MAT OCH NÄRING Kroppen består av samma saker som vi äter Protein Fett Kolhydrater Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten Hur ser rekommendationerna ut? Svenska Näringsrekommendationer 2005 (SNR) Nordiska näringsrekommendationerna 2004 (NNR) Vetenskapligt Riktlinjer förunderlag Planering av koster måltidsordning för friska grupper Rek. om kostens variation Rek. om alkohol SNR 2005 Rek. om vitaminer och mineraler Ref.värden energiintag Rek. om Rek. om salt Rek. om energifördelning fysisk aktivitet ENERGI Basalmetabolism Fysisk aktivitet Underhåll Tillväxt och utveckling Dietist Jenny Stålhammar 1
Energibehov per dygn Kcal/dygn 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Barn 12-23 mån Barn 2-Barn 6- Vuxen 5 år 9 år man Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Vuxen kvinna Energiomsättning hos småbarn Studie vid Linköpings universitet samt Umeå Universitet om energiomsättning och kroppssammansättning hos småbarn. 59 fullgångna friska barn i Umeå. Av de 59 var 30 barn 9 mån och 29 barn 14 mån gamla. Metod: dubbelmärkt vatten. Insamling av vikt- och längduppgifter.vikt-, längd- och BMI-uppgifter överensstämde väl med nyligen publ svenska referensdata. Funnet energibehov: 15-20 % lägre än gällande rekommendation. Denna studie stöder en revision av rekommendationerna för dagligt energiintag till små barn. Tennefors C, Coward WA, Hernell O, Wright A, Forsum E. Total energy expenditure and physical activity level in healthy young Swedish children 9 or 14 months of age. Eur J Clin Nutr. 2003 May;57(5):647-53 Energibehov Energibehovet/kg kroppsvikt är högre för barn än för vuxna 3-åring (15 kg) Vuxen kvinna (65 kg) 1200 kcal 2275 kcal = 80 kcal/kg = 35 kcal/kg Dietist Jenny Stålhammar 2
Energibehov per kg kroppsvikt Kcal/kg kroppsvikt 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Barn 12-23 mån Barn 2- Barn 6- Vuxen 5 år 9 år man Vuxen kvinna Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Näringstäthet Barn äter mindre mängd mat Viktigt att maten är näringstät = innehåller mycket näring i förhållande till den energi maten ger Referensvärden för energiintag Ålder Kcal/kg/dag 1 mån 93 3 mån 87 6 mån 85 12 mån 85 18 mån 85 NNR 2004 Dietist Jenny Stålhammar 3
Forts referensvärden för energiintag Ålder år Pojkar kcal/kg/dag 2 år 85 85 3 år 85 79 4 år 79 76 5 år 78 76 6 år 78 76 7 år 78 73 8 år 74 68 9 år 71 63 NNR 2004 Flickor kcal/kg/dag Hur räknar man ut hur mycket energi ett barn behöver? Aktuell vikt x rek. mängd kcal för ålder flicka 6 månader vikt: 7,5 kg 7,5 x 85 kcal = ca 640 kcal Om barnet är underviktigt - räkna på vad barnet borde väga Livsmedelsverket Råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till spädbarn fram till cirka sex månaders ålder, och därefter komplettera med annan mat. Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern. Bröstmjölken ger skydd mot infektioner, är perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad, alltid färdiglagad, lagom varm, lättillgänglig och dessutom billig. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov och dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer. Dietist Jenny Stålhammar 4
