Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13



Relevanta dokument
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Blåbärets Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Datum för utvecklingssamtalet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för Bokhultets förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Blåbärets Kvalitetssäkring

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Sagor och berättelser

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Senast ändrat

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Vår verksamhet under läsåret

Arbetsplan för Östra förskolan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

2.1 Normer och värden

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

starten på ett livslångt lärande

Kommentarer till kvalitetshjulet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Verksamhets- och arbetsplan Förskolan Småfolket

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan Stockby Förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Transkript:

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors

Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering: Vi samtalar mycket och barnen får stora möjligheter att berätta och ge sin uppfattning om olika saker som uppkommer. När någon pratar så uppmanas barnen att respektera varandra och visa varandra hänsyn. Vi är på god väg med detta mål. De barn som har haft Filur hemma får först berätta om Filur i femårsgruppen och sedan gå in till blåbäret och berätta för dem också. Analys av hela läsåret: Vi har gett varandra utrymme att lyssna, berätta och få ge uttryck för sina handlingar. Barnen har blivit bättre att respektera varandra med barnen har fortfarande svårt att lyssna när någon prata. Alla barn vågar nu uttrycka sina uppfattningar och våga berätta i grupp. Här är de trygga och våga ta plats. 2. Innan läsårets slut 2012-2013 vill vi att alla barn visar hänsyn och respekt för varandra och allt levande, även för vuxna samt för våra gemensamma saker på förskola/skola. Halvtidsutvärdering: Att visa varandra hänsyn och respekt är ett stort jobb, särskilt under lek. Här har vi mycket arbete som återstår. Barnen vet hur man ska vara mot varandra, men att leva upp till det är svårt. Ute i naturen så har de viss vetskap om hur vi ska vårda djur och natur. Djuren får ibland mer empati än vad de ger varandra. Vi ska ta hjälp av ett material som heter mini-rede som står för Respekt, empati, djur och etik åter återstående tid av denna termin. Analys av hela läsåret. Arbetet med att visa varandra hänsyn och respekt har präglat hela läsåret. Vi samtalar, diskuterar och läser litteratur för att synliggöra hur vi är och ska handla emot varandra. Böcker vi har använt är is och sol, Molly och vilda och Vilda säger nej. Eftersom vi har många samtal kring hur vi ska vara mot varandra så valde jag böckerna framför materialet mimi-rede. Mini-rede materialet fick vi tag sent på läsåret och det är stort så den ville jag inte förkorta eller enbart rycka lös enstaka delar ur.

Utveckling: Jag skulle vilja börja nästa läsår med att använda mini-rede materialet. Min förhoppning är att nästa barngrupp kommer att stärkas och empatin utvecklas på ett annat sätt med djurens hjälp. Utveckling och lärande 1. Genom att fånga barnens intresse på ett lekfullt sätt få in matematik, svenska, naturkunskap, teknik samt motorik. Halvtidsutvärdering: Barnens intresse och nyfikenhet vägleder verksamheten framåt. Vi leker in matematik, svenska, naturkunskap, teknik och motorik. Barnen är mycket kreativa så från och med april vi ska bygga upp en skräpverkstad där barnen ska få konstruera olika skapelse av hushållssopor. Analys av hela läsåret: Barnen har haft ett stort inflytande och deras intressen, nyfikenhet har genomsyrat verksamheten. Genom samtal och funderingar så har vi fått in matematik, svenska, naturkunskap, teknik samt motorik på ett lekfyllt och naturligt sätt. Skräpverkstaden blev ett lyft för här fick vi in många härliga samtal och barnen har klurat och skapat härliga skapelser av hushållssopor. 2. Barnen ska vara delaktiga i den pedagogiska verksamheten samt den pedagogiska dokumentationen för att kunna se sitt eget lärande. Halvtidsutvärdering: Barnen är mycket delaktiga i hur verksamheten utvecklas. Deras intresse och nyfikenhet vägleder verksamheten. Barnen får vara med och dokumentera med hjälp av kamera och lärplattan. Barnen ser inte sitt eget lärande i våra pedagogiska dokumentationer i någon stor utsträckning i nuläget. Vi samtalar och upprepar om olika händelser och upplevelser vi har varit med om. På så sätt har barnen upptäckt sitt lärande på ett mer muntligt och sakligt sätt. Vi tittar på våra bilder och video som barnen har varit med att dokumentera. På så sätt så får de uppleva händelser och aktiviteter flera gånger. Analys av hela läsåret: Barnen har varit mycket aktiva i den pedagogiska verksamheten. Barnen ser på äldre teckningar och hur de skev sitt namn i

