Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete

Transkript

1 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens integrationsarbete. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen lämnar synpunkter avseende de rekommendationer och förslag som lyfts fram i rapportens sammanfattning. Revisionen emotser svar senast den 16 mars För s revisorer Anna-Lisa Lindström Ordförande Mats Eriksson Vice ordförande

2 Granskning av kommunens integrationsarbete Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 14

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Revisionsfrågor 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Projektorganisation 3 7. Regelverk 4 8. Integrationsarbete i Bräcke Organisation och ansvar Sociala avdelningen Barn och utbildning Styrning Statlig styrning Politisk styrning Lokal överenskommelse Åtgärder i syfte att främja integration Ekonomi 12

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska integration och mångfald i Bräcke kommun. Granskningen har syftat till att bedöma om styrning, genomförande och uppföljning av arbetet med att integrera nyanlända och andra invandrare fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Området är omfattande och vi har valt att göra en översiktlig granskning och bedömning av helheten. Bräcke har tagit emot flyktingar sedan slutet av 1990-talet och idag består ca 10 % av befolkningen av utlandsfödda. har en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända och överenskommelsen är för närvarande på 45 platser. Dessutom har kommunen en överenskommelse om mottagande av 23 ensamkommande barn och ungdomar. Inför 2015 kommer kommunen att ta emot 31 ensamkommande barn och ungdomar. Staten har fr.o.m ett större ansvar för flyktingmottagandet i och med etableringsreformen. Ett ansvar som tidigare låg på kommunerna. Integrationen omfattar hela den kommunala verksamheten och hela samhället i övrigt även om de stora verksamheterna är de som har det största ansvaret. Organisatoriskt finns internationella enheten inom sociala avdelningen under kommunstyrelsens ansvar. Individ- och familjeomsorgen samt barn och utbildning är andra verksamheter med ett stort ansvar. Integrationsarbetet i den kommunala organisationen utförs som vi uppfattar det, på ett ändamålsenligt sätt. Det finns en närhet mellan verksamheter som utgör en god grund för samarbete och vi uppfattar att det finns ett gott samarbetsklimat både internt inom kommunen men också externt med andra myndigheter. Integrationsarbetet och mottagandet av flyktingar och nyanlända ingår i den styrmodell som finns i Bräcke och som gäller alla kommunmedborgare. Styrningen utgår också ifrån de överenskommelser som tecknas med staten avseende volymerna. Integrationsverksamheten är en verksamhet med statliga direktiv. Kommunerna har dock möjlighet att utforma verksamheten på olika sätt utifrån olika viljeinriktningar och intentioner. Av den anledningen är det vår uppfattning att det bör finnas politiska mål och viljeinriktningar. Det pågår ett arbete kring en integrationsstrategi i Bräcke som ska presenteras för kommunstyrelsen i februari Utifrån detta dokument kommer en handlingsplan/integrationsplan att upprättas. Kommunen arbetar aktivt med olika integrationsbefrämjande åtgärder, främst i en rad olika projekt. Kommunen arbetar också förebyggande mot främlingsfientlighet och enligt de vi intervjuat är det idag ett välkomnande klimat för utlandsfödda i Bräcke. En av de viktigaste frågorna för en lyckad integration i kommunen/regionen är arbetsmarknadsfrågorna. Detta har uppmärksammats och en arbetsmarknadsenhet har bildats fr.o.m. 1 juli Enheten finns organisatoriskt under sociala avdelningen och detta bedömer vi som ändamålsenligt. Det blir mycket tydligt vikten av att komma ut i arbete snabbt då det finns många som efter 1

