Landstinget Dalarna Sid 1 (9) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN Information från Akademiska laboratoriet Sid 2 Provskickning utomläns under kommande storhelger Sid 2 AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Temadag alkoholmarkörer Sid 3-5 Angående hållbarhet för B-EVF och B-MCV Sid 5 Rör tillhörande en beställning måste följas åt Sid 6 Preanalytiska avvikelser Påminnelse Sid 6 Analysfrekvens kem.lab Falun under kommande storhelger Sid 6 Ny utrustning för blodgasanalys ger nya möjligheter Sid 7 Nytt referensintervall för S-Prolaktin från 2009-12-09 Sid 8 Ändrat provtagningsrör för P/S-Calcium fritt och P/S-Bikarbonat Sid 8 fp-laktat ändras till P-Laktat från 2009-12-16 Sid 8 AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Mycoplasma Pneumoniae Sid 9 AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Blodgruppsserologiska analyser i Avesta och Ludvika Sid 9 Barnpåsar tas bort ut lager på blodcentralen i Falun Sid 9
Landstinget Dalarna Sid 2 (9) AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN Information från Akademiska laboratoriet Meddelandeblad från Akademiska laboratoriets olika avdelningar finns nu i LmD:s länkbibliotek på Vårdverktyg under rubriken Labnyheter - Nyhetsblad. Länkadress: http://wfalbibsr004.ltdalarna.se/w2/wvv.exe?gk=g8k299&stat=1&det=0 Vera Thorén Bengtsson Informatör för Lab.medicin Provskickning utomläns under kommande storhelger. Vi vill påminna om att vid storhelger där vardagar ligger inklämda så fungerar inte transport av prover till laboratorier utanför Dalarna som vid vanliga helger. Laboratorierna kan även ha begränsade öppettider under storhelger. Prover riskerar att bli för gamla eller förstöras om de inte kommer fram till mottagaren nästa dag och blir omhändertagna. Om prover måste skickas under storhelgerna så kontakta det lokala labbet för att kolla vilka dagar prover kan skickas. Vera Thorén Bengtsson Informatör för Lab.medicin
Landstinget Dalarna Sid 3 (9) AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Temadag Alkoholmarkörer Den 4:e november bjöd Karolinska Universitetslaboratoriet in till temadag om alkoholmarkörer. Det kommer allt fler markörer som indikerar alkoholintag. Bland dessa talas det nu mycket om en svensk upptäckt, PEth, vars användning ökar betydligt. Ämnen som belystes under dagen var också alkoholens negativa effekter, både på ekonomin och hälsan. Det finns inget ont som inte har något gott med sig, man har nämligen också visat att alkohol höjer HDL. Här följer en sammanfattande rapport från temadagen, skriven av Lars Breimer, överläkare, klin kem lab, Universitetssjukhuset Örebro. Anna Ivarsson Underläkare Rapport från Karolinska Institutets lab tema dag 2009-11-04 ALKOHOLMARKÖRER För fjärde året arrangerades i år Karolinska Universitetslaboratoriets temadag. Enligt donationsbrevet från stiftelsen Clinical Chemistry Lookout skall symposierna utgå från en nordisk forskares eller forskargrupps verksamhet inom laboratoriemedicin ges en vetenskaplig profil fokusera på samverkan mellan biokemiska och kliniska frågeställningar dokumenteras och om möjligt publiceras i en vetenskaplig tidskrift förläggas till Stockholm som ett separat arrangemang I år var temat Alkoholmarkörer och bifogade rapport har välvilligt tillställts oss av Överläkare Lars Breimer i Örebro: Professor Tomas Cronholm föreläste om alkoholens metabolism och allmänna metaboliska effekter av alkohol. I levern oxideras etanol till acetaldehyd och sedan acetat vilken ingår i musklernas energiomsättning. Det finns också en icke oxidativ metabolism, som leder till etylglykuronid, etylsulfat och fosfatidyletanol. Etanol kan också bilda fettsyreestrar av varierande längd. Dessa fyra metaboliter