Årsredovisning 2015
Innehållsförteckning VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 4 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 9 Fem år Resultat- och Balansräkningar 10 Resultaträkning 11 Rapport över totalresultat 11 Balansräkning 12 Rapport över förändringar i eget kapital 13 Kassaflödesanalys 14 Noter 15 Fastställelse av resultat- och balansräkning 50 Revisionsberättelse 52 Företagsstyrning 54 Huvudmän 56 Styrelse 58 Revisorer 59 1
Niclas Petersson, VD VD har ordet Året som gått Efter några tuffare år med högre kapitalkrav, lägre och lägre räntor, kreditförluster och en strid ström av nya regelverk, känns det som att 2015 är sista hållplatsen innan bättre tider vankas. Alla faktorer har på olika sätt satt sina spår i lönsamheten. Trots dessa faktorer kan banken glädjande nog summera 2015 års rörelseresultat till drygt 23,4 mkr, vilket är en förbättring med nästan 9 mkr. Vi tror dessutom att 2016 ska kunna bli bättre, även om lågräntetiden ännu inte verkar vara förbi. För andra gången medverkade banken i den kundnöjdhetsmätning som Svenskt Kvalitetsindex - SKI genomför årligen. Det känns riktigt bra att våra kunder ger oss landets högsta betyg på privatsidan och det näst högsta på företagssidan. Vi ska göra vårt bästa för att fortsätta leva upp till era förväntningar. Negativ ränta Jag nämnde förra året att negativ ränta precis blivit verklighet och hoppades då att den inte skulle bli långvarig. Ännu syns inga tecken på att den ska upphöra. Den har tvärtom rört sig längre från nollpunkten. Det går inte annat att känna tveksamhet inför dessa negativa nivåer. Min tro är att inflationen i samhället f n inte på något sätt styrs av Riksbankens reporäntebeslut. Framför allt lever nog digitaliseringen ett liv utan större påverkan av räntenivåer. Dessutom har vi levt i en konsumtionsdriven värld där såväl länder som hushåll ätit krediter till både frukost och middag. Oavsett om du är ett land, ett företag eller ett hushåll så finns det en balansräkning som måste hålla, och gör den inte det måste du återställa den. De låga räntorna riskerar i stället att bygga upp andra problem som kanske blir svårare att hantera. En fälla? Hushållens skuldsättning är en fråga som varit föremål för mycket diskussion, inte minst från Riksbankshåll. Symptomatiskt är att det numera finns TV-program som, med lätthet uppenbarligen, hittar många fall som är värda att berätta om det ena mer frapperande än det andra. Utvecklingen med allt lägre räntor i kombination med människors omättliga aptit på materiella ting, har skapat en miljö där krediter, många gånger utan säkerhet, växer snabbare och snabbare. Varenda detaljhandelskedja har ju sitt eget kort med tillhörande kredit. Räcker inte det står kreditmarknadsföretagen i kö med sina erbjudanden om snabba krediter till räntor från lågt till mycket högt. Vad få kunder noterar är att många av dessa krediter är upplagda som annuitetslån. Sådana lån skulle vi alla ha tagit för 10-15 år sedan. Då hade den successivt sänkta räntan omvandlats till amortering. I dag kan det inte ses som annat än en potentiell fälla. När (man kanske måste säga om?) räntorna stiger kommer den månadsbetal- 2
ning som man tyckte man hade råd med att förvandlas från amortering till ränta. Låntagaren riskerar att, den dag hen trodde lånet var återbetalat, upptäcka att det fortfarande återstår en skuld att betala. Varningsflagg på den. Bobubbla Har vi en bobubbla? Frågan är berättigad i en tid då bostadskarriär har blivit ett begrepp. Det är klart att det inte är rimligt att begagnade bostäder kostar tre gånger nyproducerade dito. Dessvärre finns inga tecken på att efterfrågan på bostäder i de större städerna avtar, snarare tvärtom. Lågräntemiljön vi lever i gör det samtidigt enkelt att bjuda högre och högre. Ingen verkar tro på ränteuppgång någonsin. Det vi vet är att räntevapnet blir allt skarpare. Om det tidigare krävdes