Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Relevanta dokument
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Koll på Koll med skolan som arena

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Linköpings Kommun: Bildningsnämnden genom Sektion specialverksamhet

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Utbildningen Service inom äldreomsorg

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Trimsarvets förskola

Verksamhetsplan elevhälsan

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Korvettens förskola

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Arealens Förskola Arealens Förskola A

ARBETSPLAN FÖR TORVALLASKOLAN 11/12

Samordning av insatser SOSFS 2008:20

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom Norrköpings kommuns förskolor

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolsocial kartläggning

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2015/2016

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Del 3 Handlingskompetanse

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Elevdemokrati och inflytande

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Våga Visa kultur- och musikskolor

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Resultat- och. utvecklingssamtal

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Vad tycker du om sfi?

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Landskrona. ca invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende

Karlsängskolan - Filminstitutet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Lönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Lägesrapportering för projekt TIA

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

ARBETSPLAN

Februari september 2011

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Barn och elevhälsoplan 2011

AST projektet i Borås

Transkript:

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat stöd som påbörjas under skoltid och vid önskemål fortsätter efter skolavslutningen Skolan försöker bygga nätverk kring individerna Nya nätverk för varje individ känsliga och beroende av enskilda handläggare - Inga fungerande rutiner som stöd för samordning av insatser Efter skolavslutning är det bara eleven själv som har någon helhetsbild svårt att få koll på läget med en funktionsnedsättning Alla olika stödinsatser kräver många separata bedömningar av funktionsnedsättningen Jo tack, jag mår bra Godtycklighet

Anders 23 år Lindrigt utvecklingsstörd. Ej ordentligt utredd. Duktig på att dölja behov i skolsituationen. Dåligt stöd hemifrån Svårt hålla tider. Klarar inte ekonomi. Kan inte läsa sociala samspel problem i relationer. I utsatta situationer tar han till flykt eller aggressivitet. Tvåbarnspappa Tidigare insatser: Mottagen i särskolan, barnsamt vuxenhabiliteringen, Nu flera kontakter utan samordning: FK, AF, Jobbtorget, Social myndigheter för bistånd och hemmahosstöd Polismyndigheten, Kronofogden

Elin 20 år Elin har: gått särskola i större delen av sitt liv saknar insikt om sitt funktionshinder aldrig klarat av att genomföra någon praktik tröttnat på mamma haft aktivitetsersättning i skolan flyttat ihop med sin arbetslösa pojkvän sökt och fått en god man inte kunnat söka aktivitetsersättning Elin skall nu: fortsätta kontakter med kuratorer och psykologer inom vuxenhabiliteringen söka ekonomiskt bistånd eventuellt söka daglig verksamhet på sikt försöka få fram ett hållbart läkarintyg för att kunna söka aktivitetsersättning

Koll på läget - ett 4 ½ -årigt utvecklingsprojekt 1. Ökad insikt hos individen själv om styrkor och svårigheter. Framförallt kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär samt strategier för att kunna möta och kompensera nedsättningen 2. Kunskap hos berörda instanser både om funktionshinder i stort och om funktionshindret och dess konsekvenser för den enskilde individen vilket är en förutsättning för förståelse 3. Attitydpåverkan i de samarbetssituationer som inkluderade gymnasiesärskoleelever befinner sig i. 4. Hållbar och aktuell dokumentation som ett stöd i individens utveckling och förutsättning för att söka berättigade insatser

Tjänsterna Ledningsfunktion 25 % - Åsa Strömberg Specialpedagog 100 % - Karin Nilsson Arbetsterapeut 100 % - Gertrud Dahl Psykolog 25 % Läkare 25 %

Koll på läget En samverkansmodell och metodutveckling av kronologiska insatser med skolan som arena Inre förändringsarbete på Anders Ljungstedts gymnasium Dokumentation & Funktionsbedömning Föräldramöte Kommunikation & samspel APU + SYV Utbildning av personal Gymnasiesärskola Coach Jobbtorget Jobb Nationella och specialutformade program Hjälpmedelsinstitutet Fritid Föräldrautbildning F kassa AF Habiliteringar Läkarutlåtande Yttre organisation och struktur

