MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING



Relevanta dokument
Samrådshandling Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

7 Förstudie väg 1000, Orsa

HÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bullerutredning Villa Roskullen

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Behovsbedömning för planer och program

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

Plan- och genomförandebeskrivning

P L A N B E S K R I V N I N G

Lövdungen 2 i Huddinge kommun

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Bullerutredning Svalöv

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

RAPPORT A 1 (10)

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

URSVIKSSKOLAN OCH LILLA URSVIKS FÖRSKOLA BULLER FRÅN TRANSPORTER TILL SKOLAN SAMT LEKANDE BARN PÅ SKOLGÅRDEN

Detaljplan för Gällö samhälle

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN

Innehåll. Bilaga 3 Sammanvägd ljudnivå vid fasad

Miljökonsekvensbeskrivning

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Detaljplan för KAPELLET, del av Tuolluvaara 1:1 och del av Kiruna 1:173

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Detaljplan för Jägarhyddan 1 och Önebacken 1, 5, 6 FLERBOSTADSHUS Östersunds kommun

Planbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län

Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset

Sagobyn och Kv. Laxen

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

Revidering nr 1

Detaljplan för DELNING AV BOSTADSTOMT Regnbyn 1, Lugnvik Östersunds kommun

Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad

PLANBESKRIVNING Antagandehandling

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

Trafikbullerförordningen

Västra Roslags-Näsby, Täby kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Kullsvedens handels- och småindustriområde

ANTAGEN LAGA KRAFT

1 (11) Granskningshandling /15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Simonsland, Borås Fördjupad väg- och tågtrafikbullerutredning

Detaljplan för del av MARBÄCK 13:28 i Marbäcks samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

RAPPORT A 1 (9) Bullerutredning. Uppdragsnr Handläggare Thom Rannemalm Tel Mobil

Maximal ljudnivå [dba] Ljudnivå inomhus Ljudnivå utomhus vid fasad

Märsta centrum, Sigtuna Trafikbullerutredning för detaljplan

Detaljplan för Illern 2 Vega, Västerås. Antagandehandling, rev , dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad.

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

DETALJPLAN FÖR KV. LOMBOLO STRAND 11-14, DEL AV LOMBOLO 12:1 Bostäder UTLÅTANDE. Kiruna Kommun Norrbottens län Upprättad i april 2008

1 Förutsättningar. Bullerutredning kv Träskon 7, Tollarp PM. Vägtrafik. Övriga beräkningsförutsättningar Revidering nr

Olägenhetsanmälan gällande vägtrafikbuller och vibrationer från Skogaholmsvägen, Älvåker

RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (11)

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Buller vid Trädgårdsstaden

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Ringvägen, Kungsängen. Upplands Bro kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 rev1 Datum: Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b

Aneby Stationsområde, Aneby kommun

Bullerutredning Bergsvägen

Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby

Planbeskrivning Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137

Buller vid Burlövs egna hem

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Almarevägen. Trafikbullerutredning. Uppdrag nr. 14U Sammanfattning Ljudnivåer vid bostäderna uppfyller Riksdagens riktvärden.

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Kv. Sjöjungfrun (Sjöjungfrun 4-9), Gällivare

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB PLANDATA... 3

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Kyrkoherdens Fiskevatten, Enköping.

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV VÄNNÄS 34:4 (CENTRALA VÄNNÄSBY)

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

del av Viksberg 3:1, Område B

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Område norr om Korpkulla, Upplands Väsby Redovisning av trafikbuller. Uteplatser på gården får högst 55/70 dba och uppfyller riktvärdet för uteplats.

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Vasserud 3:23, 3:27 m fl (Järnbolaget) Torsby kommun, Värmlands län HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

M I L J Ö REDOVISNING

Transkript:

Antagandehandling 2011 Dnr. 2010.XX MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Översiktskarta planområdet markerad med blå linje. Källa: google earth Till detaljplan för Jägarskolan, Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 Kiruna kommun, Norrbottens län KIRUNA 2011 Tyréns AB, Region Nord

