Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE Datum 6 oktober 2014 Sida 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde tisdagen den 14 oktober 2014, kl 8.30, Mus-Olle (i kommunhuset i Krokom). Ledamöter Ersättare Karin Wallén, C, ordf Leif Olsson, C Leo Olofsson, M, 1:e vice ordf. Roger Nilsson, M Dmitar Savic, MP Jonne Danielsson, FP Katarina Rosberg, S, 2:e vice ordf Anki Syversen, S Jenny Palin, S Gunilla Sjögren, S Jörgen Blom, V Jenny Henriksson, C Niclas Höglund, C Staffan Eriksson, C Marcus Färnström, M Marianne Hallsten, MP Vakant, KD Ylva Salomonsson, S Pär-Erik Berglund, S Carina Grahn Hellberg, S Viveca Asproth, S Eva-Britt Jonsson, V

Krokoms kommun Datum 6 oktober 2014 Sida 2 (2) 1. Godkännande/förändringar av barn- och utbildningsnämndens ärendelista 2014 Dnr 2014-000005 2. Informationer 2014 Dnr 2014-000001 3. Budgetuppföljning 2014 Dnr 2014-000051 4. Detaljbudget 2015 Dnr 2014-000128 5. Uppdrag till barn- och utbildning enligt budgetdirektiv Dnr 2014-000145 6. Elev- och lokalöversyn Åsområdet Dnr 2013-000220 7. Olweusprogrammet Dnr 2014-000180 8. Revisionsrapport - Granskning av kommunens flyktingmottagande Dnr 2014-000189 9. Strategi för digital kompetens Dnr 2014-000181 10. Översyn av fritidsgårdarnas organisation Dnr 2014-000021 11. Medborgarförslag - Satsa på det kommunala utbudet av mötesplatser för unga 13-20 år Dnr 2014-000138 12. Medborgarförslag - Multiarena Änge skolgård Dnr 2014-000127 13. Äskande av pengar ur "särskilda medel Änge skola" Dnr 2014-000073 14. Ansökan om pengar för att förnya uppehållsrummet på Nyhedens skola och Stubbens fritidsgård Dnr 2014-000072 15. Sammanträdesdagar 2015 Dnr 2014-000184 16. Delegationsbeslut 2014 Dnr 2014-000002 17. Elevärenden 2014 Dnr 2014-000003 18. Meddelanden 2014 Dnr 2014-000004 19. Övriga frågor

Krokoms kommun KROKOMEN TJJELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-09-02 Sida 15 (19) Bun 94 Dnr BUN 2014-000145 Uppdrag till barn- och utbildning enligt budgetdirektiv (rambudget 2015, plan 2016-2017) Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återredovisa datorsatsningen en-till-en med den enkät som gjordes under våren 2014. 2. Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar att uppdra till förvaltningen att inför uppdraget i budgetdirektivet gällande att göra en utredning, i en dialogprocess med skolan, politiken och samhällsaktörer såsom föreningslivet, som visar en modell för den framgångsrika och hälsofrämjande skolan där integrerad daglig schemalagd fysiska aktivitet ingår i skoldagen, återkomma till presidiet den 30 september 2014 med kostnader för att anlita extern hjälp. Bakgrund I rambudgeten för 2015 (plan 2016-2017) gav kommunfullmäktige följande direktiv: Barn- och utbildningsnämnden uppdras att återredovisa datorsatsningen en till en. CI Barn- och utbildningsnämnden uppdras att göra en utredning, i en dialogprocess med skolan, politiken och samhällsaktörer såsom foreningslivet, som visar en modell för den framgångsrika och hälsofrämj ande skolan där integrerad daglig schemalagd fysiska aktivitet ingår i skoldagen. Underlag för beslut Rambudget 2015, plan 2016-2017. Enkät Kopia till Kommunfullmäktige IT-pedagog Bam- och utbildningschef Justerandes sign

Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE ANTECKNINGAR Sammanträdesdatum 2014-09-30 Sida 6 (16) Barn- och utbildningsnämndens presidium«instans» Bun pres 85 Dnr BUN 2013-000220 Närvarande Ledamöter Karin Wallén C, ordf Dmitar Savic, MP, tjg ers för Leo Olofsson M, 1:e vice ordf. Katarina Rosberg, S, 2:e vice ordf Ovriga närvarande Helena Wiktorsson, sekreterare Birgitta Lundgren, barn- och utbildningschef Elev- och lokalöversyn Asområdet Birgitta Lundgren redovisar den tidslinje förvaltningen har arbetat fram vad gäller behov av lokaler i Åsområdet. Birgitta Lundgren gör ett tjänsteutlåtande till nämnden den 14 oktober 2014. Kopia till Basrn- och utbildningschef

Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE ANTECKNINGAR Sammanträdesdatum 2014-08-19 Sida 14(18) Barn- och utbildningsnämndens presidium Bun pres 77 Dnr BUN 2013-000220 Närvarande Ledamöter Karin Wallén C, ordf Leo Olofsson M, 1:e vice ordf. Katarina Rosberg, S, 2:e vice ordf Ovriga närvarande Helena Wiktorsson, sekreterare Birgitta Lundgren, barn- och utbildningschef Elev- och lokalöversyn Åsområdet Ärendet slås ihop med ärende BUN 13/220, Elev- och lokalöversyn Åsområdet. Bam- och utbildningsfcirvaltningen har följande beslutade uppdrag: Bam- och utbildningsnämnden beslutar ett ge förvaltningen i uppdrag att se över den långsiktiga elev- och lokalutvecklingen i Åsområdet, där man tar med i beräkning eventuella nya bostadsområden. I uppdraget ska man se över behovet av nya lokaler och möjligheten att gå ur gamla lokaler. Ärendet ska redovisas för nämnden den 2 december 2014. (Dm BUN 13/220, 23. Beslutsdatum 18 februari 2014) Det kan komma att finnas behov av paviljonger under byggskedet. Detta behöver utredas så att man vid ett eventuellt behov är klar med vart eventuella paviljonger ska placeras. (Dm BUN 14/055, 58. Beslutsdatum 31 mars 2014) Kopia till Birgitta Lundgren Karin Wallén Kaj sa Eklund Elisabeth Englund