5 etableringsperiodens slut tvingas få ersättning via försörjningsstöd. Detta är negativt både ur den enskildes synvinkel men också för den kommunala ekonomin. Kommunen har kostnader för integrationsinsatser och en stor del av kostnaderna täcks av statsbidrag. Vissa statsbidrag erhålls per automatik och andra statsbidrag kan återsökas. Regelverket är komplicerat och förändras ständigt vilket förutsätter goda rutiner i kommunen. Vår uppfattning är att det idag finns en god kontroll över statsbidragen i och med de rutiner som beskrivits för oss. Dock anser vi att rutinerna bör ingå i den interna kontrollen. Sammanfattningsvis, efter avslutad granskning och utifrån revisionsfrågan så gör vi bedömningen att idag har ett väl fungerande integrationsarbete men att det ständigt bör utvecklas i och med det förväntade ökande antalet flyktingar till kommunen. Vi lämnar följande rekommendationer: Färdigställ och ta politiskt beslut om den handlingsplan/integrationsplan som det idag pågår ett arbete kring. Hanteringen av statsbidrag till integrationen bör ingå i den interna kontrollen. 2. Bakgrund I Bräcke har en del av befolkningen utländsk bakgrund och kommunen tar årligen emot flyktingar och ensamkommande barn enligt överenskommelse med länsstyrelsen och Migrationsverket. Att integrera medborgare med utländsk bakgrund är många gånger en stor utmaning för kommunen och andra organisationer. Ovanstående ställer särskilda krav på styrelser och nämnder beträffande utformning och innehåll i den kommunala servicen samt i myndighetsutövningen. Inte minst viktig är hur detta beaktas i dialogen och kommunikationen med medborgarna. Ansvaret för introduktionen av nyanlända flyktingar och andra invandrare förändrades genom etableringsreformen 1 dec Härigenom förändrades ansvarsfördelningen mellan myndigheter och kommuner, där Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret från kommunerna. Kommunerna har dock ett fortsatt stort ansvar för nyanländas etablering och får fortsättningsvis ersättning från staten. 3. Revisionsfrågor Granskningen har syftat till att ge en bild av var kommunen befinner sig med ambitionen att integrera kommunmedborgare som har sina rötter i andra länder och kulturer. Granskningen ska även visa vad styrelser och nämnder gör för att anpassa och planera verksamhet och serviceutbud samt hur myndighetsutövning sker mot bakgrund av olika kulturers specifika behov och krav samt skiftande språkkunskaper. 2

6 Vi har därför granskat: Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende integration och mångfald samt för mottagande av ensamkommande flyktingbarn? Hur har styrelser och nämnder i sin planering och styrning dokumenterat de krav som ett mångkulturellt samhälle ställer i fråga om specifika mål och strategier? Har styrelser och nämnder, i förekommande fall, preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Hur arbetar styrelser och nämnder i syfte att integrera medborgare med utländsk bakgrund och utanförskap? Finns strategier och adekvat dialog? Har kommunen system och rutiner för hantering av statsbidrag och återsökning av bidrag? Hur sker förmedling av de medel som kommunen erhåller från staten för flyktingverksamheten? Hur sker uppföljning/återkoppling till styrelser och nämnder rörande uppfyllande av de specifika målen och strategierna? På vilket sätt utvärderas arbetet? 4. Avgränsning Området är omfattande och frågorna spänner över alla kommunens verksamhetsområden. Granskningen är därför av generell karaktär. 5. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker: - Kommunstyrelsens ordförande. - Kommunchef. - Verksamhetschef internationella enheten. - Avdelningschef sociala avdelningen. - Skolchef. - Ekonom. Rapporten är saklighetsgranskad av verksamhetschef internationella enheten. 6. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Forssell, under ledning av Lena Medin, kundansvarig i. 3