2/21 Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning... 3 2 Formella krav... 4 3 Behovsbedömning... 4 4 Beskrivning av platsen... 4 4.1 Bakgrund... 4 4.2 Detaljplanens syfte... 5 4.3 Landskaps- och stadsbild... 5 4.4 Detaljplanens förslag till utformning... 6 5 Miljömål... 6 6 Avgränsning av alternativ och sakfrågor... 7 7 Förutsättningar... 8 7.1 Riksintressen... 8 7.2 Kulturmiljö/kulturarv... 9 7.3 Rekreation och friluftsliv... 10 7.4 Mark, vatten och luft... 10 7.4.1 Förorenad mark... 10 7.4.2 Vatten... 12 7.4.3 Luft... 12 7.5 Hälsa och säkerhet planens påverkan... 13 7.5.1 Buller och vibrationer... 13 7.5.2 Trafik... 14 7.6 Hälsa och säkerhet - omgivningens påverkan... 14 7.6.1 Buller och vibrationer... 14 7.6.2 Trafik... 15 8 Beskrivning av effekter och konsekvenser av de olika alternativen... 16 8.1 Nollalternativ (enligt gällande detaljplan)... 16 8.1.1 Bedömning... 16 8.2 Nulägesalternativ (enligt nuvarande användning)... 16 8.2.1 Bedömning... 16 8.3 Alternativ 1. Flytt av verksamheterna inom området till andra sidan av Kurravaravägen. Enligt FÖP för Kiruna C 2006, är området ett utredningsområde för bostäder, skola, närservice och kompletteringsbebyggelse.... 16 8.3.1 Bedömning... 17 8.4 Alternativ 2. Ändra markanvändningen på fastigheterna Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 från militärverksamhet till olika ändamål så som kontor, handel, skola, vård och bostäder.... 17 8.4.1 Bedömning... 17 9 Sammanvägda bedömningen av de olika alternativen... 18 9.1 Bedömning av alternativen med hänsyn till miljömål... 18 10 Skadeförebyggande åtgärder... 19 10.1 Åtgärder för förorenad mark... 19 10.2 Åtgärder för trafik... 21 10.3 Åtgärder för vatten... 21 11 Kvarvarande konsekvenser... 21 12 MKB-processen... 21 13 Uppföljning/kontroll... 21 14 Källförteckning... 22

3/21 1 Icke-teknisk sammanfattning Jägarskoleområdet är idag planlagt för militär verksamhet. Verksamheten är nedlagd och området har börjat förändras då skolor, restaurang och industrier har flyttat in. Syftet med detaljplanen är att säkerställa dessa befintliga verksamheter och ge tillfälle även till andra verksamheter som vård, bostäder och handel. Fyra alternativ har studerats: - Nollalternativet, enligt gällande plan för militära ändamål - Nulägesalternativet, där nuvarande plan och tillfälliga verksamheter kvarstår - Alternativ 1. Flytt av verksamheterna inom området till andra sidan av Kurravaravägen. Enligt FÖP för Kiruna C 2006 år är området ett utredningsområde för bostäder, skola, närservice och kompletteringsbebyggelse - Alternativ 2. Ändra markanvändningen på fastigheterna Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 från militärverksamhet till olika ändamål såsom kontor, handel, skola, vård och bostäder Den sammanvägda bedömningen är att alternativ 2 är det bästa alternativet då Jägarskoleområdet kan utvecklas till ett levande område då både dagaktiv verksamhet och bostäder samlas intill varandra. Nuvarande verksamheter kan vara kvar och utvecklas. Nya bostäder kommer att byggas. Positivt är att området får leva kvar och anpassas till samhällets behov samt att förorenade områden saneras för att passa bostads- och skolområden. Negativt är att helheten kan gå förlorad om det föreslagna planlösa området i framtiden exploateras på fel sätt. Ökad verksamhet i området genererar ökad trafik. Buller från trafik och nuvarande industrier samt de intilliggande skjutbanorna kan störa boende, skolbarn och verksamhetsutövare. Dagens verksamheter på Jägarskolan har högre bullerkrav än den militära verksamhet, som tidigare var i området. Skjutbanorna planeras att i framtiden flyttas. Trafiksäkerheten behöver åtgärdas med tydligare avgränsning mellan biltrafik och oskyddade trafikanter.

4/21 2 Formella krav EG- direktivet om miljöbedömningar av planer och program har införlivats i svensk lagstiftning genom ändring av bland annat plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) 2004 samt genom ändringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) 2005. Inom PBL berörs översiktsplaner och detaljplaner. Detaljplaner skall alltid behovsbedömas dvs. en bedömning om planläggningen innebär betydande miljöpåverkan eller inte. Denna behovsbedömning ska göras utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till MKB-förordningen. Om man i behovsbedömningen kommit fram till att detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan skall miljöbedömning göras enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB). I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning upprättas och att resultaten av dessa beaktas i beslutsprocessen samt att information om beslut lämnas. De olika stegen som miljöbedömningen delas in i är avgränsning, analys, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsutställning, antagande. Därefter skall kommunen följa upp miljöpåverkan som följd av planens genomförande. 3 Behovsbedömning Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att denna planläggning innebär betydande miljöpåverkan enligt 4 och 5 MKBförordningen och att det skall göras en miljöbedömning för detaljplanen. Behovsbedömningen utfördes 2010-06-07 och förslag till avgränsning skickades till länsstyrelsen. Miljö- och byggnämnden beslutade 2010-12- 09 att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas för detaljplanen över Jägarskolan. 4 Beskrivning av platsen 4.1 Bakgrund Området har varit en militäranläggning, Fjälljägarna, I 22, som lades ner år 2000. Gällande detaljplan anger att området är för militärverksamhet. I dag används området för kontor, skola, industri, lagerlokaler och förråd. Påbörjande av ny detaljplan har skett vid ett flertal tillfällen sedan nedläggningen. Planerna blev stoppade på grund av den osäkerhet som har varit vad gäller gruvbrytningen och deformationsutbredningen och de eventuella mineralfyndigheter som finns i närheten av området. LKAB köpte sedan området 2008. Planförutsättningarna i dag är att befintlig verksamhet

