ÖRESUNDS- DATABASEN EN GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING ØRESTAT MAGAZINE

ÖRESUNDS- DATABASEN EN GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING ØRESTAT MAGAZINE 1

INDHOLD INTRODUKTION 3 MØRKETAL 4 OSÄKER FRAMTID 6 ØRESUNDSPENDLERENS HVERDAG 8 PENDLING 10 LIVET I METROPOLEN 12 VÆKST 14 TILLGÄNGLIGHET 16 KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER 18 SLUTORD 22 OM ØRESTAT III Dette magasin er produceret inden for rammerne af EU Interreg-projekt Ørestat III. Øresundsdatabasen og dens statistikoplysninger udvikles i perioden 2011-2014. Ørestat III er et samarbejde mellem Region Skåne (leadpartner), Region Hovedstaden, Region Sjælland, Helsingborg stad, Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Landskrona stad, Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland samt Öresundskomiteen. Statistikken er åben og tilgængelig for alle. Ud over at finde og downloade statistik kan du også læse analyser om Øresundsregionen på hjemmesiden. Du finder mere information om projektet og databasen på www.orestat.dk eller www.orestat.se. Udgivet af: Daniel Svärd, projektkoordinator Ørestat III, Region Skåne Tekst: Daniel Svärd, Ida Karlsson och Anders Axelsson (Region Skåne), samt Thomas Brunk og Katrine Grytter (Aspekta) Layout: Wilma Designbyrå Foto: Søren Madsen/Øresundsbron side 3, Stig-Åke Jönsson/Øresundsbron side 5, Jenny Andersson/News Øresund side 6, 9, 12, 13 og 15, Johan Wessman/News Øresund side 8, 9, 11, 14, 16 og 19, Roger Lundholm side 8, Karl-Johan Hjertström side 9, Lars Strandberg side 9, Mikael Risedal side 13, Daniel Svärd side 19, Jenny Willman sidan 21 og Thomas Nilsson side 22. Tryk: Elanders Sverige EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 ØRESTAT MAGAZINE

INTRO GEMENSAM INFRASTUKTUR GÖR OSS STARKARE VI BOR I EN fantastisk region med en potential som vi inte vet resultatet av än. Vi vet dock att genom gemensamma investeringar och ökat samarbete växer vi snabbare och bättre än vad vi skulle gjort på egen hand. Detta har inte minst OECD framhållit i sina analyser av Öresundsregionen. Gemensam infrastruktur över Öresund är viktig för våra respektive länders utveckling, för företag, för människor. Öresundsbron är livsnerven för integration och samarbete i Öresundsregionen, såväl som länken mellan Skandinavien och övriga Europa. Vi har Copenhagen Airport som gate till resten av världen. Vi har Copenhagen Malmö Port, en gemensam hamn för internationell logistik och turism. År 2019 invigs European Spallation Source, en av världens modernaste forskningsanläggningar med placering i Lund och med datacenter i Köpenhamn. Ett annat exempel på infrastruktur som vi har utvecklat tillsammans är Öresundsdatabasen. Vi har genom Örestat III-projektet, med nio offentliga organisationer och i nära samarbete med Danmarks Statistik och Statistiska centralbyrån (SCB), utvecklat en databas som är unik i sitt slag i Europa. Med hjälp av gemensam gränsregional statistik kan vi objektivt mäta och följa utvecklingen i Öresundsregionen inom flera områden som påverkar oss på lokal, regional och nationell nivå. Öresundsdatabasen är ett konkret verktyg för att få fram underlag till viktiga beslut oberoende av vilken sektor eller bransch vi jobbar i en tid där människor och företag i allt högre utsträckning rör sig över nationsgränser. Den stora utmaningen för Öresundsregionen är att överbrygga gränshinder som hämmar den potential vi har som en gemensam region. Ett fortsatt samarbete över gränser och sektorer är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla Öresundsregionen till en av de mest öppna och dynamiska urbana regioner i världen! Sophie Hæstorp Andersen (S), regionrådsformand i Region Hovestaden Pia Kinhult (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne Jens Stenbæk (V), regionrådsformand i Region Sjælland ØRESTAT MAGAZINE 3

MØRKETAL ØRESUNDSPENDLERE SAVNES Det faktum, at grænsependlere 14 år efter Øresundsbron åbnede, stadig ikke indgår i national statistik, giver huller i statistikken - de såkaldte mørketal. Det betyder, at nogle beslutningstagere får et fejlagtigt billede af virkeligheden og et dårligere beslutningsgrundlag at arbejde ud fra. Derfor har Ørestat udviklet en grænseregional database, der afdækker mørketal, fremhæver grænsependlere og komplementerer den nationale statistik. MALMÖ STAD TÅRNBY KOMMUNE 5 % 8 % Eksempel på Øreundspendlere, der savnes i national statistik. EKSEMPELVIS SKAL DET officielle beskæftigelsesniveau i Malmö stad opjusteres med fem procentenheder (fra 63 % til 68 %) eller cirka 8 900 personer, hvis vi inkluderer øresundspendlerne. For Skåne gælder samme justering, svarende til to procentenheder eller cirka 15 100 personer. I Københavns Kommune savnes 6 600 jobs (2 %). I Tårnby kommune, hvor Københavns internationale lufthavn ligger, savnes otte procentenheder svarende til cirka 1 900 personer. Søm følge af dette savnes både pendlernes indkomst og lønsummer, hvilket giver fejl i statistikken. Den værdi som genereres gennem grænsependlingen savnes fuldstændig og i stedet opstår den modsatte effekt, nemlig at grænseregionen præsterer dårligere i de nationale sammenligninger. Et gennemgående eksempel er tallene for fattige børn, der især i de grænseoverskridende kommuner kan give skæve fortolkninger. Den samme grænseproblematik opstår mellem Danmark og Tyskland og mellem Sverige og Norge. Det er særligt tydeligt i Bohuslän og Värmland, hvor der forekommer stor arbejdspendling til Norge. Det fører til at beskæftigelse- og indkomststatistikker fejlagtigt undervurderes i hele landet. Den fortsatte integration mellem de nordiske lande og i EU vil føre til at mørketallene bliver større samt at de positive effekter i grænseregionerne ikke kan måles i den nationale statistik. Konstruktionen af Femern Bælt-forbindelsen er et andet eksempel på en større investering i infrastruktur med forventninger om integration og vækst, der ikke bliver målbar. 4 ØRESTAT MAGAZINE

MÖRKERTAL REGION HOVEDSTADEN: 14 600 SKÅNE LÄN: 15 100 ANTAL GRÆNSEPENDLERE SOM IKKE INDGÅR I NATIONAL STATISTIK STOR- KØBENHAVN: 12 600 STORMALMÖ: 12 100 ØRESTAT MAGAZINE 5

