CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung 27.04.2016 DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?



Relevanta dokument
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling. Niels Eék

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Samtalsteman om alkohol

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Utbildningsprogram 2018

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

Multisystemisk terapi (MST)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,

Sömnproblematik, stress och behandling

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Liv & Hälsa ung 2011

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Sjukgymnastik i utveckling

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

motiverande samtal (MI)

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Plugga och må bra. Samtidigt.

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Har du svårt att sova?

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

DISA din inre styrka aktiveras

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun Av och med brukare.

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan Funki models har idag runt 500 modeller

Sveriges Kommuner och Landsting

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Psykosociala metoder och stöd

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Stressade studenter och extraarbete

Övervikt och fetma 2016

Att kritiskt granska forskningsresultat

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet.

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

Transkript:

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING DAGENS UPPLÄGG TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRAFTS UPPLÄGG OCH METODER (web) FORSKNINGSLÄGE CRAFT/ANDRA ANHÖRIGA PROGRAM AKTULLELL FORSKNINGS STUDIE - WEB BASERAD CRAFT SYNPUNKTER PÅ CRAFT MINA/ERA 15 min paus/45 min Lisa Bäckman (leg psykolog) Göteborgs stad/kommune Projektgrupp Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet CSO/ Concerned significant other till Onkel Varför fokusera på anhörigas situation? Försämrad hälsa - emotionella/psykiatriska problem - somatisk ohälsa - risk för våld Kan motivera personer med alkohol/drogproblem att minska sin konsumtion/söka hjälp. CRAFTS historiska ursprung. TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRA: Community Reinforcement Beroende- och missbruksproblematik 70-talet i USA: George Hunt och Nathan Azrin 1

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER CRA och CRAFT (1) Kognitiv beteendeteoretisk grund Spec. operant teori TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER CRA och CRAFT (2) Motiverande samtal Klientcentrerad utgångspunkt Deltagaren sitter på kunskapen Gemensamt utforskande Icke-konfrontativa samtalstekniker. Dr. Meyer om CRA CRAs CENTRALA BEHANDLINGSPRINCIPER (1) Drogfri= Belönande Vad förstärker missbruk och nyktert beteende Finn positiv förstärkning vid drogfritt beteende Hitta/ utföra för individen meningsfulla aktiviteter Tydliggöra trigger till drogintag /nykterhet Stort fokus utanför terapirummet CRAs CENTRALA BEHANDLINGSPRINCIPER (2) Lära ut nödvändiga färdigheter: Självkontrollträning, problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning (inkl tacka nej), Återfallsprevention Manual - ingen given turordning. Val utifrån mest effektiva förstärkningen 12 sessioner /3 mån. Booster ca 9 mån CRAFT utveckling ur CRA I linje med den operant teori och betydelsen av miljökontingenser (positiva) förstärkningar CSOs unika kunskap om IP CSOs (positiva) betydelse/förstärkning 2

CRAFT Community Reinforcement And Family Training. Utvecklades från CRA. Embryo 80 talet (Azrin) Manual 90-tal (Smith & Meyers) Nuvarande form 2004 (Smith & Meyers) Smith, J. E. & Meyers, R. J. (2004). Motivating Substance Abusers to Enter Treatment: Working with Family Members. The Guilford Press, New York. ACRA CSO & IP Adolescent Community Reinforcement Approach (ACRA). Samma antagande : Miljön är central Triggers, negativa och positiva konsekvenser, skapa ett liv som gör att nykter beteende är mer belönande, färdighetsträning Föräldrar deltar i programmet Närstående/anhöriga CSO= Concerned Significant Other) Personen/anhöriga som missbrukar IP = Identified Patient Anhörigas möjlighet att påverka (1) Anhörigas möjlighet att påverka (2) Kunskap om alkohol-/drogproblemet och den närstående Kontakt med den som dricker Delar /är är en del av brukarens kontext They love the motherfucker (Bob Meyers, 2015, personal communication) Drog/alkoholfri=belönande Genom att lära ut: - iden bakom förstärkning - färdigheter vill man påverka IPs kontext och öka chansen för att IP söker hjälp samt dricker mindre. 3

CRAFT-behandlingens 3 målsättningar Två berör IP CSOs skall lära sig strategier för att: 1. IP skall minska sitt intag av alkohol, 2. Påverka/hjälpa IP att söka vård. 3. Förbättra det generella måendet hos CSO. CRAFTs form 9-12 sessioner 6 mån Flexibelt upplägg/csos behov Booster Grupp/ individuellt Självhjälpsbok CRAFT PROGRAM Dr. Meyer om CRAFT 7 BÄRANDE DELAR CRAFTs CENTRALA METODER Manualbaserad men flexibel CRAFTs CENTRALA METODER 1. Funktionella analyser 2. Kommunikationsträning 3. Positiv förstärkning av nyktert beteende 4. Använda sig av naturliga negativa konsekvenser 5. Förbättra CSO s egna livskvalité 6. Bjuda in IP till behandling 7. Riskbedömning och hantering av våld 4