5/21 med delvis viss ny verksamhet kan etableras i området. Inga nya byggnader skall uppkomma men möjlighet skall finnas att bygga ut de befintliga. 4.2 Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att säkerställa nuvarande användning som är kontor, skola, lager och industri. Syftet är också att möjliggöra att bebyggelsen även kan användas för boende, vård och handel. Vissa byggnader har fått skyddsbestämmelser för att bevara den yttre karaktären som är genuin för detta område och för den verksamhet som bedrevs här. Dessa byggnader får inte rivas. Planen medger också mindre om- och utbyggnader av befintliga byggnader samt komplementbyggnader. Även de ombyggda husen föreslås behålla yttre karaktär i färg- och materialval. I planens nordöstra del finns det möjlighet till nybyggnad av bostadshus med en boyta på sammanlagt 750 m 2. 4.3 Landskaps- och stadsbild Området är kuperat och ligger uppe på en höjd med utsikt över Kiruna och fjällvärlden. Området är också väl synligt från centrala Kiruna. Områdets högsta punkt ligger +550 möh (meter över havet) i nordvästra hörnet. Bebyggelsen är glest placerad med stora grönområden emellan. Befintlig bebyggelse har enhetlig utformning och utgörs av det som normalt inryms inom ett regementsområde bl. a. logementsbyggnader, kanslihus, matsal, gymnastikhall, vakt, sjukhus, förrådsbyggnader mm. Planområdet har infarter från Jägaregatan och Kurravaaravägen. Bebyggelsen har karaktär av långsmala fritt orienterade kasernbyggnader från 40-talet på den högt belägna delen. De utmärkande dragen för bebyggelsen är gula träfasader, röda takmaterial, sadeltak samt låg takfotshöjd. Bebyggelsen är uppförd mellan 1945 och 1999. Länsstyrelsen har angivit följande angående områdets kulturhistoriska värden: Jägarskolan (I22) tillhör det relativa fåtal miljöer som har en tidstypiskt anonym militärbebyggelse från 1940-talet. Ur kulturhistorisk synvinkel är områdets struktur, med en gles bebyggelse som inte är underordnad symmetrin, ett bärande drag liksom blandningen av olika funktioner. Andra viktiga drag är den låga skalan och det enkla uttrycket i byggnadskroppar och fasader som inte manifesterar sig mot omgivningen på samma sätt som de tidiga 1900-talsregementen.

6/21 4.4 Detaljplanens förslag till utformning Plankarta 5 Miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen som är beslutade av Sveriges riksdag är: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Skyddande ozonskikt - Säker strålmiljö - Ingen övergödning - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård - Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Storslagen fjällmiljö - God bebyggd miljö - Ett rikt växt- och djurliv

7/21 Denna planläggning berör miljömålen: Frisk luft Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Storslagen fjällmiljö En god bebyggd miljö 6 Avgränsning av alternativ och sakfrågor Alternativa platser för upprättande av bebyggelse och verksamheter har studerats. Alternativen är följande: Nollalternativet, enligt gällande detaljplan Nulägesalternativ, fortsättning av nuvarande verksamheter Alternativ 1. Flytt av de nuvarande verksamheterna till andra sidan av Kurravaara vägen. Enligt FÖP för Kiruna C 2006 år, är området utredningsområde för bostäder, skola, närservice och kompletteringsbebyggelse. Alternativ 2. Ändra markanvändningen på fastigheten Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 från militärverksamhet till olika ändamål så som kontor, handel, skola, vård, bostäder, industri och lager. För samtliga alternativ skall påverkan, effekter och konsekvenser redovisas. Inom de olika alternativen kommer man att vidare undersöka och analysera följande: Kulturarv Rekreation och friluftsliv Mark, vatten och luft Hälsa och säkerhet planens påverkan Hälsa och säkerhet omgivningens påverkan Analysen kommer att ta hänsyn till dessa styrande dokument: Miljöbalken (1998:808) Plan- och Bygglagen (1987:10) De nationella och regionala miljömålen

