NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet 2
Vad har hänt sedan 6 maj? Inkomna synpunkter har behandlats Ändringar med utgångspunkt från synpunkter i Vägverkets styrelse: Marknadsanpassningspotten har bytt namn till medel för tillkommande behov Huvudvägnät för gods upplåts för 70 ton, föreslås inte längre i planen Motiven till rangordning av objekt har utvecklats, särskilt där vi frångår ordning efter NNK Utpekade noder, kombiterminalernas placering inte tydlig Medel till drift respektive underhåll för väg 50/50 3 Vad har hänt sedan 6 maj? Vi har fått klarhet i de ekonomiska förutsättningarna Pågående objekt ska färdigställas Närtidssatsningen ska genomföras enligt tidplan Begränsade möjligheter att genomföra effektiva mindre åtgärder under de första åren i planperioden 4
Vad har hänt sedan 6 maj? Huvudrapporten har fått ny kapitelindelning Nät utpekat för personer med funktionsnedsättning Ökade kostnader för drift och underhåll bana till följd av trafikökning finansieras med kraftigt höjda banavgifter Kortversionen har fått ett helt nytt innehåll Ytterligare avsiktsförklaringar om medfinansiering 5 Till regeringen 1 september Förslag till nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2010-2021, kortversion Bilagor - Mål från propositioner, systemanalyser, regleringsbrev mm - 2a. Kostnader per objekt - 2b. Prioriterad åtgärdslista - 2c. Effekter per objekt - 2d. Kommentarer - Direktivet - Kvalitetssäkringsprocessen - Trafikalstringstal - Statlig medfinansiering till spårfordon - Utveckling av ett nationellt nät för personer med funktionsnedsättning - Kostnadskontroll och effektivisering vid genomförande av åtgärder 6
Till regeringen 1 september Underlagsrapporter - Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet - Internationellt perspektiv - Utdrag miljökonsekvensbeskrivning - Samlad effektbedömning - Sektorsverksamhet - Sektorsverksamhet exempel - Strategier för drift och underhåll Kommer senare: - Samlad effektbeskrivning Alla planer - Miljökonsekvensbeskrivning för nationell transportplan 2010-2021 7 Prioriteringskriterier Uppfyllelse av de transportpolitiska målen Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Anpassning till budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Prioritet i regionala systemanalyser Samhällsekonomisk lönsamhet Samlad effektbedömning Medfinansiering 8
Vägledande i planeringen Hög prioritet av mix med åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse Drift och underhåll mycket högt prioriterat Stor närtidssatsning i början av planperioden Medel avsatta för tillkommande behov för att möta förändrad efterfrågan i framtiden Begränsade möjligheter till nya objekt i början av planperioden Förslag per 2009-06-12 9 Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. samt ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 136 mdr 64 mdr 217 mdr 417 mdr Förslag per 2009-06-12 10
Drift och underhåll: 200 mdr SEK Planeringsram strategier för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 2010-2021, miljarder kronor Drift, underhåll och bärighet i vägnätet 136,0 varav: Bärighet 14,8 Drift och underhåll 110,2 Statlig medfinansiering enskilda vägar 11,0 Drift och underhåll i järnvägsnätet 64,0 varav: Drift och underhåll 60,7 Lånefinansierade reinvesteringar 3,3 Summa anslag 200,0 Banavgifter drift och underhåll järnvägsnätet 15,6 Total satsning strategier för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 215,6 Ram för Nationell plan Ram för Nationell plan Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) Närtidssatsningen (investeringar startade 2009 2010) Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) Sektorsuppgifter FUD Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter) Medfinansiering drift flygplatser Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period Återbetalning av förskotteringar Summa medel för prioriteringar Förslag per 2009-06-12 183,9 mdr 23,9 mdr 24,1 mdr 13,2 mdr 8,6 mdr 3,8 mdr 26,4 mdr 18,4 mdr 0,0 mdr 1,0 mdr 4,7 mdr 1,1 mdr 58,7 mdr 12