elimineras långsamt och kan identifieras långt efter alkoholintaget. I energibalansen ger 1 mol etanol 13 mol ATP vilket motsvarar c:a 7 kcal/g alkohol. Resorption sker i ventrikeln men huvudsakligen i duodenum och vi förbränner c:a 7 g/h. En inaktiverande mutation av aldehyddehydrogenas (vanlig bland ostasiater) orsakar en antabusliknande effekt bl a illamående. Cirrhos, anses orsakas av bakteriehöljen som läcker igenom tarmväggen pga alkohol snarare än alkoholen själv medan fettlever är en effekt av rubbad metabolism. Alkohol anses ligga bakom omkring 20 % av akut sjukdom och 40 % av psykiatrisk sjukdom. Sex tusen dör årligen av alkoholrelaterade incidenter och alkohol uppskattas kosta samhället mer än 100 miljarder kronor per år medan intäkter (försäljning och skatter) kanske uppgår till 20 miljarder, men dessa siffror är omstridda. Professor Wayne Jones (Rättskemiska avdelningen, Linköping) gick igenom alkoholbestämning, och beskrev olika system (blod, serum intraocularvätska) som utnyttjas vid rättsmedicinsk obduktion. Det viktigt att minnas att plasma består till 92% av vatten medan blod endast 80 %, vilket måste korrigeras för då juridiskt är det koncentrationen etanol i helblod som gäller., därför dras 6 % av från det uppmätta värdet. Alla mätmetoder inom
Landstinget Dalarna Sid 4 (9) rättsmedicin måste kunna utföras med bättre precision och riktighet än rutinmarkörer, p g a de rättsmedicinska implikationerna. Som referens metod används head-space HPLC. Interlaborativ variationskoefficient har uppmätts till omkring 6 % med GC-FID. Docent Birgitta Swolin (Sahlgrenska Universitetsjukhuset) presenterade alkohols hematologiska effekter. Alkohol påverkar alla cell-linjerna i det hämatologiska systemet. Om en patient hade ett förhöjt MCV utan enkel förklaring måste anamnesen penetreras för alkohol. År 1980 var referensområdet i Finland för MCV 76-96 fl men 2002 hade det höjts till 82-98 fl; en sannolik förklaring kan vara att finsk statistik visar att alkoholintaget ökat 20 %, från 6,3 L/(pers och år) till 7,6 L/(pers och år). I primärvård är alkohol är den vanligaste (36 %) orsaken till förhöjt MCV; hos inneliggande patienter kemoterapi (37 %) följt av alkohol (26 %). Anemi bland alkoholister är vanligen macrocytär även vid järnbrist. Neutropeni, Trombocytopeni och effekter på megakaryocyter och monocyter har relaterats till alkoholintag men också nedsatt osteoblast aktivitet vilket kanske delvis förklarar osteoporos hos alkoholister. Docent Paolo Parini diskuterade alkohols inverkan på lipidmetabolismen. Den största effekten var förhöjning av HDL koncentrationen. HDL koncentrationen är korrelerad till alkoholintaget men vid måttligt intag avviker vid större intag. Alkohol nämndes som en vanlig orsak till ökning av triglyceridkoncentrationen. Moderat intag av alkohol minskar risken för gallstenar och stimulerar ABCA1 receptor transport av kolesterol. Docent Jan-Olof Jeppsson (MAS) beskrev hur upptäckten av CDT (carbohydrate-deficient transferrin) som markör för alkoholexposition skett och hur den kopplats till alkoholintag Professor Anders Helander gick igenom analytiska aspekter på mätning av CDT koncentration. CDT förekommer i flera former men endast disialo- och asialo-formerna är relaterade till alkoholintag. HPLC är den föreslagna referensmetoden. Det finns ingen referensstandard ännu. Det finns en immunoassay metod för att bestämma CDT. CDT som markör är mycket specifik (få orsaker till ett falskt positivt resultat) men sensitiviteten ligger omkring 75 %. Detta anses bero på att halveringstiden är drygt 10 dagar och det krävs att man dricker 4-5 dagar per vecka för att ett CDT prov blir positivt dvs en CDT-stegring förutsätter en hög och relativt