regiongavleborg.se Kulturplan Gävleborg
Vårt kulturliv skapar livskraft I din hand håller du populärversionen av Region Gävleborgs kulturplan för 2016 2018. Den rymmer de breda penseldragen vad gäller politiska ambitioner och viljan med den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen är ett verktyg för samverkan mellan olika aktörer så att kulturlivet i Gävleborg stärks. Vår förhoppning är att du som läser den får en ökad förståelse för den regionala kulturpolitiken och kulturplanens prioriteringar. När vissa områden och perspektiv prioriteras extra konkretiseras regionens mål och så säger det något om vår tid och dess behov. Region Gävleborg vill genom kulturplanens prioriteringar bidra till ett aktivt kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang. Ett rikt och levande kulturliv är nödvändigt och självklart för en hållbar samhällsutveckling i Gävleborg. Den regionala kulturpolitiken stärker folkbildningen och folkrörelsen, förbättrar folkhälsan, ökar länets attraktivitet, främjar innovation och hållbar utveckling. 2 Text & grafisk form Kristina Nylander, Rikard Samuelsson, Sofia Guerrero & Sara Asplund, kommunikationsenheten, Region Gävleborg Tryck Gävle Offset FOTO PÅ OMSLAGET Andes Friberg, Karin Anderung, Albin Bogren, Camilla Lucchesi, Johanna Syrén, Michael Müller, Alexander Lindström, Riksteatern Gävleborg, Folkteatern Gävleborg, Länsmuseet Gävleborg, Gävle Symfoniorkester
»Med kultur bygger vi sammanhang och gemenskap. Foto Kristina Nylander Alf Norberg ordförande i Kultur- och Kompetensnämnden Värdet av kultur Kulturen har sitt egenvärde, det är en grundläggande utgångspunkt för vårt kulturpolitiska arbete! Själv anser jag att om man är överens om att kulturens egenvärde är själva utgångspunkten så är det inte fel att låta kulturen göra nytta inom olika samhällsområden. Vi kan konstatera att kultur skyndar på tillfrisknandet bland våra patienter och kan även genom sin positiva påverkan på folkhälsan förhindra att man blir patient. Kulturen kan bidra till samhällsutveckling och tillväxt (självklart på ett hållbart sätt). Kulturen sätter fokus på aktuella samhällsfrågor. I kultur- och kompetensnämnden har vi bland annat prioriterat kultur som ett verktyg för integration, det är ett alldeles utmärkt exempel på hur kulturen kan bidra positivt i en viktig och angelägen samhällsfråga. Det är också viktigt att komma ihåg att kulturen är dynamisk och befinner sig i ständig förändring, kulturen tar intryck av den samtid den verkar i och vår samtid kommer att bli någon annans dåtid. En utveckling av kulturen är både oundviklig och spännande. Med kultur bygger vi sammanhang och gemenskap, med kultur byggs inga murar, dom rivs! 3
Regional kulturpolitik I en tid och ett län som utmanas av nya och snabba samhällsförändringar samt stark påverkan från omvärlden behövs kultur som kan ge perspektiv och insikter. Verksamheter som stärker människors förmåga att möta och ta tillvara dessa förändringar. Kulturen ger människor redskap att bättre förstå sig själva och sitt samhälle, att påverka och att öka kommunikationen mellan individer och grupper samt ge människor möjlighet att utveckla sina skapande förmågor. Regionens kulturpolitiska mål är att: möta människors behov av kulturupplevelser öka tolerans och mångfald förklara, inkludera och skapa delaktighet i samhället utmana det etablerade och vitalisera demokratin bidra till kreativitet, nya idéer och nya kulturella uttryck skapa likvärdiga förutsättningar för kulturlivet i Gävleborg 4
Nationell kulturpolitik De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den kulturpolitik som bedrivs regionalt. Med sina olika inriktningar samspelar de nationella och de regionala målen och bidrar till varandras uppfyllelse. De nationella målen uttrycks på följande sätt: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. kvalitet och konstnärlig förnyelse ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan barns och ungas rätt till kultur För att nå målen är det kulturpolitikens uppgift att ge bra förutsättningar för: allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Foto Anders Friberg 5