början att de har skett en utveckling. Genom att titta på filmerna på lärplattan så upplever de olika händelser där både gamla och nya samtal uppstår. Utveckling: Under nästa läsår så ska vi synliggöra den pedagogiska dokumentationen mer på lärplattan för att barnen även ska få bättre tillgång till den. Barns inflytande 1. Barnens förslag ska tas tillvara angående planering av verksamheten och vilka material de vill använda. Halvtidsutvärdering: Barnens förslag och intresse styr verksamheten och vilka material som de vill använda. Jag försöker hela tiden vara lyhörd för att barnen känner att deras medverkan har betydelse. Analys av hela läsåret: Jag upplever och tycker att barnen känner sig bekräftade och att deras förslag tas tillvara. Utveckling: Vara mer lyhörd vad barnen är intresserad av och hitta miljöer som stimulerar och skapa lärnings tillfälle där materialet blir lekfyllt och naturligt. 2. Barnen ska känna att deras åsikter och intresse är viktiga och att de har möjlighet att påverka sin tid i verksamheten. Halvtidsutvärdering: Jag hoppas och tror att barnen upplever att de kan påverka sin tid på Björnbäret. Analys av hela läsåret: Vi har använt datorn för att hitta och titta på fakta kring olika frågor som barnen har. Barnens åsikter och intressen har präglat den pedagogiska verksamheten. Utveckling: Vi blir fler barn i nästa femårsgrupp. Här är det viktigt att kunna skapa intressanta miljöer där barnen känner att de kan påverka verksamhetens innehåll. 3. Barnen ska kunna känna sig värdefulla och trygghet till sin egen förmåga. Halvtidsutvärdering: Vi arbetar mycket med empati och att respektera och ta hänsyn till varandra. När något barn vill berätta något så ska de övriga barnen

respektera detta och lyssna tills barnet har pratat färdigt. Detta arbete kommer att genomsyra hela läsåret för det är svårt att vänta på sin tur. Analys av hela läsåret: Hela läsåret har genomsyrat av att känna trygghet och att vara stolt över sin egen förmåga. Varje barn ska få känna att de är värdefulla och att vi ska hjälpa varandra om det är någon som behöver hjälp. Vi fick en ny flicka med ett annat modersmål under terminen och arbetet med att stötta och hjälpa henne och hitta en plats i gruppen fick stort utrymme under resten av terminen. Vi har läst mycket litteratur och tittat på filmer hur vi är och ska vara mot varandra. Förskola och hem 1. Skriva månadsinfo under läsåret om vad barnen har gjort och kommer att göra under de närmaste veckorna så att föräldrarna känner sig delaktiga. Halvtidutvärdering: Föräldrarna får månadsinfo över mail varje månad. Där de kan läsa och få några bilder på vad barnen har upplevt och vad barnen ska få vara med om de närmaste veckorna i stora drag. För barnens vetgirighet styr verksamheten så den är svår att planera. Så här får föräldrarna informationen i efterhand. Under vårterminen har jag försöker att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten genom vårt läsprojekt och har bett dem att vara med att samla skräp till vår skaparverkstad. Analys av hela terminen. Föräldrarna har tyckt att månadsinfo har varit bra. De tycker om att få inblick i barnens vardag. Vi fick ett härligt samarbete kring vårt skräpprojekt. Barn och föräldrar samlade skräp och barnen konstruerade och tig tillbaka hem underbara skapelse. Vårt läsprojekt engagerade även både barn och föräldrar. De var stolta att kunna bidra till vårt gemensamma pärlband. Utveckling: Ett komplement till månadsbrev kan vi Ev skapa en blogg eller ett facebookskonto där föräldrarna kan titta och uppleva barnens vardag i hemmet tillsammans med barnen.

2. Ge föräldrarna information om femårsverksamheten och visa lokalen vid föräldramötet under HT. Utvärdering: sex föräldrar av sju var och tittade på lokalen i skolan och sedan fick se material och saker som barnen gör på Björnbäret. Även ett bildspel med bilder och barnen kommentarer kunde föräldrarna se på. Analys för hela terminen: Det var uppskattat av föräldrarna att få se och samtala kring deras förväntningar kring verksamheten. Föräldrarna kände sig delaktiga och att de fick uttrycka sina synpunkter med varandra och med oss pedagoger. Utveckling: Starta nästa termin med att bjuda in föräldrarna till Björnbärets lokal. Där de får samtala kring deras förväntningar och att de ska känna att de få vara delaktiga och att vi tycker att deras medverkan, idéer och synpunkter är viktig. 3. Vid utvecklingssamtalet med föräldrarna under VT kommer barnen att vara delaktiga. Halvtidsutvärdering/planering: Jag kommer att förbereda barnen på deras medverkan så att både de och föräldrarna upplever samtalet meningsfullt. Analys av hela terminen: Barnen tyckte det var roligt att medverka och visa sina föräldrar vad de gör på Björnbäret. Stämningen var lättsam och föräldrarna tyckte det var roligt att höra sina barn få berätta och visa bilder som de hade valt från verksamheten och från händelse. Vi hade ett avslutningssamtal där vi samtalade både kring frågor från förskoletiden och om framtiden. Utveckling: Hitta en jämvikt mellan barn, föräldrar och pedagog så att utvecklingssamtalet/ avslutningssamtalet blir utvecklande för alla parter. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidhemmet 1. Barnen ska vid flera tillfällen få vara med på sagostund tillsammans med elever från åk 6.

