LEVERANSRAPPORT: DELPROJEKT LOKALER/TEKNIK/VERKSTÄDER

1 LEVERANSRAPPORT: DELPROJEKT LOKALER/TEKNIK/VERKSTÄDER 2010-12-16 Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten, fas 2 A Delprojektledare: Lena Sandstedt och Björn Hildenwall Projektledare: Viktoria Björcke, Prové Projektansvarig: Anna Lindal, Dekan Konstnärliga fakulteten

2 INNEHÅLL 1. BAKGRUND 2. UPPDRAG 3. AVGRÄNSNINGAR 4. METOD 5. INVENTERING, bokningsbara salar och verkstäder 6. BOKNINGSSTATISTIK 7. HUR ANVÄNDS VERKSTÄDERNA, sammanfattning av intervjuer 8. GEMENSAMT RESURSBOKNINGSSYSTEM OCH LOKALUTNYTTJANDE 9. ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL PILOTPROJEKT 10. BILAGOR, bifogas separat

3 1. BAKGRUND Under hösten 2010 har Verksamhetsutvecklingsprojektet vid Konstnärliga fakulteten, fas 2A, verkat inom tre prioriterade områden. Denna rapport redovisar arbetet i delprojekt Lokaler/teknik/verkstäder. Direktivet i sin helhet för uppdraget återfinns på www.konst.gu.se/internt/verksamhetsutveckling 2. UPPDRAG Konstnärliga fakulteten består idag av åtta enheter, Filmhögskolan, Högskolan för fotografi (HFF), Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), Steneby Institutionen för konsthantverk och Design, Högskolan för scen och musik (HSM), Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning, Göteborg Organ Art Center (GOArt). Idag är samarbetet mellan enheterna begränsat vilket i de flesta fall betyder att studenter med få undantag endast utnyttjar verkstäder inom den egna institutionen eller enheten. Syftet med det här delprojektet är att genomföra en inventering för att kartlägga vilka verkstäder och maskiner som finns vid Konstnärliga fakulteten, fas 1 enligt delprojektdirektivet. Utifrån ett antal intervjuer med medarbetare som arbetar i de olika verkstäderna inom fakulteten har delprojektledarna ställt ett antal frågor kring verkstädernas nyttjande och befintligt samnyttjande inom fakulteten. Frågan om upplevda möjligheter och hinder för samverkan har också ställts. I sammanfattningen av genomförda intervjuer redovisas också medarbetares förslag på effektiviseringar av lokalutnyttjande, enligt fas ett i direktivet. I avsnittet Gemensamt resursbokningssystem och lokalutnyttjande lämnar delprojektet förslag till hur Konstnärliga fakulteten ska agera inför ett införande av ett gemensamt resursbokningssystem och gemensamt utnyttjande av större lokaler inom Göteborgs universitet, fas 3 enligt delprojektdirektivet. För att komma fram till slutsatser här har fakultetens lokalgrupp arbetat med frågeställningarna och tre medarbetare med speciell kompetens inom området intervjuats. I avsnittet Övergripande slutsatser redovisar delprojektledarna sina slutsatser utifrån det insamlade materialet. Man ger även förslag för att kunna uppnå en ökad samverkan. Här redovisas också möjliga pilotprojekt, fas 2 enligt direktivet. 3. AVGRÄNSNINGAR Delprojektet ska inte arbeta med ny organisationsstruktur eller basstruktur för ökad utbildningssamordning. Dessa områden arbetar i parallella processer. Speciella projektledningsmöten under ledning av konsultfirman Prové har samordnat och stöttat delprojektens arbete i förhållandet till det övergripande verksamhetsutvecklingsprojektet. I detta delprojekt tolkas begreppet teknik som fysiska resurser och innefattas i de fall det handlar om fast installation av teknisk utrustning eller motsvarande. Enligt direktiv ska detta delprojekt innefatta framtagande av beläggningsstatistik - delprojektledarna har endast redovisat material för lokaler som bokas i Time Edit. Delprojektsledarna har inte haft dialog med studentkåren eller dess representanter under arbetsprocessen med rapporten. Delprojektledarna föreslår därför att detta genomförs i den efterföljande projektperioden. 4. METOD Delprojektet har arbetat i ett processarbete tillsammans med fakultetens lokalgrupp, en arbetsgrupp med representanter från de olika enheterna utsedda av respektive prefekt/högskolerektor. Det innebär att gruppens medlemmar har bidragit med eget arbete vad gäller kartläggning och enskilda frågeställningar som bearbetats på möten. Det är bland annat gruppens medlemmar som har genomfört inventeringarna på respektive institutioner och enheter. I BILAGA-lokalgrupp redovisas gruppens medlemmar.

4 Arbetsgruppen har också fungerat som återkommande remissinstans i arbetet med rapporten. För att ta reda på hur arbetet i verkstäderna går till på de olika skolorna har 20 personer intervjuats. HSM och Steneby redovisas i separata texter i detta avsnitt. Vad gäller frågor kring gemensamt resursbokningssystem och gemensamt lokalutnyttjande inom universitetet har tre personer med mycket god insikt och kunskap om Time Edit och lokalbokning intervjuats. Svaren och slutsatserna har därefter presenterats i arbetsgruppen och kompletterats. Vad gäller gemensamt resursutnyttjande har arbetsgruppen genomfört en lappövning som efter bearbetning har införlivats i detta avsnitt. Beläggningsstatistiken har tagits fram för de bokningsbara salar vilka bokas genom Time Edit. Övriga uppgifter knutna till lokaler och kostnader har tagits fram i samarbete med fakultetsekonomerna, även personalhandläggare och fastighetsavdelningen har bidragit med information. 5. INVENTERING, bokningsbara salar och verkstäder Idag är samarbetet mellan enheterna begränsat, detta leder i sin tur till att en student vid en institution har svårt att få ta del av en verkstad eller maskin vid en annan institution. Ett av uppdragen för delprojektet var därför att genomföra en kartläggning av undervisningslokaler och verkstäder. Själva inventeringen genomfördes med benäget bistånd från arbetsgruppen som samlade in underlaget för bokningsbara salar respektive stationär teknisk utrustning kopplad till vissa verkstäder. I och med att de olika områdena skiljer sig så pass mycket åt var detta ett svårt arbete. Andra skäl till att det var svårt var att alla enheterna valt olika sätt att organisera sig, samt bristande enhetlighet vad det gäller utrustning och rutiner, till och med inom institutionerna och enheterna. För att inventeringen skulle gå att hantera inom projektets ramar avgränsades inventeringen till att handla om institutionsgemensamma och bokningsbara undervisningssalar samt stationär teknisk utrustning i verkstäder. En avgränsning som gjordes var att Stenebys utrustning och verkstäder inte är inkluderade. Dessa bör dock inte glömmas bort. Stenebys verkstäder för metall, trä och textil har förmodligen mer utrustning och är större än övriga enheters verkstäder tillsammans. Inventeringen är på intet sätt heltäckande men ger en föraning om vilka möjligheter som finns inom fakulteten. Inventering av bokningsbara salar För att kunna genomföra inventeringen av bokningsbara salar gjordes följande definition: Definition bokningsbara salar Sal eller rum som alla inom institutionen eller enheten kan boka och som används för undervisning eller utställningar. Typ av rum Föreläsningssal = Rum som kan användas för traditionell undervisning och som har minst 20 sittplatser. Seminarierum = Rum med sittplatser för 10 till 20 personer. Grupprum = Rum med upp till 10 sittplatser. Aula = Större rum med minst 100 sittplatser. Ateljé = Rum med stor golvyta som går att använda till projekt, inga fasta sittplatser. Datasal = Rum med ett antal fasta datorarbetsplatser.

