Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

Innehåll Inledning... 2 Valideringsprocessen... 2 Valideringsresultatet... 3 Bakgrund till stödmaterialet... 3 Utgångspunkter för stödmaterialet... 3 Upphandling (förberedelse, upphandling, avtalsskrivning)... 5 Styrande dokument... 5 Stöd från personer och organisationer med valideringskompetens... 5 Helhetsperspektiv... 5 Viktiga delar för en effektiv och värdeskapande valideringsprocess... 5 Utvärdering och Uppföljning... 8 Uppföljning... 8 Validandens utvärdering efter genomförd validering... 8 Referenser... 9 Bilagor... 9 Länkar till bilagor... 9 Länk... 9 1

Inledning Validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (Ds 2003:23). Validering är en effektiv metod där individens reella kompetens utforskas, identifieras och värderas. Resultatet av en validering kan innebära att en individ får ett papper på sin kompetens i form av ett kompetensbevis, betyg eller intyg. Att utforska, erkänna och ta till vara individens kompetens ökar förutsättningarna för att anpassa studier, studietid, vägen till arbete eller yrkesväxling. Valideringsprocessen (YH, 2012, s.10) Kompetenskartläggning Kompetenskartläggning en process som innebär att en individs tidigare lärande utforskas och dokumenteras. Individen och individens dokumentation av tidigare lärande är källor i kartläggningen och även referenser och arbetsbetyg kan vara viktiga. Kompetenskartläggning kan exempelvis ske i form av portfolioarbete och individen svarar för riktigheten i lämnade uppgifter. En autentisk miljö och möjlighet att demonstrera kunskaper och färdigheter kan vara relevant, speciellt vid bristande språkkunskaper. Perspektivet är huvudsakligen utforskande, men kan också kombineras med vägledning och eventuella beslut om vägval såsom jobbmatchning, utbildning eller kompetensbedömning (Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, YH 2012/428,s.9, bil 1). Kompetensbedömning Kompetensbedömning en process som innebär att en individs tidigare lärande bedöms, dokumenteras, och i relevanta fall kan leda till ett erkännande, i relation till etablerade och vedertagna kompetensstandarder. Även sådant lärande som inte kan relateras till en etablerad kompetensstandard kan komma ifråga för bedömning, men detta lärande kan inte få samma grad av erkännande och legitimitet (YH, 2012, s.9). 2

Valideringsresultatet Kartläggningsutlåtande samt eventuell rekommendation Ett kartläggningsutlåtande fungerar som ett underlag inför kommande beslut/vägval. Det kan t ex handla om jobbmatchning eller utbildningsval. I detta syfte kan det vara relevant att bifoga referenser. Underlaget kan också ligga till grund för kompetensbedömning, men kan då integreras i dokumentationen för kompetensbedömningen (YH, 2012, s.13). Kompetensintyg samt eventuellt kompletteringsutlåtande Kompetensintyget ska vara en opartisk bekräftelse på individens kompetens. Syftet är exempelvis att öka individens möjligheter på arbetsmarknaden eller att anpassa/förkorta en utbildnings- eller kompetensutvecklingsinsats. Det är vad individen kan som ska intygas, eventuella kompetensluckor i förhållande till valideringssyftet dokumenteras i ett kompletteringsutlåtande (YH, 2012, s.13). Tre stora användningsområden för validering är att: hitta rätt nivå och ge behörighet till vidare utbildning, förkorta eller anpassa en pågående utbildning och kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens samt dokumentera sin kompetens för arbetslivet inför anställning, eget företagande, kompetensutveckling eller omställning. (YH, 2012, s.6) Bakgrund till stödmaterialet Tillväxtverket beviljade 2013, via Västra Götalandsregionen, medel för ett projekt med syfte att ta fram ett utkast till modell/stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering. Validering Väst och Arbetsförmedlingen (Af) har samverkat i projektet. Validering Väst har kartlagt hur Af:s upphandling och uppföljning går till idag. Det har skett genom intervjuer och en workshop med regionala samt nationella tjänstemän inom Af. Utkastet till stödmaterialet bygger bland annat på erfarenheter från den kartläggningen. Af genomförde under 2014 ett regeringsuppdrag som innebar att utveckla metoderna för och omfattning av validering av nyanlända invandrares kompetens. Vid framtagandet av utkastet till stödmaterialet har resultatet från slutrapporten tagits i beaktande (Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, bilaga 2). Tanken är att utkastet ska utvecklas till ett färdigt stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering genom samtal och test av utkastet via olika nationella och lokala parter. Syftet med ett färdigt stödmaterial är att det ska kunna användas som stöd till olika verksamheter som upphandlar valideringstjänster. Utgångspunkter för stödmaterialet Utgångspunkter för stödmaterialet är att de upphandlande enheterna som kommer att använda det har god inköpskompetens och en befintlig process för upphandling samt uppföljning av tjänster i sin organisation. Stödmaterialet ska genom fokus på validering fungera som ett komplement till upphandlande enheters befintliga processer. 3