7 7. Regelverk Den 1 dec 2010 trädde den nya reformen för att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet i kraft. (Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, även kallad etableringsreformen. Reformen innebär bl.a. att staten tar ett större ansvar för nyanländas etablering, ett ansvar som tidigare låg på kommunerna. Arbetsförmedlingen har nu ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. I etableringsplanen ska minst ingå sfi (svenska för invandrare), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En statlig ekonomisk ersättning till den nyanlände som villkoras med ett aktivt deltagande i aktiviteter och som är lika över hela landet har införts. Sedan juli 2007 är det en uppgift för Migrationsverket och länsstyrelserna att se till att det finns en beredskap och kapacitet att ta emot flyktingar i kommunerna. Länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om flyktingmottagande, i första hand med kommuner som har en god arbetsmarknad eller där det finns försörjningsmöjligheter inom pendlingsavstånd. Det är många myndigheter som tillsammans med kommunen har ett ansvar för integrationen. Kommunerna har fortfarande ett stort ansvar enligt nedan: Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning. Undervisning i sfi och annan vuxenutbildning. Samhällsorientering. Försörjningsstöd vid vissa situationer. Skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Insatser inom det sociala området. Se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Kommuner som har en överenskommelse om flyktingmottagande får en grundersättning från staten. De får också ett statsbidrag för varje nyanländ som tas emot i kommunen (schablonersättning) som ska täcka kostnaderna för bl.a. sfi, samhällsorientering, tolkar och särskilda introduktionsinsatser inom skolan och förskolan. Dessutom kan kommunen återsöka statsbidrag för vissa kostnader som relateras till mottagande av nyanlända. Arbetsförmedlingens ansvar är: Ha ett samordnande ansvar för insatserna till den nyanlände. Stödja och driva på i förhållande till andra parter. Ansvara för etableringssamtalen. Ansvara för upprättande av etableringsplan. Ansvara för bosättning till personer med etableringsplan. Besluta om etableringsersättning. Vara uppdragsgivare till lotsar. Fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket. 4

8 Försäkringskassans ansvar: Besluta om etableringstillägg och bostadsersättning: Betala ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. Landstingets ansvar: Tillhandahåller hälso- och sjukvård. Länsstyrelsens ansvar: Medverka till att det finns beredskap till kommunerna att ta emot nyanlända. Teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända. Främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering. Följa upp organisation och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå. Migrationsverkets ansvar: Ta fram nationell prognos för nyanlända. Ansvara för bosättning av vissa nyanlända. Besluta om statlig ersättning till kommuner och landsting. 8. Integrationsarbete i Bräcke har en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagning av vissa nyanlända invandrare. Överenskommelsen innebär att Bräcke åtar sig att årligen ta emot 45 utlänningar varav omkring 10 beräknas bosätta sig på egen hand och omkring 35 anvisas plats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. Dessutom har kommunen en överenskommelse om mottagande av 23 ensamkommande barn och ungdomar i åldern år varav 5 är asylplatser. Inför 2015 gäller samma antal med 45 platser för ordinarie flyktingmottagande men för ensamkommande barn och ungdomar så utökas antalet till 31 platser varav 8 är asylplatser. Bräcke har varit en mottagningskommun sedan slutet av 1990-talet och har därmed en lång erfarenhet av flyktingmottagande. Ca 10 % av s befolkning är utlandsfödda. I kommunen finns idag ca 70 olika nationaliteter och kulturer. De nationaliteter som dominerar är Finland, Norge, Somalia, Afghanistan, Nederländerna, Polen och Thailand var det 70 mottagna, och mottagna. Stora krav ställs på kommunerna för att säkerställa resurser för mottagandet. Framförallt gäller det bostäder, men det kommer även att ställas ökade krav på resurser inom skola och förskola, sfiundervisning mm. Fr.o.m är kommunerna skyldiga att ta emot det antal asylsökande ensamkommande barn som Migrationsverket och Länsstyrelsen årligen fastställer, s.k. kommuntal. 5