5 Utfall inventering av bokningsbara salar Seminarierum Föreläsningssalar Institution/motsv. Total yta Bokningsbara salar m 2 m 2 % HSM 14 275 4470 31% 5 6 39 1 16 3 Högskolan för fotografi 2 355 355 15% 1 3 1 1 1 HDK 9 170 1317 14% 5 5 4 1 3 2 Filmhögskolan 1 328 186 14% 1 1 2 1 Litterär gestaltning 160 19 12% 1 Konsthögskolan Valand 8 770 768 9% 2 1 1 3 2 Totalt 36 056 7115 14 16 47 3 24 8 Grupprum Aulor Ateljéer Datorsalar Tabell 3. Visar antal bokningsbara salar och typ av sal för respektive enhet samt hur stor andel av den totala ytan som utgörs av bokningsbara salar. Inventeringen av bokningsbara salar visar att HSM använder 31 % av sin totala lokalyta som bokningsbara salar. Detta är mer än dubbelt så stor andel än alla andra enheter. Å andra sidan ser vi när vi tittar mer noggrant att flertalet av dessa rum innehåller någon form av instrument och fungerar som övningsrum. Om Film, HFF, Valand och HDK skulle betrakta verkstäder och redigeringsrum och så vidare som gemensamma bokningsbara resurser skulle förmodligen dessa procentsatser ligga mellan 25 % till 40 %. Inventering av stationär teknisk utrustning Vid inventeringen av stationär teknisk utrustning se BILAGA-tekn-utrustning visade det sig snart att i och med att verksamheterna skiljer sig så pass mycket åt, är det svårt att definiera vad en verkstad är på ett sådant sätt att alla känner igen sig. Syftet med inventeringen är att få en översikt av vad alla enheter har och vilken utrustning som skulle kunna vara intressant på andras institutioner eller enheter. Några exempel på detta är att det som kallas för fotostudio på HDK av många skulle beskrivas som en källarskrubb eller lokalen blackbox på Valand som mestadels används som projektrum. Andra saker som varierar mycket är support och kunskap om de olika utrustningarna och teknikerna. För att lösa uppgiften och avgränsa inventeringen så att den blev hanterlig inom tidsramen för projektet definierades fast installation av teknisk utrustning och verkstad på följande sätt: Inventering av utrustning: Inventeringen avser fast installation av teknisk utrustning eller motsvarande som används vid utbildning inom konstnärliga fakulteten. Definition verkstäder: Rum eller lokal utrustad för specifik konstnärlig verksamhet vilket begränsar den för annan användning. Noterbart här är att med denna definition av verkstäder blir ett rum med en fast placerad flygel eller ett kontrollrum en verkstad. Även definitionen av utrustning är problematisk i vissa avseenden i och med att många utrustningar står på hjul och är då inte inkluderade. Inventeringen visar att det finns många olika sorter utrustning runt om på enheterna. Det finns också väldigt mycket utrustning som är likvärdig. Det finns till exempel fem storformatsskrivare och tre träverkstäder och räknar man dessutom in Steneby så finns det sex stycken träverkstäder totalt. Steneby delar dock sina verkstäder mellan universitetet och stiftelsen.

6 6. BOKNINGSSTATISTIK Enligt direktivet ska detta delprojekt innefatta framtagande av beläggningsstatistik för bokningsbara salar. Av de bokningssystem och verktyg som används inom konstnärliga fakulteten idag är det bara Time Edit som på ett enkelt sätt klarar att redovisa beläggningsstatistik. Idag är det enbart Filmhögskolan, HFF och HDK som använder sig av Time Edit. Därför är det endast för dessa institutioners bokningsbara salar som statistik redovisas. HSM använder sig av Novaschem version 2010 SP1, Valand har gjort ett eget system som används av Valand och Litterär Gestaltning. På Steneby används Outlook för att boka de bokningsbara salarna. På Steneby finns samtliga salar, som skall vara bokningsbara, upplagda i och bokas via Outlook. Bokningsbara lokaler på Steneby är formsalar, utställningshallar och konferensrum. För att statistiken ska bli så rättvisande som möjligt har två relativt långa perioder med hög aktivitet valts, de perioder som valts är vardagar mellan klockan 09.00 till 16.00 veckorna 09-19 och 36 till 46. Beläggningen får anses vara hög åtminstone för HFF och HDK. Beläggningen för föreläsningssalar är 62 % i snitt och för HDK så hög som 71 %. Detta innebär, att i och med att många kurser pågår ungefär samtidigt kan det under ett flertal veckor på året vara svårt att få en föreläsningssal de timmar som är nödvändiga. Noterbart är att om tidsintervallet utökas två timmar till att gälla 08.00 till 17.00 sjunker beläggningen med ca 10 %. Vid samma jämförelse för ateljé kan konstateras att här sjunker nyttjandet betydligt mindre. Detta har förmodligen med verksamheten i sig att göra. När ateljéerna används finns det ofta behov av att lämna kvar saker som begränsar lokalen för annat nyttjande. Beläggningen för ateljéer är ännu högre än för föreläsningssalar och skulle förmodligen vara ännu högre än vad siffrorna visa om inte HFF hade valt att hantera sin ateljé Monitor utanför ordinarie bokningssystem. HFF har bildat en grupp som har till uppgift att prioritera mellan de som vill använda salen, på grund av att efterfrågan är såpass stor. Urvalet är för litet för att statistiskt säkerställt kunna påstå något bestämt men det kan ändå vara intressant att notera att det kan finnas ett visst samband mellan beläggning och storlek på institution/enhet. Tabellen visar att HDK har en beläggning på 53 % och HFF på 49 % medan Filmhögskolan bara har en beläggning på 18 %. Det kan till viss del vara så att i och med att Filmhögskolan är en såpass liten institution är man mer benägen att hantera bokningarna informellt och bara säger till - nu använder jag den och den salen denna eftermiddag. Å andra sidan om det är vanligt att lokalerna är upptagna blir de flesta mer noggranna med att boka så detta informella bokningssätt brukar upphöra när det är ett stort bokningstryck på lokalerna. Beläggningen per institution HDK HFF Film Medel Seminarierum 43% 48% 22% 41% Föreläsningssalar 71% 53% 25% 62% Datasalar 26% 51% 34% Aula (HDK) 65% 65% Grupprum 37% 44% 9% 30% Ateljéer 76% 14% 70% Medel 53% 49% 18% Tabell 4. Beläggning statistik från HDK, HFF och Filmhögskolan för perioderna veckorna 9 till 19 och veckorna 36 till 46 vardagar 09.00 till 16.00.