förändringar på procent för att påverka konsumtionen i samhället är det nog fråga om vi inte snart är nere på tiondels procent för en likvärdig effekt. Folks enorma dragningskraft till storstadsregioner ser inte ut att minska. Uppenbarligen lockar pendeltåg, bilköer, otrygga miljöer, galna prisnivåer på boendet och tillgång till ett rikt kulturliv. Ett kulturliv som inte kan vara lätt att nyttja p g a övriga faktorer. Min förhoppning, och kanske även naiva tro, är att sönderstressade storstadsbor ska förstå värdet av att bo på landet. Ett steg i den riktningen kan kanske tas om någon annan än kammarrätten avgör om vi ska införa amorteringskrav eller inte. Tack Jag vill tacka alla er kunder, personal, styrelse, huvudmän m fl som har en relation till banken för ett härligt år tillsammans. Min förhoppning är att vi går en fortsatt ljus framtid till mötes och att vi kan fortsätta träffas under trevliga former och med ett gynnsamt resultat för oss alla. Ålem i mars 2016 Niclas Petersson, VD 3
Förvaltningsberättelse Styrelsen för Ålems Sparbank, org.nr 532800-6282, får härmed avge förvaltningsberättelse för år 2015. Den allmänekonomiska bakgrunden Globala tillväxten tappade fart 2015 Den globala tillväxten försvagades under förra året. Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av året men den starka arbetsmarknaden med en arbetslöshet på 5 procent - ledde till att Federal Reserve valde att höja styrräntan för första gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i tidigare krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer. Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för en inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USA-dollar som pressar högt skuldsatta ekonomier. terfrågan. Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad arbetsmarknad och stigande realinkomster. Samtidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäkerheten kring finanspolitiken och, inte minst, bostadsmarknaden är betydande vilket ger utslag i en stigande sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är också ökande amorteringar genom skärpta amorteringskrav från bankerna. Investeringarna steg på bred front under 2015 med den starkaste tillväxten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid men också reformer för att kunna öka byggkapaciteten. På de nordiska marknaderna var konjunkturbilden splittrad med en stark svensk tillväxt samtidigt som den finska ekonomins kräftgång fortsatte delvis till följd av nedgången i den ryska ekonomin. Det kraftiga oljeprisfallet satte press på den norska ekonomin medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när den globala återhämtningen tog en paus eller i värsta fall som året när den globala finanskrisen gick in i sin tredje fas. Stark svensk tillväxt men med växande obalanser Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts under 2015 via Riksbankens expansiva penningpolitik och den höga flyktinginvandringen. Uppskattningsvis växte ekonomin med närmare 4 procent och drevs av en stark inhemsk ef- Den höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju procent i slutet av året samtidigt som bristen på arbetskraft steg i synnerhet inom bygg- och den offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efterfrågan och förbättrad arbetsmarknad är inflationstrycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på 0,2 procent i december förra året. Trycket på Riksbanken ökade under förra året i kölvattnet av Europeiska Centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik. Riksbankens penningpolitik blev därför än mer expansiv under förra året och reporäntan sänktes till -0,35 procent tillsammans med omfattande obligationsköp för att få upp inflationen och undvika en alltför snabb kronförstärkning. 4