Rekommendation om introduktion av tilläggskost ESPGHAN (European Society for Pediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition) (Complementary feeding. Journal of Pediatric gastroenterology and Nutition 46.99-110, 2008) Enbart amning upp till ungefär 6 mån är ett önskvärt mål. Tilläggskost bör inte introduceras före 17 veckors ålder och man bör starta med tilläggskost senast vid 26 veckors ålder. Det finns inga bevis för att undvikande eller senareläggande av introduktion av livsmedel som kan orsaka allergier så som fisk och ägg kan minska risken för utveckling av allergier. Detta gäller både barn med och utan risk för att utveckla allergier. Gluten bör introduceras gradvis under fortsatt amning då det kan förebygga risk för celiaki, typ 1 diabetes och veteallergi. 0-6 månader Bröstmjölk Fr 1 mån ålder 5 st D-/ADdroppar/dag Bröstmjölk Ca 70 kcal per 100 ml 100 ml bröstmjölk: 4-4,6 g fett (4 %) ca hälften av energin i bröstmjölk kommer ifrån fett Energifördelning i % 38 5 57 Kolh Fett Prot Dietist Jenny Stålhammar 5
Fr 6 mån Bröstmjölk 5st D-/AD-droppar/dag Smakportioner potatis grönsakspuréer fruktpuréer gröt, kex, bröd 7-8 månader Bröstmjölk 5 st D-/AD-droppar/dag Välling, gröt Puréer (potatis, grönsaker, kött/fisk/fågel, frukt och bär) Smörgås med matfett 8-12 mån Bröstmjölk 5st A-/AD-droppar/dag Välling, gröt Finfördelad kött/fiskrätt m. pasta/ris/potatis Frukt, bär, grönsaker Fil, yoghurt, mindre mängder mjölk Smörgås med matfett och pålägg Dietist Jenny Stålhammar 6
LIVSMEDEL SOM BÖR UNDVIKAS under första levnadsåret Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri, nässlor Honung Salt ATT LÄRA SIG ÄTA VANLIG MAT Smakpreferenser utvecklas på ett tidigt stadium Neofobi rädsla för ny mat Krävs många presentationer innan barn accepterar nya smaker Blanda med någon smak barnet känner igen Att lära sig äta är en träningssak liksom andra färdigheter (sitta, krypa, gå) Barn som mest neofobiska vid 2 ½ års ålder Dietist Jenny Stålhammar 7
PROTEIN Barn behöver protein för upprätthållande av kroppsmassa men även för tillväxt och utveckling 8 essentiella aminosyror; isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan, valin Histidin och ev arginin är essentiella för barn Protein Till barn som inte ammas rek. 7-10 E% protein Man räknar med att proteinet i bröstmjölken har högre biologiskt värde (arteget) behövs sannolikt något lägre intag för att täcka behovet Proteinintaget bör inte överstiga 10 E % före 6 mån ålder Rek proteinintag Ålder gram protein/kg 1 mån 1,6-2,3 3 mån 1,5-2,2 6 mån 1,5-2,1 12 mån 2,1-3,2 18 mån 2,1-3,2 * gäller ej ammade barn * rek. för barn 0-6 år ges ej i NNR 2004 * beräknade värden från NNR 1996 (7-10 E% protein) för åldern 12-18 mån (10-15E%) Dietist Jenny Stålhammar 8
FETT Spädbarn behöver en högre andel fett i maten och lite högre andel n-6 fettsyror än vuxna. Finns ingen rek att begränsa mängden mättat fett hos små barn. Ålder Energiprocent 0-6 mån Ca 50 6-11 mån 30-45 12-23 mån 30-35 NNR 2004 Forts fett n-6 fettsyror (linolsyra): Barn upp till 1 år minst 4 E% Barn 12-23 mån 3 E% n-3 fettsyror (α-linolensyra) Barn upp till 1 år minst 1 E % Barn 12-23 mån minst 0,5 E% DHA bildas av α -linolensyra. Finns i bröstmjölk. Förekommer i hög koncentration i centrala nervsystemet. Fettintag under spädbarnsåret 300 friska svenska barn, 6 mån, longitudinell prospektiv studie Matdagbok under 5 dagar och antropometriska data genomfördes månadsvis upp till 12 mån Serumlipider var tagna vid 6 mån och vid 12 mån (276 barn) RESULTAT Det totala fettintaget följde NNR men intaget av PUFA var lågt 5,6 E% och det mättade fett var högt 15,1 E% Högre PUFA var associerat med ett lägre total kolesterol, LDL och apolipoprotein hos flickor ej hos pojkar KONKLUSION Högre PUFA och lägre intag av mättat fett sänker TC, LDL tidigt i livet ffa hos flickor. För att förbättra blodfetterna tidigt verkar det som om kvaliteten på fett är viktigare än kvantiten I Öhlund, A Hörnell, T Lind and O Hernell (2007)Dietary fat in infancy should be more focused on quality than on quantity.european Clin Nutr 2007, 1-7. Dietist Jenny Stålhammar 9