8/21 7 Förutsättningar 7.1 Riksintressen Riksintresse för totalförsvaret enligt MB 3 kap 9 Riksintresset berörs ej då försvaret har lämnat denna mark. Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler enligt MB 3 kap 7 Området kommer att beröras av deformation från gruvbrytningen i Kiirunavaara gruvan. Deformationen kommer troligen att beröra detta område tidigast om 60 år. Mineraliseringar kan finnas i närheten av detta område. I närheten av planområdet har LKAB fått två undersökningstillstånd enligt minerallagen. Lappmalmen 1 och 2. Riksintresset för värdefulla mineral berörs i denna planläggning men kommer inte att störa den i någon större utsträckning då bebyggelsen är befintlig sedan tidigare och att ny bebyggelse inte tillåts förutom som ersättnings byggnader och ett område i planens nordöstra del. Riksintresse för kulturmiljövård enligt MB 3 kap 6 Jägarskolan ingår i stadsdelen Östermalm som är belägen på den branta östsluttningen av Haukivaara. Området ingår i område av riksintresse för kulturmiljö (BD 33). Regementsområdet kom att kallas Jägarskolan och utformades med gula träbyggnader vilka särskilde sig mycket ifrån andra regementen i andra delar av Sverige som i huvudsak var byggda av tegel med stora öppna kaserngårdar i mitten. Jägarskoleområdet med dess byggnader betraktas idag som ett kulturarv. Några byggnader får skyddsbestämmelser i detaljplanen, vilket innebär att de inte får ändras till det yttre och inte heller rivas. Byggnader som byggs om ska behålla sin karaktär beträffande färg- och materialval. Nya byggnader ska ha samma karaktärsegenskaper. Riksintresse för naturmiljö enligt MB 3 kap 6 Riksintresset berörs inte. Riksintresse för flyg enligt MB 3 kap 8 Kiruna Airport ligger ca 4 km från Jägarskoleområdet. Enligt flygplatsens hinderdiagram utgör industrilokalen i norra delen ett hinder för flyget. Lokalen ligger på +525 möh och är 9 meter hög. Nya byggnader kommer att ligga lägre. Riksintresset berörs men påverkas inte av förändringen av planen. Riksintresse för rennäring enligt MB 3 kap 5

9/21 Norr om planområdet finns riksintressen för rastbete och flyttled. Om bebyggelsen sväller ut norrut innebär det konsekvenser för renskötsel. Planen innebär inte någon utökning i den riktningen. Riksintresset berörs ej. Riksintresse för väg enligt MB 3 kap 8 Norr om området planeras den nya sträckningen av E10. Sträckningen är inte fastlagd men kommer att ligga på ett sådant avstånd från planen att denna inte berörs. 7.2 Kulturmiljö/kulturarv Jägarskolan (I22) tillhör det relativa fåtal miljöer som är bevarade som ett tidstypiskt militärområde från 1940-talet. Stadsmiljön och industriområdet är resultatet av ett unikt samhällsbygge vid 1900-talets början. Redan 1942 togs beslutet om att Norrbottens skidlöparbataljon skulle förläggas till Kiruna och 1945 kom dåvarande I19:s jägarbataljon till Kiruna. Regementsområdet, kom att kallas Jägarskolan och utformades med gula träbyggnader vilket särskilde sig mycket ifrån andra regementen i andra delar av Sverige som i huvudsak var byggda av tegel med stora öppna kaserngårdar i mitten. Regementet avvecklades efter försvarsbeslut år 2000. Befintlig bebyggelse har enhetlig utformning och utgörs av det som normalt inryms inom ett regementsområde bl. a. logementbyggnader, kanslihus, matsal, gymnastikhall, vakt, sjukhus, verkstads- och förrådsbyggnader mm. Kasernområdets omgivning består av skogsmark. Jägarskoleområdet är en egen enhet och är inte påverkad av ovidkommande bebyggelse. Mitt i området finns en park där fornlämningen Raä Jukkasjärvi 1820:1 står. Det är en minnessten över arméns Jägarskola, uppsatt 1995. Parken har betydelse som minnesplats för alla som har gjort sin militärtjänst på Jägarskolan. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö, då det förutom yttre värden innefattar berättelser, traditioner, minnen och värderingar från tidigare epoker. Detta gäller speciellt i detta område, då åtskilliga rekryter har passerat här.

10/21 Bild 1 Jägarskolans park 7.3 Rekreation och friluftsliv Norr om planområdet finns ett skogsområde med goda rekreationsmöjligheter. Där finns flera motionsspår och skoterleder med koppling till skidskyttebanor och Ripans camping- och friluftsanläggning. Inom det upphävda planområdet används skogen mellan Jägarskolan och Sandstensberget till friluftsliv. 7.4 Mark, vatten och luft Marken består av sandig siltig morän. Moränen är fast lagrad. Avståndet från markytan och berget varierar mellan 2,8 6,5 meter. Inget grundvatten har hittats och inga öppna vattenspeglar finns i området. 7.4.1 Förorenad mark Inom planområdet finns markföroreningar från den tidigare militära verksamheten. Undersökningar av området har utförts åren 1994 och 2000 då 13 områden med misstänkt förorening noterades. År 2003 sanerades de till föroreningsnivån mindre känslig markanvändning (MKM). Det innebär att marken kan nyttjas för kontor, handel och vägar. Inom MKMområde kan vuxna personer vistas under sin yrkesverksamma tid, medan barn och äldre personer endast bör vistas där tillfälligt. För bostäder och skolor gäller känslig markanvändning (KM).