Ålems Sparbank Verksamhetens art och inriktning Vision Ålems Sparbanks vision är att fungera som en viktig drivkraft för utvecklingen inom verksamhetsområdet genom att vara det naturliga och självklara bankalternativet för alla kundgrupper under hela deras livscykel. Affärsidé Ålems Sparbanks affärsidé är att vara en lokal och självständig bank som har kännedom om och närhet till privatkunder och till det lokala näringslivet. Sparbanken ska erbjuda kvalificerade finansiella tjänster som anpassas efter kundens behov. Stor vikt ska läggas vid korta beslutsvägar, kundrelationer och personlig service. Verksamheten ska präglas av långsiktighet och generera en uthållig lönsamhet som möjliggör fortsatt utveckling av såväl sparbanken som den lokala marknaden. Sparbankens struktur Verksamheten bedrivs via två kontor i Mönsterås kommun, Ålem och Blomstermåla, där kontoret i Ålem utgör huvudkontor. Året som gått Förhoppningsvis var 2015 sista hållplatsen på vägen mot bättre tider. Decenniets fem första år har för bankens räkning handlat mycket om en resa mot allt lägre och lägre räntor, höjda kapitalkrav, problemkrediter och utökade regelverk. Perioden har varit krävande, framför allt då banken inte gått i takt med marknaden i övrigt. Problemkrediterna har kommit i en period då andra aktörer har avverkat sina, vilket för bankens del har inneburit att åtgärder krävts för att möta de högre kapitalkrav som lagstiftaren kunnat införa då branschen som helhet kunnat svälja dessa. För sparbankens del innebar det att banken 2013 fick avyttra delar av sitt aktieinnehav i Swedbank för att stärka kapitalbasen. Nya arbetssätt och nya rutiner har implementerats i takt med att regelverken införts. Under hösten som gått har det blivit tydligt att dessa börjar få fäste och att den framtida banken börjar ta form. Det är samtidigt glädjande att se det betyg banken erhöll från sina kunder i samband med Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga mätning av kundnöjdhet. 2015 var andra gången banken medverkade och på nytt fick banken landets högsta betyg på privatsidan. Företagssidan kunde inkassera bankmarknadens näst högsta betyg. I en tid då sparbanken - p g a nya regelverk - säkerligen upplevs som stelare och mer lik de s k storbankerna, känns det bra att kunna nå så goda nivåer som banken trots allt gjorde. Personal Banken har under de senaste åren fyllt på med personal beroende på de krav som regelverk och myndighetsrapportering ställer. Många banker i den här storleken har outsourcat hela eller delar av kontrollverksamheten, men sparbankens linje har varit att försöka behålla dessa tjänster inom väggarna. Det finns ett värde i att ha dessa funktioner nära verksamheten. På sikt kan dock konkurrensen göra det nödvändigt att lösa dessa tjänster genom samarbete. Den personalstyrka banken har bedöms vara väl avpassad för den verksamhet som f n bedrivs. Det bör finnas potential att kunna klara en tillväxt under de kommande åren med i stort sett befintlig styrka. Digitaliseringen av många tjänster förskjuter sakta men säkert verksamheten mot rådgivande funktioner. Ett beslut som kan få större inverkan på personalstyrkans storlek och dess utseende är de planer på ett s k provisionsförbud som f n drivs från myndighetshåll. Ålems Sparbank har historiskt haft mindre fondvolymer där banken erhåller provision, vilket kan lindra effekterna. Ett provisionsförbud kommer kräva att banken på något annat sätt genererar intäkter i samma omfattning. En prissättning på de råd som lämnas kan bli aktuell, vilket samtidigt tydliggör kraven på rådgivarna och dess kunskapsnivå. Affärsvolym Affärsvolymen är ett mått som beskriver bankens totala verksamhet och utgör summan av in- och utlåning i egen portfölj samt förmedlade volymer av i huvudsak fondprodukter och krediter. Förmedlingen erbjuder kunden ett varierat tjänsteutbud och bidrar till bankens resultat i form av provisioner. Årets tillväxt i sparbankens sammanlagda affärsvolym uppgick till 239 mkr eller 3,8 % och landade därmed på 6 612 mkr. Av nedanstående tabell framgår de olika ingående delarna i den sammanräknade affärsvolymen. Den genomsnittliga affärsvolymökningen för samtliga sparbanker uppgick till 12 %. 5