KROKOM1000, v1.0, 2013-03-08 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum 2014-06-26 Birgitta Lundgren Barn- och utbildningschef 0640-161 61 birgitta.lundgren@krokom.se Barn- och utbildningsnämnden Olweusprogrammet Förslag till beslut 1. Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att avsluta kvalitetsarbetet Olweus. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2006 att finansiera ett aktivt handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling som ett led i det fortsatta arbetet med barnkonventionen inom grundskolorna och i samverkan med Elevhälsan. Barn- och utbildningsnämnden fick i uppdrag att genomföra ett handlingsprogram och finansiering för en fortsatt utveckling inom förebyggande mobbningsinsatser. Resultatet av det blev att våra skolor sedan dess har arbetat med ett program som heter Olweus. Alla pedagoger har genomgått utbildning och lärdomarna där har varit värdefulla i ett förebyggande mobbningsarbete. Såsom; Reducera existerande mobbningsproblem både i och utanför skolmiljön Förbättra kamratrelationerna i skolan Förebygga nya mobbningsproblem Öka medvetenheten och kunskapen om mobbning Skapa engagemang hos personal och föräldrar Utveckla regler mot mobbning Stödja och effektivt skydda de mobbade Kommunen har också sedan 2009 ingått i en kvalitetssäkring av Olweus. Kvalitetssäkringen innehåller 12 punkter som skolorna planerar in för varje läsår. Exempel på dessa punkter är personalmöten, fem träffar i studie- och handledningsgrupper, Olweusmöten två ggr per månad med elever, elever svarar på enkäten om mobbning, kontinuerlig fortbildning av ny personal mm. Som sammanfattning kan sägas att Olweusprogrammet fokuserar på mobbning och inte på övrig kränkande behandling. Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se

2 (3) De krav som finns på skola och förskola idag är att det ska finnas en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) samt en plan för kränkande behandling (enligt 6 kap 8 skollagen). Dessa båda planer kan med fördel sammanföras i en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. De olika grunderna som skyddas i diskrimineringslagen är: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Kränkande behandling som benämns i skollagen är: Uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. I skolinspektionsrapporten efter avslutad tillsyn våren 2014 uttrycks att huvudmannen; måste säkerställa att alla enheter bedriver ett förebyggande arbete för att motverka och förhindra kränkande behandling. För att klara arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling måste blicken lyftas. I dag kan vi till viss del se tron av att Olweusprogrammet säkerställer alla krav. Barncheck, miljöcheck, MBL Se bilaga Underlag för beslut Barncheck Underskrift Birgitta Lundgren Barn och utbildningschef

Kopia till Rektorer Förskolechefer Verksamhetschef Elevhälsan Verksamhetschef skola Verksamhetschef förskola 3 (3)

KROKOM4000, v1.0, 2012-10-09 RUTIN 1 (1) 2014-09-03 Bilaga 1 Barn- och utbildningsförvaltningen Rutiner och ansvarsfördelning vid återsökning av ersättning från Migrationsverket Kommuner har rätt till ersättning från staten för vissa av de kostnader de har för asylsökande. Kommuner har även rätt till ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd. Vissa av de statliga ersättningarna behöver kommunen ansöka om. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för återsökning av följande ersättningar: Statliga ersättningar till kommuner för asylsökande Barn i förskola eller skola Extraordinära utbildningskostnader Statliga ersättningar till kommuner för personer med uppehållstillstånd Barn i förskola och skola bevispersoner 1 Statliga ersättningar till kommuner för tillståndssökande 2 personer Barn i förskola och skola Extraordinära utbildningskostnader Ersättningen söks två gånger per år, en gång under vårterminen och en gång under höstterminen. Ansökan sammanställs av administratör och ekonom på barn- och utbildningsförvaltningen. Uppföljning sker en gång per månad i samband med den ordinarie budgetuppföljningen. 1 En person som i egenskap av målsägande och vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. 2 En person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige på annan grund än skyddsskäl och har rätt att vara här under tiden Migrationsverket prövar ansökan.

KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Datum 2014-08-29 Socialnämnden Individ- och familjeomsorgen Svar på revisionsrapport Granskning av kommunens flyktingmottagande Socialnämnden i Krokoms kommun har fått några rekommendationer att vidta med anledning av den granskning av kommunens flyktingmottagande som genomförts. Här följer en redovisning av rekommendationerna och hur vi tänker åtgärda dem. Besluta om vem som ska ansvara för samhällsorienteringen och upprätta en plan för hur samhällsinformationen ska genomföras. Ansvaret för samhällsorienteringen ligger på integrationsenheten. Planen för samhällsorienteringen är enligt bilagan Intyg samhällsorientering dvs åtta block. 40 timmar görs inom de blocken av kommunikatör på hemspråk. Resterande 20 timmar (oftast blir det mer) görs lokalt på måndagar, se bilagan Lokala samhällsorientering 2014, då har man tolk. Samhällsorienteringen ska erbjudas att påbörjas inom ett år. Följ upp avtalet med Miroi som levererar SFI för att säkerställa att leverans sker enligt avtal och att verksamheten fungerar på ett tillfredställande sätt. Ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen. Uppföljning är planerad under hösten 2014. Den uppföljning som är gjord hittills är att kontrollera att beviljade elever har fått starta sin utbildning och att de blir erbjudna minst 15 tim/veckan. En uppföljning av de studerandes betyg efter kurs i förhållande till deras resultat på nationella prov har gjorts för att se att de satta betygen ligger i liknande nivå med provresultatet. Genomför en uppföljning av hur särskilda introduktionsinsatser fungerar i skolan. Ansvaret för detta ligger på barn-och utbildningsförvaltningen. En tydlig arbetsgång för uppföljningar och utvärderingar av de insatserna som görs ska arbetas fram under kommande år. Tydliggör hur ersättningen från Migrationsverket ska fördelas internt i kommunen mellan olika verksamheter. Ett politiskt beslut finns att kommunstyrelsen ansvarar för detta. Upprättande av skriftliga rutiner kommer att tas fram under kommande år. Upprätta skriftliga rutiner för återsökning av ersättning för kostnader från Migrationsverket och besluta om hur ansvaret ska fördelas. Skriftliga rutiner för återsökning och ansvarsfördelning kommer att tas fram under kommande år. Ett nätverk i länet är startat för att kunna hjälpas åt med återsökningsfrågor. Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se

Barn- och utbildningsförvaltningens rutiner och ansvarsfördelning vid återsökning, se bilaga 1. Upprätta en kommunövergripande strategi för integrationen, eftersom flera verksamheter i kommunen deltar i mottagandet. Utifrån strategin kan kortsiktiga mål och handlingsplaner upprättas i respektive verksamhet. En länsövergripande strategi för länet har precis tagits fram av Regionförbundet. Utifrån den ska kommunen ta fram en kommunövergripande strategi. Med vänlig hälsning Helena Westin IFO-chef