11/21 Områdena är: 1. Korthållsbana och pistolskyttebana Inom planområdet finns två militära skjutbanor som idag är nedlagda. Föroreningarna har bestått av bly. Skyttevallen och en del av banorna sanerades till KM år 2004. 2. Nedlagd bensinmack Där har man hanterat bensin, olja, fotogen, T-sprit och tvåtaktsbränsle. Området sanerades år 2003 till MKM. Ytan är asfalterad och används idag som parkering. 3. Fordonsplats Olika fordonsverksamheter har bedrivits såsom tankning från dunk, reparationer och service samt långtidsparkering. Föroreningen består av olja och diesel. Området används idag som lek- och idrottsplats av skolans elever. 4. Övnings- och vårdhall för fordonsvård I byggnaden finns en oljeavskiljare. Avloppet går till kommunala nätet. Inga kända läckage finns. Marken ligger inom det område där nuvarande detaljplan kommer att upphävas. Byggnaden används idag för industriell verksamhet, varför inga åtgärder har vidtagits. 5. F.d. oljecistern På platsen har det tidigare stått en cistern för eldningsolja till husuppvärmning. Cisternen avlägsnades i samband med konvertering till fjärrvärme. Det är oklart om någon sanering har utförts. 6. Motorområde, förråd, drivmedelsfordonsplats, oljecistern Föroreningar kan finnas inom området pga. tidigare verksamheter. Saneringar har inte utförts. Marken ligger inom det område där nuvarande detaljplan kommer att upphävas. Inga åtgärder vidtas så länge verksamheterna pågår.

12/21 1 2 5 3 4 Bild 2 Förorenade områden 2 6 7.4.2 Vatten 7.4.3 Luft Ingen öppen vattenspegel finns i området. Flera av VA-ledningarna är i dåligt skick. Luftföroreningar i Kiruna kommun kommer främst från trafiken och industrin. Jägarskolan ligger högt och är glest bebyggd, vilket innebär en bra luftväxling i området. Kiruna kommun gör kontinuerligt luftmätningar på olika ställen i tätorten. Mätpunkten Vasallen ligger i området och de senaste mätningarna utfördes år 2009. Därefter har denna mätpunkt upphört. Mätningar utfördes med avseende på kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM2,5 och PM10) dvs partiklar mindre än 2,5 resp. 10 mikrometer. Mätningarna utfördes månadsvis. En extra mätning av NO2 utfördes under en 14-dagarsperiod vid årsskiftet 2009-2010. Halterna är låga och ligger under nedre utvärderingströskel. Är halten under nedre utvärderingströskeln behöver fortsatt mätning ej göras utan utvärdering kan ske genom beräkning eller objektiv skattning.

13/21 Ämne Kvävedioxid NO2 Uppmätt halt 2009 [µg/m 3 ] Medelvärdestid MKN medelhalt [µg/m 3 ] MKN Nedre utv. tröskel [µg/m 3 ] 5 1 år 40 26 13 14 dygn 1 dygn 60 54 Partiklar 6 1 år 17 12 (PM 2,5 ) Partiklar 7 1 år 40 20 (PM 10 ) Tabell 1: Uppmätta värden jämfört med miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa Kirunas återvinningscentral ligger ca 1 km nordost om Jägarskoleområdet. Enligt miljökontoret finns det inga lukt- eller bullerproblem därifrån. 7.5 Hälsa och säkerhet planens påverkan 7.5.1 Buller och vibrationer Nationella riktvärden för trafikbuller: Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. Riktvärden presenterade i tabell 2 bör, enligt beslut av riksdagen, normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena gäller även för uteplatser, lekplatser och balkonger vid permanentbostäder och skolor. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus Utomhus (industribuller) Vid fasad 30 (nattetid) 45 (kväll och helg) 55 (gäller även skola) 55 (momentana ljud nattetid) På uteplats 70 Tabell 2: Nationella riktvärden för vägtrafikbuller och industribuller vid bostäder och skolor Idag kan en del buller konstateras från industrierna i det upphävda planområdet öster om bebyggelsen. Från den fd. övnings- och vårdhallen, som ligger närmast skolgården, förekommer störande buller. Inom områ-