långvarig exposition för alkohol, Överläkare Bo Bjerre (Transportstyrelsen, Borlänge) beskrev CDT som markör i samband med körkortsärenden. Erfarenheten är att man inte kan basera utlåtanden på en enda markör. En stor fördel är att CDT, MCV och GT, ALAT, ASAT ärr oberoende och därför förstärker diagnostiska beslut. CDT är förhöjt efter mer 420 g alkohol per vecka. Detta kan jämföras med att 168 och 108 g per vecka ansågs vara varningsgränser för män resp kvinnor is Sverige. CDT används i körkortsärenden (det krävs minst 4 negativa prover inom en 6 månadersperiod för att återfå körkortet). Icke alkoholister är redlöst berusade redan vid koncentrationer omkring 20 mmol/l (1 promille) medan alkoholister kan anse sig nyktra vid mycket höga koncentrationer >40 mmol/l. Professor Ingemar Björkhem (Karolinska Universitetslabortoriet) presenterade etylestrar av fettsyror som markörer för alkoholexposition, Fettsyra etylestrar (FAEE) bildas framförallt från 18:0 och 18:1 fettsyror i den icke oxidativa metabolismen av eetanol både i cytosol och mitochondrier.. De kan detekteras fram till ca 12 tim efter alkohol är borta ur blodet. På
Landstinget Dalarna Sid 5 (9) fastande mage uppnås högre alkohol- och lägre FAEE-nivåer i blod än vid föda. FAEE i hårstrå är 100 % specifikt och 90 % sensitivt, och kan påvisas i hår från nyfödda efter alkoholism under graviditeten. Docent Olof Beck (Karolinska Universitetslabortoriet) diskuterade etylglukuronid, etylsulfonat och 5HTOL (5-hdroxytryptophol) som markörer för alkoholexposition. EtG kan mätas efter upp till 60 timmar efter det alkohol försvunnit ur kroppen men är mycket känsligt för låg exposition, handtvätt och sköljning av munnen med alkohol nämndes som felkällor. EtS är både stabilt och robust och måste bedömas samtidigt med EtG. EtG i urin bör relateras till kreatinin; åtminstone måste U-Kreatinin mätas. 5HTOL kan ses 10-15 tim efter alkoholintag. Ett gränsvärde på 0,5 mg/l EtG-U rekommenderades men EtG är främst en kvalitativ markör. Docent Anders Isaksson (Universtietsjukhuset i Lund) Fosfatidyletanol (PEth) bildas från etanol och betraktas som en onormal fosfolipid där cholinresten bytts mot en etanolrest. Den består av en blandning av många molekylspecies med olika längd på lipiderna. Halveringstiden är ca 4 dagar. Mätmetod baseras på HPLC med en ljusspridningsdetektor. I Malmö utförs i år mer analyser för PEth än CDT. EDTA-blod är att föredra. Inga falska positiva resultat är kända; känsligheten är bättre än för CDT. PEth kan detekteras fram till 2-4 veckor sedan personen slutat dricka, men det krävs dock att personen dricker regelbundet var dag under en 2-veckors period för att den skall uppträda. En alkohol konsumtion av omkring 50 g/d ger en PEth koncentration av omkring 2 µmol/l Approximativa mängder alkohol: (Densitet 0.79 kg/l) 50 cl starköl (5,2 %) = 33 g; 1 gl vin (15 cl 12 %) = 23 g; 1 flaska vin (750 ml) = 114 g; 750 ml vodka (42 %) = 400 g. Lars Breimer/Anders Kallner 2009-11-18 Angående hållbarheten för B-EVF och B-MCV Förvara prov för B-EVF och B-MCV i kylskåp tills transporten kan ske. När man tar prov för blodstatus och även önskar parametrarna B-EVF och B-MCV skall provet förvaras i kylskåp om det inte når ett laboratorium inom 8 timmar. Om man istället har proven i kylskåp håller de i ca 24 timmar, precis som övriga blodstatusparametrar. Det som händer i ett provrör för blodstatus när det blir gammalt är framför allt att erytrocyterna blir större och det påverkar analyserna MedelCellVolym och ErytrocytVolymFraktion (tidigare hematokrit). Mattias Aldrimer