9 Arbetsförmedlingen ansvarar för att ta fram etableringsplanen för den enskilde, som ska vara individuellt anpassad. Etableringsplanen ska minst omfatta; samhällsorientering, sfi och arbetspraktik. De två förstnämnda är kommunens ansvar. Det är en förutsättning att insatserna samplaneras så att alla delar hinns med under de 24 månader som etableringen ska fortgå. Arbetspraktiken är ett komplement till språkundervisningen och syftet är att lära sig tala svenska samt att det också är en väg ut i arbetslivet. Enligt uppgift är det svårt att få fram praktikplatser under sfi-tiden. Den nyanlände som kommer till Bräcke och som har en etableringsplan får etableringsersättning från försäkringskassan, beslutad av arbetsförmedlingen, under en period på två år. Ersättningen ska täcka kostnader i den dagliga livsföringen under den tid den nyanlände läser sfi och i övrigt förbereds för en egen försörjning enligt etableringsplanen. Alla ska ha en s.k. etableringslots på arbetsförmedlingen. Det finns inga uppgifter om ur många som stannar kvar i Bräcke efter etableringsperioden. Man tror att ganska många flyttar. Migrationsverket har öppnat ett asylboende i Bräcke under Med plats för 50 personer i Bräcke och 20 personer i Stavre. I och med att arbetsförmedlingen nu har det största ansvaret så innebär det att det är svårare för kommunen att få en överblick över helheten. Det kan vara svårt att få fram uppgifter på hur många av de nyanlända som efter etableringsperioden kommer ut i arbete eller annan sysselsättning då det idag är arbetsförmedlingen som ansvarar för arbete eller annan sysselsättning. Dessutom är reformen så pass ny att det är ett fåtal som hunnit igenom enligt den nya lagstiftningen. Bedömningen är dock att det är få som går ut i arbete men andra projekt, studier eller andra åtgärder kan medföra att någon form av sysselsättning ändå erbjuds. 8.1 Organisation och ansvar Integration och flyktingmottagande är ett område som spänner över hela den kommunala verksamheten. I denna granskning har vi i första hand tittat på de verksamheter som har störst medverkan gällande integration. Sociala avdelningen är den verksamhet som har det samordnande ansvaret för integrationsarbetet Sociala avdelningen Internationella enheten Inom avdelningen finns internationella enheten som leds av verksamhetschef för internationella enheten. Enheten består av verksamhet för vuxna nyanlända och verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Internationella enhetens uppgift är att underlätta den nyanländes möjligheter att snabbt kunna etablera sig och bli en del av det svenska samhället. Vid vuxenenheten Kultiz i Gällö arbetar man med introduktion och integration. En samordnare med ett strategiskt ansvar arbetar här samt en vägledare som operativ etableringskoordinator. 6

10 Kultiz tar emot kvotflyktingar, asylsökande och, anhöriginvandrare och egen bosättning. Till de nyanlända vuxna erbjuder kommunen samhällsorientering via internationella enheten och via barn- och utbildningsförvaltningen sfi via gymnasieförbundet. Vid enheten för ensamkommande barn och ungdomar, Unizon, arbetar en arbetsledare och tio vägledare. En socialsekreterare är knuten till internationella avdelningen och arbetar med handläggning och utredning gällande ensamkommande barn och ungdomar. Boendet Unizon i Gällö öppnade i september Boendet är ett s.k. HVB-hem 1 och under tillsynsansvar av IVO 2. I samband med 18-årsdagen erbjuds ungdomarna som är inskrivna på Unizon en träningslägenhet, under förutsättning att det föreligger ett fortsatt vårdbehov. I annat fall flyttar den unge till egen lägenhet vid fyllda 18 år med stöd från vuxenenheten vid behov. Ungdomarna på Unizon skrivs så snart som möjligt in på gymnasieskolan i Bräcke på det internationella programmetets internationella klass. God man utses till ensamkommande barn och ungdomar under 18 år. Gode mannen företräder den unge i såväl vårdnadshavarens som förmyndarens ställe. Det finns en överenskommelse mellan internationella avdelningen och individ- och familjeomsorgen om vem som gör vad då de bägge avdelningarnas verksamheter tangerar varandras ansvar. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen är starkt involverade i kommunens integrationsarbete. Inom avdelningen finns en socialsekreterare som har en särskild inriktning mot nyanlända då behov av försörjningstöd finns. Detta gäller i synnerhet i det s.k. glappet, tiden innan etableringsersättningen hinner betalas ut till den enskilde. Efter etableringsperioden är det många som hamnar i försörjningstöd om man inte fått jobb eller annan sysselsättning. Det är förhållandevis många som blir beroende av försörjningstöd efter etableringsperioden. Av de som blir beroende av försörjningstöd så är det många som enbart behöver komplettering till sin försörjning. Kostnaderna för försörjningstöd har ökat de senaste åren, anledningen till ökningen förklaras av individ- och familjeomsorgen av förändringar i socialförsäkringssystemen. En tendens är kostnaderna för försörjningsstödet nu sjunker. Individ- och familjeomsorgen handlägger också placeringar av barn- och unga. Dels de ensamkommande barnen/ungdomarna som placeras på Unizon och dels andra placeringar som t.ex. vidareplaceringar. För de som placeras på Unizon finns särskild handläggare placerad på internationella enheten. 1 HVB=hem för vård eller boende. 2 IVO=Inspektionen för vård och omsorg 7