14/21 det finns också en hel del tung trafik som kan orsaka buller. Bullernivån är okänd då inga bullermätningar från trafikhar utförts. Inga kända vibrationer finns i området, utöver de som kan förväntas på grund av gruvverksamheten i Kiruna. I LKABs miljötillstånd anges att sprängningar i gruvan ska genomföras på sådant sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvan ska minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10% av fallen. Mätning genomförs minst fyra gånger per år på de punkter som har satts upp linjärt fram till det avstånd från gruvan där påverkan befaras. Ingen mätpunkt finns ännu i närheten av Jägarskolan. 7.5.2 Trafik Trafiken inom området är gles, under 1000 bilar per årsmedeldygn enligt muntlig utsaga från Kiruna kommun. Den trafik som förekommer går i allmänhet till och från området men genomfartstrafik förekommer också från Kurravaaravägen till Jägaregatan. Inom Jägarskolans område finns industriverksamheter, kontor och skolor, vilket alstrar en blandning av olika trafikslag på gatorna inom området. Restaurangen genererar en hel del trafik vid lunchtid. Vägarna är breda och risken finns att hastigheten blir hög. Parkeringsplatser finns utplacerade lite varstans bland husen. De är inte alltid avgränsade och backande bilar kan störa både bil- och gångtrafik. Otydliga trafikytor innebär en säkerhetsrisk. 7.6 Hälsa och säkerhet - omgivningens påverkan 7.6.1 Buller och vibrationer En antal civila skjutbanor finns öster om området på andra sidan av Kurravaaravägen. De ägs och sköts av Kiruna Jakt & Fiskeförening och Jukkasjärvi skytteförening. Även polisen har sina skjutövningar där. Banorna är öppna för allmänheten maj augusti. De ligger 800 meter från de blivande bostäderna på Jägarskolan. Klagomål på buller förekommer från de mest närliggande bostäderna och föreningen har restriktioner om att inte skjuta på kvällar efter kl. 20.00.

15/21 Enligt angivna riktvärden accepteras nivåer upp till 65-80 dbai. (helgfri måndag-fredag, kl. 18.00 20.00 och för bana byggd före 1982) Bullernivån har mätts vid skolan och vid blivande bostäder i samband med skjutning på älgbanan den 17 augusti 2011 varvid högsta impulsvärde under mätperioden var 75 dbai. Se vidare i bilaga 1 Bullermätning. Skjutbanornas framtida lokalisering kommer att behandlas i pågående revidering av den fördjupade översiktsplanen för Kiruna C. Bild 3 Skolgård och lekplats 7.6.2 Trafik Utanför planområdet går matargatan Jägaregatan väster om området och väg 874, Kurravaaravägen, öster om området. Väg 874 hade år 1992 en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 820 bilar, med en hög andel tung trafik, 13%. Största delen av den tunga trafiken på längs denna väg kommer från transporter till återvinningscentralen som ligger ca 500 meter norr om Jägarskoleområdet. Infart till Jägarskoleområdet sker i öster från Kurravaaravägen och i väster från Jägaregatan.

16/21 8 Beskrivning av effekter och konsekvenser av de olika alternativen 8.1 Nollalternativ (enligt gällande detaljplan) Nollalternativet är enligt gällande detaljplan och innebär att området fortfarande är militär verksamhet även om inget behov föreligger. Området töms eftersom nuvarande verksamhet strider mot planen. 8.1.1 Bedömning Fördelar: - Inget behov av ytterligare sanering av förorenad mark - Trafiken och dess påverkan minskar eller upphör helt Nackdelar: - Nuvarande verksamhet får inte finnas kvar - Behovet av plats för bostäder, kontor och skolor kvarstår - Befintliga byggnader förfaller då de inte används kulturarvet förstörs 8.2 Nulägesalternativ (enligt nuvarande användning) Nuvarande verksamhet i området fortsätter även om de strider mot gällande planer. 8.2.1 Bedömning Fördelar: - Trafiken blir densamma som idag Nackdelar: - Behovet av plats för bostäder och skolor kvarstår - Tillfälliga bygglov måste till och området får en osäker framtid. Tillfälliga bygglov kan enligt PBL (plan och bygglagen) inte tillåtas hur länge som helst. - Det är oklart om den förorenade marken saneras då inga sådana krav finns idag. 8.3 Alternativ 1. Flytt av verksamheterna inom området till andra sidan av Kurravaravägen. Enligt FÖP för Kiruna C 2006, är området ett utredningsområde för bostäder, skola, närservice och kompletteringsbebyggelse. På andra sidan Kurravaaravägen finns ett grönområde där Kiruna Jakt & Fiske och Jukkasjärvi skytteförening har sina skjutfält. Där planeras också den nya genomfartsvägen E10.

