningsmassor sparas och används för täckning av diken och slänter så att återetablering av befintlig vegetation gynnas. 23

24 7 Samlad bedömning 7.1 Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Projektet bedöms väl uppfylla de transportpolitiska målen. Gång- och cykelvägen bidrar till att ge även oskyddade trafikanter god tillgänglighet utmed den aktuella sträckan. Gång- och cykelvägen ger förutsättningar för att fler ska välja att cykla istället för att ta bilen, vilket leder till mindre belastning på miljön och ökad folkhälsa. 8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler När en verksamhet ska bedrivas som kan ha inverkan på miljön eller människors hälsa ska hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken följas. Genom att ta hänsyn till dessa vid planering kan negativa effekter förebyggas och miljöhänsynen öka. Trafikverket har som nationell väghållare en mycket god kunskap som garanterar skydd för människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter i det aktuella fallet. Trafikverket har utrett vilka natur- och kulturmiljöintressen som finns i anslutning till vägen och beaktat dessa vid projekteringen av vägen. Syftet med projektet är vidare bland annat att öka trafiksäkerheten för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön samt förbättrar möjligheten till miljövänliga transportmedel. Genom att befintlig infrastruktur förbättras ur bland annat trafiksäkerhetssynpunkt anses projektet också följa både hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen. De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. 8.2 Planens överensstämmelse med miljökvalitetsnormer Vägen korsar Äverstaån som är en ytvattenförekomst men inga ingrepp görs i anslutning till ån. Ingen påverkan på normen uppkommer. Inga andra yt- eller grundvattenförekomster finns i anslutning till vägen. Miljökvalitetsnormer för luft eller buller berörs inte av projektet. 24

25 8.3 Hushållning med mark och vatten Mark och vatten skyddas genom bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken. Särskild skydd gäller för områden som är av riksintresse. Den nya vägen kräver visst intrång i jord- och skogsbruksmark. Den nya vägen bedöms vara ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på annan plats. Vägen dras genom område som är av riksintresse för kulturmiljön vid Rinkaby kyrka. Gång- och cykelvägen medför ett litet ingrepp i anslutning till befintlig väg och de åtgärder som vidtas kommer inte att medföra någon påtaglig skada på områdets värden. Inga andra riksintresseområden eller Natura 2000-områden berörs av vägplanen. 9 Markanspråk och pågående markanvändning 9.1 Vägområde för allmän väg Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar ny gång- och cykelväg utmed väg 823 samt utrymme för de busshållplatser som ingår i vägplanen. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på södra sidan om väg 823 som är 2 m i skogsmark, 0,5 m på åker/betesmark och 0 m på tomtmark. På plankartorna framgår nytt vägområde för väg 823. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca m 2 och redovisas på plankartorna. 25

26 9.2 Vägområde inom detaljplan Sex detaljplaner berörs, se tabell 4. Plan Kommun Förklaring 1880-P690 Örebro Området som berörs är mellan km 4/520-4/620. Projektet tangerar planen. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats P91/22 Örebro Området som berörs är mellan km 4/620-4/820. Projektet tangerar planen. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats. 18-GLA-583 Örebro Området som berörs är mellan km 8/140-8/162. Projektet påverkar allmän platsmark men strider inte mot planens syfte. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats P675 Örebro Området som berörs är mellan km 8/440-8/519. Projektet påverkar allmän platsmark men strider inte mot planens syfte. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats P159 Örebro Området som berörs är mellan km 8/519-8/678. Projektet påverkar allmän platsmark men strider inte mot planens syfte. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats P94/9 Örebro Området som berörs är mellan km 8/519-8/678. Projektet påverkar allmän platsmark men strider inte mot planens syfte. Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Tabell 6. Förklaring om hur detaljplanen påverkas av vägprojektet. 9.3 Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att ca m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, se plankartorna. Områdena kommer att användas för att tillfälligt kunna nyttja mark t.ex. för att komma åt vid sprängning eller för att tillgång till ett extra markområde för t.ex. transporter och etableringar. Marken kommer att tas i anspråk i samband med att entreprenaden startar och lämnas åter när entreprenaden är slut. Ersättning utgår även för detta markområde. Sektion H 3/927-3/950 H 4/367-4/526 H 8/235-8/285 Förklaring Upplag, gäller under byggtiden, dock längst 1 månad efter slutbesiktning. Förlängning av trumma. Upplag, gäller under byggtiden, dock längst 1 månad efter slutbesiktning. Etablering, gäller under byggtiden, dock längst 1 månad efter slutbesiktning. Tabell 7. Förklaring av vad den tillfälliga nyttjanderätten är tänkt att användas till. V=vänstra sidan av vägen, H=högra sidan av vägen. 10 Fortsatt arbete 10.1 Anmälningar och tillstånd Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken bedöms krävas för ny vägtrumma i bäck väster om Rinkaby. Intrång i fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar som följer av planens genomförande kräver tillstånd/samråd med länsstyrelsen. Påträffas okänd kulturhistorisk lämning ska arbetet stoppas och länsstyrelsen kontaktas för beslut om vidare åtgärd. För etableringsplatser eller uppläggning av massor i naturmark på annan plats än angivet på plankartorna krävs samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 miljöbalken och 2 kap 10 kulturmiljölagen. Om överskottsmassor avses användas för anläggningsändamål på annan plats än inom fastställt vägområde krävs anmälan till kommunens miljöförvaltning enligt 9 kap miljöbalken. 26