11 Arbetsmarknadsenheten Den 1 juli 2014 startade en Arbetsmarknadsenhet, organisatoriskt inom sociala avdelningen. Bakgrunden till att starta enheten har varit att man sett fördelarna med att arbeta med arbetsmarknadsåtgärder i nära samverkan med individ- och familjeomsorgen och internationella enheten. För att starta enheten omfördelades medel inom sociala avdelningen samt med tillskott av nya medel från kommunstyrelsen Barn och utbildning Förvaltningen har stor del i integrationsarbetet både vad avser barn och vuxna. Inom grundskolan gäller med några få undantag samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. För barn handlar det om barnomsorg samt grundskola och gymnasium. Barn som placeras i barnomsorgen placeras direkt i ordinarie barnomsorgsgrupp. Skolbarn börjar i en förberedelseklass med extra svenska och placeras sen så fort som möjligt i ordinarie klass. Inom gymnasieskolan placeras de ungdomar som bor på Unizon i en internationell klass på gymnasiet i Bräcke. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar också för sfi. För sfi köps platser från gymnasieförbundet. Sfi är en obligatorisk uppgift för kommunen. Syftet med sfi är att ge grundläggande kunskaper om svenska språket utifrån individuella förutsättningar och mål. Syftet är också att ge kunskap om och förståelse för det svenska samhället. Sfi ska också ge information och vägledning som gör det möjligt för den enskilde att planera arbete eller en fortsatt utbildning. Sfi är lagstadgat och skall drivas i genomsnitt 15 tim per vecka under en fyraveckorsperiod. Det är krav på närvaro när man deltar i sfi. Kommunen rapporterar till Arbetsförmedlingen och är man inte närvarande så utgår lägre ersättning. Lärarna har rapporteringsskyldighet till Arbetsförmedlingen. Handläggare på Arbetsförmedlingen tar beslut om sanktioner. Praktik är kopplad till sfi liksom arbetsplatsbesök. Man uppger att man har svårt att få fram praktikplatser. Inom förvaltningen upplever man att det är ytterst svårt att planera verksamheten i och med det asylboende som Migrationsverket öppnat. Förvaltningen har ingen kontroll över framtiden. Man bedömer i dagsläget att ca tio barn eventuellt kommer att börja i skolan och ca fem barn kommer med stor sannolikhet att vara i behov av barnomsorg. 8