Vanliga frågor om fett? *Standardmjölk upp till 1 års ålder, därefter från ca 2-årsålder lättmjölk *Matfett: med minst 70 % fett varav högst 1/3 är mättat fett, förskoleålder *Barn som inte äter fisk rapsolja, och margarin baserat på rapsolja. *Extra fett? Upp till 3 år kan barn behöva extra fett i maten. Max 1 tsk/dl mat eller 1 msk /dag INDIVIDUELLT KOLHYDRATER Under barnets första månader är laktos den dominerande kh-källan Laktasaktiviteten hög vid födseln Amylas har låg aktivitet i tidig ålder, ökar under det första levnadsåret Forts kolhydrater Ålder Energiprocent 0-6 mån ca 40 6-11 mån 45-60 12-23 mån 50-55 NNR 2004 Dietist Jenny Stålhammar 10
Forts kolhydrater Sackaros tillför energi men inga vitaminer och mineraler. Om en stor del av näringsintaget tillgodoses via sackaros och sockerrika livsmedel försämras näringsintaget Ett högt fiberinnehåll i maten påverkar energitätheten negativt Ett för högt intag av fiber och lågt intag av fett kan leda till diarréer Fiber Fiberintaget i genomsnitt 11-13 g per dag (motsvarar 1,8 g/mj), Riksmaten. Nya rekommendationer från 1-2 års ålder ca 15-23 g (motsvarar 2-3 g/mj) Barn under 4 år bör äta frukt och grönsaker till varje måltid Äta 400-500 g frukt och grönsaker/dag, välja nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter. Fiber 15 g 2x200 ml fullkornsvälling 2st skivor rågsiktsbröd à 30 g 2 st paprika ringar, 3 msk gröna ärtor, ½ dl riven morot 1 st potatis, ½ dl pasta ½ apelsin, ½ äpple, 1 st banan, ½ päron, 1 st mandarin Frukt och grönsaker väger tillsammans 400 g. Dietist Jenny Stålhammar 11
Frukt och grönt 400 g Frukt och grönt 260 g FÖRSTOPPNING Ovanligt att bröstuppfödda barn är förstoppade Bifidus modersmjölksersättning När man börjar med smakportioner får avföringen en fastare konsistens Katrinplommon, päronpuré, messmör Äldre barn - viktigt med tillräckligt med vätska, frukt, grönsaker, grovt bröd Dietist Jenny Stålhammar 12
VITAMINER OCH MINERALER (AD-vitamin) A-vitamin: syn, tillväxt, epitelvävnadernas normala delning och tillväxt D-vitamin: skelett, tänder Brist på D-vitamin: RAKIT D-droppar 5 st/dag (från 1 mån ålder) 5 droppar, 10 mikrogram D-vitamin D-droppar Från 4 veckor upp till 2 års ålder oavsett årstid. Riskbarn D-vitamin - rek dagsintag Mikrogram D-vitamin Idé Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3-åring Vuxen kvinna Dietist Jenny Stålhammar 13
Kalcium - rek dagsintag mg kalcium 800 700 600 500 400 300 200 100 0 3-åring Vuxen kvinna Järn - rek dagsintag mg järn 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3-åring vuxen man Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Järn Föds med järnförråd Efter 6 mån är förråden tömda Komjölk är järnfattigt, viktigt att det lilla barnet ej får för stora mängder mjölk på bekostnad av järnrikare livsmedel Viss restriktion med mjölkprodukter upp till 1 års ålder Ind.tillverkad välling och gröt är järnberikad Dietist Jenny Stålhammar 14
VÄTSKA I nyföddhetsperioden är vätskebehovet som störst. Beror på att njurarna har dålig förmåga att koncentrera urinen. Från dag 4 är behovet 150 ml vätska/kg kroppsvikt och dygn. Vuxna har ett behov på 40 ml/kg Vätskebehov Ålder Vätska ml/kg 0-3 mån 150 4-6 mån 130 7-9 mån 120 10-12 mån 110 1-3 år 95 4-6 år 85 7-10 år 75 11-14 år 55 15-18 år 50 Ref. Shaw & Lawson, Clinical Pediatric Dietetics, 2001 HUR VET MAN ATT BARNET ÄTER TILLRÄCKLIGT? Längd - och viktkurvan är barnets färdskrivare Vid lågt matintag sker en viktavplaning/viktminskning Dietist Jenny Stålhammar 15