Affärsvolym, Mkr 2015 2014 2013 2012 Förmedlade krediter till Swedbank Finans (avbetalnings- och leasingkontrakt) uppgick till 68 mkr (63 mkr). Inlåning Inlåning 1 922 1 796 1652 1 517 Swedbank Robur Fonder 478 466 405 340 Swedbank Försäkring 157 150 125 102 Värdepappers-depåer 189 168 153 112 SPAX 8 9 7 8 Total inlåning 2 754 2 589 2 342 2 079 Utlåning Utlåning 1 794 1 578 1 466 1 383 Ej utnyttjad kredit 121 117 120 132 Swedbank Hypotek 1 859 2 005 2 121 2 162 Garantier 12 16 12 11 Swedbank Finans 68 63 65 67 Kortkrediter 5 5 5 5 Total utlåning 3 859 3 784 3 789 3 760 Total affärsvolym 6 612 6 373 6 131 5 839 Affärsvolymens delar 2012-2015 Affärsvolymen per anställd uppgår till 267 524 tkr (253 900 tkr) att jämföra med 279 940 tkr (259 379 tkr) för sparbankerna i genomsnitt. Utlåning Bankens strategi för utlåningsverksamheten är att försöka balansera utlåningen i den egna portföljen med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek. Utlåningen bör också hålla sig inom 90 % av inlåningen med syftet att begränsa bankens exponering mot risker vad gäller finansieringen av utlåningsverksamheten. Tillväxten i utlåningsportföljen har ökat och en omfördelning har skett mellan hypotek och egen portfölj. Den samlade utlåningen ökade med 75 mkr (-5 mkr). I den samlade utlåningen ingår förmedlade krediter till Swedbank Hypotek. Hypoteksportföljen är den största posten i affärsvolymssammanställningen ovan. Tillgången till förmedling av boendekrediter till Swedbank Hypotek är viktig för bankens möjligheter att tillgodose bankens kunder vad gäller boendefinansiering. Banken har under året haft en överlikviditet och därmed ett lägre behov av att förmedla krediter. Den sammanlagda hypoteksportföljen minskade med 146 mkr (7,3 %) till totalt 1 859 mkr (2 005 mkr). Samtidigt ökade kredittillväxten i egen portfölj med hela 216 mkr (13,7 %) till totalt 1 794 mkr (1 578 mkr). Tack vare en god likviditet kunde banken placera en större del bolån i egen portfölj. Bolånen har generellt lägre riskvikter i bankens kapitaltäckning. 6 Antalet användare av sparbankens kreditkort uppgår till totalt 549 st användare och den totala kortlimiten uppgår till 14 mkr (15 mkr). Inlåning Inlåningsutvecklingen var fortsatt god under 2015. Sparbanken hade målet att öka inlåningen med 6 % men ökade med 7 % till 1 922 mkr (1 796 mkr). För sparbankskollektivet uppgick inlåningstillväxten till 9,6 %. Volymtillväxten såväl som den procentuella tillväxten för inlåningen har för första gången på sex år varit lägre än tillväxten i utlåningen. Till följd av detta har kassaflödet påverkats i negativ riktning. 250 200 150 100 50 0 Inlåning Utlåning Förändring i in- och utlåning i egen portfölj per år under 2006-2015, mkr Bankens portfölj av fondprodukter har ökat med 12 mkr, eller 2,6 %, till ett sammanlagt värde av 478 mkr (466 mkr). Sparbankens likviditet Sparbanken visade vid årets utgång ett underskott i kassaflödet vilket var första gången på sju år. Tillväxten i den egna utlåningsportföljen är en bidragande faktor och nettokassaflödet från in- och utlåningsverksamheten uppgick till -87 mkr. Jämfört med föregående år har en större del av inlåningstillväxten tagits i anspråk för utlåning i egen portfölj. Kassaflödet från investeringsverksamheten visade på ett underskott om -750 tkr (-22 tkr). Skillnaden mellan åren kan förklaras med investeringar i inventarier om 734 tkr under 2015. Sammantaget minskade likviditeten med -87 mkr. Den likvida ställningen uppgår per balansdagen till 240 mkr (328 mkr). De likvida medlen finns placerade och fördelade på inlåningskonton i Swedbank samt i ett annat svenskt finansinstitut. Utöver de likvida medlen innehar sparbanken även en likviditetsreserv i form av placeringar i obligationer och statspapper.