Utkastet till stödmaterialet tar sin utgångspunkt i: - Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, YH 2012/428, (bilaga 1) - Quality model for validation in the Nordic countries, 2012-13, (bilaga 3) Vid frågor eller synpunkter kontakta: Björn Dufva Hellsten bjorn.hellsten@valideringvast.se Anne Sandstedt anne.sandstedt@valideringvast.se 4

Upphandling (förberedelse, upphandling, avtalsskrivning) Styrande dokument Det centrala styrdokumentet för validering i Sverige är Myndigheten för yrkeshögskolans Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens (bilaga 1). Skolverkets Validering inom vuxenutbildning, (bilaga 4) är ett stödmaterial som är användbart vid kartläggning och bedömning mot kunskapskrav på kurser på gymnasial nivå. Stöd från personer och organisationer med valideringskompetens I hela upphandlingsprocessen är det viktigt att personer som är opartiska och kompetenta inom valideringsområdet både teoretiskt och praktiskt är inblandade. Valideringsansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, branschorganisationer, regionala stödplattformar som till exempel Validering Väst, valideringsutförare och andra valideringskunniga kan ge stöd i processen. De kan också hänvisa till andra personer eller organisationer med teoretisk och praktisk valideringskompetens. Helhetsperspektiv Valideringsprocessen står aldrig för sig själv, den måste stödjas av andra processer om den ska nå avsett syfte. Orientering och information till individen om möjligheter och rättigheter bör alltid föregå en validering. Som ett led i en vägledningsprocess genomförs ofta en inledande kompetenskartläggning som resulterar i en handlingsplan, studieplan, meritförteckning eller dylikt. Om en validering bedöms som en relevant väg vidare för individen påbörjas eller beställs en sådan insats. Väl genomförd kompetenskartläggning bidrar till väl underbyggda beslut om fortsatta insatser kompetensbedömning, utbildning/kompetensutveckling, söka arbete, etc. Under en validering kommer flera beslutspunkter med vägval som bör inledas med en informations-/vägledningsinsats. Det kan t ex handla om en hel yrkesutbildning, enskilda kompetenshöjande insatser eller jobbmatchning utgående från delresultat från valideringen. Om valideringen leder till ett erkännande endast i vissa delar kommer individen eventuellt behöva kompletterande insatser/kompetensutveckling för att uppnå sitt mål. Den kompletterande insatsen är inte en del av valideringen men är en viktig komponent för att uppnå syftet med valideringen, både för individen och för andra involverade intressenter. (YH, 2012, s. 16, s.17). Viktiga delar för en effektiv och värdeskapande valideringsprocess Valideringsresultatets legitimitet Det är viktigt att valideringen är legitim och erkänd - det vill säga att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de aktörer, exempelvis arbetsgivare eller utbildningsanordnare, som individen vill visa sin kompetens för (YH, 2012, s.7). Dokumentation Dokumentationen efter kompetenskartläggning och kompetensbedömning mot intyg eller bevis är resultatet av valideringen och det som är värdeskapande för validanden och andra inblandade aktörer. Dokumentationen har flera syften och ska kunna användas och förstås av validanden själv samt av tjänstemän på Arbetsförmedlingen, potentiella arbetsgivare, utbildningsanordnare med flera. Se mer i Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens (bilaga 1,3.1.1, 3.4) Beskriv i anbudsförfrågan vad de olika dokumenten minst ska innehålla och gör gärna en mall för hur dokumentationen ska se ut. 5