Foto Albin Bogren Olika perspektiv på kulturen För de kulturverksamheter som styrs av kulturplanen ingår uppdraget att särskilt arbeta med barn och unga, kvalitet, jämlikhet och jämställdhet, miljö, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dessa perspektiv är prioriterade. Barn och unga - kulturplanens viktigaste målgrupp De regionala kulturverksamheterna ska främja barns och ungas tillgång till ett kulturliv och ge dem redskap att pröva och forma sin identitet genom konstnärliga uttryck. Kvalitet Kulturverksamheternas strävan efter hög konstnärlig kvalitet innebär en ständigt pågående diskussion, både i organisationerna och tillsammans med länsinvånarna. Jämlikhet och jämställdhet Den regionala kulturpolitiken riktar sig till Gävleborgs alla invånare. Alla människor har rätt till kulturlivet som deltagare och skapare oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och könsuttryck, funktionalitet, religion och ålder. Miljö De regionala kulturverksamheterna ska ständigt arbeta för att göra så liten miljöpåverkan som möjligt. Tillgänglighet för personer med funktionsvariationer För de regionala kulturverksamheterna ska det vara en självklarhet att tillgängliggöra länets kulturliv för alla, oavsett funktionalitet. 6
Så kan vi utveckla kulturlivet! Utvecklingsområdena kan förändras från en kulturplan till nästa för att svara upp mot aktuella förändringar i samhället. I denna kulturplan har följande sju områden identifierats som särskilt viktiga och intressanta för utvecklingen av kulturlivet i Gävleborg. På de följande sidorna gör vi nedslag i länet och lyfter ett exempel på projekt inom varje utvecklingsområde. Mångfald av berättelser Att vara hbtq på landsbygden - går det? Mattias Brunn berättar hur Folkteatern tar upp frågan. Kultur för integration Lars Berglund på Hälsinglands museum beskriver hur de fortsätter arbetet med integration. Digitaliseringens möjligheter & utmaningar Camilla Larsson på Arkiv Gävleborg arbetar med att göra arkivet digitalt tillgängligt för bland annat gymnasieskolor Kultur, hälsa & livskvalitet Ingela Jönsson på Länsmuseet Gävleborg har arbetat med ett projekt som resulterade i utställningen Extra allt. Att överbrygga geografiska avstånd Agneta Svens på Riksteatern Gävleborg berättar om hur de sprider teater på finska i Gävleborg. Kulturella & kreativa näringar Dag Björkling berättar om hur det är att vara anställd vid Gävle symfoniorkester. Läsfrämjande Inom Region Gävleborg driver Christine Wennerholm, Erik Anderman och Elenor Noble ett läsfrämjande projekt som kombinerar både bild och text. 7
Mångfald av berättelser De många olika berättelser som finns i Gävleborg måste påverka de regionala kulturverksamheterna vad gäller innehåll, men också i fråga om organisation och arbetsmetoder Att leva sitt liv fullt ut Att vara hbtq på landsbygden - går det? Eller måste en flytta till en större stad för att bli hel som människa? Det är frågor som Mattias Brunn, ny konstnärlig ledare för Folkteatern, ställer sig. I samarbete med Riksteatern beger han sig ut på turné i landet för att samla in berättelser om hur det är att vara hbtq-person på landsbygden. Mattias har tidigare arbetat med teaterföreställningar om maskuliniteter, sexualitet och maktstrukturer, vilket har lett fram till det aktuella projektet. Vi träffar personer som bor på landsbygden för att prata om deras upplevelse om att bo på en mindre ort sedan man kommit ut. Utifrån berättelserna skriver vi sedan en föreställning som går under namnet Landet inuti med premiär i mars 2017, säger Mattias. Tanken är att föreställningen ska sättas upp i de orter i landet där de tidigare varit för att samla in berättelserna. Vi vill söka personliga upplevelser och erfarenheter om hur det egentligen ser ut. Vem blir jag om jag kommer ut på min hemort? Att förväntas flytta om en bor på en liten ort, att inte kunna leva fullt ut som HBTQ-person där är det verkligen sant? Det här intresserar mig. Och idéer om vilken sorts människa jag måste vara om jag bor på landsbygden? Vad händer om jag bryter mot den bilden? Det är viktigt att förtydliga att vi inte skriver berättelsen om den som blev kvar på sin hemort utan tvärtom den som valt att stanna, att bo där för att den vill utan andras projektioner om offer, ett objekt, hen den 8