Likviditetsreserven kan avyttras med kort varsel om kortsiktig likviditet skulle behövas. Enligt sparbankens finanspolicy ska en särskild likviditetsreserv hållas på minst 100 mkr. I dagsläget består den av säkerställda obligationer samt belåningsbara statsskuldförbindelser om 141 mkr. Hela obligationsportföljen uppgår till 167 mkr. 150000 100000 50000 0-50000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-100000 Sparbankens kassaflöde under 2006-2015, tkr Sparbankens resultat Räntenettot minskade med 1 mkr eller 2,3 % till 41 mkr (42 mkr). Nedgången kan förklaras med ett tapp på ränteintäkter från bankens värdepapper om ca 1 mkr. Den högre utlåningsvolymen, till följd av att fler bostadslån placerades i egen portfölj, bidrog till att ränteintäkterna inte föll i samma takt som kostnaden för inlåningen i samband med räntesänkningarna under året. Samtidigt tappade banken ränteintäkter på utlåningen till kreditinstitut. Bland sparbankerna har räntenettot i genomsnitt minskat med 6,4 %. Utdelningen från aktieinnehavet i Swedbank AB uppgick till 6,2 mkr (5,5 mkr). Från Sparbankernas Försäkrings AB erhölls en utdelning om 30 tkr (26 tkr). Årets provisionsintäkter förbättrades med en ökning på 1,4 mkr eller 6,7 %. Det är framförallt utlåningsprovisioner som bidragit till ökningen. Provisionskostnaderna minskade med 22 tkr eller 0,6 %. Kostnader för betalningsförmedlingsprovisioner minskade med 233 tkr samtidigt som kostnaden för värdepappersprovisioner ökade med 177 tkr och kostnaden för övriga provisioner ökade med 34 tkr. De allmänna administrationskostnaderna består till största delen av personalkostnader. För 2015 uppgår dessa till 20 164 tkr (18 821 tkr) vilket innebär en ökning med 1 343 tkr (7,1 %). Antalet arbetstimmar i banktjänst har minskat med 723 timmar till totalt 42 758 timmar och motsvarar ca 0,4 heltidstjänster. Övriga allmänna administrationskostnader har totalt sett minskat med 206 tkr. IT-kostnaderna ökade med 361 tkr, porto- och telefonkostnader med 16 tkr och övriga kostnader med 102 tkr. Fastighets- och lokalkostader minskade med 394 tkr medan konsult- och revisionstjänster minskade med 291 tkr. De sammanlagda allmänna administrationskostnaderna ökade med 1 137 tkr (3,97 %) till totalt 29 807 tkr (28 670 tkr). För sparbankerna gemensamt ökade administrationskostnaderna med 5,9 %. Övriga rörelsekostnader minskade med 395 tkr till totalt 3 540 tkr (3 935 tkr). Årets resultat har påverkats negativt av fortsatt höga kreditförluster även om 2015 uppvisar en klar förbättring från föregående år. Sammantaget uppgår dessa till 7 506 tkr (17 580 tkr). Det är både företagskunder och privatkunder som hamnat i problem p g a för svag ekonomisk ställning i samband med finansiella påfrestningar. Nedskrivning för befarade kreditförluster uppgick till 6 254 tkr och konstaterade förluster uppgick till 16 736 tkr. Reserveringar har återvunnits till ett belopp om 2 415 tkr, att jämföra med 5 327 tkr året innan. Rörelseresultatet för året uppgår till 23 411 tkr vilket är en förbättring jämfört med 2014 (14 631 tkr). Den största orsaken till förbättringen är de betydligt lägre kreditförlusterna som minskade med 10 mkr jämfört med föregående år. Inom ramen för bokslutsdispositioner har en upplösning av periodiseringsfond med taxeringsår 2010 gjorts om 1 474 tkr. En avsättning för innevarande år har gjorts om 5 200 tkr vilket medför ett netto om 3 726 tkr som ökat på periodiseringsfonden. I Övrigt totalresultat ingår en förändring av marknadsvärdet på bankens innehav av aktier i Swedbank AB med 4 612 tkr. Aktiekursen minskade under året och uppgick per 2015-12-31 till 187,10 kr per aktie (195,5 kr 2014-12-31). Det samlade börsvärdet för innehavet uppgår per balansdagen till 102 738 tkr (107 350 tkr). Kapitalbas och kapitaltäckning Sparbankens sammanlagda kapital bestående av primärkapital uppgår till 308 040 tkr (284 286 tkr) och har ökat med 23 754 tkr jämfört med föregående år. Under 2015 ökade kapitalkravet för kreditrisker och operativa risker. Minimikravet på 8 % och kapitalkonserveringsbufferten på 2,5 % kvarstår, men utöver det ska banken även hålla en kontracyklisk buffert som för närvarande ligger på 1 %. Denna buffert kan dock variera över tiden med 0 2,5 %. Kapitalkravet för riskviktade exponeringar, inklusive operativa risker, uppgår till 109 549 tkr. Operativa risker ingår med 7