17/21 Jägarskoleområdet återgår till militär verksamhet lika nollalternativet. Husen kommer då att stå tomma eftersom behovet inte föreligger. 8.3.1 Bedömning Fördelar: - En högre exploateringsgrad kan utföras - Marken där skjutfälten finns saneras till KM Nackdelar: - Området kommer för nära den planerade E10 - Området kommer även i konflikt med en eventuell etablering av ett nytt centrum och tar plats från annan verksamhet - Helt nya byggnader måste utföras - Befintliga byggnader i Jägarskoleområdet förfaller då de inte används 8.4 Alternativ 2. Ändra markanvändningen på fastigheterna Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 från militärverksamhet till olika ändamål så som kontor, handel, skola, vård och bostäder. Idag finns skolor, kontor och restaurang i området. Planen ger möjligheter för etablering av bostäder, handel och vård. Jägarskolans fastighetsbestånd bevaras, endast innehåll och inriktning kommer att förändras. Mindre utbyggnader och nybyggnad av bostäder i den nordöstra delen kommer att tillåtas. Dessa kommer att ligga i en sluttning på +510-518 möh och får max två våningar. De kommer inte att utgöra något hinder för flyget. Nuvarande detaljplan upphör och delar at området kommer att vara planlöst. Vid långvarig planlöshet glöms kulturarvets helhetssyn bort och området kan exploateras på, för kulturarvet, negativt sätt. 8.4.1 Bedömning Fördelar: - Jägarskolan blir ett levande område då både dagaktiv verksamhet och bostäder samlas intill varandra - De som flyttar in får god boendestandard med närhet till skola och rekreationsområden - Bebyggelsen och därmed kulturarvet inom detaljplanen bevaras och förvaltas - Behovet av bostäder i Kiruna tillgodoses till viss del - Redan etablerade verksamheter kan vara kvar - Förorenad mark saneras till KM

18/21 Nackdelar: - Helhetsintrycket av Jägarskoleområdet kan gå förlorad om det planlösa området exploateras på fel sätt - Närtrafiken ökar med ökade verksamheter - Buller från trafiken och industriområdet samt för närvarande skjutbanan kan störa boende - Grillplatser i parken mitt i området kan innebära att parken privatiseras och mister sin betydelse som minnesplats 9 Sammanvägda bedömningen av de olika alternativen Av de fyra olika alternativen.. - Nollalternativet - Nulägesalternativet - Alternativ 1. Flytt av verksamheterna inom området till andra sidan av Kurravara vägen. Enligt FÖP för Kiruna C 2006 år, är området ett utredningsområde för bostäder, skola, närservice och kompletteringsbebyggelse - Alternativ 2. Ändra markanvändningen på fastigheterna Jägarskolan 8:5 och Kiruna 1:312 från militärverksamhet till olika ändamål såsom kontor, handel, skola, vård och bostäder... är den sammanvägda bedömningen att alternativ 2 är det bästa alternativet då Jägarskoleområdet kan utvecklas till ett levande område då både dagaktiv verksamhet och bostäder samlas intill varandra. Nuvarande verksamheter kan vara kvar och utvecklas. 9.1 Bedömning av alternativen med hänsyn till miljömål Positiva konsekvenser Inga konsekvenser Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Miljömål 0-alternativ Nuläge Alternativ 1 Alternativ 2 Frisk luft Verksamheterna och därmed trafiken upphör Ingen förändring Verksamheterna och därmed trafiken upphör i Jägarskoleområdet Ökad trafik i och till området

19/21 Giftfri miljö Föroreningar blir kvar Osäkert om föroreningar saneras till KM Föroreningar i området blir kvar men skjutbanorna saneras till KM Inget grundvatten i de övre jordlagren Föroreningar saneras till KM inom planområdet Grundvatten av god kvalitet Inget grundvatten i de övre jordlagren Inget grundvatten i de övre jordlagren Inget grundvatten i de övre jordlagren Storslagen fjällmiljö Området avvecklas Ingen förändring Jägarskoleområdet avvecklas Bostäder med fin utsikt God bebyggd miljö Byggnaderna förfaller och området avvecklas Bebyggelsen hålls ej efter pga osäkerheter i planen Byggnaderna förfaller och Jägarskoleområdet avvecklas Bostäder i fin miljö och närhet till skola och rekreationsområden Helhetsintrycket av området kan gå förlorad Tabell 3: Bedömning med hänsyn till aktuella miljömål 10 Skadeförebyggande åtgärder Som skadeförebyggande åtgärder har följande planbestämmelser lagts in i detaljplanen: - Skyddsbestämmelse som innebär att tre kulturvärda byggnader inom området ska till det yttre bevaras och får inte rivas. Byggnadernas yttre karaktär ska bevaras med gul träfasad, rött sadeltak av tegel samt låg takfot. Fönstren ska vara spröjsade med väl avvägda proportioner. Samma yttre karaktär gäller även vid ombyggnad och frö nya bostadsbyggnader. - Bestämmelse om att bostadshus skall med avseende på trafikbuller placeras och utformas så att gällande buller bestämmelser och Boverkets rekommendationer i Allmänna råd 2008:1 uppfylls. - På de områden där gällande detaljplan enbart upphävs kommer tills vidare skog och grönområden att bevaras. Skogen mellan det nuvarande industriområdet och bostads/skolområdet bildar nu en zon som dämpar buller mellan befintlig verksamhet, bostäder och industriområdet. 10.1 Åtgärder för förorenad mark 1. Korthållsbana och pistolskyttebana När Jägarskolans område har byggts ut med bostäder och skolor kommer sannolikt intilliggande marker att användas för lek och rekreation för större barn. Området är redan sanerat till saneringsgraden känslig markanvändning. (KM) 2. Nedlagd bensinmack