12 De barn som bor på asylboendena har ingen skolplikt men kommunen är skyldig att ordna skolgång. Avseende sfi så har kommunen ingen skyldighet att ordna sfi under asyltiden, men i och med den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige nu så är det många som blir kvar på asylboendena trots PUT, permanent uppehållstillstånd, i avvaktan på kommunplacering och då måstekommunen erbjuda sfi. Detta innebär ökade kostnader för barn- och utbildningsförvaltningen. Våra kommentarer Integrationsarbetet finns direkt under kommunstyrelsen och det betyder att integrationsfrågor blir en kommungemensam fråga och detta bedömer vi som viktigt och vi bedömer därmed att organisationen är ändamålsenlig. Bräcke är en liten kommun och det är nära mellan olika avdelningar och funktioner. Den nya arbetsmarknadsenheten bedömer vi som viktig då arbetsmarknadsrelaterade frågor är av stor vikt för det kommunala integrationsarbetet. Den överenskommelse som finns angående arbetsfördelning mellan individ- och familjeomsorgen och internationella avdelningen bedömer vi som viktig. Det är många som i större eller mindre omfattning blir beroende av försörjningstöd. En av de viktigaste frågorna för en lyckad integration i kommunen/regionen är arbetsmarknadsfrågorna. Vi gör bedömningen att kommunen har en bra strategi för detta men att det alltid kan utvecklas. 8.2 Styrning Styrningen av integrationsarbetet sker i grunden utifrån staten i och med etableringsreformen och statsbidrag samt från lokala politiska beslut i Bräcke Statlig styrning Etableringsreformen som trädde ikraft 1 dec 2010, är det som i grunden styr flyktingpolitiken i landet. Kommunen skriver överenskommelse med länsstyrelsen och Migrationsverket om mottagande av flyktingar och ensamkommande barn och detta styr volymerna. Statsbidrag till verksamheten som kommunen får både via schablonersättningar och som kommunen kan återsöka styr ekonomin. Se vidare avsnitt Politisk styrning Ansvarig politisk nämnd i Bräcke är kommunstyrelsen. I kommunplan finns kommunens vision i fyra punkter och två är I lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service och Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids- och kulturlivet. Avslutningsvis sägs att I framtidens Bräcke ökar befolkningen. 9

13 För de olika avdelningarna i kommunen finns inriktningsmål, effektmål med nyckeltal/volymtal samt mätmetod. Integrationsarbetet och mottagandet av flyktingar och nyanlända ingår i den styrmodell som finns i Bräcke och som gäller alla kommunmedborgare. I de fall det specifikt omfattar integration så finns dessa inom respektive avdelning. Internationella enheten har specifika inriktningsmål med effektmål. Ett är Bidra till att alla våra utlandsfödda medborgare tidigt ges möjligheter till utbildning och arbete. Till detta följer effektmål och mätmetod. Arbetsmarknadsenheten har som inriktningsmål Större andel personer med behov av försörjningsstöd ska gå till egen försörjning. Till detta följer effektmål och mätmetod. En utredning gjordes av kommunchefen 2009, : Utvecklingsprogram Kommunfullmäktige tog beslut om utredningen Beslutet innebar bl.a. att utvecklingen snarast skulle påbörjas av utvecklingen av Bräcke som centralort mot inriktning handel/export med internationell prägel. D.v.s. centrum för internationell handel. I utredningen bedöms Bräcke som centralort ha goda förutsättningar för att såväl bättre som fysiskt utnyttja befolkningsstrukturen i syfte att bryta befolkningsminskningen. Tanken är att om man kan skapa en kulturell smältdegel så kan detta leda till flera företag som kan exportera varor och tjänster. Ett syfte med projektet är också att försöka få så många som möjligt att stanna kvar i Bräcke. Idag är det många som flyttar efter etableringsperioden. Det pågår ett arbete kring en integrationsstrategi i Bräcke som ska presenteras för kommunstyrelsen i februari Utifrån detta dokument kommer en handlingsplan/integrationsplan att upprättas. Syftet med planen är att så många som möjligt ska stanna kvar och jobba i Bräcke. Inom regionen har man tagit fram en regional integrationsstrategi som gäller fr.o.m. 1 okt Lokal överenskommelse I och med etableringsreformen blev frågan om samverkan mellan myndigheter allt mer aktualiserad. Detta har inneburit att en lokal överenskommelse har skrivits Lokal överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och avseende samarbete med etablering av nyanlända. Överenskommelsen är daterad Syftet med den lokala överenskommelsen är att reglera och förtydliga samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och avseende arbetet med nyanlända till kommunen. Överenskommelsen syftar även till att göra samarbetet mellan aktörerna mer begripligt för individen (den nyanlände) samt att säkerställa att de offentliga resurserna hanteras effektivt ur ett samhällsperspektiv. I samarbetet finns även andra aktörer med som Försäkringskassan, landstinget och Länsstyrelsen. Arbetsförmedlingens roll i detta är samordnade, stödjande och pådrivande. Vid intervjuer framkommer att man anser att man har ett gott samarbete med Arbetsförmedlingen. 10