9 833 tkr. Kapitalkonserveringsbufferten uppgår till 34 234 tkr och den kontracykliska bufferten uppgår till 13 693 tkr. Kärnprimärkapitalrelationen uppgår till 22,50 % (20,80 %). Förväntad framtida utveckling Det låga ränteläget ser ut att fortsätta under hela 2016. Sparbanken tillämpar en ur kundperspektiv förhållandevis bra prissättning på sin inlåning jämfört med banksektorn i övrigt. Förhoppningen är att kunna fortsätta på den vägen, men den utdragna lågränteperioden försvårar en sådan prioritering. De senaste åren har sparbanken haft en mycket god likvid ställning, delvis beroende på prioriteringen ovan. Kreditförlusternas utveckling har dock hämmat möjligheterna att omsätta denna likviditet till affärer, något som började förändras under hösten 2015. Bedömningen är att den utvecklingen kan fortsätta under 2016, vilket kommer stärka intjäningen. Provisionsnettot ser ut att fortsätta att utvecklas väl, även om det påverkas av börsutvecklingen. Det är även troligt att förvaltningsavgifterna pressas i den lågräntemiljö vi befinner oss i. Kostnadssidan bedöms utvecklas i linje med 2015, även om det på enskilda kostnadskonton kan vara större förändringar. Förhoppningen är kreditförlusterna fr o m 2016 kommer gå in i en mer normal fas. Sammantaget tros rörelseresultatet bli något högre och landa strax över 26 mkr. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen uppgår till 16 654 tkr för 2015. Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i års-redovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande bokslutskommentarer. I förvaltningsberättelsen ingår även jämförelsen över fem år som framgår på nästföljande sidor. Anders André Funktion i banken: Kreditchef Favoritresmål: En dagsvandring i trakten av Narvik med hisnande utsikt och Lofoten som bakgrund. Restips: Se till att ha en kompetent och pålitlig guide. 8
Fem år i sammandrag - Nyckeltal Volym 2015 2014 2013 2012 2011 Affärsvolym ultimo, mkr 6 612 6 373 6 131 5 839 5 544 Förändring under året, % 3,8 3,9 5,0 5,3 8,0 Genomsnittlig affärsvolym, mkr 6 531 6 255 5 993 5 680 5 347 Förändring under året, % 4,4 4,4 5,5 6,2 10,4 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 16,8 17,2 16,6 15,5 16,6 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar (Ej år 2-5) 22,5 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,8 2,0 2,0 2,4 2,7 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,00 1,06 1,89 1,10 1,13 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,36 0,23 0,84 0,20 0,39 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital_ 4,7 11,8 3,0 6,0 6,0 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,51 0,27 0,47 0,54 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,64 0,78 0,55 0,82 0,66 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 63 63 71 54 67 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,92 1,43 1,05 1,03 0,23 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier 0,45 1,14 2,21 1,48 0,50 Övriga uppgifter Medelantal anställda 25 25 23 22 21 Antal kontor 2 2 2 2 2 9
Fem år Resultat- och Balansräkning, tkr Resultaträkningar 2015 2014 2013 2012 2011 Räntenetto 41 311 42 267 38 893 41 857 43 780 Provisioner, netto 19 366 17 905 16 412 15 587 13 625 Nettoresultat av finansiella transaktioner -1 551 72 48 224 130 196 Övriga intäkter 6 394 5 799 9 491 5 107 2 999 Summa intäkter 65 520 66 043 113 020 62 681 60 600 Allmänna administrationskostnader -29 807-28 670-25 791-25 118-28 126 Övriga kostnader -4 796-5 162-4 320-4 516-4 666 Kreditförluster -7 506-17 580-32 439-21 473-7 011 Summa kostnader -42 109-51 412-62 550-51 107-39 803 Rörelseresultat 23 411 14 631 50 470 11 574 20 797 Bokslutsdispositioner -3 726-2 528 6 270-1 813-4 583 Skatter -3 031-1 404 0-1 451-3 569 Årets resultat 16 654 10 699 56 740 8 310 12 645 Balansräkningar Kassa 3 675 4 638 3 782 5 244 5 809 Utlåning till kreditinstitut 236 778 323 213 311 316 310 022 191 427 Utlåning till allmänheten 1 794 213 1 578 187 1 465 