KROKOMEN Revisorerna TJiELTE 2014 06-1 2. ;., 2014-06-11 Till kommunstyrelsen och socialnämnden Revisionsrapport "Granskning av kommunens flyktingmottagande" Kommunens revisorer har behandlat revisionsrapporten "Granskning av kommunens flyktingmottagande" och överlämnar den till kommunstyrelsen och socialnämnden för yttrande. Vi önskar svar och eventuella synpunkter från kommunstyrelsen socialnämnden senast den 15 oktober 2014. och För Krokoms kommuns revisorer

_'Deloitte. {'O"L' 06 II r- I 11 '". - l l Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni2014

Innehåll Sammanfattning 2 i.lnledning 3 2.Granskningsresultat 5 3. Bedömning och rekommendationer 12

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Krokoms kommun har Deloitte granskat kommunens organisation och uppbyggnad kring flyktingmottagande. Den övergripande revisionsfrågan har varit om rutiner för uppföljning av ekonomi och verksamhet är tillfredsställande? Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att det finns fungerande rutiner för det praktiska mottagandet men att uppföljningen till viss del kan förbättras. Vi anser också att det kan tydliggöras vilka grunder som finns för intern fördelning av ersättning från migrationsverket samt att det bör tas beslut om hur samhällsorienteringen ska genomföras. Efter genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer:./ Besluta om vem som ska ansvara för samhällsorienteringen och upprätta en plan för hur samhällsinformationen ska genomföras../ Följ upp avtalet med Miroi som levererar SFI för att säkerställa att leverans sker enligt avtaloch att verksamheten fungerar på ett tillfredställande sätt../ Genomför en uppföljning av hur särskilda introduktionsinsatser fungerar i skolan../ Tydliggör hur ersättningen från migrationsverket ska fördelas internt i kommunen mellan olika verksamheter../ Upprätta skriftliga rutiner för återsökning aversättning för kostnader från migrationsverket och besluta om hur ansvaret ska fördelas../ Upprätta en kommunövergripande strategi för integrationen, eftersom flera verksamheter i kommunen deltar i mottagandet. Utifrån strategin kan kortsiktiga måloch handlingsplaner u~rä ~as för res.p~ktive verksamhet. rr~n re 1~n 2014 ~ \! I \ Veronica Blank revisor Projektmedarbetare 2

LInledning 1.1 Uppdrag och bakgrund Kommunen tar emot flyktingar och det är av allmänt intresse att se hur kommunen organiserat upp mottagandet och hur integrationen fungerar i samhället. Med anledning av detta har kommunens revisorer uppdragit till Deloitte AB att granska verksamhetens rutiner och organisation. 1.2 Revisionsfråga Projektet syftar till att undersöka vilka rutiner, vilken organisation och vilka avtal som ligger till grund för mottagandet. Det är även intressant att veta vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljningar som tillämpas. I granskningen ingår också att titta på hur samarbetet kring exempelvis SFI fungerar. Övergripande revisionsfråga är om nämndens rutiner för uppföljning avekonomi och verksamhet är tillfredsställande? Granskningen ska besvara följande kontrol1mål: Hur ser organisationen ut? Vilka avtal har kommunen Hur ser ansvarsfördelning kring mottagandet? och rutiner ut inom kommunen? Är den interna kontrollen tillräcklig? 1.3 Revisionskriterier Huvudsakliga revisionskriterier är: Lag om etableringsinsatser (2010: 197), Statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010: 1122) Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Gällande avtaloch eventuella interna regelverk, policys och beslut beträffande dessa. 1.4 Avgränsning Granskningen är avgränsad till år 2014. Ansvariga nämnder är Kommunstyrelsen, Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden. 3

1.5 Metod Vi har genomfört dokumentstudier samt intervjuat: chef för individ- och familjeomsorg Integrationssamordnare Enhetschef för boendet för ensamkommande flyktingbarn (Refugio) Tf Barn- och utbildningschef Verksamhetsledare för SF!. 4

2. Granskningsresultat 2.1 Kommunens ansvar Fram till den sista november år 2010 hade kommunerna ett samordningsansvar för den introduktion som nyanlända flyktingar har rätt till. Ar 2011 genomfördes en etableringsreform. Nya lagar trädde i kraft och som ett resultat av reformen är det idag arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret för introduktionen. Arbetsförmedlingen ska också vara pådrivande i förhållande till andra berörda parter, exempelvis kommunerna. En grund i reformen är Lag om etableringsinsatser (2010: 197), kallad etableringslagen. För flyktingar som omfattas av etableringslagen bestäms ersättningen från stat till kommuner utifrån "Statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010: 1122)". Lagen har nyligen ändrats( fr.o.m 1 januari 2014). I lagen står bland annat att kommuner som träffat en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande för bosättning av nyanlända har rätt till en grundersättning (9 ), vilken uppgår till 5 basbelopp. Utöver grundersättningen har en prestationsbaserad del införts. Det innebär att kommuner med ett högt mottagande i förhållande till befolkningsmängd erhåller en extra ersättning per mottagen flykting. Dessutom lämnas schablonersättning till kommunen som avser kostnader för: 1. Mottagande och praktisk hjälp 2. Särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem 3. Utbildning i SFI för den som enligt skollagen har rätt att delta i sådan utbildning 4. Samhällsorientering 5. Tolkning 6. Andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Samhällsorienteringen är reglerad i en egen förordning (Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, 2010:11 :38). I ansvaret ingår att ge information om olika delar i samhället och syftet är att underlätta etableringen. Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen där innehåll och omfattning ska anges (8 ). Arbetsförmedlingens samordningsansvar gäller personer över 20 år. Huvudansvaret för barn och ungdomar upp till 20 år ligger hos kommunen, liksom för de personer som är över 64 år. 5