7 Ekonomi Efter kostnaden för löner är lokalkostnaden den enskilt största kostnaden. Kostnaden varierar från 5 procent av omsättningen ända upp till 36 procent av omsättningen och utgör 24 procent av den totala kostnaden för Konstnärliga fakulteten. Lokalkostnad i procent av omsättningen Konsthögskolan Valand 36% Steneby 30% HDK 26% HSM 21% Högskolan för fotografi 19% Filmhögskolan 18% Goart 16% Litterär gestaltning 5% Hela KFN 24% Tabell 1. Visar kostnaden för lokaler i procent av omsättning per enhet inom Konstnärliga fakulteten utifrån budgetutfallet 2009. Hyra Lokalkostnaderna består till största delen av hyra men här ingår också kostnader för bevakning, renhållning och återvinning. Kvadratmeterpriserna varierar mycket mellan de olika byggnaderna och hyresvärdarna. Främst är det läget som styr men andra faktorer så som ombyggnationer och avskrivningstider, samt ränteläge i samband med investeringar spelar också in. Hyra per institution Institution/motsv. Total yta Hyra Hyra m 2 Kr/m 2 Kr HSM 14 275 2027,10 28 936 042 HDK 9 170 1810,30 16 599 546 Konsthögskolan Valand 8 770 1282,50 11 247 269 Steneby 5 674 767,00 4 351 881 Högskolan för fotografi 2 355 1292,50 3 043 450 Filmhögskolan 1 328 1913,40 2 540 230 Litterär gestaltning 160 1282,80 205 376 Totalt 41 730 66 923 793 Tabell 2. Visar antal kvadratmeter respektive institution/motsv. hyr och genomsnittligt kvadratmeterpris per år samt totalt hyreskostnad. Siffrorna är hämtade från 2010. Att HSM har de högsta hyrorna per kvadratmeter beror på läget, arkitekturen samt det sena byggåret. Anmärkningsvärt är att kvarteret Valand har så pass mycket lägre hyra än HDK trots att byggnaderna är likvärdiga och har samma hyresvärd. Detta beror på att kvarteret Valand förvaltades av Göteborgs stad, via lokalförsörjningsförvaltningen fram till för några år sedan, då Higab tog över. Dessutom gjordes investeringar väldigt förmånligt med hjälp av medel från Göteborgs universitet centralt samt förmånliga räntevillkor från den tidigare hyresvärden före övertagandet. Risk föreligger att Higab vid

8 kontraktets utgång 2013-06-30 kommer att ha en mer marknadsmässig syn på hyran. Intressant att notera är att Steneby bara har en hyra på 767 kr, här får vi en liten indikation på hur mycket extra lokalerna kostar för att de ligger centralt i Göteborg. En sak som är värd att notera är att en stor andel av fastigheten utgör korridorer och trapphus samt andra fastighetsgemensamma ytor. För att kompensera för detta ska en faktor på ca 1,25 läggas på, för att få en rättvis prisbild för ett enskilt kontor. Det är den schablon som är praxis och används av Fastighetsavdelningen. Anledningen till att faktorn bör vara så pass hög inom Konstnärliga fakulteten är att ett flertal av husen är gamla med stora korridorer. Nyckeltal och tendenser Yta per student och producerad HST, helårsstuderande, skiljer sig mycket mellan institutionerna/enheterna och därmed lokalkostnaden per HST. Med tanke på att verksamheterna skiljer sig såpass mycket åt är detta inte konstigt. Att Litterär gestaltning kräver mindre utrymme än en verkstadsintensiv utbildning så som Steneby bedriver är ju inte förvånande. Huruvida olika enheter har optimerat sitt lokalutnyttjande är svårt att säga, men att institutionerna/enheterna har satsat olika mycket på organisationen kring lokalerna och resursbokningssystem har återspeglats i intervjuerna och stämmer ganska väl med resultatet nedan. Å andra sidan när det bedrivs en undervisning som är i behov av fasta personliga platser för studenterna blir detta utrymmeskrävande och innebär små möjligheter att vara flexibel. När man tittar på tabellen nedan bör man beakta att det kan vara stor skillnad mellan olika år beroende på tilldelning av fristående kurser och programplatser. Utbildningsuppdrag i relation till lokalkostnader och kvadratmeter 2010 Institution Uppdrag Kvadratmeter per HST Lokalkostnad per HST HST m 2 /HST Kr/HST Konsthögskolan Valand 143 61,33 78 652 Filmhögskolan 33 40,23 76 977 Steneby 80 70,92 54 399 HSM 644 22,17 44 932 HDK 390 23,51 42 563 Högskolan för fotografi 140 16,82 21 739 Litterär gestaltning 15 10,67 13 692 Medel 35,09 42 383 Tabell 5. Visar utbildningsuppdraget för respektive institution/motsv. i relation till kvadratmeter och lokalhyra. 7. HUR ANVÄNDS VERKSTÄDERNA, sammanfattning av intervjuer Detta avsnitt är en sammanfattning av samtal med 20 medarbetare som arbetar i verkstäder och utlån av teknisk utrustning som är genomförda på Högskolan för fotografi, Filmhögskolan, Högskolan för design och konsthantverk och Valand. I det här sammanhanget har det handlat om lokaler som används för trä, metall keramik, textila tekniker, skulptur, foto, grafik, digital bild-, ljud och filmhantering. Eftersom Steneby geografiskt har ett avstånd till övriga enheter så utformades samtalet med rektor och servicechef annorlunda och redovisas efter sammanställningen. Vad gäller Högskolan för scen