»Det vore fantastiskt om det skapades ett nätverk genom vårt projekt! Mattias Brunn konstnärlig ledare Foto Folkteatern Gävleborg homosexuella som blev kvar, utan vi ska alla vara subjekt i våra egna liv, säger Mattias. Urbanisering kontra landsbygd Kontakten med de personer som ska delta i samtal och workshops kommer delvis ske genom föreningslivet, berättar Mattias. Det har varit väldigt många som visat intresse kring att delta, en vilja att diskutera urbanisering kontra landsbygd. Vi i projektgruppen ska också besöka Pridefestivaler på de närliggande orter där vi samlat in material. Sen är ju alla inte föreningsmänniskor, så vi kommer även att ta hjälp av sociala nätverk och funktioner. Det ska bli superspännande att åka runt för att träffa de här människorna, det vore fantastiskt om det skapades ett nätverk genom vårt projekt! Mattias betonar att det är ett viktigt ämne. Det här är vårt kulturpolitiska uppdrag, att bidra till kulturella och demokratiska processer. Det är en stor fråga och vi måste se bortom heteronormen. Det bor tre miljoner människor i Stockholm, Malmö och Göteborg. Resten bor någon annanstans. Vi måste höra de rösterna också, det är en länsteaters skyldighet! Ny i sin roll Han är som sagt ny i sin roll som konstnärlig ledare på teatern, även formatet är nytt för honom. Tillsammans med personalen diskuterar han vilken inriktning teatern ska ha i framtiden. Vi ska skapa föreställningar ute i länet såväl som i städerna, på fasta scener och på turné. Vi vill utveckla kontakten mellan skolan och teatern, söka nya berättelser och publikgrupper samt fördjupa och ge näring till de relationer och erfarenheter som teatern redan har till sin publik. 9
Lär språk i museimiljö Interkulturella möten är större än mångkulturella, enligt Lars Berglund på Hälsinglands museum. Interkulturella möten innebär ett öppet och respektfullt utbyte mellan individer med olika bakgrund. I Hudiksvall arbetar de sedan tre år tillbaka med interkulturella möten genom att SFI-elever får ta del av sitt nya hemlands historia och kulturarv på museet. För en vuxen man som kommer som flykting från exempelvis Syrien kan det kännas skämmigt att sätta sig i skolbänken med läroböcker för att lära sig språket, det är det barn som gör. I stället får de genom att befinna sig på ett museum se foton, föremål och lära sig språket och sin nya hemstads historia. Det upplevs inte som en skolbänk på samma sätt, säger Lars Berglund som är museipedagog. Stadsvandringar skapar trygghet Lars har ofta stadsvandringar med nyanlända, som därigenom får lära sig om Hudiksvalls kulturarv. Många gånger kan de nyanlända mer om stans historia än vad SFI-läraren kan. De kan också berätta för sin familj när de går på stan tillsammans. Det skapar en trygghet, att det här är min nya hemstad och mitt liv, säger Lars. Det finns också en annan sida av undervisningen. Vi som museum lär oss så mycket! Vi har medeltida träskulpturer som föreställer Jesus, Maria och Jesus mormor. En grupp elever utropade men titta, där är Anna! medan SFI läraren inte förstod något. De nyanlända har med sig mycket kunskap som inte vi har vilket tillför dimensioner, denna gång om Jesus mormor Anna. Vi har tappat mycket kulturhistoria genom åren när vi övergick till protestantism, men människor från bland annat Syrien har hjälpt oss att tolka historiska föremål. Det är ett givande och ett tagande och det är jättespännande, säger Lars.»Det här är min nya hemstad och mitt liv. Lars Berglund museipedagog 10