2.2 Omfattning, organisation och ansvarsfördelning Under 2013 har 47 flyktingar tagits emot, varav 3 ensamkommande flyktingbarn. Nedan redovisas antal nyanlända mellan 2011-2013: Antal nyanlända 29 35 47 I Krokoms kommun ansvarar socialnämnden för kommunens flyktingmottagande och så har det sett ut sedan 2008 då ansvaret övertogs från kommunstyrelsen. Mottagandet sker på integrationsenheten som organisatoriskt ligger under Individ- och familjeomsorg (IFO). I dagsläget är IFO-chefen ansvarig både för integrationsenheten och för ensamkommande flyktingbarn. För boendet för ensamkommande finns även en tillförordnad boendechef. Tanken är att det i framtiden ska finnas en chef underställd IFa chefen som ska ansvara både för integrationsservice och boendet för ensamkommande flyktingbarn. Integrationsenheten omfattar flyktingmottagning med en integrationssamordnare och 3 assistenter, (vilka motsvarar 2,6 ljänster). Samordnaren ansvarar för att ta emot flyktingarna samt att hjälpa dem med diverse olika praktiska saker och information. Assistenterna hjälper till med praktiska göromåloch de finns också till hands på mötesplatsen "mångfald" för att kunna hjälpa till med vardagliga saker och svara på frågor. Assistenterna har persiska, arabiska och svenska som modersmål. Vid kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn "Refugio" finns för närvarande 19 platser. Enligt avtal med migrationsverket ska alltid 4 av platserna vara asylplatser. Det innebär att det alltid ska finnas så många platser tillgängliga för migrationsverket att anvisa barn till. Alla ungdomar som är bosatta på boendet är inte asylsökande. De kan ha fått uppehållstillstånd och ändå bo kvar fram tills de blir myndiga, om det beslutas av socialtjänsten. Inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn finns två typer av boenden, Refugio 1 och Refugio 2. Refugio 1 är det första boendet barnen/ungdomarna kommer till när de anländer till Sverige. Här bor ungdomarna tills de är ea 16 år gamla. Boendet ska likna en familjesituation. När ungdomarna anses mogna för att flytta vidare får de flytta till Refugio 2 vilket är egna lägenheter med stöd. Det finns fortfarande personal men ungdomen bor i en egen 6

lägenhet och lagar exempelvis med stöd mat själv. Kommunen har ställt upp ett antal krav för att ungdomarna ska få flytta till Refugio 2, exempelvis att ungdomarna klarar av skolan, att stiga upp på morgonen och sköta tvätt m.m. På boendet för ensamkommande arbetar totalt 14 vägledare och en samordnare. De är fördelade jämt över Refugio 1 och 2. Det finns även utslusslägenheter, där ungdomar över 18 kan välja att bo. Även här finns boendestöd tillgängligt. Två personer arbetar med verksamheten. 2.3 Avtal kring mottagandet 2.3.1 Avtal Kommunen har ett avtal med länsstyrelsen om att ta emot mellan 40-60 flyktingar per år. Fram till år 2012 omfattade avtalet 30-40 flyktingar. Med migrationsverket finns ett avtalom att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Med arbetsförmedlingen finns lokal överenskommelse som är under uppdatering. Regionförbundet har också tecknat en regional överenskommelse, vilken omfattar arbetsförmedlingen, försäkringskassan, migrationsverket och landstinget. Ersättningen för att ta emot flyktingar består aven fast summa om för närvarande 5 pbb (ca 223 tkr). Utöver den fasta ersättningen erhålls en schablonersättning 82 900 kr per mottagen flykting (mellan 20-64 år) och den ersättningen fördelas över två år. För personer över 65 år erhålls 51 900 kr. Från den 1 januari 2014 har systemet ändrats och det innebär att en del av ersättningen är prestationsbaserad. För Krokoms del innebär det att kommunen erhåller 5000 kr per mottagen flykting utöver ovanstående grundersättning. Hur stort den prestationsbaserade delen är beror på hur högt flyktingmottagande kommunen haft året innan. För ensamkommande flyktingbarn erhålls en fast ersättning om 500 tkr/år för ett boende. Utöver det erhåller kommunen 1600 krf dygn för boendekostnad samt 300 kr extra om platsen är belagd. Kommunen erhåller också en ersättning för skolgång. Kommunen kan också ansöka om ytterligare ersättning, exempelvis för stödinsatser. Flyktingar som kommunen tar emot har antingen kommit till Sverige genom FNs flyktingkvot (s.k. kvotflyktingar) eller som asylsökande. Kvotflyktingar väljs ut av FNs flyktingorgan UNHCR och får 7

uppehållstillstånd av migrationsverket innan de anländer till Sverige. Asylsökande får sin sak prövad av migrationsverket sedan de på egen hand kommit till Sverige. Såväl kvotflyktingar och asylsökande omfattas av etableringslagen och för dem betalar migrationsverket ut ersättning enligt ovan. För personer med flyktingstatus som bosätter sig i kommunen på egen hand, t. ex minderåriga till en redan mottagen flykting, eller en flykting som flyttat mellan kommuner, kan också kommunen få ersättning av migrationsverket. Ensamkommande flyktingbarn är alltid asylsökande. Grundersättningar och schablonersättningar erhålls då flyktingen tagits emot. Däremot måste ersättningar utöver dessa återsökas av kommunen hos migrationsverket i efterhand, annars uteblir ersättning. 2.3.2 Ansvarsfördelning Arbetsförmedlingen ansvarar för att upprätta en etableringsplan och för kontakten med andra parter, exempelvis kommunen. Mellan kommunen och arbetsförmedlingen finns en lokal överenskommelse. Inom kommunen är ansvaret i huvudsak fördelat mellan integrationsenheten, skolan och socialtjänsten. Integrationsenheten ansvarar främst för mottagande och praktisk hjälp och tolkinsatser. Socialtjänsten ansvarar för att placera ensamkommande flyktingbarn. Skolan ansvarar för särskilda introduktionsinsatser för barn. Vid boendet för ensamkommande finns främst samarbete med socialsekreterare, gode män och skola. Enligt intervju fungerar det på ett bra sätt. Ansvarsfördelningen enligt lag är tydlig och den är också tydlig i praktiken. Fullmakter används för att samarbetet ska fungera smidigt. Ett ensamkommande barn har rätt att få en god man inom 48 timmar från ankomsten. I huvudsak har det fungerat tillfredställande. Integrationssamordnaren deltar i regionala handläggarträffar där handläggare från hela länet deltar och kan utbyta erfarenheter med varandra. Utöver detta finns ett samarbete med Strömsunds kommun genom projekt. Samarbete finns också med bostadsföretag (kommunalt och privat). Kommunen står för hyran den första tiden (1-2 mån). Utläggen återsöks sedan från migrationsverket och kommunen erhåller en schablonersättning på 7 500 kr/vuxen och 3 000 kr/barn. 8