20/21 En miljögeoteknisk undersökning kan göras för att fastställa de kvarvarande föroreningarnas nivå och djup. Enligt tidigare undersökningar är halterna låga i ytan och högre längre ner. Så länge ytan är asfalterad finns ingen spridningsrisk uppåt, avsaknad av grundvatten medför heller ingen spridningsrisk nedåt. Området beläggs med marklov och ska saneras om ytskiktet tas bort eller förändras. 3. Fordonsplats Området används idag som skolgård med plats för lek- och idrott. Ytan består av grus och gräs. En miljögeoteknisk undersökning för information av föroreningsgraden och sanering till KM bör utföras snarast. 5. Fd oljecistern Området ligger centralt och passeras av många människor. Ytan består av grus och gräs. En miljögeoteknisk undersökning för information av föroreningsgraden och sanering till KM bör utföras. 6. Motorområde, förråd, drivmedelsfordonsplats, oljecistern Gällande detaljplan kommer att upphävas. Så länge industriverksamhet pågår utförs ingen sanering men då markens användning förändras tas beslut om eventuell sanering. Ingen åtgärd Beläggs med marklov Saneras till KM Ingen åtgärd tills vidare Bild 4 Saneringsnivåer för förorenad mark

21/21 10.2 Åtgärder för trafik Nuvarande lokalgator är breda och otydliga. Vid planens genomförande kommer trafiksäkerhetshöjande åtgärder att vidtas med bl.a. trafikregleringar, avsmalnande av vägbanor och tydliga korsningspunkter mellan bilar och oskyddade trafikanter. Vid ombyggnad till bostäder bör material väljas så buller från trafik elimineras. 10.3 Åtgärder för vatten En översyn av VA-ledningarnas skick och en plan för åtgärder bör göras. Även VA-systemets kapacitet bör ses över, då området utvecklas med nya användningsområden. Ombyggnader kan utföras succesivt i samband med ombyggnad av husen och av markens ytskikt. 11 Kvarvarande konsekvenser Ökad verksamhet genererar ökad trafik och därmed ökat buller och ökade luftföroreningar. Vid förändrad användning av husen till bostad, vård och skola kan störning av buller från trafik, industri och skjutbanor öka. Då det planeras för att Kirunas nya centrum flyttas till skjutbaneområdet kommer skjutbanorna att flyttas. Flytten innebär uteblivet buller från banan. 12 MKB-processen I processen har Tyréns AB tagit med kompetensen inom planering, trafik och miljö. Tyréns har arbetat tillsammans med samhällsbyggnadskontoret i Kiruna kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen har varit ute på samråd tillsammans med detaljplanen under början av 2011. Samtliga yttranden som har inkommit har sammanställts i en samrådsredogörelse. Detaljplanen och MKB n kommer att ställas ut för granskning hösten 2011. Efter utställningstiden sammanställs de yttrandena som inkommit i ett utlåtande. Detaljplanen och miljökonsekvensbeskrivningen kan efter detta godkännas i Miljö- och Byggnämnden och detaljplanen antas i kommunfullmäktige. 13 Uppföljning/kontroll Uppföljning och övervakning med anledning av detaljplanens genomförande är kommunens ansvar. Den övervakning som är aktuell är lämplig

22/21 att integrera i ett övervakningsprogram. För den aktuella detaljplanen är det främst dessa intressen som bör följas upp: Uppföljning av fortsatt sanering av förorenad mark Uppföljning av flytt av skjutbanor Utredningar om åtgärder för buller Trafikutredning inom området och för anslutningsvägar Uppföljning av ombyggnader av VA-nätet 14 Källförteckning Boverket Kiruna kommun Trafikverket Fortifikationsverket Kiruna kommun LKAB Kiruna Jakt & Fiske Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen Fördjupad översiktsplan över Kiruna Centrum, Luftutredning, Miljöfarliga lämningar i Jägarskoleområdet Vägtrafikflöden, utredning E10 Jan-Henrik Eriksson avd farliga lämningar Margareta Bergman, Anders Fjällborg, Urban Jacobs, Peter Ögren Miljökontoret Mary Rosenfors, Joel Ahlquist, Samhällsbyggnadskontoret Tomas Lindgren, FAB Rolf Kenttä Gunilla Ripa Miljökonsult/Tyréns AB Melker Johansson Ljudkonsult/Tyréns AB Solveig Heikki Planarkitekt/Kiruna kommun