Foto Hälsinglands museum Kultur för integration Med integration menar vi den process där människor etablerar sig i samhället, samtidigt som samhället anpassas efter förändringar i befolkningen. Kultur kan på olika sätt bidra till att människor möts, exempelvis genom att konsten ofta använder andra uttrycksätt än det talade språket. 11
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringen påverkar hur skapande går till och erbjuder helt nya möjligheter för att tillgängliggöra kultur. Men det finns invånare som av olika anledningar inte är en del av i den digitala utvecklingen. Det är därför viktigt att överbrygga digitala klyftor genom att tillhandahålla kompetens, och olika resurser. Att möta människor från andra tider och platser Arkivpedagogik handlar om att tillgängliggöra historia. Jag lyfter ut exempel från olika platser och tider och sätter in i ett historiskt sammanhang. Det är då det händer! Så säger Camilla Larsson som arbetar på Arkiv Gävleborg. 2013 åkte hon och hennes kollega på en roadtrip till länets gymnasieskolor för att berätta om sin verksamhet och lyssna in lärarnas behov av historiska källor i undervisningen. Arkivet är mer publikt i dag än någonsin! Vi har fler besökare, framför allt från skolor. De nya kursplanerna är säkert en förklaring. Eleverna ska öva på att använda och tolka historiska källor och då passar ett arkivbesök bra, säger Camilla. Skapade digitala möjligheter 700 elever och lärare valde 2015 att besöka Arkiv Gävleborg i undervisningen, men för dem som inte är bosatta i samma stad som arkivet finns ett perfekt alternativ. Gymnasielärarna önskade ett digitalt arbetsmaterial, och Camilla har tagit fram arbetsuppgifter kopplade till originaldokumenten i arkivet. Arbetsuppgifterna är en hjälp att angripa dokumentet på ett pedagogiskt sätt, säger Camilla som är gymnasielärare i grunden. Under 2015 var det mest nedladdade dokumentet på Arkiv Gävleborgs hemsida från Bollnäs och handlade om kvinnlig rösträtt. 12
Det är så klart en viktig fråga i den demokratiska utvecklingen, och genom att se arkivdokument från den egna orten hur engagemanget och diskussionen gick blir det konkret för eleverna. Historien blir levande helt enkelt, säger Camilla. Vi märker kopplingen att eleverna är intresserade av sin egen orts historia. Händelser som kan verka oviktiga är i själva verket Sveriges historia och det är där samhällsförändringarna syns. Eleverna kan förstå dagens samhälle genom att titta på historien, säger Camilla.»Eleverna förstår dagens samhälle genom att titta på historien. Camilla Larsson arkivpedagog Foto Arkiv Gävleborg 13
Foto Länsmuseet Gävleborg»Att lyfta barnen och ge dem möjlighet att själva visa sina styrkor och att de kan bidra med något. Ingela Jönsson pedagog 14
En plats för där alla får synas Det började hösten 2013 med en klass med autistiska pojkar i åldrarna 9-14 år. Ingela Jönsson arbetar som pedagog på Länsmuseet och lät pojkarna måla sina upplevelser av sig själva. De deltagande pojkarnas alster resulterade i en uppmärksammad utställning som fortfarande går runt på bibliotek och skolor i länet, kallad Extra allt- en särskild utställning om särskilda barn. Projektets syfte var att hitta en metod för att involvera barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer i museets verksamhet, men också att ge ungdomarna utrymme och plats att själva berätta om livet och vad de olika diagnoserna innebär för dem. Samtliga elever hade diagnoser som adhd, add, autism och aspergers syndrom. Men redan första gången började killarna skapa. De sa att de kände sig lugnare efter att de börjat på museet en gång i veckan, säger Ingela. Synliggöra och skapa förståelse En annan viktig del var att synliggöra barnen och ungdomarna för att kunna bidra till en ökad förståelse hos andra vad funktionsvariationer innebär. Att lyfta barnen och ge dem möjlighet att själva visa sina styrkor och att de kan bidra med något, i detta fall ökad förståelse för sina respektive funktionsnedsättningar kändes viktigt, säger Ingela. Det var egentligen inget svårt val för henne att starta projektet, men trots det tvingades hon att tänka ett varv extra innan hon bestämde sig. Vågade satsa Jag ställde frågan till en autismklass i Gävle, den kunskap och erfarenhet jag som förälder har av neuropsykiatriska diagnoser gav mig det mod jag behövde. Det är inte helt lätt att arbeta med barn och unga vars problem handlar om koncentrationssvårigheter, problem att tolka intryck och sammanhang till att helt enkelt vägra göra något, säger Ingela. Projektdeltagarna har lärt sig att våga satsa. Att inte vara oroliga för att det inte ska fungera eller 15