2.4 Rutiner 2.4.1 Mottagande och praktisk hjälp Kommunen får ett meddelande från migrationsverket om hur många kvotflyktingar som beräknas anlända ea 2 månader innan ankomst. När en kvotflykting tas emot skickas en bekräftelse från integrationsenheten till migrationsverket på hur många personer som anlänt. Baserat på den bekräftelsen genomförs utbetalningen. Innan pengarna betalas ut erhålls en specifikation. Vid mottagande av flyktingar som är asylsökande får kommunen information från arbetsförmedlingens bosättningsfunktion, som ansvarar för att kommunplacera de flyktingar som befinner sig i något av migrationsverkets asylboenden. Till sin hjälp har samordnaren en checklista över vad som behöver ordnas där det dokumenteras om åtgärder är påbörjade, avslutade och vem som ska ansvara för att det blir gjort. Dessutom finns en skriftlig rutin över flödet. I rutinen beskrivs också vilka kopior som ska tas till återsökningar. Samordnarna ordnar det som behövs, exempelvis transport, bostad m.m. En stor del i mottagandet avser information om och hjälp med praktiska saker. De ensamkommande flyktingbarnen placeras på boende genom socialtjänsten. Placeringen sker på samma sätt som för alla barn i Sverige som placeras utom hemmet utifrån socialtjänstlagen. 2.4.2 Särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola och fritidshem Samordnaren informerar skolledningen i ett första steg om vilka flyktingar som ska tas emot, ex avseende språk, familjekonstellation och bostadsort. Innan ankomsten lämnas ytterligare information om hur många barn som ska komma och i vilka åldrar de är. I kommunen finns en förberedelseklass vilket innebär att barnen går i en separat klass för att lära sig språket innan de börjar i de vanliga klasserna. För närvarande finns förberedelseklass för barn som går klass 7-9. Det är inte fastställt hur lång tid en klass ska vara. Enligt skoiverkets riktlinjer ska de maximalt vara ett år och i undantagsfall upp till två år. För yngre barn finns ingen speciell förberedelseklass. De får istället extra stöd i sin vanliga klass. På det sättet har det varit organiserat i kommunen sedan 2 år tillbaka. Stödet innebär exempelvis att eleven får undervisning på sitt modersmål. Någon uppföljning av hur det fungerar har inte genomförts än, men eleverna följs upp enligt skoiverkets riktlinjer. 9

Enligt lag ska alla barn erbjudas studiehandledning på sitt hemspråk. Det kravet uppfylls inte fullt ut idag även om det finns några handledare. 2.4.3 Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) I Krokom bedrivs Svenska för invandrare (SFI) på lärcentrum vid Nyhedenskolan. Enligt lag ska kommunen erbjuda 15 timmars utbildning. SFI är uppdelat i tre studievägar och vilken studieväg en elev ska gå beror på elevens måloch förkunskaper. I Krokom erbjuds samtliga studievägar. När en flykting tagits emot hjälper integrationssamordnaren till med att anmäla personen till SF!. I dagsläget kan eleverna välja att gå på SFI i Krokom eller i Östersund. Sedan ett år tillbaka är SFI i Krokom upphandlat och ett avtal finns med företaget Mirai AB. Om eleven viii gå i Östersund sker det via Östersunds upphandlade avtal med Primerose som har uppdraget. Undervisningen regleras i avtalet med Mirai. I det fastställs exempelvis kompetenser hos lärare samt kvalitetskravoch vilken uppföljning som ska ske. SFI följer Skoiverkets riktlinjer för vad elever ska klara för att nå de uppsatta målen. För närvarande är ca 85 personer inskrivna på SFI i Krokom och 20 personer i Östersund. Samhällsorientering Samhällsorientering har tidigare hanterats länsgemensamt och har då genomförts genom videokonferenser. I år har samhällsorienteringen hållits lokalt. Vid några tillfällen har orienteringen hållits i Mirais lokaler och vid några tillfällen har assistenter på integrationsenheten ordnat orientering genom att ta in föreläsare. För närvarande finns ingen särskild plan för samhällsorienteringen. 2.4.5 Tolkinsatser Vid förvaltningen finns anställda assistenter som hjälper till med tolkning och vid behovanlitas tolkar på det språk som behövs för att få fram information. 2.5 Uppföljning av ekonomi och verksamhet 2.5.1 Uppföljning av ekonomi Det upprättas en budget för integrationsenheten varje år. Uppföljning av budgetutfall görs varje månad av chefen för individoch familjeomsorg. Information lämnas på nämndssammanträden med jämna mellanrum. 10

Vissa ersättningar erhålls i efterhand från migrationsverket och det innebär att kommunen måste återsöka medel för kostnader. Atersökningar genomförs av integrationssamordnare för integrationsenheten och av chef för IFO för boendet för ensamkommande flyktingbarn. Skolan hanterar återsökningar inom sitt område. Chef för IFO håller kontroll på förbrukning av schablonersättning i ett Excel dokument. Uppföljning av verksamheten Socialnämnden har antagit strategiska mål för 2013 som berör integration: Ta fram en integrationsstrategi i samband med länet. Nyanlända ska få en god mottagning och etablering som leder till ett bra liv där individens kompetens och erfarenhet tas till vara och goda möjligheter till arbete skapas. Familjer och den enskildes rättigheter, skyldigheter, behovoch förutsättningar ska alltid beaktas. Någon samlad utvärdering av hur introduktionen fungerar i skolan har inte genomförts. Uppföljning genomförs dock på individnivå och enligt skoiverkets regler. När avtalet med företaget Miroi AB tecknades var planen att kraven i avtalet skulle följas upp efter ett år. Det har inte genomförts. Orsaken som anges är att antalet elever ökade kraftigt under året vilket gjort att uppföljning inte kunnat prioriteras. 11

3. Bedömning och rekommendationer 3.1 Organisation, avtaloch ansvarsfördelning Organisationen kring flyktingmottagandet är uppdelad på flera nämnder. Ansvarsfördelningen mellan nämnderna är i huvudsak tydlig. Det har inte tagits något beslut om vem som ska ansvara för samhällsorienteringen, något som vi anser bör lösas så snart det är möjligt. Granskningen har visat att det i dagsläget inte finns några tydliga grunder till den interna fördelning som görs aversättning från migrationsverket. Vi anser att sådana grunder bör förtydligas utifrån den ansvarsfördelning som finns för mottagandet. Det finns inga föreskrifter om hur fördelning ska ske inom kommunen, däremot vilka insatser ersättningen ska omfatta. 3.2 Styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet Integrationsenheten har fastställt strategiska mål för integration. Vår bedömning är att de bör leda till mer konkreta mål som kan följas upp. Man bör överväga att upprätta en kommunövergripande strategi för integrationen, eftersom flera kommunala aktörer deltar i mottagandet. Utifrån strategin kan kortsiktiga måloch handlingsplaner upprättas. Inom skolan och för SFI finns inga specifika mål för verksamheten, däremot finns det för SFI ett avtal med uppställda kriterier för hur verksamheten ska bedrivas. På integrationsenheten görs uppföljning mot budget varje månad och avvikelser kommenteras. Det görs också en särskild uppföljning av förbrukningen av schablonersättningen vilket är bra. Vår bedömning är att vissa delar av uppföljningen kan förbättras. Det har inte genomförts någon uppföljning av SFI och vi menar att en sådan bör genomföras så snart det är möjligt för att det ska kunna gå att avgöra om leverantören uppfyller villkoren i avtalet och om verksamheten fungerar tillfredställande. Vi anser också att introduktionsinsatserna i skolan bör följas upp för att det ska gå att avgöra om barnen får det stöd de behöver. Skolan 12