1. Funktionella analyser Psykoeduaktion om syftet med FA: 1. Förstå positiv och negativ förstärkning (IPs perspektiv) 2. Ökad förståelse kan påverka 3. Bas för att pröva/utvärdera nya beteendet (film om samspelskedja) Funktionell analys/sampelskedja Typiska situationer där IP dricker Triggers, ancendenter (inre/yttre) Beteende inkl drickande Korta och långsiktiga konsekvenser. Positiva och negativa förstärkningar 2. Kommunikationsträning Uttrycka sig icke-konfrontativt Ta upp ämnen utan konflikt Grundförutsättning för ändring Stor vikt läggs vid rollspel i (i terapirummet) Forts kommunikationsträning 8 basala kommunikationsprinciper Var kortfattad Formulera budskapet positivt Fokusera på specifika beteenden Utgå från dig själv Jag-budskap Sätt ord på dina känslor Visa förståelse Ta på dig en del av ansvaret Erbjud dig att hjälpa till (film: Ta pa dig en del av ansvaret-sd) 5

3. Positiv förstärkning av nyktert beteende Psykoeduaktion om idén med positiv förstärkning CSO:s lär sig identifiera positiva förstärkare Funktionell analys Klipp: positiv förstärkning av alkohol 3. Positiv förstärkning - leda till att det önskvärda beteendet utförs oftare - positiva för IP - gratis eller nästan gratis - tillgängliga för att kunna levereras omedelbart - kännas bekväma för dig att ge 3. Positiv förstärkning alternativa beteenden Beteenden att uppmuntra ska vara sådant som IP gör nykter IP uppskattar och njuter av som konkurrerar med drickande (tidpunkt, belöning) ska förekomma tillräckligt ofta något som CSO uppskattar (om tillämpligt) 4. Användandet av naturligt negativa konsekvenser. Dra tillbaka något önskvärt från IP när hen konsumerar alkohol. 1. Ngt IP värderar och skulle sakna 2.CSO är villig att återinföra 3.Enkelt att dra tilltaka 4.Säkert att dra tillbaka 5.Kan dras tillbaka nära i tid till alkoholkonsumtion Negativa konsekvenser (2) Inte fixa naturligt negativa konsekevenser för IP Städa upp, avboka (etc) Funktionella analyser CSOs negativa konsekvenser? 6

5. Stötta CSOs att öka sin egen livskvalite Skatta tillfredställelse inom olika livsområden Identifiera 1-2 områden att förbättra SMARTA MÅL Specifikt Mätbart Attraktivt Realistiskt Tidsbegränsat 2016-04-27 Hammarberg 6. Bjuda in IP till behandling På förhand identifiera en behandling som IP kan tänkas acceptera Kontaktuppgifter Snabbt erbjudande om behandling Träffa en terapeut inom 48 timmar. Motivation minskar snabbt 6. Bjuda in IP till behandling Identifiera den bästa tidpunkten/tidsfönster (Funktionell analys) 6. Bjuda in IP till behandling Använda sig av kommunikationsprinciperna Förbereda sig på negativ resultat av samtalet 7

7. Riskbedömning av våld Utförs alltid en riskbedömning för att avgöra graden av våld i relationen. Gör v.b en handlingsplan för våldsamma situationer CSO:n tränas att identifiera risksituationer för våld i hemmet AKTUELLT FORSKNINGSLÄGE ANHÖRIGPROGRAM Anhörigprogram Generellt lite beforskat Mest beforskat är CRAFT, Al-Anon och Johnson Institute treatment. Fokus för Al-Anon är : 1) minska kontrollförsöken 2) välmående hos anhöriga. (12 steg) Johnson Institute: konfrontativa möten Engaging the Unmotivated in Treatment for Alcohol Problems: A Comparison of Three Strategies for Intervention Through Family Members 130 anhöriga randomiseras till: Al-Anon Facilitation Therapy (AFT) Johnson Institute Therapy (JII) Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) Miller, Meyers, & Tonigan (1999) Meta-analys (4 RCT) (Roozen et al., 2010) 4 RCT 264 individer som uppfyller kriterierna för skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika Andelen vårdsökande efter CRAFT vs jämförelsegrupp: 64 % vs 30 %. Signifikant förbättring av psykisk och fysisk hälsa (depression, stress, ilska) Ingen skillnad relativt jämförelsegrupp avs hälsa Vid 12 månaders uppföljning Property of Robert J. Meyers, Ph.D & Associates Property of Robert J. Meyers, Ph.D. use with permission only Miller, Meyers, & Tonigan (1999) 8