14 Våra kommentarer Integrationsverksamheten är en verksamhet med statliga direktiv. Kommunerna har dock möjlighet att utforma verksamheten på olika sätt utifrån olika viljeinriktningar och intentioner. Av den anledningen är det vår uppfattning att det bör finnas politiska mål och viljeinriktningar. Vår bedömning är att det finns en tydlighet i kommunens vision om inflyttning och välkomnande av nya kommuninvånare. Den integrationsplan som vid tidpunkten för denna granskning ej var färdigställd bedömer vi bör färdigställas och tas beslut om då det innebär en större tydlighet med vad kommunen vill med mottagandet av flyktingar. Vid intervjuer framkommer att tjänstemännen tycker det finns en tydlig politisk viljeinriktning. Vår bedömning efter intervjuer är att det finns väl fungerande vägar för samarbete både internt inom kommunen och med externa aktörer. Den lokala överenskommelsen tydliggör de olika parternas ansvarsområden för mottagande, försörjning, etableringsaktiviteter, vad som händer efter slutförd etableringsperiod m.m. 8.3 Åtgärder i syfte att främja integration Kommunen arbetar på olika sätt med att motverka främlingsfientlighet. Den internationella enheten är drivande i detta men även politiker informerar allmänheten vid behov. Enligt de vi intervjuat fungerar det bra i Bräcke, inga direkta yttringar av främlingsfientlighet finns. Inom skolans värld arbetar man mycket med främlingsfientlighet i och med de likabehandlingsplaner som finns på skolorna. Man arbetar aktivt förebyggande med värdegrunden som bas. I och med att Migrationsverket nu öppnar asylboende så kommer man att behöva informera kommuninvånarna om detta. Det har under åren pågått och pågår en rad olika projekt och åtgärder i syfte att främja integration och motverka segregation. Det kan handla om idrottsföreningar, kulturföreningar, trossamfund mm. De projekt som pågått och fortfarande pågår är som exempel följande: Projektet Solaris som sedan juni 2012 varit finansierat av Europeiska socialfonden har avslutats i juni Projektet har syftat till att implementera de delar som framgångsrikt lyft individer i utanförskap till egenförsörjning i ordinarie verksamhet. Enligt de vi intervjuat har det varit ett lyckat projekt. Projektet har resulterat i att en gemensam arbetsmarknadsenhet bildades 2014 som fortsätter arbeta med de frågor som projektet bedrivit. Projekt Outdoor i Bräcke som handlar om fritidssysselsättningar för ungdomar. 11

15 Projekt Fritid som handlar om nyanlända ungdomar och aktiv fritid. Projekt PIX, ett samverkansprojekt sökt av sociala avdelningen i syfte att skapa en mer integration för de som på grund av språksvårigheter inte kan tillgodogöra sig introduktionen i det svenska samhället. Projektet är en fortsättning på projekt Solaris och pågår t.o.m Projekt Etablering/Nyanlända mot jobb. Ett pågående samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen och. Projektet syftar till att genom samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen få ut flera i sysselsättning. Alla projekt utvärderas. Våra kommentarer Vår uppfattning är att det finns ett ändamålsenligt arbete i syfte att främja integrationen i Bräcke kommun. 8.4 Ekonomi Även om Arbetsförmedlingen övertagit samordningsansvaret från kommunerna för etableringsinsatserna har kommunerna ett fortsatt stort ansvar för de nyanländas etablering. Kommunen har kostnader för integrationsinsatser och en stor del av de kostnaderna ska täckas av statsbidrag. Det finns ingen kommungemensam bild av hur stora kostnader och intäkter som integrationen genererar. Det är svårt och komplicerat att göra en sådan bedömning. Enligt de vi intervjuat så gör man bedömningen att man inte har en full kostnadstäckning, det har också blivit svårare att få ersättning till 100 % från Migrationsverket. I vissa fall gör man bedömningen att man har ca 80 % kostnadstäckning. För år 2013 så var intäkterna totalt tkr enligt nedan: Skol- och barnomsorg Institutionsvård barn o ungdom Unizon Kultiz Gymnasieskolan Överförmyndare 407 Totalt Fig 1. Totala intäkter, både schablonersättningar och återsökta medel Källa Kommunen. Vissa statliga ersättningar betalas ut till kommunerna av Migrationsverket utan ansökan. De ersättningar som betalas ut gäller nyanlända personer, både vuxna och barn. 12