Foto Kristin Nylander spända inför att närma sig en grupp. Jag vågar sätta ihop grupper, att ta mig an mer med mod. Det är kul att prova nya grupper och göra justeringar utefter hur det fungerar, säger Ingela. Vernissage som avslutning Projektet avslutades med en vernissage där några av de förväntansfulla pojkarna var med. På vernissagen började en av pojkarna berätta om en målning för några av besökarna. Det slutade med att alla 50 personer stod och lyssnade på hans berättelse om sig själv, sina bilder och sin vardag. Oväntat och modigt gjort! Enligt Ingela uppfylldes projektets syfte över förväntan. Barnen fick visa och berätta om sin tillvaro och fick positiv feedback och bekräftelse. De växte med uppgiften och berättade själva hur självförtroendet stärkts, säger hon. Vi vill bjuda in och ge plats så att allas historier får synas. Men det är inte alltid så lätt. Rädslan för att stöta sig med någon, att ställa fel eller klumpiga frågor kan få många att tveka. Trots den kunskap och öppenhet som numera finns kring de här diagnoserna känner sig inte alla bekväma eller vill gå ut med att de själva eller deras barn har en diagnos. Det är enligt min mening ytterligare ett skäl till att lyfta frågan, framhåller Ingela. Det är just att göra nytta för människor som driver henne i arbetet. Det måste vara något värde i det. Jag tycker om att ta tag i saker som rör unga. Jag vill kunna följa en grupp en längre tid, säger Ingela. Kultur, hälsa och livskvalitet Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det finns ett positivt samband mellan kulturellt deltagande och hälsa. När konstnärliga verksamheter kommer ut på arbetsplatser, skolor och andra verksamheter kan det bidra till bättre hälsa och livskvalitet. 16
Finsk kultur utanför gränserna Agneta Svens är regional samordnare på Riksteatern Gävleborg för ett projekt som sprider finsk teater i Gävleborg och angränsande regioner. Tillsammans med Riksteatern, Scen utan gränser, lokala teaterföreningar, finska föreningar och några av länets kommuner arbetar hon med att arrangera finskspråkiga teaterföreställningar. Målet är att anordna två gästspelande föreställningar per år, och det är av betydelse att få en kontinuitet, enligt Agneta. Stärker den finska kulturen Ibland spelas en föreställning i hemkommunen, ibland får de intresserade chansen att via buss ta sig till teatern utanför länsgränsen. Hofors, Sandviken och Gävle kommun är finska förvalt- ningsområden, även Skutskär och Älvkarleby samt kommuner i Dalarna deltar. Teatergästspelen överbryggar geografiska avstånd, stärker den finska kulturen och språket. Det ska bidra till en ökad medvetenhet hos den sverigefinska minoriteten och den svenska språkmajoriteten om vår gemensamma kultur. Teaterföreställningarna har varit uppskattade. Vi har fått positiva reaktioner. Det var publik-»det är en speciell känsla att ta emot publiken i entrén. Agneta Svens teaterkonsulent Foto Anders Friberg 17