9 och musik så togs hänsyn till att omorganisation pågår och en övergripande bild av verksamheten gavs av tillförordnad teknisk chef och presenteras sist i detta avsnitt. Delprojektledarna har valt att utgå från sex frågor rörande arbetet med studenter och frågeställningar kring samnyttjande av verkstäder och gränsande områden. På så sätt menar delprojektledarna att en rättvisande bild av verkstadsutnyttjande i praktiken kan målas upp av medarbetarna själva. Frågorna återges i BILAGA-fragor. Den samlade bilden av arbetet i de olika verkstäderna inom Konstnärliga fakulteten är naturligtvis att den varierar. Arbetssätt och traditioner skiljer sig åt och de olika konstuttryckens natur gör också att verkstadsarbetet inte uppvisar enhetlighet. Med nedanstående sammanfattning vill rapporten ändå visa på några generella likheter och framför allt lyfta fram en rad konstruktiva idéer som finns hos medarbetarna. Verkstäderna kan sägas vara en utbildningslokal för praktiskt arbete. Här genomförs kurser, workshops, fristående kurser, handledningar, redovisningar, samlingar, examensarbeten och individuella projekt. Lokalerna spelar också en roll som mötesplats för studenterna. Bokade aktiviteter sker ofta sida vid sida med studenters individuella arbeten. Vissa verkstäder som t ex smycke- och keramik- har fasta platser för studenterna inom området. Utöver detta finns enstaka platser för flexibelt utnyttjande. I samtalen betonar man att det är viktigt att verkstäderna har ändamålsenliga lokaler och att där finns tillräckligt med kompetent personal. I de flesta fall krävs en introduktion eller regelrätt instruktion, maskin för maskin, innan studenten själv kan använda verkstadens resurser. Vissa verkstäder där maskinparken har riskfaktorer är endast tillgängliga för studenter under dagtid. Annars är det vanligt att studenter får utnyttja lokal och utrustning mer fritt. Teknikern i verkstaden har förutom att vara expert på utrustningen en rådgivande och problemlösande roll. Det kan handla om materialutnyttjande men också om olika konstnärliga och hantverksmässiga val. För att en verkstad ska fungera både vad gäller säkerhet och för att kvaliteten ska upprätthållas vad gäller studentens verkstadsarbete, om ett samnyttjande inom fakulteten ska utvecklas, förordar flera intervjuade att ett föreståndarskap med övergripande ansvar upprättas. De tillfrågade anger förstås institutionernas egna studenter och lärare som huvudsakliga användare av verkstädernas resurser. Inom institutionerna är det vanligt att studenter oavsett ämnesinriktning söker rådgivning eller vill testa material i någon av verkstäderna. Vad gäller workshops och fristående kurser nämner man i första hand övriga institutioner inom fakulteten och rent externa studenter som deltagare. Vad gäller lån av utrustning begränsas dessa i de flesta fall till de egna studenterna och de samarbetskurser som finns. Flera medarbetare tar upp frågan om flexibilitet och menar att studenter med praktiska problem att lösa måste ha möjlighet att kunna arbeta spontant i verkstäderna. Att boka upp lokalerna mer ses som ett hot mot denna flexibilitet som man menar är nödvändigt för studenternas utveckling. Många av de lokaler delprojektledarna valt att benämna verkstäder kräver att studenterna tar körkort för att kunna sköta maskinpark och känna till de regler och förfaringssätt som gäller för utrustning, hantverk och material. I flera fall förekommer farliga moment/maskiner eller särskild hantering av hälsovådliga material som kräver att man följer säkerhetsföreskrifter. Ofta arrangeras längre eller kortare kursmoment för studenterna för denna grundläggande kunskap. I flera fall menar man att studenterna kan ges mer frihet när man ser att de i praktiskt arbete uppnår praktisk skicklighet. Det finns viss avancerad utrustning där personal utför själva momentet åt studenter. Detta förekommer särskilt då studenter utan kunskap behöver få något enstaka moment genomfört. När frågan om samnyttjande ställs visar det sig att det förekommer en rad samarbeten mellan verkstäderna och institutionerna. Här följer en bild för att illustrera detta. Den är inte menad att vara heltäckande. Filmhögskolan samverkar med HSM och har en Black box ihop med HFF som i sin tur har ett svart/vitt lab ihop med Valand. Valand har ett studentutbyte med HFF och HDK har en 3D-printer som är tänkt att utnyttjas fakultetsgemensamt och man har i olika projekt jobbat ihop med HFF, Valand och HSM. På HFF har man snart en digital tryckutrustning som även den ska vara fakultetsgemensam. Valand har vid ett tillfälle placerat en student på HDK eftersom materialet,

10 porslin, inte finns på Valand och själva har man haft performancestudenter verksamma i scenprojekt på HSM. HDK har utbyte med Steneby bla med ett examensarbete för en student. Bland externa samarbetspartner förekommer Chalmers i flera sammanhang. Medarbetarna i verkstäderna pekar i flera fall på att man ser det som självklart att hjälpa till när studenter kommer oavsett institution och ett av flera förslag som lämnas för att synliggöra öppenheten skulle kunna vara att ha Drop in -tider. Synpunkten att man skulle vilja visa öppenhet mot blivande studenter, estetiska gymnasieutbildningar, nämns. Detta görs inte idag av resursskäl. Flertalet av medarbetarna talar om ett litet men ständigt flöde av studenter utanför den egna institutionen som spontant söker sig till verkstäderna. De intervjuade menar att detta inte är ett problem så länge som det handlar om utrustning eller material som inte finns inom de egna väggarna. Dock finns en oro om det är så att denna spontana rörlighet ökar. Ett flertal av de som arbetar i verkstäderna arbetar deltid och är oroliga att tid för rådgivning och handledning inte ska räcka. De hinder som anges för ett ökat samutnyttjande är att resurser för att ta emot fler studenter saknas. I flera fall pekar man på att man redan idag har för få handledningstimmar i verkstäderna. I flera fall pekar man också på att verkstaden har begränsad yta och maskinkapacitet. En risk som nämns är också att ett ökat samnyttjande ger ett större slitage på utrustning. Även i detta sammanhang pekar man på vikten av att ha kompetent personal i verkstäderna Detta anses vara av särskilt stor vikt, framhåller man, särskilt om fler studentgrupper ska nyttja utrustningen. Ytterligare en faktor som tidigare nämnts är att man vill att verkstaden ska kunna ha flexibelt utrymme för studenter som behöver testa sina skisser eller databeräkningar i fysiskt material. Delprojektledarna ställde också frågan om vad som skulle krävas för att man skulle kunna samnyttja lokalerna mer. Här pekar medarbetarna på att detta skulle kräva ett gemensamt passer- och nyckelsystem för att studenterna skulle kunna röra sig fritt mellan institutionerna. Man föreslår i flera fall att ett uttalat föreståndarskap för varje verkstad skulle kunna vara en framkomlig väg för att organisera ett mer utvecklat utbyte av studentgrupper och individuella studenter. Någon säger i klartext att ett ökat samnyttjande skulle kräva ett på allvar delegerat ansvar och därtill budget för verksamheten. Man pekar också på att det måste finnas tid för medarbetarna i verkstäderna att kunna ge handledning till studenterna. Överlag pekas dock på att verkstäderna i flera fall har fysiska begränsningar vad gäller utrymme och antal maskiner. Det påpekas också med eftertryck att ett större utbyte mellan institutionerna kräver mer personal i verkstäderna och vaktmästerifunktionen för att upprätthålla kvalitet och säkerhet. Överlag menar man också att ett större utbyte kräver en förståelse av vikten av god planering och en väl genomförd planeringsprocess. Under rubriken Övrigt har delprojektledarna fått flera goda förslag och kloka synpunkter. Till exempel föreslår man att ett samarbete startar vad gäller kompetensutveckling för den tekniska personalen. Här föreslås också att teknikgrupperna får ett gemensamt forum där t ex studiebesök inom fakulteten och i övriga kultursfären kan genomföras. Man föreslår också att man samarbetar mer vad gäller mer avancerad utrustning. Tanken om gemensam utlåning av teknisk utrustning väcks också. Det efterfrågas också en större snabbhet i utbildningsstrukturen när studenter frågar efter kursutbyte med andra institutioner eller enheter. Man pekar i detta sammanhang på när studenter med genreövergripande konstuttryck tas in på traditionella program. Sammanfattning De tillfrågade medarbetarna pekar på att det redan idag finns ett utbyte inom fakulteten vad gäller verkstäderna. För att detta ska kunna utvecklas behöver en god planering göras och personaltätheten i verkstäderna ökas, menar man. Flera medarbetare nämner att ett utvecklat föreståndarskap och större personaltäthet skulle vara ett stöd i denna utveckling. Under samtalen framkommer att det finns ett behov av en plastverkstad, främst för studenter på HDK och Valand, och att kompetens för detta område behöver rekryteras. Det finns en oro för att ett ökat samnyttjande av verkstäderna kommer att inkräkta på studenters flexibla behov under arbetsprocessen. Det finns också en oro för att ett ökat samnyttjande kommer att innebära ett ökat slitage av utrustning. I flera fall säger sig medarbetarna inte känna till vilka beslut som ligger bakom befintliga gränsdragningar och strukturer. Under samtalen framgår det att medarbetarna önskar vara delaktiga i utformandet av en eventuell förändring av arbetet i