Sektorsverksamhet (8,6 mdr) Samverkan med aktörer Kunskap och expertstöd Forskning, utveckling o demonstration (FUD) Summa Hållbar samhällsutveckling 1 000 650 250 1 900 Effektiva personresor 1 900 700 900 3 500 Effektiva godstransporter 1 300 350 500 2 150 Annan verksamhet (T.ex. Järnvägsmuseet och väg- och trafikdata) 1 050 Summa 4 200 1 700 1 650 8 600 13 Medel för nya prioriteringar i given ram Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg 4,5) Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* Summa medel för prioriteringar 21,3 mdr 9,0 mdr 5,1 mdr 9,0 mdr 14,3 mdr 58,7 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 14
Medel för prioriteringar vid ram +15 % Medel för nya namngivna investeringar (väg 22,7 / järnväg/sjö 20,6) Tillkommande behov och riskreserv (väg 5,6 / järnväg/sjö 4,5) Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* Summa medel för prioriteringar 43,3 mdr 10,1 mdr 5,1 mdr 9,0 mdr 14,3 mdr 81,8 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 15 Medel för prioriteringar vid ram -15 % Ovanstående volymer i ramnivå 0 om 37,4 mdr för ej namngivna objekt minskas med 1,8 mdr 35,6 mdr Summa medel för prioriteringar 35,6 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 16
Tillkommande medel genom medfinansiering Banverket och Sjöfartsverket Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 7 252 10 946 12 225 Brukaravgifter 2 184 3 122 3 122 Trängselskatt - - - Brukaravgifter/Trängselskatt - - - Summa 9 436 14 068 15 347 Vägverket Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 3 110 4 228 4 348 Brukaravgifter 2 097 4 000 4 000 Trängselskatt 21 354 21 354 21 354 Brukaravgifter/Trängselskatt 2 273 2 273 2 273 Summa 28 834 31 855 31 975 17 Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009, arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt. Förslag per 2009-06-12 Miljöinvesteringar (5,1 mdr) Buller (1,4 mdr) Landskap (1,3 mdr) Vatten (1,0 mdr) Förorenad mark (0,6 mdr) Tätortsmiljöer (0,8 mdr) 18
Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat (23,3 mdr) Åtgärder för att öka andelen cykelresor att öka kollektivresandet ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i en förstärkt kraftförsörjning till järnväg en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan olika transportslag att öka kapaciteten och kvaliteten 19 Strategiska stråk och centrala noder för långväga gods H Utpekat huvudvägnät (HVN-1) Utpekat strategiskt järnvägsnät Centrala hamnar Centrala flygplatser för flygfrakt Centrala kombiterminaler 20
Förväntade effekter på tillväxt Regional tillväxt och utveckling i hela landet Utveckling av näringsliv Förstorade arbetsmarknadsregioner Fungerande arbetspendling Utveckling av flygfrakt Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser 21 Förväntade effekter på samhällsnytta Kortare restider Snabbare och mer flexibla godstransporter Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna Förbättrad punktlighet för tågtrafiken Minskad trängsel på vägar Utökad och förbättrad kollektivtrafik Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Säkrare trafikmiljöer för barn Färre skadade och dödade 22