OSÄKER FRAMTID OSÄKER FRAMTID Behovet av gränsregional statistik, för att kunna följa utvecklingen i Öresundsregionen, uttrycks inte bara av offentliga aktörer på lokal och regional nivå i Öresundsregionen utan även av andra. Företrädare från näringslivet, akademi, statliga myndigheter och internationella organisationer ser också värdet av relevant underlag i sina arbeten. STATISTIKEN ANVÄNDS INTE enbart som planeringsunderlag utan även i jämförelser med andra regioner i Norden och Europa. Öresundsdatabasen är ett verktyg till att följa utvecklingen i Öresundsregionen och bidrar med att ta bort gränshinder när det gäller information och kunskap inom en rad olika områden. Sedan samarbetet påbörjades inom Örestat har databasen blivit den mest utbyggda och innehållsrika gränsregionala databasen i Europa. Finansieringen av fortsatt drift och utveckling av Öresundsdatabasen är i dagsläget osäker. Med undantag för Örestat III-projektet (2011-2014) som finansieras av EU-medel så har den årliga driften tidigare betalats av Region Skåne som drivande regional utvecklingsaktör och Danmarks Statistik genom sin finanslovsbeviljning. På grund av de förbättringar som genomförts under Örestat III har kostnaderna ökat, både vad gäller en modernare databas men framförallt avseende bättre statistik för att följa utvecklingen. Den svenska staten bidrog med en viss finansiering av Öresundsdatabasens utveckling under några år som en följd av samarbetet Statnord. Denna databas innehåller statistik över arbetspendling, lönesummor och flyttningar 2004-2009 mellan alla kommuner i Norge, Sverige och Danmark. Samarbetet lades dock ner 2012. Region Skåne har, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Region Värmland under lång tid och särskilt under Örestat III-projektet, bedrivit ett aktivt påverkansarbete för att få den svenska staten att inse vikten av den gränsregionala statistiken och vad den kan mäta. Näringsdepartementet har dock inte svarat på förfrågan om att vara med och medfinansiera Öresundsdatabasen från och med 2015. Det är alltså upp till varje gränsregion och statlig myndighet att finansiera och beställa dessa uppgifter. Frågan som kvarstår är om den gränsregionala statistiken är en nationell angelägenhet eller en regional utvecklingsfråga? ETT ALTERNATIV HADE varit att det Nordiska ministerrådet tagit ett större initiativ. Detta med tanke på att de är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan och arbetar för gemensamma nordiska lösningar som ger synliga positiva effekter för alla som bor i Norden. Här kunde den gränsregionala statistiken varit ett bra mått på den nordiska integrationen och ett föredöme i Europa på hur det är möjligt att mäta och följa upp gränshinder. Det Nordisk ministerrådet har dock meddelat under 2014 att man inte bidrar med någon finansiering till Öresundsdatabasen. Inte heller Köpenhamns kommun och Malmö stad, som har de flesta antalet Öresundspendlare, avser att medfinansiera det fortsatta arbetet med Öresundsdatabasen. 6 ØRESTAT MAGAZINE

OSÄKER FRAMTID The Orestat initiative produces cross-border statistics which are useful for strategy development. However, the longevity of this database is threatened by insufficient national support. OECD Regional Development Gränsregional statistik är lika självklar som statistik på nationell nivå. Öresundsdatabasen har fångat rätt problem gällande luckorna i nationell statistik. Per Tryding, vvd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Utan Öresundsdatabasen vet vi inte vem som arbetspendlar till Danmark. Det blir väldigt fel utan denna typ av information, som också kommit att efterfrågas nationellt. Oskar Nilsson, Prognosinstitutet på SCB Der er lagt et stort stykke arbejde i databasen, men som finansieringen ser ud nu, kan vi ikke dække de samlede driftsomkostninger. Anette Nymand Rasmussen, Afdelingsleder i Danmarks Statistik VAD ÄR ÖRESUNDSDATABASEN? EN AV GRUNDTANKARNA med EU är fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital som kan röra sig fritt över nationsgränser i Europa. Mellan de nordiska länderna har det länge funnits en tradition av passfrihet och en möjlighet att kunna flytta mellan och arbeta i ett annat land. I samband med att Öresundsbron byggdes länkades två nordiska storstadsregioner för första gången samman med en fysisk förbindelse. Här ställdes frågan: Hur kan vi mäta de flöden som uppstår över Öresund och hur kan vi mäta integration i en gränsregion? Svaret blev Örestat-samarbetet där en rad offentliga organisationer runt Öresund tillsammans med Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån byggde upp Öresundsdatabasen. Denna öppna databas innehåller unik statistik för vår gränsregion. NATURLIGTVIS INNEHÅLLER DEN statistik som redovisar flöden över sundet. Viktigast av dessa är arbetspendlingen som på olika sätt blivit symbolen för integrationen i Öresundsregionen. Viktigt att nämna är även flyttningar över sundet där statistiken används för att följa de flyttströmmar som uppstått mellan i första hand Köpenhamn och Malmö. Slutligen även studiependlingen som visar på studenters pendling till lärosäten i hela Öresundsregionen. ÖRESUNDSDATABASENS UNIKHET OMFATTAR även statistik som är harmoniserad. Detta innebär, oftast, mindre justeringar som görs för att siffrorna skall vara jämförbara mellan Skåne och Själland. Exempel på detta är vår egen gränsregionala bruttoregionalprodukt (BRP) som tar höjd för valutafluktuationer. Vidare finns statistik över koldioxidutsläpp och energiförbrukning i Öresundsregionen. Även utvecklingen på bostadsmarknaden går att följa. Här finns också mycket underlag kring arbetsmarknad och företagande som är väsentligt för att följa den viktiga integrationen på arbetsmarknadsområdet. ØRESTAT MAGAZINE 7

ØRESUNDSPENDLERENS HVERDAG MIT LIV SOM ØRESUNDSPENDLER Jeg studerer og arbejder i en vidensregion, hvor en høj grad af specialisering præger branchen og virksomheder. Specielt inden for mad, life science, telekommunikation, spil, cleantech, logistik, handel etc. Jag bor och lever i en metropol där pendeltågen binder ihop stadsdelarna likt en tunnelbana. Där landsgränser inte finns, men som skapar praktiska problem i min vardag. Vidste du at 16 000 øresundspendlere savnes i den officielle statistik? Det svarer til Almedalsveckan uden mennesker! Hvor sjovt er det? Jag pluggar och jobbar i en kunskapsregion som är en dyr region i en rik del av världen. Enligt OECD kommer vi att märka av en ökad global konkurrens. Det innbär att jag måste vara specialiserad, innovativ och kreativ. Jeg bor og lever i en metropol med 3,8 millioner øresundsborgere, og som vokser til 4,2 millioner i de næste 15 år det svarer til et nyt Roskilde eller Malmø. 8 ØRESTAT MAGAZINE

ØRESUNDSPENDLERENS HVERDAG Dagligt rejser jeg over Øresund sammen med 16 000 andre pendlere der også skal på arbejde. I 2022 regner jeg med at have selskab af 4 000 nye pendlere. Det bliver trevligt! Øresundsregionen dækker mere end 79 kommuner og giver adgang til 1,6 millioner jobs. Det tager 49 minutter at rejse fra Valby til Malmö, og det tager 74 minutter fra Lanskrona til Valby. Den vækst vi skaber sammen har givet os en 19. plads ud af 25 europæiske regioner, men kun 5 % beskæftigelse inden for hightech-specialisering. Stockholm har en 3. plads og København en 9. plads. Bredvid mig på tåget sitter en ung kvinna. Hon arbetar deltid parallellt med plugget. Hon är en av 5.500 deltidsanställda som pendlar och som inte heller är en del av den officiella statistiken. Den tillväxt vi skapar tillsammans ger oss inte en biljett till VM, men i framtiden ska vi med! Tillväxten var 6 % i Öresundsregionen 2000-2009. Våra största konkurrenter genererar högre tillväxt än vi. Medel för EU27 var 13 %, Stockholm 30 % och Helsingfors 24 %. ØRESTAT MAGAZINE 9