Resultat anhörigprogram Forskningsstöd De anhöriga visade psykosociala och fysiska förbättringar oavsett om de deltog i CRAFT, Al-Anon, Nar- Anon eller Johnson Institute (Roozen et al, 2010). Ingen förändring sker hos den som missbrukar genom att höja den anhöriges livskvalitet (Miller et al.i999). Johnson Institute: OM hela programmet leder det i hög grad till att IP söker vård. Dock minoritet som genomför. (Miller, et al, 1999). CRAFT starkast forskningsstöd för att få behandlingsvägrande individer att söka hjälp (Meyers, Miller, Hill & Tonigan, 2002). CRAFT verksam oavsett olika åldrar som substans (Roozen et al., 2010). Majoritet skett i Meyers forskningsteam. Mer forskning behövs Robert J Meyers, Ph.D Dr. Meyers har arbetat och forskat inom beroendeområdet i 39 år varav 23 år vid New Mexcio Universitetet (Professor Emeritus) Idag ledare på Robert J Meyers & Associates Riktlinjer: Sverige Socialstyrelsen rekommendation (2015) Al- eller naranoninspirerade stödprogram CRAFT Coping skills training Norge Generellt pårörandeprogram skapat av helsedirektorat Pårörande har liknande behov + oberoende instanser med varierande metod) Mål att behandlingsinstanser skall ha uppföljning av pårörande Internet-baserad CRAFT E- CRAFT En randomiserad kontrollerad prövning av en internetbaserad version av CRAFT i syfte att AKTUELLT FORSKNINGS PROJEKT 1) Öka deltagandet i behandling för alkoholproblem 2) Minska alkoholkonsumtionen 3) Förbättra psykisk hälsa hos den närstående Web baserad CRAFT Centrum för Psykiatriforskning Karolinska Institutet 9

Varför internetbaserad CRAFT? Kan minska motståndet till att söka hjälp Fler kan få hjälp Kostnadseffektivt 2016-04-27 Hammarberg DESIGN Randomiserad kontrollerad studie 140 närstående till individer med beroende alternativt skadligt bruk av alkohol randomiseras till antingen ett 5-veckors internet-baserat CRAFT-program eller kontrollgrupp i form av väntelista. Utfallsmått Primärt utfallsmått: - Andelen individer som söker vård under tiden för programmet (ett telefonsamtal med en specialiserad behandlare; ett besök vid en specialiserad beroendeklinik) Sekundära utfallsmått: - Förändring av alkoholkonsumtionen (enligt den närståendes skattning) - Ångest-, stress och depressionssymtom för den närstående - Tillfredsställelse med relationen - Livskvalitet. Jämförelse mellan CRAFT och kontrollgruppen vid 3, 6, 12, och 24 veckor efter inklusion i studien. Inklusionskriterier a) Släkt (förälder, barn), make eller maka, sambo eller någon som bor tillsammans med den berörde b) 18 år eller äldre (gäller båda parter) c) Har spenderat minst 40% av de senaste 90 dagarna tillsammans med den berörde d) Beskriver den berörde i enlighet med ICD-10 kriterierna för beroende eller skadligt bruk av alkohol f) Bekräftar alkoholkonsumtion för den berörde vid minst 30 av de senaste 90 dagarna g) Mål att engagera den berörde i behandling Exklusionkriterier a) Om den berörde skulle svara jakande på frågan skulle du söka vård idag för alkoholproblem? b) Om den berörde har sökt behandling för alkoholproblem under de senaste 6 månaderna c) Somatisk eller psykiatrisk problematik för den närstående som kan innebära ett hinder för deltagande i studien d) Skadligt bruk av eller substansberoende enligt ICD-10 e) Svårigheter att läsa och skriva svenska språket f) Deltagande i annat program för närstående under de senaste 6 månaderna. 10

Var står vi nu? Behandlingsinnehåll Start i maj 2015 65/140 inkluderade Ca 50% av de som anmäler intresse uppfyller ej selektionskriterierna Främsta skälen: - För lite kontakt med den som dricker - För liten alkoholkonsumtion God följsamhet till behandling Hög andel kvarstannar i studien 5 avsnitt/veckor - Introduktion i form av text och film - Veckovisa övningar - > feedback från behandlare - Veckans uppdrag - > feedback från behandlare 2016-04-27 Hammarberg Relativt tidskrävande program Mycket individuell feedback Vecka 1: Behandlingsinnehåll: a) Introduktion till CRAFT - CSOs motiv till förändring. - Iden med Positiv förstärkning, beteendeanalys b) Förbättra psykiskt välbefinnande för deltagare - Identifiera viktiga områden - Sätta mål - Strategier /SMARTa mål - Följs upp under programmet Vecka 2: Behandlingsinnehåll a) Introduktion och strategier för samtal kring att söka vård Vecka 3: Behandlingsinnehåll b) Kommunikationsträning - Grundprinciper för konstruktiv kommunikation - Öva på kommunikation efter principer - Omformulera tidigare konflikter - Funktionell analys (samspelskedja) av dryckessituationer - Introduktion om innehåll och syfte - Skriva egna funktionella analyser - Klipp från programmet Om värdet att fylla I en samspelskedja 11