16 Kommuner som har en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande ersätts med en grundersättning. Ersättningen motsvarar fem prisbasbelopp. Grundersättningen för 2014 är kr. Utbetalningen sker i början av året. Kommunen erhåller schablonersättning för varje individ som omfattas av ersättningsförordningen. För 2014 är ersättningen kr för barn och vuxna upp till 64 år och kr för vuxna över 65 år. Schablonersättningen varar i 24 månader och betalas ut var tredje månad. Den kommun som tar emot nyanlända personer får ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd som kan uppstå innan den första etableringsersättningen betalas ut till personen, det s.k. glappet. Ersättningen varierar beroende på ålder och tidigare bosättning. En kommun som tecknat överenskommelse med Migrationsverket om att ha boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd och för asylsökande får ersättning för detta med en årlig ersättning på kr. Dessutom får kommunen ersättning med kr per dygn och överenskommen boendeplats samt 300 kr per belagd plats. Ersättningar som kommunerna erhåller utan ansökan är: Grundersättning Schablonersättning. Schablonersättning för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Stödinsatser för asylsökande barn. Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd. Prestationsbaserad ersättning för anvisade nyanlända. Ersättning för vissa kostnader vid mottagande av ensamkommande barn Exempel på ersättningar som kommunerna kan ansöka om: Särskilda kostnader, försörjning och omsorg. Stöd och service, hälso- och sjukvård. Placeringskostnader för barn utan vårdnadshavare/ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Extraordinära kostnader och vissa särskilda kostnader. Extra ersättning för flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Sfi-bonus. Utrednings- och placeringskostnader för asylsökande ensamkommande barn. Kostnader för asylsökande skolbarn. Ersättningar för god man. De återsökta ersättningarna är den största delen av statsbidragen. De medel som kommunen erhåller utan ansökan kommer in till kommunen centralt på internationella enheten. Två gånger per år fördelas medlen till de verksamheter som haft kostnaderna. Detta görs i efterhand när man vet vilka kostnader respektive verksamhet haft. Ekonom på ekonomikontoret har ansvar för att fördela. 13

17 Återsökningar för återsökningsbara kostnader görs inom respektive verksamhet. Sociala avdelningen har de flesta återsökningarna och ansvaret finns på internationella enheten. Den enskilde erhåller en etableringsersättning från försäkringskassan som ska räcka i två år. Om den enskilde inte har ett arbete eller annan sysselsättning efter den tiden blir det kommunen som betalar försörjningstöd efter ordinarie regelsystem. Dessa medel kan ej återsökas från staten varför det blir en ren kommunal kostnad. Det är således av mycket stor vikt att man arbetar med ett tydligt fokus på att snarast komma ut i sysselsättning. Våra kommentarer Det finns ingen gemensam bild över de kostnader som kan hänföras till integration. Respektive verksamhet har sin egen uppföljning. Att göra en rättvisande bild kring totala kostnader och intäkter angående flyktingmottagande är enligt vår uppfattning komplicerat där många faktorer spelar in. Regelverket kring statliga ersättningar för flyktingmottagande är invecklat. Det förutsätter goda rutiner i kommunen. Vår uppfattning är att det idag finns en god ekonomisk kontroll i och med det arbetssätt och rutiner som beskrivits för oss i samband med granskningen. Det blir mycket tydligt vikten av att komma ut i arbete snabbt då det finns många som efter att etableringsersättningen slutat utbetalas tvingas få ersättning via försörjningstödet istället. Detta är negativt både ur den enskildes synpunkt men också för den kommunala ekonomin. Hanteringen av statsbidrag bör enligt vår uppfattning ingå i den interna kontrollen. KPMG, dag som ovan Lena Forssell Certifierad kommunal yrkesrevisor 14