ska också tillhandahålla studiehandledning till de barn som behöver, vilket är en skyldighet enligt lag. Rutiner för återsökningar uppges fungera på ett tillfredställande sätt och respektive verksamhet ansvarar för sina återsökningar av ersättning för kostnader. För att stärka den interna kontrollen anser vi att det bör upprättas skriftliga rutiner för hur återsökningar ska ske. 3.3 Rekommendationer Efter genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer:./ Besluta om vem som ska ansvara för samhällsorienteringen och upprätta en plan för hur samhällsinformationen ska genomföras../ Följ upp avtalet med Miroi som levererar SFI för att säkerställa att leverans sker enligt avtaloch att verksamheten fungerar på ett tillfredställande sätt../ Genomför en uppföljning av hur särskilda introduktionsinsatser fungerar i skolan../ Tydliggör hur ersättningen från migrationsverket ska fördelas internt i kommunen mellan olika verksamheter../ Upprätta skriftliga rutiner för återsökning aversättning för kostnader från migrationsverket och besluta om hur ansvaret ska fördelas. Upprätta en kommunövergripande strategi för integrationen, eftersom flera verksamheter i kommunen deltar i mottagandet. Utifrån strategin kan kortsiktiga måloch handlingsplaner upprättas för respektive verksamhet. 13

KROKOM1000, v1.0, 2013-03-08 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Dnr 2014-09-30 BUN 14/181 Birgitta Lundgren Barn- och utbildningschef 0640-161 61 birgitta.lundgren@krokom.se Barn- och utbildningsnämnden Strategi för digital kompetens Förslag till beslut 1. Förvaltningen föreslår nämnden att anta dokumentet Strategi för digital kompetens. Bakgrund Nämnden har under de senaste åren tagit ett antal beslut för att stärka den digitala kompetensen i våra förskolor och skolor. Både för personal, barn och elever. Dels genom satsningar på digitala verktyg men också på fortbildning. Digitala verktyg i sig kan inte förbättra elevers/barns lärande. Däremot finns en stor pedagogisk potential om verktygen används på ett genomtänkt sätt. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) ska ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Och i den pågående skolutveckling som Krokoms kommun nu bedriver vad gäller bedömning för lärande i skolan. För förskolan är det av yttersta vikt att vi har digitala verktyg som stöttar förskolans lärprocesser. Därför är ett strategidokument framtaget för att visa på VAD, HUR och VARFÖR vi arbetar med den digitala kompetensen. Barncheck Barnchecken är beaktad Underlag för beslut Strategi för digital kompetens Barncheck Underskrift Birgitta Lundgren Barn och utbildningschef Kopia till Rektorsgruppen, IT-pedagog, verksamhetschef förskola/fritidshem, verksamhetschef grundskola Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se

2014-10-1 Barnchecken - Krokoms kommuns Intranät Tack för er medverkan! Tack för att du tagit dig tid och gjort en insats för att göra vår kommun barnvänlig! Kontaktpersoner: Louise Öhnstedt Ungdomskultursamordnare 0640 163 27 070 668 68 79, Kajsa Eklund Verksamhetschef skola 0640-16164 Skriv ut ditt svar Bakgrundsinformation Handläggare: Monica Andersson Ärende/Diarienummer 14/181 Förvaltning/nämnd Barn- och utbildning Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Nej Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Strategin är av övergripande karaktär men när det blir fråga om konkreta handlingar kommer barn och ungdomar kunna påverka innehållet. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsnedsättning? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har gott stöd av digitala verktyg för att nå sina mål. Om fler i skolan kan använda ex. dator blir dessa barn och ungdomar inkluderande. Det blir inte utpekande att använda dator i klassrummet. Har barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktats?? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Alla barn och ungdomar kommer att få med sig en digital kompetens vilket gör det lättare att nå sina kunskapsmål och gör dem anställningsbara i framtida arbetsliv oavsett social, ekonomisk och kulturell bakgrund. Innebär beslutet att barn och ungdomars rätt till en god hälsa och utveckling beaktats? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Digital kompetens innefattar medvetenhet om hur medier, Internet och reklam påverkar vår identitet något som påverkar våra barn och ungdomars hälsa. Detta arbete ska stärka dem att stå emot de intryck de får från medier. Innebär beslutet att vi sätter barns bästa i främsta rummet? Ja http://www.krokom.se/serviceochstodiarbetet/barnchecken.4.601b0a46143fe3c9a557b44.html 1/2

2014-10-1 Barnchecken - Krokoms kommuns Intranät Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Krokoms kommun ungdomar ska komma väl rustade inför sitt liv efter grundskolan. Vilka konsekvenser får detta beslut för barn och ungdomar? En likvärdighet inom kommunen vad gäller att öka den digitala kompetensen hos Krokoms barn och ungdomar. BoU Admin Kontakt Giltig till: 2019-10-31 Integritet & Säkerhet Netigate - Avancerade undersökningar enkelt http://www.krokom.se/serviceochstodiarbetet/barnchecken.4.601b0a46143fe3c9a557b44.html 2/2

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor och förskolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens lopp kring IT i skolan och förskolan. Om vi ska vara med och utmana och forma framtiden blir det självklart att använda informationstekniken som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i sig kan inte förbättra elevers/barns lärande. Däremot finns en stor pedagogisk potential om verktygen används på ett genomtänkt sätt. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) ska ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Och i den pågående skolutveckling som Krokoms kommun nu bedriver vad gäller bedömning för lärande i skolan. För förskolan är det av yttersta vikt att vi har digitala verktyg som stöttar förskolans lärprocesser. Då krävs det att personal som arbetar i vår verksamhet är väl insatt i och känner trygghet med användandet av digitala verktyg och besitter en digital kompetens. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla denna trygghet. Utgångspunkter EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande varav digital kompetens är en. Digital kompetens är ett brett begrepp som används av EU-kommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Kompetensen är enligt EU-kommissionen en av de nyckelkompetenser som ska garanteras barn och ungdomar som ett led i ett livslångt lärande. Den digitala kompetensen i grunden räknas som en teknisk färdighet men inbegriper även ett förståelse- och attitydbegrepp. Enligt EU-kommissionen är digital kompetens att en person kritiskt kan använda informationssamhällets teknik i såväl arbetsliv som fritiden. http://www.digitalkompetens.com/ Läroplan för förskola, Lpfö 98/rev.10 I förskolans uppdrag står: Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 I övergripande mål och riktlinjer står: Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Ett av kommunens strategiska mål är: I Krokoms kommun ska alla ungdomar gå ut grundskolan med behörighet till gymnasium.