11 verkstäderna och i en kommande förändringsprocess och att man hyser oro inför förändringar som kommer uppifrån utan att förankras. Verksamheterna vid Steneby och HSM i sammanfattning Steneby Skolan som är geografiskt belägen i Dals-Långed omfattar Stiftelsen Stenebyskolan och Institutionen för Konsthantverk och Design. Huvudmän till Stiftelsen är Västra Götalandsregionen och Bengtsfors kommun, institutionen hör till Konstnärliga fakulteten. Utbildningarna inom Stiftelsen Stenebyskolan ges som ett- eller två-åriga kompletterande/högskoleförberedande respektive yrkesförberedande utbildningar. Steneby har idag tre träverkstäder, två smedjor, en silversmedja och ett par textilverkstäder bestående av bland annat två vävrum. På Steneby hanteras en lång rad tekniker från stickning till bronsgjutning och aluminiumgjutning. De flesta utrymmen används gemensamt av Stiftelsens och universitets studenter. Alla studenter har personliga skissarbetsplatser. Lektorerna är tekniskt ansvariga i verkstäderna och är de som ser till så att studenterna har tillräcklig kunskap om maskiner och att studenterna städar och håller ordning. Först och främst är det studenter och elever från stiftelsen och universitet som använder lokalerna. Det finns dock även möjlighet för externa parter att hyra in sig i lokalerna. Från den egna fakulteten har HDK, Valand och HSM haft verksamhet på Steneby i främst i form av workshops och sommarkurser. För att få arbeta i träverkstäderna och smedjan krävs att studenterna har tagit körkort för dessa verksamheter. Vad gäller de övriga verkstäderna pågår för närvarande en översyn med syfte att skapa en gemensam hantering och rutin vad gäller körkort för att arbeta i dessa lokaler. Steneby vill gärna utveckla samarbetet inom fakulteten, med hänsyn tagen till förutsättningar som geografiskt avstånd och olika institutioners kursplanering, där kurslängder och genomförandetider på året skiljer sig åt. Steneby vill utveckla sommarkurserna med fler sökande från övriga fakulteten. Man ser också att man med hjälp av videokonferenser skulle kunna genomföra gemensamma kurser och ta del av föreläsningar från andra institutioner. Man hoppas kunna bygga upp en komplett forskarmiljö och där är kopplingen till universitetet viktig. Högskolan för scen och musik De olika utbildningarna inom musik- och scenområdet ställer olika krav på lokaler och utrustning. Opera-, teater- och musikalutbildningarna genomför sceniska slutproduktioner som ställer krav på scenografi, ljud- och ljusteknik. Den verkstad som finns används av scenteknikerna för att bygga dekor. Denna tillverkning deltar inte studenterna i. Även på musiksidan genomförs större och mindre konserter, med orkester, i kammarformat, individuella instrument och diverse elensembler, med olika teknikbehov. HSM har mycket aktiviteter på kvällar och helger och har en omfattande uthyrning till externa aktörer. Studenterna bedriver sina studier på skolan med undantag för musiklärarutbildningen som också genomförs på andra delar av universitetet. För att få grundläggande kunskap genomgår studenterna på de sceniska utbildningarna en kurs i Back stage. Tanken är att studenterna efter denna ska kunna hantera enklare ljus- och ljudteknik i de scenstudios man ofta arbetar i. Vad gäller de större teatrarna och konsertlokalerna så tjänstgör minst en tekniker under produktionerna. Det samnyttjande som finns är med Filmhögskolan och lärarutbildningarna som utnyttjar salar på HSM. De hinder som lyfts fram för ett mer utvecklat samnyttjande är att man har redan har ett omfattande lokalutnyttjande där ibland underhåll av lokaler och utrustning kan bli lidande. För att kunna samnyttja lokalerna behöver planeringen bli mer långsiktig och teknikresursen skulle också behövas omstruktureras.