Tids- och aktivitetsplan 2011 Gemensam utbildningsinsats Uppstart - heldagsaktivitet Kartläggning av utredningar Ta fram utvärderingsverktyg, både kvalitativ och kvantitativ 2012-2013 Pedagogiska översättningar av utredningar Funktionsbedömningar Kursplan skolan Föräldra-/nätverksutbildning Utskrivningskonferenser 2014 Utvärdering Integrering i ordinarie verksamheter

Lasses väg genom projektet År 1 Pedagogisk översättning av utredning Funktionsbedömning Föräldra-/nätverksutbildning År2 Kommunikation och samspel - insiktsarbete Ungdomshälsan, LSS-fritid mfl SYV År 3 Boende - insiktsarbete Arbetsförmedling Försäkringskassa Jobbtorget År 4 Funktionsbedömning Läkarintyg Framtidsmässan Framtidssamtal - Avstämningssamtal

På gång just nu Gemensam funktionsbedömning Kurser Föräldrautbildning Framtidsmässan Gemensam utbildningsdag

Utvärdering Mätpunkter 2011, 2012, 2013 och 2014 År 1 År 4 År 6 Kvalitativ Utvärdering utifrån ICF för att mäta delaktighet, aktivitet och hälsa Utvärdering utifrån ICF för att mäta delaktighet, aktivitet och hälsa Kvantitet Antal i arbete/dv/studier/af/jobbtorget Antal i arbete/dv/studier/af/jobbtorget Metodstöd handleda och följa upp auktionsforskning och undersökningar utifrån ICF Analys och slutsats utifrån materialet. Statistisk sammanställning SaminförA, FoU, LiU

Gertrud Dahl Leg Arbetsterapeut Koll på läget

Erbjuda funktionsbedömning i år 1 och år 4 för elever i gymnasiesärskolan på ALG Ökad insikt hos personen själv och hos omgivningen om personens styrkor och begränsningar

Syfte: Användbart dokument i flera sammanhang -personen ska känner igen sig -ett underlag för att kunna fatta beslut hos arbetsförmedling och försäkringskassa -ett underlag för att skapa förutsättningar i skolundervisningen för eleven -ett underlag för stöd i planeringen efter skolan

För att kunna hjälpa behövs en ide om funktionsnedsättningen. För att kunna planera behövs en beskrivning av hur funktionsnedsättningen påverkar personen i sina dagliga aktiviteter

Individperspektiv -hitta strategier för svåra situationer -välja det jag mår bra av -upprätta realistiska livsmål -känna trygghet i att man gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar oavsett resultat Omgivningsperspektiv -upprätta realistiska mål -stödja på det sätt individen behöver -förebygga svårigheter -förstå varför det uppstår frustration -förstå orsak till konflikter/missförstånd

-bedömning av en persons fungerande -funktion i relation till aktivitet är intressant -många sätt att bedöma beroende på vad man vill veta. -metoder: observation, självskattning, intervju, undersökning.

AWP/AWC COPM ADL-taxanomin ACIS OCCAIRS BAS DOA WALPAR Min mening

Instrument: AMPS, ACIS kompletterat med ICFsjälvskattning Metod: Funktionsbedömning via observation i aktivitet Självskattning i dialog med arbetsterapeut. Uppfattning om sig själv i vardagliga aktiviteter.