Mål Digital kompetens Alla barn och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens, för ökad måluppfyllelse och så att de är väl förberedda att leva och verka i samhället. Resultatindikatorer: Materiell mätning av hårdvara Frekvens kring användning Självskattning Förhållningssätt Satsningen på IKT avser att öka barns, elevers och pedagogers digitala kompetens, förändra och utveckla den pedagogiska lärandemiljön. IKT stödjer en utveckling rik på metoder och arbetssätt och där elever/barn ges möjligheter att på ett mer varierat sätt kommunicera sina kunskaper. IKT stödjer en utveckling där hänsyn tas till varje enskild elevs/barns behov och förutsättningar. IKT stödjer ett entreprenörskap där elever/barn som får vara kreativa, pröva egna idéer och lösa problem. IKT stödjer en utveckling och förstärkning av samarbetet mellan pedagoger, av ämnesintegration och av ämnessamverkan. IKT förbättrar kommunikationen mellan pedagoger och elev/barn, hem och skola, samt mellan elever/barn och mellan pedagoger. IKT ger förutsättningar att effektivisera pedagogers arbete med dokumentation i lärplattform och gör eleven och hemmet mer delaktiga. Framgångsfaktorer engagerade skolledare och engagerad personal, regelbunden kompetensutveckling och handledning i processen för skolledare och pedagoger, med fokus på kunskapssyn och förändrade arbetssätt, Förutsättningar idag I förskola: 2 Ipads/avdelning, Protem utrustning/förskola, 3 pedagoger/dator I skola, tillgång till digitalt verktyg och Protem klassrum som stödjer lärandet för pedagoger och barn/elever, en dator/5 elever f-6 och en till en dator/7-9 och en dator/pedagog f-9. digitala kommunikationsytor som stödjer lärandet och administrativt arbete, ex. Infomentor, Zonline lättillgängliga digitala lärresurser, t.ex. NE väl utbyggd infrastruktur som stödjer lärandet.

Organisationsplan För att säkerställa informations och kommunikationsvägar har vi utformat en organisation som ska arbeta mot målet. Varje grupps medlemmar ansvarar för att information kommer till och från de olika grupperna. Då några personer finns i flera grupper minimerar vi risken att information fastnar i något led.

Ansvarfördelning Styrgrupp Styrgruppen ska utifrån BUNs antagna mål, ge direktiv till arbetsgrupper samt till systemförvaltargrupper och tillse att information förs till och från dessa grupper. Ansvarar för prioritering av IT-investeringsbudget. Arbetsgrupper IKT-grupp skola/förskola ska fånga verksamhetens behov men också få information från Styrgruppen och systemförvaltargrupperna. Gruppen kan föreslå prioritering av områden, kompetensutvecklingsinsatser och centrala inköp av läromedel/lärresurser. IT-pedagogen Ska ha ett övergripande ansvar för att driva utveckling för att öka den digitala kompetensen i kommunens skolor. Stötta skolledare på varje förskola/skola att arbeta fram en handlingsplan. Ge kompetensutveckling till skolledare och pedagoger som stödjer en likvärdighet i kommunen. Utifrån de resultatindikatorer vi får fram. Stötta Elevhälsans Skoldatatek.

SKA SATSER: Förvaltningschef-verksamhetschef förskola-verksamhetschef skola ska Att bevaka så att den pedagogiska utvecklingen och den digitala knyts ihop. Planera långsiktigt ekonomiskt för en fungerande IT-miljö, avseende digitala verktyg och flexibel infrastruktur i samverkan med IT-avdelning Säkerställa att Krokom har en IT-pedagog som stimulerar och handleder personalen i att utveckla digital kompetens. Tyngdpunkten i uppdraget ska ligga på pedagogik. Förskolechef/Rektor ska Utforma i samverkan med personal och IT-pedagog, skolans/förskolans handlingsplan för digital kompetens. Denna ska ligga som grund för hur redskapen pedagogiskt ska användas. Värdera digital kompetens vid anställning och värdera tillämpad digital kompetens vid löneöversyn för våra medarbetare. Vara förtrogen med aktuell pedagogisk forskning och lärandet via digitala redskap (och kunna stötta pedagoger i att knyta ihop pedagogik med digitala redskap) Ansvara för att alla elever/barn får tillgång till de digitala verktyg som krävs för att nå kraven som ställs i styrdokumenten Vara en förebild genom att nyttja verktygen och våga misslyckas Pedagoger/arbetslag ska utveckla metoder och arbetssätt där elever/barn ges möjligheter att på ett mer varierat sätt redovisa och kommunicera sina kunskaper och därigenom få syn på sitt lärande. Så att elever/barn får vara kreativa, pröva egna idéer och lösa problem. se till att digitala verktyg används utifrån varje elevs/barns förutsättningar, för att stötta elever/barn i behov av särskilt stöd. utveckla det kollegiala lärandet. använda digitala verktyg för att ge elever/barn ökade möjligheter till feedback från pedagoger samt kommunikation mellan elever/barn, kamratrespons. använda digitala verktyg till att förbättra kommunikationen mellan pedagog och hem både i skola och förskola, Och effektivisera pedagogens arbete med dokumentation i lärplattform.

KROKOM1000, v1.0, 2013-03-08 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum 2014-09-21 Dnr BUN 14/021 Kajsa Eklund Verksamhetschef grundskola 0640-161 64 kajsa.eklund@krokom.se Barn och utbildningsnämnden Översyn av fritidsgårdarnas organisation Förslag till beslut 1. Förvaltningen föreslår att uppdraget att se över fritidsgårdars organisation fortsätter under höstterminen 2014 i samverkan med fritidsledarna. Bakgrund Fritidsgårdarna i kommunen bedriver verksamhet för ungdomar under kvällstid i Föllinge, Nälden, Krokom, Änge och Ås. Gårdarna har aktivitet en till två dagar varje vecka. Gemensamma aktiviteter genomförs under året ex disco, sportevenemang och avslutningsfest för årskurs 9. För att få en så likvärdig verksamhet som möjligt för alla ungdomar i kommunen behöver vi hitta olika former av samverkan och utöka tjänsteunderlaget. Ett förslag till arbetsbeskrivning har tagits fram i samverkan med fritidsledarna. Fritidsledarna träffas en gång i månaden Fritidsledarna genomför en enkät bland ungdomarna, där deras behov och önskningar framkommer. Den ska vara genomförd i oktober 2014. Barncheck, miljöcheck, MBL Barncheck är ifylld Underskrift Kajsa Eklund Verksamhetschef grundskoal Kopia till Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se