12 8. GEMENSAMT RESURSBOKNINGSSYSTEM OCH LOKALUTNYTTJANDE Frågeställningarna i detta avsnitt har dryftats både i fakultetens lokalgrupp och med tre medarbetare som på olika sätt har inblick i resursbokning och dess konsekvenser. I lokalgruppen arbetade man under några möten med hot och möjligheter vad gäller samnyttjande av lokaler och rektors beslut om ett gemensamt bokningssystem inom universitetet. Efter det att lappar skrivits och grupperats skedde både ett förtydligande vad gällde innehållet och en värdering av dess angelägenhet i positiv eller negativ grad. Gruppens möjligheter kom att fördela sig enligt följande. Siffran framför anger frekvens: 9 Kan lösa bokningstoppar 7 Utbudet ökar 4 Möjligheter till annan utrustning 4 Ökad samhörighet 3 Planering 1 Nya möten nya idéer 1 Samla kompetens och utrustning kompetensgrupper Gruppens hot kom att fördela sig enligt följande: 11 Högre arbetsbelastning för berörd personal 4 Vem har företräde? 3 Ansvarsfrågor logistik kring utlåning av utrustning 3 Kurslokaler kan behövas med kort varsel 3 Logistiken kring nycklar och iordningställande. 2 Nyckelsystem 2 Vem kollar om lokalen är ok före och efter 1 Vem ska stå för kostnaden? 1 Det finns ingen tillförlitlig statistik på hur mycket de används. Under diskussionerna i arbetsgruppen har frågan kring samutnyttjande av lokaler kommit att handla om möjligheten att öka samarbete inom fakulteten. Rektors beslut gäller ju inledningsvis ett samutnyttjande av större lokaler inom hela universitetet. Ändå är den samlade uppfattningen i arbetsgruppen att detta beslut känns mer komplicerat att efterfölja. Beröringspunkterna inom Konstnärliga fakulteten gör att man lättare tror sig kunna hitta lösningar på praktiska frågor som dyker upp inför en gemensam syn på resurserna. Det visar sig också att resultatet från arbetsgruppens lappövning till stora delar går i samma riktning som svaren från de tre personerna som intervjuats vad gäller det kommande universitetsgemensamma bokningssystemet. Sammanfattning av tre intervjuer kring ett gemensamt resursbokningssystem Inom Konstnärliga fakulteten finns det tre personer som på olika sätt har stor kunskap om Time Edit

13 och resursbokning. På HSM har både David Holm och Erik Jonasson varit med i utvecklandet av Time Edit 3 som är det system som universitetet kommer att utnyttja. Därutöver valde vi att intervjua Torsten Åsemyr som visserligen inte längre har sin anställning på HDK men som var med när Time Edit för första gången började användas inom konstnärliga fakulteten och dessutom känner han verksamheten där väl. Inledningsvis följer här i sammanfattning de förslag till insatser som de tre medarbetarna vill lämna till Konstnärliga fakulteten inför rektors beslut. Efter dessa följer de hot och möjligheter som de intervjuade ser inför dels ett samutnyttjande av lokaler och dels inför implementerandet av det gemensamma resursbokningssystemet Time Edit 3. Förslag till insatser Konstnärliga fakulteten behöver: vara med i arbetet för att ta fram en enhetlig nomenklatur för lokaler, utrustning och olika typer av grupper som ska hanteras i resursbokningssystemet. Det enhetliga namngivningssystemet behöver vara begripligt. ta initiativ för att säkerställa att Time Edit 3 utvecklas vad gäller schema, systemet behöver bli ett färdigt schemaprogram till skillnad från dagens system som hanterar resursbokning. I ett schemaprogram är t ex studenten ytterligare en komponent i systemet. vara delaktiga i det centrala arbetet som syftar till att implementera Time Edit 3. Detta för att säkerställa att resursbokningssystemet utvecklas till att även omfatta hantering av komplexa bokningar. Det handlar om att skapa en organiseringsstruktur, gemensamma ramar för hur lokaler utnyttjas inom fakulteten och för de lokaler som ska samutnyttjas. Finns möjlighet att enstaka institution ingår i form av minst en pilotverksamhet förordar delprojektet att en eller flera institutioner inom konstnärliga fakulteten gör detta. vara delaktiga i arbetet med att fastställa ett regelsystem för bokningar inom institutionerna och för de bokningar som ska möjliggöras för övriga institutioner inom GU. Bokningar måste bli tydliga för att behovet av teknisk support ska synliggöras. Risker som behöver hanteras Ett ökat samutnyttjande av lokaler innebär: att en översyn av skalskydd och låssystem behöver ses över. att institutionernas öppettider/tillgänglighet behöver ses över. ett behov av ökad bemanning för tillgänglighet, vaktmästarfunktion samt ett ökat behov av teknisk support. Ett ökat samutnyttjande kommer att kräva att vissa typer av lokaler t ex seminarierum utrustas enligt en gemensam standard. Ett ökat samutnyttjande av lokaler kräver att lokalens förutsättning och utrustning syns vid bokning och att varje institutions servicefunktion säkerställer att dessa förutsättningar kan garanteras vid varje bokning. Om det är GUS- och X-konto som ska vara inloggningen till Time Edit 3 innebär det en komplikation. Studenter har inte alltid detta klart innan kurser börjar. Vad gäller fristående kurser så skulle det kräva en helt annan och snabbare hantering av studentkonton. En liknande problemställning finns vad gäller externa föreläsare eller gästlärare. Fördelar att dra nytta av

14 Det kommer att finnas fler bokare inom GU som kan hantera resursbokningssystemet. Därmed minskar sårbarheten för den enskilda institutionen. Time Edit 3 kan hantera flera olika behörighetsnivåer, fler användare kan boka och därmed minskar arbetsbelastningen på den ansvarige bokaren på institutionen. Både studenter, lärare och planerare kan se resursbokning på det sätt som respektive grupp har nytta av, via nätet och sin egen GU-inloggning. Att kunna boka lokaler på andra institutioner kan minska trycket på den egna institutionens lokaler. De tillfrågade ser i framtiden att externa bokningar kan finansiera ett ökat slitage på utrustning och kanske till och med tillföra resurser till att investera i ny teknik för morgondagens pedagogiska krav. 9. ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL PILOTPROJEKT Delprojektledarna föreslår att fakultetens lokalgrupp fortsätter sitt arbete och att de får tydliga uppdrag under en kommande projektperiod. Förslag på uppdrag för lokalgruppen: att utarbeta en enhetlig standard för bokningsbara salar och ett gemensamt regelverk. att utarbeta tydliga riktlinjer för ett ökat samnyttjande av fysiska resurser. att utarbeta förslag till en resursfördelningsmodell för utbyte av lokaler Delprojektledarna menar att man för att kunna arbeta systematiskt och proaktivt med lokalfrågor behöver en gemensam infrastruktur: Gemensam namnstandard Gemensam lägsta nivå vad gäller utrustning av salar Enhetligt kort- och nyckelsystem En tydlig och användarvänlig informationsplan vad gäller fysiska resurser Tillräcklig vaktmästarfunktion Incitament för att dela med sig av sina resurser Delprojektledarna menar att det är viktigt att frågor som kommer påverka personal och resurser så som till exempel arbetsmiljö hanteras i linjen eftersom att det är cheferna som ansvarar för dessa frågor. Delprojektledarna är fullt medvetna om att inventeringarna inte är fullständiga. Detta beror på att flera personer varit involverade i insamlandet av uppgifter men också på att det saknas olika syn på salar och resurser på de olika institutionerna/enheterna. Det finns också en ovana att redovisa lokaler som möjliga att boka utanför den egna enheten. Delprojektledarna menar att det statistiska materialet vad gäller bokningsbara lokaler är för litet för att kunna dra några mer omfattande slutsatser. Delprojektledarna menar dock att enheter med högre andel bokningsbara lokaler förefaller att ha mer flexibel verksamhet. Beläggningsstatistiken kan tyda på att en större enhet ger ett effektivare lokalutnyttjande. Delprojektledarna förslår att de medarbetare som intervjuats vad gäller arbetet i verkstäderna inom fakulteten utgör en referensgrupp under en kommande projektperiod eller på annat sätt involveras i arbetet med att utveckla verksamheten. Delprojektledarna föreslår att man för att möjliggöra ett ökat samnyttjande av verkstäder inom fakulteten utökar vissa tjänster och låter ett övergripande ansvar, ett föreståndarskap med tydliga mål och tydlig resurstilldelning, ingå i uppdraget. Delprojektledarna föreslår att det informella arbetet som utförs inför implementeringen av Time Edit 3, främst mellan den tekniska projektledningen och bokningsansvarige på HSM ska återrapportera