Valideringen anpassad till målgrupp och syfte Valideringsprocessen behöver vara utformad på ett sätt som ger validanden* en rättvis möjlighet att visa upp sina reella kompetenser* oavsett var och hur dessa kompetenser är förvärvade. 2014 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. I sin återrapport beskriver Arbetsförmedlingen bland annat en progressiv valideringsprocess. Utmärkande för en progressiv valideringsprocess är att den kan äga rum i flera steg, där till exempel kompetensbedömningen kan ske i omgångar (Af, 2014). Viktigt att Tänk på är att: Flexibilitet i kartläggnings- och bedömningsmetoderna ger möjlighet till stor individanpassning och är bra för de flesta målgrupper. Validanden får då en bättre möjlighet att visa upp sin reella kompetens. En progressiv valideringsprocess är att föredra för de personer som: - erhållit sin kompetens utanför Sverige och ännu inte hunnit anpassa sin kompetens till svenska förhållanden. - erhållit sin kompetens utanför det formella skolsystemet, och via erfarenhet erhållit färdigheter men har brister i vissa kunskaper som måste kompletteras via kompetensutvecklingsinsatser. En progressiv valideringsprocess kan äga rum i flera steg, där till exempel kompetensbedömningen kan ske i omgångar. Den kan då äga rum parallellt med individanpassade kompetenshöjande insatser. De kompetenshöjande insatserna blir mindre omfattande och mer precisa. Språkstöd är en förutsättning för validander med mindre svenskakunskaper. Tolk och anpassat validerings material med mera kan vara möjliga verktyg. Kompletterande kompetensutvecklingsinsatser Valideringen och dess komplettringsutlåtanden bör vara utformade på ett sätt som enkelt möjliggör individanpassad kompletterande kompetensutvecklingsinsatser som kan ske efter eller parallellt med valideringsprocessen. De kompletterande kompetensutvecklingsinsatserna ska i största möjliga mån vara begränsade till att endast fylla på den reella kompetens som valideringen (kompletteringsutlåtandet) visar att validanden saknar. Tjänstens innehåll Beskriv i anbudsförfrågan hur tjänsten i dess centrala delar ska utföras. Att hänvisa till enligt branschmodell är oftast inte tillräckligt. Be den potentiella anbudsgivaren beskriva hur de kommer att lösa de kritiska delarna i valideringsprocessen som ni punktat upp i anbudsförfrågan. Det kan till exempel vara att anbudsgivaren löpande ska beskriva hur de dokumenterar det som sedan möjliggör uppföljning, att individens behov och förutsättningar tillgodoses, deras samarbete med branschen med mera. Specificera också att validanden skall genomföra en utvärdering efter genomförd validering. Hänvisa till vilken utvärderings mall som skall användas. *Validand En person som blir kartlagd och/eller bedömd i valideringsprocessen *Reell kompetens En individs faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor. Kompetensen kan ha utvecklats genom utbildning inom eller utom det offentliga utbildningsväsende, genom arbetslivet eller i vardagen. 6

Information och vägledning Beskriv vilken information validanden förväntas få i valideringsprocessens olika delar i anbudsförfrågan. Den bör innehålla: hur validering genomförs vad validering kan resultera i hur resultatet dokumenteras mot vad (utbildningsmål/yrkeskrav) individens reella kompetens kommer att bedömas vilka möjligheter till kompletterande utbildning och kompetensutveckling som finns valideringens tidsomfattning hur valideringen finansieras samt hur individens egen försörjning under valideringen kan ordnas. (YH, 2012, s.17) Rätt kompetens hos valideringsutförarna* Be anbudsgivaren beskriva hur de säkerställer att de som genomför kompetenskartläggningen och kompetensbedömningen har rätt kompetens. *Valideringsutförare den juridiska person som utför validering och ansvarar för verksamheten. Exempel på valideringsutförare kan vara en kommuns vuxenutbildningsverksamhet, ett lärosäte eller en privat valideringsutförare utsedd av en bransch. 7

Utvärdering och Uppföljning Uppföljning Utgångspunkten är att den upphandlande enheten har kompetens och rutiner för uppföljning av det som upphandlades och avtalades under avsnitt Upphandling. Vid frågor som kräver valideringskompetens kan valideringsansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, branschorganisationer, regionala stödplattformar som till exempel Validering Väst, valideringsutförare och andra valideringskunniga ge stöd genom egen personal eller genom hänvisningar till andra personer och organisationer med teoretisk och praktisk valideringskompetens. Validandens utvärdering efter genomförd validering Ansvaret för kvalitetssäkring av valideringens genomförande åligger valideringsutföraren. Kvalitet i genomförandet av validering kännetecknas bland annat av att arbetet är transparent och att alla känner till hur valideringen genomförts och vad den har resulterat i (YH, 2012). En hjälp i det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet är att låta validanden utvärdera sin genomförda validering. Även om validanden inte gått igenom hela valideringsprocessen utan endast genomfört kartläggning eller bedömning, är det värdefullt för valideringsutföraren att få veta validandens uppfattning. Svaren ger valideringsutföraren underlag till vidareutveckling och förbättringsarbete inom validering. Svaren är också en kvalitetssäkring av valideringsutföraren och ger upphandlande enhet underlag för leverantörsdialog under befintlig avtalsperiod och vid kommande upphandlingar. Bilaga 5 är en mall för validandens utvärdering av genomgången validering. Mallen är gjord som en skriftlig enkät men kan också användas som en intervjumall. Mallens struktur och innehåll är utformad utifrån Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, YH 2012/428. Mallen har varit på remiss hos två branschorganisationer och har därefter justerats. Mallen är planerad att testas av en grupp validander inom byggyrken och kockyrket. Utvärderingsmallen kan finnas tillgänglig för alla valideringsutförare och är fri att använda. 8

Referenser Bilagor Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, YH 2012/428 Bilaga 1 Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 Bilaga 2 Quality model for validation in the Nordic countries Bilaga 3 - a development project 2012-13 Validering inom vuxenutbildning, Skolverket, 2013 Bilaga 4 Mall för validandens utvärdering Bilaga 5 Länkar till bilagor Se vidare på www.valideringvast.se/länkar Länk Film som visar valideringsprocessensen: www.valideringvast.se/lankar 9