Halvtidsutvärdering: Barnen har fått sagor berättade av elever från åk 6 under flera tillfällen. Både barnen och eleverna tycker att detta är roligt. Analys av hela läsåret: Barnen har fått en fin och bra kontakt med 6.orna. De får se en annan sida av barnen. De är inte farliga och barnen vågar be de större om hjälp om de behöver det. 6.orna tycker att de är lättare att läsa för yngre för de dömer inte om de läser stakigt eller fel. Utveckling: Femåringarna får vara med när de äldre barnen har olika evenemang. T.ex. Teater, experiment. 2. Alla barn ska börja förskoleklassen hösten 2013, ska ha besökt förskoleklassen, fritids och skolans bibliotek innan läsårets slut. Halvtidsutvärdering: Förskoleklassen har varit på besök hos oss. Barnen har varit på skolans bibliotek och fått låna böcker flertal gånger som vi läste gemensamt. Barnen möter fritidsbarnen under mellanmålet och ute på skolgården. Analys av hela läsåret: Barnen känner trygghet i skolans miljöer och med skolbarnen/ fritidsbarnen och även fritidspedagogerna. De rör sig säkert och obehindrat både i skolan på skolgården och i matsalen. Barnen har fått möta sin nya fröken under flera tillfällen så att de inte behöver fundera och vara orolig under semestern. Utveckling: Hitta flera samlingstillfällen där vi kan utbyta erfarenheter både mellan barnen och pedagogerna. 3. Alla femåringar ska vid start i förskoleklassen känna trygghet med att äta i skolan och känna sig trygg i skolans lokaler. Halvtidsutvärdering: Barnen rör sig ledigt och känner redan trygghet i matsal och i skolans korridor. Barnen går även på toaletten själva utan att ha någon som vaktar utanför. Detta tycker jag är ett bra tecken på trygghet. Analys av hela läsåret: Det var bra att ha klara regler och markeringar i början av läsåret. För att vi ska kunna skapa en trygghet i att vara på en skola med en skolgård, utan inhägnat område. I slutet av läsåret gav jag barnen lite lättare tyglar för att underlätta inskolningen till förskoleklassen och att vara på skolgården själva. Egenansvaret får växa fram.

Uppföljning, utvärdering och utveckling 1. Vi ska kontinuerligt följa barnets utveckling och lärande i grupp. Halvtidsutvärdering: Barnen och jag fotograferar och dokumentera vad vi gör och får uppleva på Björnbäret. Barnens kommentarer finns ofta med men namnger inte vilket barn som säger vad. Vi har även nu lärplattan till hjälp. Analys av hela läsåret: Barnen har tyckt att de är roligt att få fotografera och när vi fick lärplattan så blev det ett lyft för då kunde barnen filma olika händelse. Dessa kan vi titta på flera gånger och återuppleva både gamla samtal och hitta nya samtalsområden. Utveckling: Använd oss av lärplattan mer och skapa filmer, sagor och dokumentera händelser både planerade och spontana. 2. Vi ska också följa barnens enskilda utveckling och lärande. Barnen ska hitta sina ord och tankar i den pedagogiska dokumentationen. Halvtidsutvärdering: Barnen har en egen pedagogisk dokumentation. Sex föräldrar vill ha den på usb och en förälder i pappersform. Barnen får titta i den gemensamma pedagogiska pärmen när de vill. Vi tar även ner den några gånger när vi går tillbaka och samtalar om händelser. Barnen har gjort sin egen bok hemma och tagit den till förskolan. Här kan barnen följa hur deras skriv, rit, åsikter och tankar utvecklas. Under maj månad kommer barnen att få skriva och rita i sin egen bok och själva få se om de märker någon förändring. Analys av hela terminen: Barnen har haft en egen pedagogisk dokumentation med de inte tittat mycket i den. För de vill hela tiden gå vidare. Jag har tagit fram vår gemensamma pedagogiska pärm under flera tillfällen för att låta barnen återuppleva olika händelser och samtala kring händelsen. Det har varit givande för ibland så har nya funderingar kommit fram. Barnen har återigen fått skrivit och ritat i sin egen bok och då upptäcker de sin utveckling i både skrift och teckningsutveckling. Barnen blev stolta och glada för att själva få upptäcka deras utveckling/ förändring.

Utveckling: Lärplattan ska användas flitigt och barnen ska vara med att skapa och utveckla hur vi ska använda den så att deras utveckling synliggörs.