15 regelbundet till fakultetens lokalgrupp. Detta gäller även de eventuella pilotkörningar av resursbokningssystemet som genomförs inom Konstnärliga fakulteten. Delprojektledarna menar att ökat samutnyttjande av lokaler och verkstäder kan leda till ett större utbud, mer specialiserade verkstäder och lokaler där nyckelkompetenser tas till vara och utvecklas. Det kan också leda till överbelastade tekniker och vaktmästare där attraktiva lokaler och verkstäder utarmas och studenter får sämre bemötande. För att undvika detta är det viktigt att resursfördelningen kommer följa studentflöden så att attraktiva lokaler och verkstäder får möjlighet att bygga vidare och utveckla sin verksamhet så den blir ännu attraktivare. Idag varierar personal- och studenttätheten per kvadratmeter mycket mellan de olika enheterna. Delprojektledarna vill peka på att anledningen till detta delvis beror på verksamhetens art men att gammal vana också har haft stor påverkan. För att ett ökat samutnyttjande ska tas emot positivt av verksamheten är det viktigt att systemet upplevs transparant och rättvist så att alla får utbyte av det. Delprojektledarna föreslår att Beredningsgruppen uppdrar åt projektledningen att bemanna uppdraget att utforma en handlingsplan för fysiska resurser utifrån samtliga slutsatser för verksamhetsutvecklingsprojektets fas 2A i sin helhet. Förslag till Pilotprojekt Plastverkstad, under intervjuerna har delprojektledarna fått uppfattningen att detta material (plast och plexi) är ett angeläget område för studenter på HDK och Valand. I ett utformande av ett sådant projekt bör det första initiativet och utrustningen i Glashusets källarplan innefattas. Vidare bör ett projekt innefatta såväl lokaliteter och teknisk utrustning som en plan för kompetensförsörjning för detta material och konstuttryck. Den nya slöjdutbildningen, delprojektledarna föreslår att detta beslut gällande samverkan mellan HDK och Valand och genomförandet följs upp under en kommande projektperiod. Detta gäller såväl planering av utnyttjande av lokalyta som hur man involverar berörd personal och samverkan mellan redan befintlig verksamhet. Den 3D printer som är placerad på HDK och bland annat ska utnyttjas av Valand är en fakultetsgemensam satsning. Delprojektledarna menar att denna investering är intressant att följa upp vad gäller studentutnyttjande och vad gäller behov av teknisk resurs. Den digitala tryck/printer som ska placeras på HFF, är även den en fakultetsgemensam satsning och är därför intressant att följa upp menar delprojektledarna, vad gäller studentutnyttjande och vad gäller behov av teknisk resurs. Glashuset är även den en fakultetsgemensam satsning och delprojektledarna menar att det är av stor vikt att följa upp och utvärdera dess utnyttjande och betydelse som fakultetsgemensam mötesplats och extern arena. 10. BILAGOR, bifogas separat BILAGA-lokalgrupp, fakultetens lokalgrupp medlemmar under hösten 2010 BILAGA-fragor, hur används verkstäderna, frågor BILAGA-bokningsbara-salar, inventering av bokningsbara salar BILAGA-tekn-utrustning, inventering av stationär teknisk utrustning

BILAGA Fakultetens lokalgrupp, deltagare utsedda av prefekter eller motsvarande: Lotta Eklund, Litterär gestaltning Tommy Spaanheden, Filmhögskolan Per-Göran Augustsson, Steneby Christina Dege, HFF David Holm, HSM Björn Hildenwall, HDK Dag Lövberg, Valand Alf Åslund, GOArt Sammankallande: Lena Sandstedt, Konstnärliga fakultetskansliet Under arbetet med rapporten har Björn Hildenwall haft rollen som delprojektledare tillsammans med Lena Sandstedt

BILAGA Hur används verkstäder frågor Hur används lokalen/utrustningen idag? Vilka använder lokalen/utrustningen idag? Vad krävs för att få utnyttja lokalen/utrustningen? Förekommer samnyttjande av lokalen/utrustningen idag? Vilka hinder finns för samnyttjande av lokalerna/utrustningen? Vad krävs för att lokalerna/utrustningen ska kunna samutnyttjas? Övrigt:

Bokningsbara salar Utrustning Inst. Rums nr Namn Intern beskrivning Beskrivning Time Edit namn m 2 Platser Projektor Dator Whiteboard Övrigt HDK 206 B 206B Seminarierum Seminarierum dk206b 36 20 X X X HDK 242 C 242c Smycke Seminarierum Seminarierum dk242c 38 20 X HDK 301 Lilla Hörsalen Föreläsningssal Föreläsningssal dk301lh 66 40 X X X HDK 305 305 Föreläsningssal Föreläsningssal dk305 61 40 X X X HDK 332 332 Seminarierum Seminarierum dk332 30 16 X X X HDK 338 Stora Hörsalen Föreläsningssal Föreläsningssal dk338sh 89 90 X X X HDK 344 Datasal 2 Datasal Datasal dk344data2 51 20 X X X HDK 343 343 Grupprum Grupprum dk343 17 8 HDK 347 Datasal 1 Datasal Datasal dk347data1 51 20 X X X HDK 350 Aulan Aula Aula dk350aula 353 350 HDK 440 440 Textil Seminarierum Seminarierum dk440 29 12 X HDK 501 Målarsalen Ateljéer Ateljé dk501mål 110 100 HDK 523 Krokisalen Ateljéer Ateljé dk 523(505) 80 40 HDK 507 A 507A Grupprum Grupprum dk507a 30 16 HDK 527 Skulptursalen Ateljéer Ateljé dk527skulp 107 40 X HDK 608 608 Flygelrum Föreläsningssal Föreläsningssal dk608 65 30 X X HDK 610 610 Grupprum Grupprum dk610 25 20 HDK 610 B 610B Seminarierum Seminarierum dk610b 16 10 HDK 618 618 Grupprum Grupprum dk618 6 4 HDK 619 619 Flygelrum Föreläsningssal Föreläsningssal dk619 57 30 X X Valand 2037 Endre Nemes Grupprum Seminarierum 42 15 X X X Valand 2027 B Bina Dahlgren Grupprum Föreläsningssal 63 25 X X X Valand 4002 A Aulan Aula Aula 183 150 X X X Mic Valand 4022 Screeningroom Filmsal Föreläsningssal 56 27 X X X Blue ray Litterär 2003 Elfrida Thobin Grupprum Grupprum 19 9 X Litterär gestaltning Valand 4035 Computer room Datasal Datasal 63 9 X X X Valand 4028 Skrivarrum Skrivarrum Datasal 72 8 X HP Designjet Z 3200 Photo Valand 5023 Ida Thörnström Projekt ateljè Ateljé 74 Valand 2018 Rotor 1 Utställning Ateljé 135 Valand 1062 Rotor 2 Utställning Ateljé 80 HFF 2081 2081 Grupprum Grupprum fo2081 18 8 x HFF 2079 Robert Frank-sale Föreläsningssal Föreläsningssal fo2079 77 70 x x x Diaprojektor, Audio, projektor HFF 2077 Monitor Galleri Ateljé fo2077 64 40 HFF 3110 3110 Grupprum Seminarierum fo3110 33 14 x x Projektorduk, Audio HFF 4073 Datasalen Datasal Datasal fodatsal 87 12 x x x Audio, projektor HD-kvalité HFF 4075 B 4075B Grupprum Seminarierum fo4075b 33 14 x x Audio HFF 2062 2062 Grupprum Seminarierum fo2062 23 10 FILM 619 röda rummet Biograf/Föreläsningssal Föreläsningssal firödrum 30 23 X X X dvd,bluray, dv, vhs FILM 613 stora lärosalen Grupprum/lärosal Grupprum fistlärosa 18 10 x x FILM 704 grå rummet Grupprum/lärosal Seminarierum figrårum 18 18 x plasma, dvd FILM 618 biblioteket Grupprum/bibliotek Grupprum fibiblio 10 7 plasma, dvd

FILM Blackbox Inspelningsstudio Ateljé fistudio 110 HSM A 301 Sjöströmsalen Aula Aula 601 396 X Ljus+ljusmixer HSM A 302 Lindgrensalen Ensemblesal Ateljé 203 150 X Ljus+ljusmixer HSM A 303 Jacobssonteater Teater Ateljé 240 130 Ljus+ljusmixer HSM A 304 Malmgrenstudion Teaterstudio Ateljé 90 30 Ljus+ljusmixer HSM A 305 Veresstudion Teaterstudio Ateljé 90 30 Ljus+ljusmixer HSM A 306 Nilssonstudion Teaterstudio Ateljé 90 30 Ljus+ljusmixer HSM A 307 Cannonstudion Teaterstudio Ateljé 90 30 Ljus+ljusmixer HSM A 308 Teaterstudio Ateljé 90 30 Ljus+ljusmixer HSM A 501 Hellbergstudion Musikstudio Ateljé 90 30 X HSM A 5144 Kontrollrum 10 - HSM A 502 Schélestudion Musikstudio Ateljé 90 30 X HSM A 503 Bergerstudion Musikstudio Ateljé 90 30 X Barockorgel HSM A 504 Rörelsesal Ateljé 85 - X HSM A 505 Lingsalen Föreläsningssal Föreläsningssal 90 88 X X HSM A 601 Hallstudion Seminarierum Seminarierum 29 12 X HSM A 301 Ohlinsalen Orgelsal Ateljé 175 115 Romantisk orgel HSM A 604 Konferensrum Seminarierum 30 20 X X HSM C 202 Ensemblerum, el Grupprum 46 10 X HSM C 203 Ensemblerum, el Grupprum 46 10 X HSM C 204 Instrumentalundervisning 25 5 HSM C 207 Ensemblerum, el 25 5 HSM C 213 Instrumentalundervisning 16 2 HSM C 215 Instrumentalundervisning 16 2 HSM C 219 Kontrollrum ljudinspelning 14 2 HSM C 220 Ensemblerum, el 25 5 X HSM C 221 Ensemblerum, el Grupprum 53 10 HSM C 222 Ensemblerum, el Grupprum 38 10 HSM C 302 Föreläsning/seminarium Föreläsningssal 78 30 X X X Klassmetodikutrustad HSM C 303 Föreläsning/seminarium Föreläsningssal 48 25 X X X HSM C 305 Föreläsning/seminarium Föreläsningssal 48 25 X X X HSM C 306 Instrumentalundervisning Grupprum 25 6 X HSM C 307 Datasal Datasal 48 12 X X X HSM C 308 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 HSM C 309 Datasal Datasal 51 12 X X X HSM C 310 Föreläsning/seminarium Föreläsningssal 68 40 X X X HSM C 313 Instrumentalundervisning Grupprum 40 10 X HSM C 501 Konferensrum Seminarierum 25 12 X HSM C 502 Instrumental/gruppundervisning Seminarierum 40 20 X HSM C 504 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 Orgel HSM C 505 Gruppundervisning Grupprum 25 10 X X HSM C 507 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 HSM C 520 Gruppundervisning Seminarierum 40 20 X HSM C 521 Gruppundervisning Grupprum 25 10 X HSM C 601 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X

HSM C 602 Instrumentalundervisning/ensemble Seminarierum 53 20 X HSM C 603 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 604 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 605 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 606 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 608 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 609 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 610 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 611 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 612 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 613 Instrumentalundervisning Grupprum 40 10 X HSM C 614 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 615 Instrumentalundervisning Grupprum 40 10 X HSM C 617 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 619 Instrumentalundervisning Grupprum 33 5 X HSM C 621 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 701 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 702 Instrumentalundervisning/ensemble Grupprum 40 10 X HSM C 703 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 704 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 705 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 707 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 722 Instrumentalundervisning/ensemble Grupprum 40 10 X HSM C 725 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 727 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 729 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM C 731 Instrumentalundervisning Grupprum 25 5 X HSM D 301 Schildknechtteat Teater Ateljé 180 100 HSM D 302 Datasal Datasal 48 16 X X HSM D 401 konferensrum Grupprum 25 10 X HSM D 502 Müntzingsalen Rörelsesal Ateljé 38 - X HSM D 503 Kjellbergsalen Rörelsesal Ateljé 75 - X HSM D 504 Österlingsalen Rörelsesal Ateljé 185 -