Vecka 4: Behandlingsinnehåll Vecka 5: Behandlingsinnehåll Den närstående introduceras till begreppet positiv förstärkning - Alkohol som positiv förstäkare (för IP) - Finna positiva förstärkare och dess möjliga styrka - Finna positiva beteenden som inte är alkoholrelaterade a) Negativa konsekvenser - Time out från belöning/ta bort något positivt för den berörde när han eller hon konsumerar alkohol - Inkl att inte göra ng ting, dra sig undan - Naturligt negativa konsekevenser b) Strategier för samtal kring att söka vård. - Omsätta färdigheter i praktik/skapa en plan Vad och hur har CRAFT effekt? Vad är eg medierande? SYNPUNKTER PÅ CRAFT/ANHÖRIGPROGRAM Individanpassat också i studier Teoretiskt stringens? Hur och vad har effekt av metoder såsom SMARTa mål Kulturella skillnader tex USA/New Mexico Sverige ETISKA ASPEKTER Påverka person som ej deltar i programmet ETISKA ASPEKTER Deltagelse i CRAFT har i sällsynta fall ökat risken för våldsamt beteende All anhörig behandling möjlig etiskt dilemma att man riktar sig till att påverka - en person som i sig inte är delaktig - eller ens vet om att det sker. Alkoholproblem inte är konstanta över tid- många slutar dricka utan insats. Och vill inte sluta Skall ställas mot möjliga vinster personligt och samhälle - Förbättrat mående hos CSO - Större andel personer med alkoholproblem söker hjälp. Om man vill påverka finns alltid en potentiell risk Tidigare våld exkluderas Strukturerade frågor kring tendenser till våldsamt beteende eller hot om våld (veckovis) Kan/skall ta kontakt med behandlare och/eller ansvarig forskare om de upplever någon form av risk om våld eller hot. Detta kommer då följas upp med en risk bedömning och följas upp med lämplig åtgärd. 12

Projektgruppen Internet-CRAFT craftstudien.se Stockholm: Anders Hammarberg, Leg. psykoterapeut, Med dr. Karin Romberg, Leg. psykolog Ola Siljeholm, Leg. psykolog Magnus Johansson, doktorand Sven Andreasson, professor Tobias Lundgren, Leg. Psykolog, docent Göteborg: Niels Eek, Leg. psykolog, doktorand Lisa Bäckman, Leg. psykolog Claudia Fahlke, professor Albuquerque (New Mexico) Robert Meyers Kontaktuppgifter till forskargruppen Forskningskoordinator: Karin Romberg: 08-12345679 Ansvarig forskare: Anders Hammarberg 08-1234689 e-post: anders.hammaberg@sll.se Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet 2016-04-27 Hammarberg REFERENSER CRAFT Meyers, R., Roozen, H., Smith, J. (2011). The community reinforcement approach: An update of the evidence. Alcohol research & health, 33(4), 380-388. Roozen, H., de Waart, R., van der Kroft, P. (2010). Community reinforcement and family training: An effective option to engage treatment-resistant substance-abusing individuals in treatment. Addiction, 105(10). 1729-1738. Smith, J. E. & Meyers, R. J. (2004). Motivating Substance Abusers to Enter Treatment: Working with Family Members. The Guilford Press, New York. Miller, W. R., Meyers, R. J., & Tonigan, J. S., Engaging the Unmotivated in Treatment for Alcohol Problems: A comparison of Strategies for Intervention Through Family Members. Journal of Consulting and Clinical Psychology, vol. 1, 1999.. Meyers, R. J., Miller, W. R., Hill, D. E. & Tonigan, J. S. Community Reinforcement and family training (CRAFT): Engaging unmotivated Drug Users in Treatment. Journal of Substance Abuse, Volume 10 number 3, pages 291-308, 2002 https://www.robertjmeyersphd.com/craft.html REFERENSER CRA Magoulias, E. & Forsberg, L. (2005). Community Reinforcement Approach CRA. Stockholm. Statens institutionsstyrelse. Meyers, R. J. & Smith, J. E. (1995). Clinical Guide to Alcohol Treatment. The Community Reinforcement Approach. New York. The Guilford Press. Meyers, R.J. & Miller, W.R.(Ed:s) (2001). A Community Reinforcement Apoproach to Addiction Treatment. Cambridge. Cambridge University Press TACK FÖR MIG Kontaktuppgifter Lisa Bäckman lisakatarinabeckman@yahoo.se 13