Motorisk förmåga Hållning: stabiliserar, rätar upp, placerar sig Rörlighet: går, når, böjer Koordination: koordinerar, manipulerar, har flyt Styrka och Ansträngning: flyttar, transporterar, lyfter, kalibrerar, greppar Energi: orkar, håller tempo: Processfärdigheter/Kognitiv förmåga Använda kunskap: väljer, använder, hanterar, är målinriktad, frågar Tidsorganisation: inleder, gör i logisk ordning, fortsätter, avslutar Rumsuppfattning: söker/lokaliserar, samlar ihop, organiserar, återställer, navigerar Anpassningsförmåga: förmåga att förändra sig och förändra i sin omgivning:, lägger märket till agerar, anpassar beteende, anpassar miljö, tar lärdom av

Kommunikations och interaktionsförmåga Fysisk kontakt: kontaktar, ser på, gestikulerar, placerar sig, vänder sig, intar kroppsställning Informationsutbyte: artikulerar, hävdar sig, frågar, tar initiativ, uttrycker sig, anpassar sig, delar med sig, talar, upprätthåller Relationer: samarbetar, rättar sig, förhåller sig, visar hänsyn

Egenskattning av adaptiv kompetens, delaktighet och omgivningsfaktorer (ICF) Självskattning som utförs tillsammans med arbetsterapeut Arbetsmetod: 68 frågor (kan / gör / viktigt) (hindrande faktorer / underlättnade faktorer) Frågeområden: -lärande och att tillämpa information -allmänna uppgifter och krav -kommunikation -förflyttning -personlig vård -hemliv -mellanmänskliga relationer -viktiga livsområden -samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Funktionsbedömnings modellen påbörjas. Parallella processer startas via framtidssamtal och samverkan med omgivande aktörer där dokumentet är ett underlag.

Grundkollärarutbildning MA, NO, Eng år 1-7 Specialpedagog Erfarenhet av skolan och framförallt grundsärskolan år 6-9 KOLL PÅ LÄGET

Samspelet och kommunikationen är en av de vikigaste faktorer som avgör om man som individ kan fungera som Inkluderad i samhället. Individer med diagnosen lindrig utvecklingsstörning saknar ofta strategier att kompensera sina svårigheter.

INSIKT ATTITYD KUNSKAP DOKUMENTATION

Kunskap om mitt funktionshinder Koll på förutsättningar dvs. styrkor och svårigheter Ha vidgade kunskaper om människors behov och beteenden och om sina egna möjligheter och begränsningar Kunna delta i samtal kring livsfrågor i grupp, framföra egna uppfattningar och lyssna till andras

Lindrig utvecklingsstörning har en negativ laddning i samhället

Idiot Svagsint Sinnesslö Andesvag åndsvag Psykiskt utvecklingsstörd Förståndshandikappad

Personal Familjen Media Enskilde individen

ha vidgade kunskaper om konflikter och konflikthantering samt kunna ta hänsyn till andra i en grupp, känna till skillnader och likheter mellan sociala och kulturella grupper i samhället och mellan kvinnor och män ha vidgade kunskaper om betydelsen av val av livsstil ha fördjupade kunskaper om sex och samlevnad,

Kunskap är en nyckel till insikt och attityd

Pedagogiska översättningen + funktionsbedömning = pedagogiskt verktyg för läraren Metoder för kursen Samspel och kommunikation och Boende kursen Dokumentationen utvecklas

1. Nuläge besök i undervisningssituationer + inläsning 2. Arbetsgrupp med undervisande lärare, vt 2012 3. Pröva modellen läsåret 2012-2013

Koll på läget Åsa Strömberg Projektledare, Koll på Läget 0722-10 55 59 Gertrud Dahl Arbetsterapeut, Koll på Läget 013-208713 Karin Nilsson Specialpedagog, Koll på Läget 013-208713

Diskussionsfrågor På vilket sätt kan ni utgå ifrån och ha nytta av utredningen i erat arbete med eleverna? Vad skulle ni vilja fanns i utredningarna för att ni ska kunna ha nytta av dem i mötet med eleven? Vad behöver eleverna ha med sig för att klara övergången från gymnasiesärskolan till vuxenlivet för att göra övergången så smidig som möjlig? Hur jobbar ni med samverkan kring elevernas övergång från gymnasiesärskolan till vuxenliv?