TEMA: PENDLING NEDADGÅENDE KURVE KNÆKKES I 2014 Der er i dag 4 000 færre, der dagligt pendler over Øresund på vej til arbejde, sammenholdt med tal fra 2008. Den seneste prognose forudsiger dog at trafikken over Øresund vil stige igen i 2014 og toppe i 2022. Den fremtidige prognose Analyser viser at pendlingen vil fortsætte med at falde i 2013 for at vende og stige i løbet af 2014. Omkring år 2022 forventes 20 000 skåninger at krydse Øresund for at arbejde i Danmark og dermed forventes den skånske pendling at toppe igen. Modsat stiger antallet af pendlere fra Danmark til Skåne. Den danske pendlingsstrøm udgør cirka 900 personer og er i denne sammenhæng ikke særlig stor, men har siden optegnelserne startede aldrig været målt højere. Flere pendler til Danmark end omvendt Siden 1997 tre år før Øresundsbroen åbnede har man årligt opgjort antallet af pendlere, der krydser Øresund for at arbejde på den anden side. Udviklingen i pendlingsstrømmen har primært fundet sted mellem Stormalmö og Storkøbenhavn. I 1999 udgjorde pendlingsstrømmen kun 2 600 personer og 55 procent pendlade fra Stormalmö til Storkøbenhavn. Mens den i 2010 udgjorde hele 81 procent af den samlede pendling over Øresund. Antallet af pendlere er både steget og faldet i perioden, men toppede i 2008 med cirka 19 800 pendlere. Finanskrisen udløste et fald i pendlingen, og de seneste tal fra 2012 viser at cirka 15 000 personer krydsede Øresund fra Skåne til Sjælland, hvilket er 1 000 færre end i 2011 og cirka 4 000 færre end da pendlingen var på sit højeste. Hvem er pendlerne? Ørestat III har gennem statistik detaljeret beskrevet den gennemsnitlige øresundspendler. Han rejser fra Skåne til Storkøbenhavn og er en mand, da 60 procent af alle pendlere er mænd. Selvom størstedelen af pendlingen foregår fra Skåne til Danmark er kun 40 procent født i Sverige, mens 36 procent er født i Danmark. 12 procent er fra det øvrige Europa og 8 procent er fra Asien. Trods det samlede fald i øresundspendlingen, er gruppen af pendlere født uden for Europa steget. Mere end halvdelen af pendlerne er under 40 år gamle og 51 procent er i alderen 25-39 år. Ansat i den private sektor Øresundspendlerne arbejder i højere grad end andre i den private sektor. 72 procent af alle pendlere fra både Danmark og Sverige er ansat i den private sektor, mens kun 60 og 66 procent af arbejdspladserne på den danske og svenske side er at finde i den private sektor. De fleste skåninger, der pendler til Danmark arbejder i den storkøbenhavnske handels- og transportsektor, hvilket også afspejler Københavns erhvervsstruktur, der er stærk inden for forretningsservice, forskning og udvikling (FoU) og handel. En stor del arbejder også i sundhedsvæsenet og de bredt definerede serviceerhverv, som inkluderer detailhandel og forretningsservice. Højtuddannede pendlere Ser vi på uddannelsesniveauet er det højt. På begge sider af Øresund har en større del af pendlerne en videregående uddannelse end landenes respektive gennemsnit. Specielt øresundspendlere bosat i Danmark adskiller sig fra bosatte i Skåne ved at have et højere uddannelsesniveau 64 procent har en videregående uddannelse, mod 44 procent af de 10 ØRESTAT MAGAZINE

TEMA: PENDLING Det er nødvendigt, at vi kender de faktiske dynamikker, der påvirker den tilgængelige arbejdskraft og her indgår grænsependlere. Ellers kan vi ikke vide hvor og hvordan, vi skal tiltrække nødvendig arbejdskraft til Danmark. Søren Kaj Andersen, Arbejdsmarkedsforsker, Københavns Universitet svenske pendlere. Samtidig har de danske pendlere også en højere gennemsnitsalder. Den samfundsøkonomiske rolle Grænsependlere indgår ikke konsekvent i dansk og svensk arbejdsmarkedsstatistik, men fremhæves separat i Øresundsdatabasen. Eksempelvis optræder indpendlere fra Skåne ikke i den sjællandske arbejdsstyrke og visa versa. Ørestat III har fokuseret på at synliggøre den samfundsøkonomiske rolle pendlerne spiller i regionen. Det er interessant at følge udviklingen i Pendling over Øresund år 1997-2012 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1997 Fra Sverige til Danmark Fra Danmark til Sverige 2004 2012 Killde: Öresundsdatabasen pendlingsstrømmen, fordi den demografiske udvikling i regionen forudsiger en stigning i forsørgerbyrden i både Sverige og Danmark. Det betyder, at der bliver flere ikke-erhvervsaktive. Viden om udviklingen i pendlingsstrømmen gør det lettere på et samfundsmæssigt plan at kunne tilpasse arbejdsmarkedet. KVARTALSVIS PENDLINGSINDIKATOR ØRESTAT III HAR I samarbejde med Danmarks Statistik udarbejdet en indikator, der gør det muligt at følge udviklingen i arbejdspendlingen over Øresund. Den kvartalsvise pendlingsindikator bruges til at give en pejling af hvordan pendlingen ser ud inden den årlige statistik udkommer og den støtter prognosen, der siger at det faldende pendlertal vil aftage. Kilden til statistikken er det danske e-indkomstregister fra SKAT. Den nye kvartalsvise pendlingsindikator publiceres cirka seks måneder efter udgangen af kvartalet. 5 500 FERIE- OG DELTIDS- ANSATTE MANGLER OGSÅ DER ER EN gruppe de såkaldte øvrige indkomstmodtagere, der ikke indgår i pendlingsstatistikken, men som stadig bidrager til arbejdsmarkedet, integrationen og udviklingen i regionen. Øvrige indkomstmodtagere dækker personer, som af forskellige årsager ikke definitionsmæssigt opfylder kravene til at indgå i statistikken for erhvervsarbejdende og derfor heller ikke som pendlere. Alligevel har disse en lønindkomst på den anden side af Øresund. Örestat III har udarbejdet en statistik der viser at ud over de omkring 16 000 grænsependlere fra 2013, findes yderligere 5 500 personer, der har en forbindelse til arbejdsmarkedet på den anden side af Øresund. En på mange måder interessant gruppe. Disse øvrige indkomstmodtagere er som regel yngre og størstedelen arbejder inden for handels- og transportsektoren. ØRESTAT MAGAZINE 11