822 1 382 653 1 375 964 Räntebärande värdepapper 167 446 146 030 116 154 0 0 Aktier och andelar 103 296 107 892 99 971 121 078 85 282 Materiella tillgångar 20 046 20 568 21 727 18 774 18 383 Övriga tillgångar 10 213 12 182 13 984 11 146 8 328 Summa tillgångar 2 335 667 2 192 710 2 032 756 1 848 917 1 685 193 Skulder till kreditinstitut 6 579 1 286 1 251 1 299 1 344 Inlåning från allmänheten 1 922 040 1 796 544 1 652 051 1 516 743 1 399 354 Övriga skulder 8 795 10 523 16 432 17 535 17 088 Avsättningar för pensioner m m 1 132 3 004 2 858 1 688 1 739 Summa skulder och avsättningar 1 938 546 1 811 357 1 672 592 1 537 265 1 419 525 Obeskattade reserver 18 758 15 032 12 504 18 774 16 961 Eget kapital 378 363 366 321 347 660 292 878 248 707 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 335 667 2 192 710 2 032 756 1 848 917 1 685 193 10
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2015 2014 Ränteintäkter 53 481 63 757 Räntekostnader -12 170-21 490 Räntenetto 4 41 311 42 267 Erhållna utdelningar 5 6 262 5 572 Provisionsintäkter 6 22 929 21 490 Provisionskostnader 7-3 563-3 585 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8-1 551 72 Övriga rörelseintäkter 9 132 227 Summa rörelseintäkter 65 520 66 043 Allmänna administrationskostnader 10-29 807-28 670 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-1 256-1 227 Övriga rörelsekostnader 11-3 540-3 935 Summa kostnader före kreditförluster -34 603-33 832 Resultat före kreditförluster 30 917 32 211 Kreditförluster, netto 12-7 506-17 580 Rörelseresultat 23 411 14 631 Bokslutsdispositioner 13-3 726-2 528 Skatt på årets resultat 14-3 031-1 404 Årets resultat 16 654 10 699 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2015 2014 Årets resultat 16 654 10 699 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas (se förvaltningsberättelse) -4 612 7 962 Årets övrigt totalresultat -4 612 7 962 Årets totalresultat 12 042 18 661 11
Balansräkning, tkr Per den 31 december Tillgångar Not 2015 2014 Kassa 3 675 4 638 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 15 79 969 64 925 Utlåning till kreditinstitut 16 236 778 323 213 Utlåning till allmänheten 17 1 794 213 1 578 187 Räntebärande värdepapper 18 87 477 81 105 Aktier och andelar 19 103 296 107 892 Materiella anläggningstillgångar 20 20 046 20 568 Övriga tillgångar 21 2 808 4 176 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 7 405 8 006 Summa tillgångar 2 335 667 2 192 710 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 23 6 579 1 286 Inlåning från allmänheten 24 1 922 040 1 796 544 Övriga skulder 25 6 922 8 340 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 1 873 2 183 Avsättningar för pensioner 602 933 Övriga avsättningar 27 530 2 071 Summa skulder och avsättningar 1 938 546 1 811 357 Obeskattade reserver 28 18 758 15 032 Eget kapital 29 378 363 366 321 Reservfond 285 232 274 533 Fond för verkligt värde 76 477 81 089 Årets resultat 16 654 10 699 Summa eget kapital 378 363 366 321 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 335 667 2 192 710 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Garantier 30 84 400 83 889 Åtaganden Övriga åtaganden 31 121 114 117 246 12
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr 2014 Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget värde kapital Ingående eget kapital 2014-01-01 217 793 73 127 56 740 347 660 Årets resultat 0 0 10 699 10 699 Årets övrigt totalresultat 0 7 962 0 7 962 Årets totalresultat 7 962 10 699 18 661 Vinstdisposition 56 740 0-56 740 0 Utgående eget kapital 2014-12-31 274 533 81 089 10 699 366 321 2015 Ingående eget kapital 2015-01-01 274 533 81 089 10 699 366 321 Årets resultat 0 0 16 654 16 654 Årets övrigt totalresultat 0-4 612 0-4 612 Årets totalresultat -4 612 16 654 12 042 Vinstdisposition 10 699 0-10 699 0 Utgående eget kapital 2015-12-31 285 232 76 477 16 654 378 363 Mariette Wöllecke Funktion i banken: Privatrådgivare Favoritresmål: Malta. Hit åker man enkelt och billigt, bara för en weekend om så önskas och får både shopping, sol och härliga bad. Restips: Åk på en heldagsutflykt till Blå Lagunen (Blue Lagoon). 13