rekord i Hofors med föreställningen Minns mig i landet, det kom tre bussar den gången. Bussresorna går till föreställningar i hela länet och till och från Dalarna, för att så många som möjligt ska få chansen att ta del av teatern. Det är en speciell känsla att stå och ta emot publiken i entrén, då är det en själv som är i minoritet bland alla finskspråkiga människor. Det tror jag är nyttigt, säger Agneta. Att överbrygga geografiska avstånd Gävleborg är ett län med mycket glesbygd och med huvudorten längst ner i sydöstra hörnet. Därför måste vi arbeta för att tillgängliggöra kulturen oavsett var en bor i länet. Kollektivtrafiken gör det möjligt att resa till konserter, föreställningar eller utställningar. Men det är också viktigt med turnerande verksamheter. Därutöver utvecklas digitala resurser i samarbete med bibliotek, museer och biografer. Orkestern som lockar musiker från hela världen Landets minsta symfoniorkester finns i Gävle. Dag Björkling är en av 52 musiker som arbetar i Gävle Symfoniorkester. Han spelar andra violin, och ser sig själv som en liten del av helheten. Jag är en kugge i ett maskineri, i ett mycket väloljat maskineri. Ibland undrar jag hur det är möjligt att få alla att spela exakt lika samtidigt, det är otroligt, säger Dag. Trots den lilla storleken på orkestern anser Dag att man lyckas hålla en mycket god kvalitet. I Stockholm har de en annan möjlighet att ta in etablerade artister som gästspelar, men i Gävle satsar vi mycket på unga, nya musiker med ibland en annorlunda konstnärlig profil, som håller hög kvalitet. En mindre orkester behöver inte betyda sämre kvalitet, säger Dag. Gruppkänslan är viktig, för det ligger i en orkesters natur att se sig själva som en 18
grupp. När nya musiker kommer för att provspela diskuterar ensemblen om hur personkemi och känsla stämmer. Det kommer musiker från hela världen för att provspela till Gävle symfoniorkester. Gävle är en bra stad att leva i, och det ligger nära Arlanda. Själv bor jag i Uppsala och pendlar dagligen till Gävle, det fungerar bra med tågen. Dessutom har Sverige bra villkor för orkestrar, vi har finansieringen hyfsat säkrad. I andra länder är orkestrar beroende av privata bidrag och ibland läggs de ner helt enkelt. Musiker från Japan, Kanada, Spanien, ja musiker från hela världen söker sig hit, säger Dag.»Jag är en kugge i ett maskineri, i ett mycket väloljat maskineri. Dag Björkling musiker Fler konserter i länet Dag skulle gärna se att orkestern turnerade mer runt om i länet. Det är dock svårt att hitta lokaler som passar med utrymme och akustik. Men i Hudiksvall och Bollnäs uppträder de regelbundet och Dag är öppen för att utöka orterna man besöker. Vi har ett regionalt uppdrag, det är viktigt att komma ut och spela. I andra län kommer publiken till orkestern genom bussresor, en ambition om samma upplägg finns i Gävle. Foto Alexander Lindström Kulturella och kreativa näringar Under senare år har kulturskaparnas företagande uppmärksammats som en näringsgren att ta på allvar. Många kulturskapare jobbar som frilansare och egna företagare. Sedan 2009 har Region Gävleborg drivit frågor för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. I vårt län finns flera arbetsgivare för kulturarbetare, en av dem är Gävle symfoniorkester. 19
Foto Sara Asplund»Det handlar mycket om hur vi skapar mångfald och att se bilden som en aktör. Elenor Noble konsthandläggare 20
Närhet och läsförståelse genom bilderböcker En riktigt bra bilderbok är inte underordnad texten, utan bild och text är likställda. Ofta kan en läsa böcker för barn där texten lyder här är en prinsessa med tillhörande bild på en flicka i krona och klänning. I en bra bilderbok kan bilderna stå för sig själva, de kan ibland uttrycka andra budskap än texten. Sedan 2013 har Region Gävleborg genom samverkan mellan konst- och bibliotekskonsulenter och det regionala konstsamlingsteamet byggt upp en samling med originalbilder ur bilderböcker för barn. De har arbetat med att köpa in och tillgängliggöra bilder från samtida bilderböcker på barnkliniker, familjecentraler, barnavårdscentraler samt på museum, kulturcentrum och bibliotek. Bilderna ska inspirera föräldrar och barn att prata om bilderna. Böckernas texter är inramade och placeras i överkant, medan bilderna längst ner för att barnen ska kunna titta på dem, säger Elenor Noble, konsthandläggare inom Region Gävleborg. Text och bilder samspelar Christine Wennerholm, bibliotekskonsulent, och Erik