Netigate Page 1 of2 Krokoms kommun KROKOMEN TJïELTE Tack för er medverkan! Tack för att du tagit dig tid och gjort en insats för att göra vår kommun barnvänlig! Kontaktpersoner: Louise Öhnstedt Ungdomskultursamordnare 0640 163 27 070 668 68 79, Kajsa Eklund Verksamhetschef skola 0640-16164 [ Skriv ut ditt svar J Bakgrundsinformation Handläggare: Kajsa Eklund Ärende/Diarienummer Fritidsledare Förvaltning/nämnd Barn- och utbildning Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Det ursprungliga förslaget är ett medborgarförslag från eleverna i Föllinge. En enkät kommer att genomföras bland undomarna oktober 2014 Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsnedsättning? Nej Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Förslaget gäller alla barn och ungdomar Har barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktats?? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Alla har inte samma möjlighet tillolika aktiviteter, då är fritidsgården ett bra komplement. Innebär beslutet att barn och ungdomars rätt till en god hälsa och utveckling beaktats? Ja https:/ Iwww.netigate.se/a/ s.aspx? s=9228 OX6167 2014-09-22

Netigate Page 2 of2 Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Ungdomar behöver mötesplatser där de kan träffas med trygga och kunniga vuxna. Innebär beslutet att vi sätter barns bästa i främsta rummet? Ja Om "JA", på vilket sätt? Om "Nej", varför inte? Vilka konsekvenser får detta beslut för barn och ungdomar? Ungdomarna får bra aktiviter på sin hemort och får naturliga mötesplatser. BaU Admin I Kontakt I Giltig till: 2019-10-31 I Integritet & Säkerhet Netigate - Avancerade undersökningar enkelt https://www.netigate.se/a/s.aspx?s=92280x6167 2014-09-22

Krokoms kommun KROKOMEN TJ1ELTE ANTECKNINGAR Sammanträdesdatum 2014-08-19 Sida 7 (18) Barn- och utbildningsnämndens presidium Bun pres 70 Dnr BUN 2014-000138 Närvarande Ledamöter Karin Wallén C, ordf Leo Olofsson M, 1:e vice ordf. Katarina Rosberg, S, 2:e vice ordf Ovriga närvarande Helena Wiktorsson, sekreterare Birgitta Lundgren, barn- och utbildningschef Kajsa Eklund, verksamhetschef grundskola Medborgarförslag - Satsa på det kommunala utbudet av mötesplatser för unga 13-20 år Kajsa Eklund, verksamhetschef grundskola, får i uppdrag att göra ett svar/tjänsteutlåtande till presidiet den 30 september 2014. Ärendet beslutas i nämnden den 14 oktober 2014. Handlingar ska vara sekreterare till handa senast fredagen den 19 september 2014. Kopia till Verksamhetschef grundskola

~'1, tu; 0tu?nQr H l 6J ~ Af l (Vli:O. tô~cl /f:yle;tt~l <jû60r Krokoms kommun KROKOMEN T JïEL TE MEDBORGARFÖRSLAG i014-06- O 5 KS rlj/~b/-lf~== =<~~~ : Dnr Ett led i vår strävan för god demokrati är att låta alla kommunmedborgare komma-thl-tals-enskild.øerson/er är därför välkommen att lämna medborgarförslag till kommunen. Ett förslag bör omfatta endast ett förslag/ärende, ska ha ett allmänt intresse och avse frågor som kommunen har hand om. Det får inte vara främlingsfientligt, kränkande, avse enskild person eller kommunens roll som myndighet. Liknande förslag kan behandlas samtidigt. Frågor som redan är under beredning för beslut ska inte tas upp, liksom frågor som nyss varit föremål för demokratisk prövning. Rena verksamhetsfrågor ska inte resultera i medborgarförslag utan kan tas upp direkt med respektive nämnd/styrelse och dess konter. När ett ärende skickas in kommer det att beredas i en nämnd/styrelse. När ärendet ska avgöras, vilket kan ske i nämnd/styrelse eller i kommunfullmäktige, kan förslagsställaren komma att få vara med och mycket kort presentera sitt förslag. Förslaget måste samla en politisk majoritet för att få bifall. Mer information finns under punkt 34 i fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktiges presidium äger rätt att avvisa förslag som inte följer reglerna. Tänk på att personuppgifter, e-postadresser, mobilnummer med mera blir offentliga. Med påskrift godkänner du behandling och lagring av detta, diarieförning och även eventuell visning på kommunens webbplats. J Att satsa på det kommunala utbudet av mötesplatser fôr unga 13-20år och dess fritidsledare. Motivering (här kan du lämna en utförlig beskrivning av förslaget. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det ska qå till): Jag skriver till Er både som mamma till en tonåring och som fritidsledare i kommunen. En av de mest kvalificerade pedagogiska uppgifter som finns i arbetet med ungdomar är den öppna verksamheten! fritidsgården. En form fôr möten med ungdomar som är på ungdomarnas och inte de vuxnas villkor. De föreningsfria ungdomar behöver mötesplatser/fritidsgårdar med vettiga vuxna så som fritidsledare som är utbildade i att bygga relationer, stötta ungdomarna i sitt identitetssökande och främja ungdomarnas skaparkraft. Jag skulle önska att man satsade lite på fritidsgårdarna och fritidsledarna i kommunen. Antalet fritidsledare skulle kunna öka, om man blickar tillbaka hur det var när fritidsförvaltningen fanns så var fritidsledarna fler och hade då möjlighet till både planeringstid, samarbete och kunde också arbeta med större musikarrangemang/discon och lovverksamhet. Idag när fritidsledarna har olika tjänster/tjänstgörings grader i olika områden försvåras arbetet, de flesta av kommunens fritidsledare jobbar både dagtid och kvällstid ex. 70%dag & 30% kväll och det är svårt att tillgodose båda verksamheternas behov av fritidsledare enligt arbetstidslagen Att skapa attraktiva tjänster och satsa på fritidsledare och mötesplatser för ungdomarna och att man är Zordinareie på varje gård. Gårdens öppettider/verksamhetspeng påverkas av Skolan eftersom det inte finns några "öromnärkta" medel fôr fritidsgård. Dalum c!/ß.ft?! YunderSkrift {/itt;' :P!!!/f?7!cJ. Namnförtydligande..!.'Î4.(?~ IJf.I"!fJ. 1?O.. Skickas/lämnas till: Krokoms kommunfullmäktige, 835 80 Krokom