Kassaflödesanalys, tkr Indirekt metod 1 januari - 31 december Den löpande verksamheten Not 2015 2014 Rörelseresultat 23 411 14 631 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Realisationsresultat 0-5 Avskrivningar 1 256 1 227 Kreditförluster 8 227 18 719 Skatt på årets resultat -3 031-1 404 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 29 863 33 168 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten -224 252-131 084 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -21 416-29 876 Ökning av inlåning från allmänheten 125 496 144 493 Minskning av skulder till kreditinstitut 5 293 35 Förändring av övriga tillgångar * 1 968 1 802 Förändring av övriga skulder * -3 600-5 763 Kassaflöde från den löpande verksamheten 34-86 648 12 775 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar 0 46 Investering i finansiella tillgångar -16 0 Förvärv av materiella tillgångar -734-68 Kassaflöde från investeringsverksamheten -750-22 Årets kassaflöde -87 398 12 753 Likvida medel vid årets början 327 851 315 098 Likvida medel vid årets slut 34 240 453 327 851 14
Noter 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Ålems Sparbank som är en sparbank med säte i Ålem, Mönsterås kommun, Kalmar län. Adressen till huvudkontoret är Ålems Sparbank, Box 15, 384 02 Ålem. Org. Nr: 532800-6282 2. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tilllämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21/3/2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 28/4 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Fredrik Johansson Funktion i banken: Företagsrådgivare Favoritresmål: Le deux Alpes i de franska alperna är ett utmärkt resmål för alla som gillar offpiståkning. Restips: Glöm inte solglasögon, ett bra underställ och en ryggsäck att ha med i backen. 15
Kaisa Kajava Funktion i banken: Kravadministration Favoritresmål: Taj Mahal i Indien, världens vackraste byggnad. Restips: Ha alltid med dig Resorb och tänk på att dricka det i förebyggande syfte. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. 16
Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningspriciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Premie för insättningsgarantin och avgift till stabilitetsfonden Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. 17
Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkning - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Agnetha Petersson Funktion i banken: Kreditadministration Favoritresmål: Ett smultronställe i Florida som heter St Pete Beach. Restips: Glöm inte en bok och en fikakorg. För du vill inte lämna stranden utan bara njuta av havet, delfinerna och solen. 18
Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier samt räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörskulder och inlåning. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband medatt lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 19
Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Här ingår innehavet av aktier i Swedbank AB. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringar i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument ingår transaktionskostnader i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde i Fond för verkligt värde till dess instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori sparbankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 3 finansiella tillgångar och skulder. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer sparbanken till del angående följande förlusthändelser; a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp c) Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion e) Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en Finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. 20
Joakim Sampson Funktion i banken: Företagsrådgivare Favoritresmål: Emirates Stadium, Arsenals hemmaarena i norra London. Restips: Här KAN det spelas fin fotboll Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en Finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en Finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivning på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av Investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. 21