TEMA: LIVET I METROPOLEN VI BLIR FLER I EN VÄXANDE URBAN REGION Öresundsregionen står inför en befolkningsökning som kommer att påverka rörligheten på bostads-, arbets- och utbildningsmarknaden. Vi kommer att växa samman i en tid där urbana regioner attraherar allt fler människor genom sitt utbud av bostäder, utbildning, arbetstillfällen, kultur, nöjen med mera. Växande befolkning med demografisk utmaning Öresundsregionen står inför stora utmaningar med ökad befolkning och förändrad demografi. Idag bor det cirka 3 800 000 invånare i Öresundsregionen. Denna siffra väntas öka med 390 000 invånare till cirka 4 200 000 ett nytt Malmö och Roskilde - till år 2030. Befolkningens ålderssammansättning i Öresundsregionen som helhet väntas också genomgå stora förändringar under den närmaste 20-årsperioden. Försörjningsbördan i Öresundsregionen väntas öka på grund av den stigande befolkningsökningen, särskilt i de icke förvärvsarbetande åldersgrupperna 0-19 år och +65 år, som växer snabbare än åldersgruppen 20-64 år. Befolkningens förändrade ålderssammansättning kommer att bli en utmaning för välfärdssamhället och matchningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. 12 ØRESTAT MAGAZINE

390 000 nya invånare ett nytt Roskilde eller Malmö förväntas Öresundsregionen växa med fram till 2030. Flyttrörelser nere på låg nivå Siffror från Öresundsdatabasen visar att den nedåtgående trenden avseende flyttningar fortsätter. Flyttningarna från Själland till Skåne har sjunkit sedan toppåret 2007 då nästan 4 500 personer flyttade över sundet till Skåne. Under 2013 var siffran cirka 1 700 personer, ungefär i samma nivå som när bron öppnade. Av de som flyttade i 2013 var 50 procent födda i Danmark, 22 procent i Sverige och resten i övriga delar av världen. De stora flyttströmmarna till Malmö från i första hand Köpenhamn mellan 2005-2008 drevs till stora delar av de höga bostadspriserna i Köpenhamnsområdet. Efter att priserna sedan sjunkit valde allt fler att flytta tillbaka. Flyttningarna från Skåne till Själland har de senaste fem åren legat på mellan 2 500 och 3 000 personer årligen. Flyttströmmarna över Öresund blir fortsatt intressanta att följa kombinerat med utvecklingen avseende bostadspriser och bostadsmarknad. Bostadspriser avgörande för flyttströmmar Jämfört med andra europeiska storstäder har Öresundsregionens stadskärnor förhållandevis billiga ägarlägenheter, särskilt eftersom priserna på Köpenhamns ägarlägenhetsmarknad har sjunkit under en längre period medan andra storstäder har klarat sig något bättre de senaste åren. Kvadratmeterpriserna i Stockholm har ökat med 40 procent under perioden 2005-2011. I Köpenhamn däremot är kvadratmeterpriserna, efter att bostadsbubblan sprack 2006-07, åter tillbaka på 2005 års nivå. Den stora ökningen av bostadspriserna i Köpenhamn under mitten av 00-talet ledde till att många danskar valde att bosätta sig i Malmöområdet. Ny statistik över bostäder och bostadspriser har publicerats under kvartal 1, 2014. Priserna på småhus i den danska sidan har fallit sedan 2008. Vi kan notera en ökning av priserna på ägarlägenheter i Köpenhamnsområdet under de senaste åren. På den svenska sidan har priserna på småhus stått relativt stilla under flera år. Även antalet sålda bostäder följer denna trend. Öresundsinvånarnas utbildningsnivå ökar Ny utbildningsstatistik visar att cirka fem procent fler har eftergymnasial utbildning idag (ca 30 %) jämfört med cirka 25 procent år 2005. Andelen är något högre bland kvinnor än män. Jämför vi den danska och svenska delen av Öresundsregionen så är andelen personer med en utbildning inom teknik och tillverkning högre i Skåne. Motsvarande är andelen personer med samhällsvetenskaplig, juridisk och handel och administration högre i den danska delen. Siffrorna följer den nya standarden för utbildningsstatistik (ISCED 2011). I slutet av 2014 kommer även statistik över Öresundspendlarnas utbildningsnivå och utbildningsområden att publiceras. TEMA: LIVET I METROPOLEN Många kommer att flytta mellan orterna men det kulturella kommer att ta mycket längre tid. Det är klart att integrationen har underlättat för rörligheten av studenter och kompetensförflyttning men regelverket måste bli bättre. I Danmark kostar det att studera för utlänningar, vilket försvårar rörligheten enormt. Per Eriksson, rektor på Lunds universtiet Flyttningar över Öresund år 1998-2013 Pris för ägd bostad 120 kvm centralt, år 2013 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1998 16 London 14 Stockholm 12 Helsingfors Amsterdam 10 Köpenhamn 8 Berlin 6 Malmö Från Sverige till Danmark 4 Från Danmark till Sverige 2 0 2005 2013 Källa: Öresundsdatabasen Källa:The Global Property Guide 2012 och Tendens Öresund 2012 s.88 Malmö Berlin Köpenhman Amsterdam Helsingfors Stockholm London ØRESTAT MAGAZINE 13

TEMA: VÆKST ØRESUNDSREGIONEN HAR BRUG FOR MERE VÆKST Øresundsregionen er en stærk region, der både har en veluddannet arbejdsstyrke og et solidt niveau af investeringer i FoU. Alligevel har finanskrisen svækket regionen og forventningerne er store til nye investeringsprojekter som ESS og Max IV. Svag økonomisk udvikling Den globale finanskrise eskalerede i 2008 og spredte sig hurtigt mellem kontinenterne. Ud fra et økonomisk synspunkt er det den dybeste økonomiske krise, vi har befundet os i siden efterkrigstiden. Danmark og Sverige har imidlertid klaret sig betydeligt bedre igennem krisen end mange andre europæiske lande, selvom den økonomiske opbremsning har været mærkbar. I perioden 2001-2007 steg BNP per indbygger i både Danmark og Sverige. Efter 2007 faldt væksten kraftigt men vendte igen i 2010. Opgangen har været stærkere i Sverige end i Danmark. Sammenligning af BRP og beskæftigelse Væksten i BRP (bruttoregionalprodukt) per indbygger har generelt været højere i Øresundsregionen end den gennemsnitlige vækst i Danmark, men omvendt svagere end den gennemsnitlige vækst i Sverige. I Øresundsregionen har Skåne haft en højere vækst i BRP per indbygger end Region Hovedstaden og Region Sjælland. Sammenligner vi Øresundsregionen med Stockholmsregionen, kan vi konstatere at Stockholm har haft en betydelig højere vækst end Øresundsregionen. I perioden 2001-2011 er BRP per indbygger steget med 25 procent i Stockholm sammenholdt med Øresundsregionen, hvor stigningen var syv procent. Hovedårsagen til dette er at produktionen har været større i Sverige og ikke mindst i Stockholm også igennem krisen. Det betyder at den økonomiske udvikling i de danske regioner har udviklet sig langsommere end i de svenske regionen, hvor både BRP og befolkningstilvæksten har været større. Samtidig steg beskæftigelsen i Stockholm med otte procent, mens den i Øresundsregionen kun steg med to procent. I Stockholm steg arbejdsproduktiviteten med 30 procent sammenholdt med Øresundsregionen, hvor den steg med 11 procent. Regionen er ikke integreret nok Det er for tidligt at tale om Øresundsregionen som et integreret og funktionelt økonomisk område. Selvom flytningen og arbejdspendlingen over Øresund steg kraftigt i perioden fra Øresundsbron åbnede og frem til finanskrisen i 2008, hænger dynamikken i den regionale integration tæt sammen med den økonomiske udvikling i området. Øresundsregionens potentiale for at udvikle sig til en sammenhængende vækstmotor for Danmark og Sverige bliver tydelig qua det faktum at Øresundsregionen står for 26 procent af Danmarks og Sveriges samlede økonomi. Førende inden for FoU-investeringer Innovationsprocessens første fase består ofte af forskning og udvikling (FoU). En specialiseret FoU-sektor af relevant størrelse og kvalitet er første skridt i retning af økonomisk succes i den moderne vidensøkonomi. I denne sammenhæng indtager Øresundsregionen en fremtrædende plads på såvel 14 ØRESTAT MAGAZINE