Förväntade klimateffekter De åtgärder som föreslås möjliggör val av klimateffektiva resor och transporter Positivt för den långsiktiga hållbarheten Åtgärderna bidrar till transportsektorns minskning av utsläpp av klimatgaser För att uppnå ett fossiloberoende transportsystem krävs styrmedel i form av regler, skatter och avgifter samt teknikutveckling 23 24
25 26
27 28
29 Effekter av planen och MKB MKB Endast sammanfattning nu. GD möte 17 augusti. Investeringsobjekten i grundnivån. Genomsnitt NNK: 1,0 väg o bana (nytillkomna högre än bundna) Planens CO2 mkt preliminärt -0,4 Mton. Varav Dou -0,43, Väginvesteringar +0,06 Ej anläggning, ej baneffekter, ej totalkörning Prioriteringen skall enligt direktiv utgå från regeringens aviserade eller beslutade politik. Expertbedömning (Jonas Eliasson). Med klimatpropositionen skulle nyttan för ett typiskt vägobjekt bli ca 4 procent högre och för ett persontrafikobjekt på järnväg ca 1 procent lägre jämfört med EET-scenariot. Tillkommer även modellfel (bilinnehavsmodell): Exempel Vägkalkyl som enligt EET ger NNK 1,0 istället (utan kapacitetsbrist/trängsel) ger NNK upp till 1,2 beroende på andelen person/gods. Motsvarande för NNK 0 skulle istället bli 0,1. 30
Mynd. Åtgärd 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kostnad Nationell plan 2010 2021 BV/VV Tot Fördelning 1 469 1 270 1 740 1 628 2 597 2 864 3 728 4 402 4 253 3 961 4 376 5 163 37 452 BV/VV Tot Andel Fördelning 4% 3% 5% 4% 7% 8% 10% 12% 11% 11% 12% 14% 100% BV/VV Andel av en tolftedel 47% 41% 56% 52% 83% 92% 119% 141% 136% 127% 140% 165% BV Tot fördela 1 169 749 1 187 1 007 959 1 247 1 646 2 488 2 437 2 145 2 560 2 705 20 300 BV Miljöåtgärder 119 125 119 119 119 127 129 129 129 129 129 124 1 500 BV Trimning, effektivisering, 818 624 968 788 740 1 020 1 417 1 813 1 682 1 312 1 703 1 416 14 300 klimat BV Medel för tillkommande 232 0 0 0 0 0 0 246 326 403 428 865 2500 behov BV Riskreserv 0 0 100 100 100 100 100 300 300 300 300 300 2 000 VV Tot fördela 300 521 553 621 1 638 1 617 2 082 1 914 1 816 1 816 1 816 2 458 17 152 VV Miljöåtgärder 75 321 321 321 321 321 321 321 321 321 321 315 3 600 VV Trimning, effektivisering, 225 200 232 225 792 619 1 163 1 068 970 970 970 1 618 9 052 klimat VV Medel för tillkommande 0 0 0 0 313 313 313 313 313 313 313 313 2 500 behov VV Riskreserv 0 0 0 75 213 365 286 213 212 500 213 212 500 213 2 000 31 Mynd. Åtgärd 2010 2012 2013 2015 2016 2018 2019 2020 Kostnad Nationell plan 2010 2021 BV/VV Tot Fördelning 4 478 747 7 090 130 12 382 948 13 500 174 37 452 000 BV/VV Tot Andel Fördelning 0,12 0,19 0,33 0,36 100% BV Tot fördela 3 104 747 3 214 130 6 570 948 7 410 174 20 300 000 BV Miljöåtgärder 363 130 365 840 388 140 382 890 1 500 000 BV Trimning, effektivisering, klimat 2 409 817 2 548 290 4 911 153 4 430 739 14 300 000 BV Medel för tillkommande behov 231 800 0 571 655 1 696 545 2 500 000 BV Riskreserv 100 000 300 000 700 000 900 000 2 000 000 VV Tot fördela 1 374 000 3 876 000 5 812 000 6 090 000 17 152 000 VV Miljöåtgärder 717 000 963 000 963 000 957 000 3 600 000 VV Trimning, effektivisering, klimat 657 000 1 636 000 3 201 000 3 558 000 9 052 000 VV Medel för tillkommande behov 0 625 000 937 500 937 500 2 500 000 VV Riskreserv 0 652 000 710 500 637 500 2 000 000 32
Några effekter av senareläggning av åtgärdsområde De mest effektiva åtgärderna (vad gäller beslutade mål) skjuts upp Trovärdighetsproblem gentemot samarbetsparter och tilltro till systemet. Störningar och flaskhalsar kvarstår längre. Senare satsning på säkerhet Effektivisering och med/sam finansiering Näringslivets transporter dröjer Tätort och samordning kommunerna svårare i närtid Anpassning till funktionsnedsatta försenas. Satsning på cykelvägar senareläggs. Etappmålen 2010 buller, vatten Barriärer, kulturmiljöer och landskap dröjer 33