Landstinget Dalarna Sid 6 (9) Rör tillhörande en beställning måste följas åt En beställning från journalsystem (eller pappersremiss) till klinisk kemi kan innehålla flera provrör, de har då samma LID-nummer. Alla rör med samma LID-nummer ska lämnas till ett och samma lab vid ett och samma tillfälle. Eftersom alla kem.lab i länet jobbar i samma lab.datasystem, så kvitteras rören och beställningen registreras där rören lämnas in, även om analyserna utförs vid olika sjukhus. Om provrör med samma LID-nummer skickas till olika kem.lab eller lämnas till ett kem.lab vid olika tillfällen, så måste ny beställning genereras på nytt LID-nummer för det/de rör som anländer sist. Det ger sämre patientsäkerhet och fördröjer provsvaren. Åsa Haglund Avd.chef Klinisk kemi Mora Preanalytiska avvikelser Påminnelse Vi vill påminna om att vi inte ringer och meddelar vid feltagna prover eller andra preanalytiska avvikelser inom klinisk kemi. I stället skickas direkt ett meddelande till patientjournalen vilket talar om att provet måste tas om och orsaken till detta. Rutinen gäller vid alla kem.lab i Dalarna. Åsa Haglund Avd.chef Klinisk kemi Mora Analysfrekvens kem.lab Falun under kommande storhelger. Följande specialanalyser kommer att utföras mer sällan under helgerna vecka 52 och 53, 2009 och vecka 1, 2010: Fertilitetsprover Antiepileptika PTH Komplementproteiner (C3, C3d och C4) Allergi Cortisol CDT MMA 1-2 g/v 1-2 g/v 1 g/3 v Från och med vecka 2 gäller ordinarie analysrutiner. Mattias Aldrimer Anna Bleckur Avd.chef klinisk kemi Falun
Landstinget Dalarna Sid 7 (9) Ny utrustning för Blodgasanalys ger nya möjligheter och vissa förändringar Methemoglobin - Ny akutanalys i Falun I samband med byte av blodgasinstrument på kem lab, Falun som skedde 091202 har vi möjlighet att analysera methemoglobin (MetHb). MetHb är den oxiderade formen av hemoglobin där Fe3+ ersätter Fe2+ i hemgruppen. MetHb har ingen syrgasbärande kapacitet. Indikation för MetHb bestämning är vanligtvis förgiftningar, tex med acetanilid, klorater, nitriter, nitrater och fenacetin. I sällsynta fall med cyanos utan tecken på hjärt-lung sjukdomar ska MetHb bestämmas. Kliniska symptom uppträder vid MetHb nivåer >20% (av totala Hb) och det kan också noteras att blod med höga halter MetHb har en chokladbrun färg. Vid kraftig intravasal hemolys förekommer MetHb eftersom fritt Hb är instabilt och oxideras till MetHb. Beställningsbar i Melior Pappersremiss: Klinisk kemi, övriga analyser Provtagningsmateriel/Rörtyp: Artärprov - Blodgasspruta med tillsats av Ca-titrerat heparin. Kapillärprov - Hepariniserat (Ca-titrerat) kapillärrör, Radiometer Clinitubes. Venprov Rör med Naheparin, grön propp-svart ring eller EDTA-rör, lila propp-svart ring Provtagning: Arteriellt, venöst eller kapillärt. Lämnas omedelbart till kem.lab för analys. Referensintervall: <1,5 % av totala Hb Ändrade rutiner för Blodgasanalys Blodgassprutan skall fyllas enligt tillverkarens anvisningar, dvs angiven blodmängd måste aspireras och provet blandas noggrant. Blodgasanalys måste ske senast inom 30 min efter provtagning mot tidigare 60 min. Provet ska analyseras på plats eller transporteras till lab omedelbart efter provtagningen. Möjlighet finns att beställa ab-blodgaser (artärprov), kb-blodgaser (kapillärprov) och vb-blodgaser i Melior och på pappersremiss Klinisk kemi. Om provet tas venöst beställs analysen under övriga analyser på pappersremissen. Samtliga referensintervall för blodgasanalyser är justerade, se provsvar. Base Excess, ecf. I samband med bytet av blodgasinstrument har rapportering av Base Excess ändrats från Base Excess, aktuellt till Base Excess, extracellulärvätska. Base Excess, ecf även kallat Base Excess, standardiserat reflekterar bättre den metaboliska komponenten än Base Excess, aktuell. Base Excess, ecf påverkas mindre av Hb-nivåer jämfört med Base Excess, aktuell. Ian Jones