Hjälpmedel XP Dietist (Kost och Näringsdata) ORSAKER TILL VIKT- AVPLANING/VIKTMINSKNING Otillräckligt matintag Kräkningar Långdragna infektioner Maldigestion, malabsorption Akut/kronisk sjukdom Dietist Jenny Stålhammar 16
BARNETS VIKTUTVECKLING 0-3 mån 200 g/vecka 3-6 mån 150 g/vecka 6-9 mån 100 g/vecka 9-12 mån 50-75 g/vecka 12-24 mån 2,5 kg/år 2-5 år 2 kg/år Ref. Karlberg mfl Barnhälsovårdsjournal 1972 MÅLTIDSORDNING Barn bör äta oftare än vuxna p g a högt behov av energi och näringsämnen i förhållande till sin kroppsvikt Under de två första levnadsåren: behöver äta med 2-2,5 timmars mellanrum Äldre barn: behöver äta med 3-3,5 timmars mellanrum 3 huvudmål och 2-3 mellanmål TALLRIKSMODELLEN Dietist Jenny Stålhammar 17
TALLRIKSMODELLEN Tallriksmodell för 1-2 års ålder Högre proteinbehov = mer kött/fisk/ägg Tallriksmodellen delas i tre lika stora delar Tallriksmodellen för äldre barn har samma proportioner som för vuxna Hur äter våra barn och ungdomar? Riksmaten (2003) Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor 4-åringar, årskurs 2 och årskurs 5 Hur äter våra barn och ungdomar? För mycket mättat fett korv 2-3 gånger per vecka För lite fleromättat fett fisk 1-2 gånger per vecka För mycket salt För lite fibrer hälften av rekommenderad mängd av frukt och grönsaker Dietist Jenny Stålhammar 18
Hur äter våra barn och ungdomar? För mycket socker och enkla sockerarter läsk, saft, godis, smaksatta mejeriprodukter, bullar, kakor, kex 2-3 söta livsmedel per dag 25% av dagligt energiintag kommer från godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk Äter 1-2 hg godis per vecka Dricker 2 dl saft/läsk per dag Mat för förskola Mat för skola MATVÄGRAN Människor föds med inbyggd aptitreglering Viktigt att barnet själv får avgöra hur mycket mat det vill ha God, näringsrik, varierad i trevlig miljö Matvägran eller dålig aptit vanligt vid akuta infektioner Om ingen infektion eller om matvägran blir långvarig bör man utreda vidare Dietist Jenny Stålhammar 19
DIETIST Utredning med dietist Noggrann kostanamnes Matdagbok (3 dgr kostregistrering) Näringsberäkning Bedömning - vad klarar familjen av? Vilka personer finns runt omkring barnet? Släkt, dagis, skola? Adekvata kostråd Uppföljning, kommunikation med övriga vårdgivare Spädbarnskostens betydelse för hälsan Isländsk studie där 140 friska barn följdes från födseln till 12 månaders ålder. Barnen vägdes och mättes regelbundet under första levnadsåret, blodprover togs och kostregistrering i hemmet utfördes 1 gång/månad upp till 12 mån ålder. Vid 6 års ålder gjordes ny kostregistrering och nya längdoch viktuppgifter samlades in. Konklusion: Kort amning och snabb tillväxt under första levnadsåret har samband med ett ökat BMI vid 6 års ålder. De barnen som ammades kortare period hade lägre LDL, totalkolesterol samt ett sämre järnstatus vid 1 års ålder. Ett alltför högt intag av protein under den senare delen av spädbarnsåret kan enligt studien bidra till övervikt hos barn. Till barn i 9-12 mån ålder rek de isländska forskarna; max 500 ml komjölk/dag samt fisk, kött och järnberikade frukostcerealier för att förbättra järnstatus. Man rek även amning under hela första levnadsåret. Eur J Clin Nutr. 2003 Apr;57(5):505-13 Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Dec;27(12): 1523-7 Eur J Clin Nutr 2003 Nov; 57 (11):1479-85 Dietist Jenny Stålhammar 20