TEMA: VÆKST Det viktiga för att möta framtiden är att utveckla Metron och HH-förbindelsen, satsa mer på utbildning och forskning, samt att utvidga antalet projekt över sundet inom t.ex. life science. ESS, om det sköts bra, är ett annat väldigt bra exempel på vad ett svenskt-danskt samarbete kan komma att innebära och vilka utmaningar som finns. Det blir ett test av hur vi kommer ta hand om kunskapsinvandring. Per Tryding, vvd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren nordisk som europæisk plan. De nordiske lande er på nær Norge og Island blandt verdens førende inden for investeringer i forskning og udvikling, langt over EU2020 s målsætning. Foruden at være førende blandt de europæiske regioner, hvad angår erhvervslivets FoU-udgifter er Øresundsregionen også førende hvad angår de samlede FoU-udgifter som andel af BRP. Fremtiden vil vise om investeringer i forskningsfaciliteterne ESS og MAX IV vil ændre regionens udvikling og innovationsevne. Der er store forventninger til projektets indflydelse på udviklingen internt i regionen og udadtil i forhold til at forblive en stærk og konkurrencedygtig region, der kan tiltrække både arbejdskraft og investeringer. Øresundsregionen målt i vækst Øresundspendlerne har løftet den danske økonomi med 5,5 milliarder DKK i 2010. Samlet betyder det, at den danske økonomi siden Øreundsbron åbnede i 2000, har modtaget en betydelig økonomisk indsprøjtning på i alt 33 milliarder DKK via øresundspendlingen. Det er mere end det kostede at bygge broen. I Sverige har samfundet modsvarende sparet 1,3 milliarder SEK alene i 2010 i arbejdsløshedsunderstøttelse, fordi svenske arbejdstagere har fået job i Danmark. BRP per indbygger år 2001 2011 150 140 130 120 110 100 90 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Stockholm Stockholm Sverige Skåne Skåne Region Hovedstaden Region Själland Öresundsregionen Danmark Region Hovedstaden Region Själland Öresundsregionen Sverige Danmark Kilde: Öresundsdatabasen, SCB, Egne beregninger Øresundsbrons samfundsøkonomiske gevinster har, siden broen åbnede i 2000, skabt gevinster for i alt 57 milliarder DKK alene gennem pendling og reducerede rejseomkostninger. Kilde: Rapporten Broeffekter og muligheder i Øresundsregionen (2013). ØRESTAT MAGAZINE 15

TEMA: TILLGÄNGLIGHET TIDSFAKTORN VIKTIG Integrationen inom Öresundsregionen bygger på många olika aspekter, men där tillgänglighet och pendling utgör en viktig måttstock. Hittills har pendlingsströmmarna till största del gått från Skåne till Själland. Tidsfaktorn är avgörande för hur långt människor är beredda att arbetspendla och för var företag väljer att lokalisera sin verksamhet. Pendling och tillgänglighet Med hjälp av relevant information kring restiderna mellan olika platser inom samt till och från Öresundsregionen, kan människor och verksamheter få en tydligare bild av hur tillgängligheten ser ut. Med hjälp av en tillgänglighetsatlas har det skapats ett konkret verktyg för att kunna beräkna tiden från punkt A till B i Öresundsregionen. Tillgänglighet är nära förknippat med känslan av närhet. Närhet till de saker som en person värdesätter och behöver ha tillgång till i sin vardag, så som skola, sjukvård, jobbet, handel och service. På liknande sätt behöver också företag få tillgång till ett visst utbud. Närheten till viktiga knutpunkter som flygplatser, järnvägsstationer och motorväg är av stor betydelse, men även tillgången till kompetent arbetskraft är en absolut nödvändighet för att företaget ska kunna utvecklas. Känslan av närhet till viktiga delar kan på så vis bli avgörande för frågan om var människor och företag vill etablera sig. 16 ØRESTAT MAGAZINE

TEMA: TILLGÄNGLIGHET I Region Hovedstaden anvender vi den tilgængelige data i vores strategiarbejde. For nylig modtog vi det nye tilgængelighedsatlas og det er et meget anvendeligt materiale. Vi har allerede delt det med kolleger og samarbejdspartnere. Kombinationen mellem nøglefakta og statistik er rigtig god. Birgit E. Petersen, Chefkonsulent i Center for Regional Udvikling i Region Hovedstaden Jag hoppas innerligt på att Öresundsintegrationen kommer att utvecklas vidare, alternativet vore katastrofalt. När nu Tyskland och Danmark kommer att integreras genom en Fehmarn Bält-förbindelse kommer Skåne att bli den naturliga norra delen i en sådan superregion. Jag ser fram emot att hela regionen kommer att bli ett befolkningscentra i norra Europa. Ett centra för forskning och kultur. Stefan Bengtsson, rektor för Malmö högskola All tid räknas MAX IV och ESS i Lund förväntas bli ett nytt tillväxtområde där 40 000 människor ska kunna bo och arbeta. Forskningsanläggningarna kommer att driva på utvecklingen samt locka kompetens från hela världen. Med detta i åtanke blir det intressant att se vad detta kan förväntas innebära ifråga om tillgänglighet för människor och företaget som kommer eller flyttar till Öresundsregionen. Den senaste statistiken från Örestat visar att från MAX IV och ESS når man idag över en miljon möjliga jobb inom ungefär en timmes resväg. Det blir alltså praktiskt möjligt för en person att pendla till Storköpenhamn, Glostrup, Malmö eller Helsingborg och ändå hinna hem till middagen i Lund. Om personen däremot väljer att ta kollektivtrafik till jobbet begränsas urvalet avsevärt. Genast försvinner 800 000 möjliga jobb och personen får helt enkelt nöja sig med att leta i Malmö, Bjärred, Eslöv, Landskrona, men tyvärr inte längre bort än Kastrup. När ett nytt huvudkontor slår upp portarna runt MAX IV och ESS får företaget genast tillgång till Köpenhamns flygplats inom 45 minuter och 2,2 miljoner nya möjliga medarbetare från Köpenhamn, Lyngby, Svedala, Ängelholm och kanske till och med Roskilde och Simrishamn. Detta förutsätter å andra sidan att deras nya kollegor tar bilen till jobbet. Om bara buss och tåg finns tillgängliga kommer inte mer än 560 000 potentiella medarbetare att ha en rimlig pendlingstid. Kortare pendlartid ger fler jobb Förväntningarna på att MAX IV och ESS ska bli en tillväxtnod i Öresundsregionen bygger på att området ska attrahera verksamheter att etablera sig där och att anställa människor från hela regionen. En nyetablering är ett långsiktigt beslut och därför är information om pendlingsförutsättningar viktig när företaget bedömer sina framtida möjligheter till att locka rätt kompetens. Attraktionskraften hos en region blir alltså i företagens ögon en fråga om hur smidigt människor kan förflytta sig från punkt A till B, vilket också är intressant för den enskilde individen, som försöker passa ihop sitt livspussel med hoppet om goda karriärmöjligheter. EN FLYGPLATS TOTALA internationella flygtrafik, antal rutter och frekvens, är en indikator på en regions tillgänglighet oavsett om trafiken har själva regionen som destination eller är transittrafik. Köpenhamns flygplats är den viktigaste transportnoden till och från Öresundsregionen. Den nuvarande positionen utmanas av den hårda konkurrensen på den europeiska marknaden genom både konkurrerande flygplatser i andra metropoler och av lågprisbolag som minskar matartrafik från traditionella flygbolag. 2 032 468 invånare i Öresundsregionen når Köpenhamns flygplats inom 60 minuter med kollektivtrafik. INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET VIA KÖPENHAMNS FLYGPLATS Antal flygförbindelser 160 140 120 100 80 60 40 20 0 CPH Interkontinentala Europeiska OSL ARN HEL Skandinaviska Internationella totalt Källa: Tendens Öresund, 2012, s. 94 ØRESTAT MAGAZINE 17

KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Publikationer TendensØresund 2012 www.tendensoresund.org Dansk version TENDENS ØRESUND 2012 www.tendensoresund.org 1 TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014 1 TENDENS ØRESUND TENDENS ØRESUND INDEHOLDER en række analyser, der beskriver Øresundsregionen fra forskellige perspektiver. Blandt andet belyses demografi, forskning og udvikling, arbejdsmarkedet, tilgængelighed, kultur med mere. Du kan læse Tendens Øresund 2012 på både svensk, dansk og engelsk på www.orestat.se eller www.orestat.dk TILGÆNGELIGHEDSATLAS SOM ET LED i arbejdet med tilgængelighed i form af rejseafstand og tid, har Ørestat III udarbejdet et antal kort, der beskriver hvor langt det er muligt at rejse, både med bil og kollektiv trafik. Kortene viser også hvor mange indbyggere og jobs, som findes i de forskellige tidsintervaller. Tilgængelighedsatlasset er et eksempel på hvordan det grænseregionale arbejdsmarked ser ud og hvilket potentiale der findes ÖRESTAT UNIK GRÄNSREGIONAL STATISTIK OCH ANALYSER ORESTAT.SE av: SAVNES: 45.000 PERSONER (eller omtrent 132 fyldte togsæt) De 45.000 personer, der pendler til og fra arbejde i de nordiske grænseregioner, indgår ikke i de officielle statistikker. Tallet svarer til 132 fuldt optagede togsæt - lige så mange som på denne brochures for- og bagside. I Øresundsregionen pendler 17.000 personer dagligt til og fra arbejde, men indgår altså ikke i den officielle arbejdsmarkedsstatistik. 45.000 PERSONER MANGLER I DEN OFFICIELLE STATISTIK Inden for statistik taler man af og til om mørketal. Det er de begivenheder eller personer, som man ikke kender til og derfor ikke kan inkludere i statistikken. Eksempelvis mangler grænsependling i Øresundsregionen i den officielle statistik. I Øresundsregionen drejer det sig om 17.000 personer, der til daglig pendler for at arbejde på den anden side af sundet. Det påvirker hele Danmarks og Sveriges udvikling. Oplysningerne om disse grænsependlere mangler imidlertid i de officielle statistikker. Strengt taget handler det altså ikke om mørketal, men at udviklingen i Øresundsregionen især i Skåne bliver misvisende. LIVSKVALITÉ I ÖRESUNDSREGIONEN Vad är egentligen livskvalité? Livskvalité definieras här som den Befolkningsutveckling 2012-2021 personliga upplevda känslan av att leva ett gott liv. Det finns en rad mjuka som hårda faktorer som avgör hur en individ uppfattar sin livskvalité. Mätningar från OECD (2011) och EUROSTAT (2011) visar att Öresunds regionen står sig väl i upplevd livskvalité bland invånarna. Öresundsregionen står inför stora utmaningar med ökad befolkning och förändrad demografi. Idag bor det cirka 3 800 000 invånare i Öresundsregionen. Denna siffra väntas öka med 390 000 invånare på 20 år till cirka 4 200 000 ett nytt Malmö och Roskilde. Befolkningens ålderssammansättning i Öresundsregionen som helhet väntas också genomgå stora förändringar under den närmaste 20-årsperioden. Försörjningsbördan i Öresundsregionen väntas öka pga den stigande befolknings ökningen, särskilt i de icke förvärvsarbetande åldersgrupperna 0-19 år och +65 år, som växer snabbare än åldersgruppen 20-64 år. Befolkningens förändrade ålderssammansättning kommer att bli en utmaning för välfärdssamhället och matchningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Källa: Örestat. Tendens Öresund, 2012, s. 11 Livskvalité i Öresundsregionen MØRKETAL IGENNEM PROJEKTET ER et antal publikationer udarbejdet. Et eksempel er brochuren omkring mørketal, der satte fokus på problematikken med grænsestatistik. Togsættene på omslaget symboliserer antallet af grænsependlere, som savnes i de officielle statistikker. Styrkor Svagheter Balans mellan arbete och privatliv Hälsa Välfungerande demokrati Utbildning 09/09/13 13.56 Ett högt valdeltagande Inkomst (ppp) Bra socialt nätverk Källa. Örestat. Tendens Öresund, 2012, s. 54-55 FAKTABLADE Malmös styrkor Livskvalité i två metropoler i Öresundsregionen. Hur kan vi komplettera varandra? Grönområden Köpenhamns styrkor Jobbmöjligheter Sportfaciliteter Integration av invandrare EKSEMPLER PÅ STATISTIK og analyser fra Øresundsdatabasen fik Bostadsmöjligheter Utlänningar är välkomna Administrativ service Fattigdom inte ett problem opmærksomhed Klimatarbete til Øresundstinget 2013. Her udarbejdede vi Malmös svagheter Köpenhamns svagheter temabaserede faktablade på svensk og dansk til konferencens Integration av invandrare Sportfaciliteterna Hälso- och sjukvård Luftföroreningen talere. Et godt eksempel Stadens på renhållning hvordan grænsestatistik kan anvendes Hälsa som Källa. baggrundsmateriale Örestat. Tendens Öresund, 2012, s. 54. til debatter og beslutningstagere. 18 ØRESTAT MAGAZINE

KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Möten och nätverk UTVECKLINGEN AV DEN ÖRESUNDS- REGIONALA ARBETSMARKNADEN DEN 4 APRIL 2014 arrangerade Örestat III ett seminarium i Malmö om nuläge av Öresundsregionens arbetsmarknad och olika framtida scenarier. Trots de utmaningar ekonomin ställts inför de senaste åren kan analytikerna skönja en svag ljusning på arbetsmarknaden. En förhoppning är att den danska ekonomin återhämtar sig och att Öresundsregionens tillväxt och integration kan öka. 2ND SEMINAR ON CROSS-BORDER TERRITORIAL OBSERVATION ÖRESTAT III DELTOG i ett internationellt seminarium i Budapest i september 2014, som syftade till att uppmärksamma problematiken med gränsregionalstatistik på ett europeiskt plan. En del av seminariet gick ut på att identifiera problematiken som många länder och gränsregioner upplever i form av avsaknaden av data och finansiering för denna typ av samarbeten. Den andra delen av seminariet lyfte fram olika bra exempel på gränsöverskridande analys och statistik. Här lyftes Öresundsdatabasen och Örestat-samarbetet fram som en förebild på en komplett databas som inte bara erbjuder en lång tidsserie utan även en infrastruktur för årlig uppdatering och framförallt ett fungerande samarbete kring frågorna. En viktig slutsats från seminariet är att frågan måste lyftas centralt av EU och därmed ges en högre prioritet. FRAMTIDSKONFERENS OM ÖRESUNDSDATA- BASEN DEN 13 NOVEMBER 2014 arrangerade Örestat en framtidskonferens i Köpenhamn där resultaten från Örestat III-projektet redovisades. Även Öresundsdatabasens framtid diskuterades. På konferensen presenterades en mängd analyser där Öresundsdatabasen fungerat som källa. Dokumentationen från konferensen finns på www.orestat.se eller www.orestat.dk ÖRESUNDSHUSET PÅ FOLKEMØDET OCH I ALMEDALEN SOM ETT LED i det aktiva arbetet med att förankra och kommunicera arbetet med Öresundsdatabasen uppmärksammades problematiken med gränsstatistiken både på Folkemødet på Bornholm och under Almedalsveckan på Gotland under 2014. Här visades bland annat en film om Öresundspendlarnas vardag med statistik ur Öresundsdatabasen som du kan se på hemsidan. Både på Folkemødet och i Almedalen riktade arbetet in sig på att få direktkontakt med beslutsfattare både på regional och nationell nivå. Även i denna typ av situationer passar sig den unika gränsregionala statistiken som underlag till de olika seminarierna. ØRESTAT MAGAZINE 19

KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Digitala kanaler 2014-10-13 12:52 Kan du inte se bilderna ordentligt? Öppna nyhetsbrevet i din webbläsare istället. UNIK GRÄNSREGIONAL STATISTIK OCH ANALYSER Nyhetsbrev från Örestat III Nummer 7/2014 Ørestat III-projektet forlænges fremtidskonference den 13. november Tillväxtverket i Sverige har besluttet at forlænge Ørestat III med fire måneder, så projektet i stedet slutter 31. december i år. De fire måneder skal bruges på at øge chancen for at afklare finansieringsspørgsmålet af Øresundsdatabasen inden 2015. Samtidig publicerer Øresundsdatabasen mere ny statistik i løbet af efteråret. Ørestat afholder desuden fremtidskonference den 13. november i DGI-byen i København. Husk allerede nu at sætte kryds i kalenderen. Anmäl dig till framtidskonferensen den 13 november Öresundsdatabasen framtid osäker trots politiskt fokus på gränshinder Under Almedalsveckan lyftes gränshinder och fortsatt Öresundsintegration upp på den politiska agendan som en prioriterad fråga (läs mer). Behovet en gemensam Öresundsdatabas, som mäter och följer utvecklingen, betonades. Trots detta står databasen inför en oviss framtid. DATABASEN TILGÆNGELIG VIA HJEMMESIDEN HJEMMESIDEN INDEHOLDER analyser udarbejdet med hjælp fra øresundsstatistikken, og beskriver samt analyserer udviklingen i vor grænseregion. Her findes nyheder om øresundsstatistikkens verden og frem for alt kan du hente de forskellige publikationer, der er udarbejdet i projektets levetid. Et resultat af Örestat III-projektet er den nye Øresundsdatabase, som du finder på hjemmesiden. Den er tilgængelig på tre sprog, dansk, svensk og engelsk. I løbet af projektperioden er databasen blevet moderniseret og fremstår mere brugervenlig. Desuden er de forskellige inddelinger, hvad angår aldersgrupper, brancher og geografi med mere, standardiseret for at gøre sammenligninger nemmere. En anden forbedring er prædefinerede oversigter. Størstedelen af statistikken opdateres årligt. Der findes dog et antal områder som opdateres oftere. Et eksempel er den øresundsregionale arbejdsløshed, der opdateres på månedsbasis. Med tanke på det lange tidsspænd, der opstår i forbindelse med opdateringen af arbejdspendlingen over Øresund, findes tallet med hjælp fra en kvartalsvis pendlingsindikator, projektet har udviklet. Den angiver pendlingen fra Skåne til den danske side af Øresund. Tallene opdateres cirka seks måneder efter kvartalets afslutning. Selv statistik om flytning over Øresund og solgte boliger findes på kvartalsbasis i databasen. Hver statistik har tilknyttet et kvalitetssikrings-dokument. Her kan du læse hvordan statistikken er opbygget og hvilke eventuelle udfordringer, der findes med hensyn til at sammensætte de rigtige tal, så de er sammenlignelige på tværs af Sverige og Danmark. Databasen har utvecklats till en användbar och öppen källa, som vänder sig brett till politik, näringsliv, media, forskning samt allmänhet. Intresset för och användandet av databasen har ökat för varje år. NYHEDSBREV Örestat III har under de senaste åren arbetat målinriktat med att trygga den framtida finansieringen efter projektets slut i december 2014. Hittills är den finansiella situationen oklar trots flera kontakter. ØRESTATS Diskussioner MÅNEDLIGE har förts med Näringsdepartementet NYHEDSBREV i Stockholm, har fungeret som tidigare som medfinansierade en informationskanal svar från Köpenhamns i projektperioden kommun och Malmö stad, og som har anses været har stor nytta meget av databasen værdsat. fortsatta den nerlagda nordiska databasen StatNord. Nordiska Ministerrådet har sagt nej. Örestat inväntar också existens. Alla skånska riksdagsledamöter har informerats om situationen. Det har givet forskellige interessenter mulighed for løbende at følge I nuläget med är det i projektets bara Danmarks Statistik forskellige och Region faser Skåne som og bidrar aktiviteter. med fortsatt finansiering Nyhedsbrevet anser att har svenska indeholdt staten bör, som et ett miks minimum, af den matcha nye vad den statistik, danska staten som bidrar løbende med. för 2015 och framåt, men det behövs ytterligare finansiärer för att klara drift och utveckling. Örestat opdateres i Øresundsdatabasen. Samtidig har det også fungeret Nyt tilgængelighedsatlas for Øresundsregionen som en kilde til information om eksterne begivenheder, der har Det nye tilgængelighedsatlas for Øresundsregionen færdigudviklet. Atlaset beskriver påvirket tilgængeligheden projektet, regnet i minutter såsom til et finansiering, antal togstationer i vores debat grænseregion og opmærksomhed og anvender både vejnet og offentlige transportmidler. Ved hjælp af denne tilgængelighedsmodel, er det også muligt at i medierne. beregne hvor mange Målet arbejdsplader var ikke og boliger bare der at er være tilgængelige et inden nyhedsbrev for forskellige tidsintervaller. i mængden, men at gå målrettet efter at nå udvalgte personer og i sidste ende udvide databasens målgruppe. Dette er lykkes gennem et støt stigende antal nyhedsbrevsmodtagere i projekttiden, samt mere feedback fra modtagere og brugere. http://app.emarketeer.com/a/plink/row/27773653jzpyqhpzdnhjexsq_2_160020.html TWITTER ØRESTAT III HAR OGSÅ anvendt sig af Twitter som en direkte kommunikationskanal. Ved aktivt at følge og blive fulgt af personer og organisationer som arbejder med grænsespørgsmål kan information og nyheder udveksles hurtigt og effektivt. Twitter har desuden gjort det muligt at skabe et netværk og en diskussion omkring de spørgsmål projektet har drevet og gjort det muligt at opbygge direkte kontakter til udvalgte interessenter, som det ellers havde været svært at få i dialog. Sida 1 av 2 20 ØRESTAT MAGAZINE

KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Debattartikel ALLA SOM ARBETS- PENDLAR ÖVER GRÄNSEN MÅSTE IN I SIFFRORNA DET FINNS 43 000 ARBETSPENDLARE över Öresund respektive mellan Sverige och Norge som inte tas med i den officiella svenska arbetsmarknadsstatistiken. Människor med jobb på andra sidan gränsen räknas varken som sysselsatta eller som löntagare och blir då missvisande ur flera aspekter. Detta påverkar gränsregioner som Skåne, Västra Götaland och Värmland negativt. Vi lever i dag på många sätt i en gränslös värld med hjälp av moderna transporter och ny teknik. EU och det nordiska samarbetet har som mål att underlätta människors liv och mobilitet över nationsgränser. Ändå styrs och påverkas vår vardag i stor utsträckning av just gränser: i vilken kommun vi bor påverkar skattesatsen, hur många zoner vi åker igenom avgör priset på ett pendlingskort, vilken nationsgräns vi passerar på väg till jobbet får konsekvenser för den officiella statistiken. Officiell statistik ska enligt lag finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Om staten genom SCB ansvarar för produktion och publicering av Sveriges statistik borde det därför vara naturligt att staten ger SCB i uppdrag att inkludera och finansiera gränspendling i nationell statistik framöver. MÖRKERTAL FÖR GRÄNSPENDLARE ger de tre regionerna, och i förlängningen Sverige, lägre sysselsättningsnivå. Det för även med sig att inkomstnivåer underskattas. Vidare går det inte att mäta det ekonomiska tillskott som gränspendlare har i det andra landet. Problemet fortplantar sig i all statistik, till exempel i rangordning av kommuner efter företagarklimat och barnfattigdomsindex eller inrapportering till Eurostat. För Skåne saknas cirka 17 000, eller drygt 2 procentenheter av förvärvsfrekvensen i den officiella statistiken. För Malmös del innebär det att förvärvsfrekvensen underskattas med närmare 5 procentenheter. För Västra Götaland saknas 7 000 personer, som pendlade till Norge. Kommuner nära gränsen har reellt sett en för låg sysselsättningsgrad. I Strömstad ligger förvärvsfrekvensen för män på 69 procent enligt den officiella statistiken år 2010, men om man räknar in gränspendlare blir den 85 procent! FÖR VÄRMLANDS DEL saknas över 5 000 sysselsatta i statistiken. Det innebar att Värmlands förvärvsfrekvens underskattas med 3 procentenheter. Den kommun som påverkades mest var Årjäng vars förvärvsfrekvens sjönk med nästan 15 procentenheter. Det är uppenbart att den officiella statistiken inte hänger med i utvecklingen av att allt fler människor rör sig över gränser för att studera och arbeta. För att motverka denna missvisande bild har våra tre regioner utvecklat och finansierat egna databaser och analyser under flera år. Syftet är att tillhandahålla rättvis och kompletterande fakta av den dynamiska utveckling som faktiskt sker. Avsaknaden av gränspendlare i nationell statistik är inget nytt fenomen utan något som alltid funnits. Men genom en ökad mobilitet och växande gränsregionala marknader har behovet av rätt statistik aldrig varit större. Det är dags att tänka utifrån en ny verklighet. Därför bör staten ta sitt ansvar för att garantera tillgänglig statistik. Därigenom får vi alla bättre beslutsunderlag för viktiga samhällsfrågor. Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande (S), Västra Götaland Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande (M), Region Skåne Tomas Riste, regionstyrelsens ordförande (S), Region Värmland ØRESTAT MAGAZINE 21

SLUTORD EN GEMENSAM PLATTFORM FÖR FRAMTIDEN REDAN 1998 - TVÅ ÅR innan Öresundsbron öppnades - inleddes arbetet med att skapa gränsregional statistik i Öresundsregionen. Syftet var att kartlägga de flöden som skapas över Öresund samt att komma till rätta med de kunskapsluckor som fanns i nationell statistik i Danmark och Sverige - den så kallade mörkertalsproblematiken. Öresundsdatabasen byggdes upp med hjälp av Interreg-projekten Örestat I (1998-2001) och Örestat II (2002-2005) i syfte att etablera en gränsregional och jämförbar statistik för integrationsprocessen i Öresundsregionen. Örestat III har sedan september 2011 vidareutvecklat statistiksamarbetet och spridit kunskap om den gränsregionala statistiken bland flera intressenter och användare på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Projekten har finansierats av EU-medel via Interreg IIIA tillsammans med regionala och lokala partners. Örestat III har fokuserat på att ta fram ny statistik inom viktiga områden för att bättre kunna följa utvecklingen av Öresundsintegrationen och därmed uppnå ökad kunskap om konkurrenskraften i relation till andra regioner. Projektet har även arbetat för att förbättra användarvänligheten och tillgängligheten av ny statistik och analyser. SAMARBETET HAR VARIT framgångsrikt på många plan: För det första har nya kontakter knutits och deras förståelse om vikten av rätt statistik har ökat. För det andra, har vi tillsammans skapat en gemensam plattform och standard för hur statistik ska beräknas, som är unik i sitt slag i Europa. Öresundsdatabasen innehåller jämförbar och harmoniserad statistik över flera områden, bland annat demografi, boende, arbete, pendling och tillgänglighet. För det tredje, finns idag all den statistik och analyser som projektet har utvecklat tillgänglig för alla typer av intressenter via Örestats hemsida. Sist men inte minst, har fler och fler intressenter sett värdet av en gränsregional databas som undanröjer ett gränshinder - kunskapsluckor om utveckling och integration i Öresundsregionen. PROJEKTPERIODEN ÄR NU slut och databasen går tyvärr en osäker framtid till mötes. Under hela projektperioden har vi arbetat för att hitta en långsiktigt finansiell och organisatorisk lösning för Öresundsdatabasen. Tyvärr har intresset varit svalt. Idag är det reellt sätt bara Region Skåne och Danmarks Statistik som är beredda att finansiera en fortsatt drift och utveckling av databasen. Men det behövs fler finansiärer om vi ska lyckas. Betydelsen av gränsregional statistik kommer inte att minska framöver. Istället ser vi framför oss en ökad urbanisering, rörlighet och integration i Öresundsregionen. Oavsett i vilken sektor eller på vilken nivå vi jobbar behöver vi kunna följa och förstå vad som händer i Öresundsregion. Därför är en gemensam och öppen Öresundsdatabas även viktig i framtiden. Anna Bjärenlöv, Vik. stabschef för Regional utveckling/ stf. utvecklingsdirektör, Region Skåne och projektledare för Örestat III Daniel Svärd, Analytiker på Enheten för Samhällsanalys, Region Skåne och projektkoordinator Örestat III 22 ØRESTAT MAGAZINE