Anderman, konstkonsulent, har bjudit in förskole-och bibliotekspersonal till föreläsningar och workshop om text och bild i bilderböcker Barnen ser bilder som samspelar med texten. Det stimulerar språket, och bilderna ska stimulera föräldrar och barn att prata om bilderna. Barnen ser saker som inte de vuxna ser, detaljer och annat, säger Christine Wennerholm. Triggar språkutvecklingen Bilderboken kan bjuda in barnet till att engagera sig och stimulera barnets kreativitet. När vi är ute på förskolor och möter pedagoger i reflektioner kring att läsa bilderböcker tillsammans med barn, lyfter vi fram texten och bildens betydelse för barnet och barns språkutveckling. Vi gör också övningar med pedagogerna, säger Christine. Genom att läsa bilderböcker med barn lär de sig att reflektera och förstå sin egen och andras 21
Läsfrämjande Under de senaste åren har en rad undersökningar visat att landets invånare blir sämre på att läsa och läser mindre och att den förändringen går oroväckande fort. Skolan har huvudansvaret för att lära våra barn att läsa, men kulturlivet har en viktig roll för att väcka läslusten. Det är därför viktigt att följa utvecklingen i länet, sprida kunskap om forskning kring läsning och praktiskt använda den kunskapen. tillvaro. Vissa böcker tar därför upp teman som kan vara svåra att prata om, som våld i hemmet eller en deprimerad förälder, sådant som många barn funderar över. Böckerna vi väljer utmanar ofta stereotyper, där farbror doktorn istället kan till exempel vara en ung tjej, och den orolige pappan kan vara en tatuerad hipster, säger Elenor. Det handlar mycket om hur vi skapar mångfald och att se bilden som en aktör, fortsätter Elenor. Projektet om läs- och bildstimulans har tagits emot jättebra. Det är lärorikt och pedagogerna vi träffar sitter på mycket kunskap, säger Christine. Läs barnböckerna själv först Elenor, Christine och Erik rekommenderar föräldrar och pedagoger att själva läsa igenom böckerna innan man läser dem med barnen. Det kan vara svåra ämnen som tas upp, det kan vara bra att vara förberedd, säger Christine. Bilderböckerna är inte begränsade till ålder. Projektet för läsfrämjande utgår från barn i förskole- och lågstadieåldern. Projektgruppen anser att det är viktigt att locka föräldrar till att läsa för sina barn, eftersom vi läser allt mindre böcker. Hittills har sex utställningar med bilder från bilderböcker arrangerats i länet, i en av dem ingår bland annat bilder ur boken Molly och Sus av Klara Persson som hänger permanent på barnkliniken på Gävle sjukhus. Förutom nyttan i att läsa för sitt barn får man ju inte glömma närheten när man har barnet i knät och läser en bok tillsammans, säger Christine. 22
Foto Sara Asplund & Anders Friberg Arbetet går vidare i kultursamverkansmodellen För att utveckla en regional kulturpolitik som känns angelägen för människor i Gävleborg krävs en ständigt pågående dialog med kulturlivets olika aktörer, till exempel kulturskapare, civilsamhälle, institutioner och kommuner. Det är det här som är innebörden av kultursamverkansmodellen. De olika projekt, uppdrag och näringar som finns samlade i denna skrift är exempel på att modellen fungerar och driver utvecklingen av kulturlivet i länet framåt. Kultursamverkansmodellen innebär i praktiken att Region Gävleborg har tagit över ansvaret för den samlade regionala och statliga finansieringen till de regionala kulturverksamheterna1. De regionala kulturverksamhet som finansieras genom kultursamverkansmodellen är Arkiv Gävleborg, Folkteatern i Gävleborg, Gävle Symfoniorkester, Hälsinglands Museum, Kulturutveckling (i Region Gävleborg), Länsmuseet Gävleborg och Riksteatern Gävleborg. Kulturplanen är nyckeln till kultursamverkansmodellen. Den ska beskriva och ge förutsättningarna för samverkan mellan berörda parter. Syftet är att utveckla kulturlivet i Gävleborg.»Syftet är att utveckla kulturlivet i Gävleborg. 1 Detta regleras i den statliga förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 23
regiongavleborg.se