Landstinget Dalarna Sid 8 (9) Nytt referensintervall för S-Prolaktin från 2009-12-09 Ny rutin för att identifiera makroprolaktin som interferens. Referensintervallen för S-Prolaktin för kvinnor har justerats, enligt egen utvärdering. Kvinnor < 20 μg/l (nytt) Män < 15 μg/l (oförändrad) Makroformen av prolaktin (makroprolaktin) är prolaktin bundet till IgG-antikroppar. Det innebär att prolaktin är kvar längre i cirkulationen och att S-Prolaktin blir falskt förhöjt eftersom vår metod inte kan skilja mellan den aktiva monomeriska formen och den inaktiva makroformen. För att identifiera prover med makroformen behandlar vi samtliga prover med prolaktinkoncentrationer över referensintervallen med polyetylenglykol som fäller ut makroprolaktin. Vi kommenterar om resultatet är falskt förhöjt och nivån av den monomeriska formen. Vi har även testat prolaktinprov tagna under de senaste månaderna för ev förekomst av makroprolaktin och har informerat de kunder där S-Prolaktin var falskt förhöjt. Ian Jones Ändrat provtagningsrör för P/S-Calcium fritt samt P/S-Bikarbonat fr o m 16 dec 2009 P/S-Calcium, fritt ändras till S-Calcium, fritt och ska tas i rör med gel, röd propp-gul ring. Samtidigt ändras P/S-Bikarbonat till S-Bikarbonat som tas i rör med gel, röd propp-gul ring. Anledningen till rörbytet är att Li-heparin rören med gel innehåller heparin som inte är calciumbalanserat, dvs calciumjoner kan delvis binda till heparinet. I en undersökning blev Ca fritt ca 0,04 mmol/l lägre i heparinrör jämfört med serumrör. Nödvändiga ändringar i patientjournalsystemen kommer att utföras. Ian Jones fp-laktat ändras till P-Laktat från 2009-12-16 Laktat i plasma behöver inte tas fastande. Provtagning som tidigare i rör med oxalat/fluorid, grå propp-svart ring. Patienten ska vila 0,5 h före provtagningen. Provet tas utan stas! Ange provtagningstid på remissen. Lämnas omedelbart till kem lab. Ian Jones
Landstinget Dalarna Sid 9 (9) AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Mycoplasma pneumoniae Antalet blodrör med frågeställning Mycoplasma pneumoniae har åter ökat varför vi vill påminna om att Ni istället för serologi ska ta PCR. Provet tas med flockad pinne från bakre svalgväggen och eventuellt även från nasopharynx. Se analysförteckningen. Mer information finns att läsa i LabNytt nr 4 2008. Britta Loré Avd.chef Klinisk mikrobiologi AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Blodgruppsserologiska analyser i Avesta och Ludvika I början av 2009, samband med blodgruppsserologisk upphandling, diskuterades förändringar av analysrutiner i Avesta och Ludvika. Under hösten 2009 har beslut fattats avseende instrumenteringen på länsdelssjukhusen. Detta innebär att förutsättningarna förändrats för Avesta och Ludvika. Från den 18/1 2010 gäller följande beslut; Blodgruppsserologiska analyser såsom akutgruppering och BAS-tester kommer att utföras alla veckans dagar i Avesta mellan 07.00 och 20.00 Ludvika mellan 07.00 och 19.30 MG-tester utförs måndag till fredag mellan 07.00 och 16.00 på båda orterna. Finns behov av ovanstående analyser under annan tid skickas proverna till Falun med taxi. I urakuta situationer används som tidigare det akutblod som finns på blodcentralen. Helena Brus Samordnare för transfusionsmedicin Barnpåsar tas bort ur lager på blodcentralen i Falun Vi kommer inte längre att ha färdiga blodenheter för transfusion till nyfödda i vårt blodlager i Falun. Barnenheter tillverkas på beställning, under dagtid, när behov uppstår. IngaLill Hansson Avd.chef Transfusionsmed. Falun LABORATORIEMEDICIN DALARNA KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI TRANSFUSIONSMEDICIN Avesta lasarett, 0226-49 61 47 Falu lasarett, 023-49 24 12 Avesta lasarett, 0226-49 61 49 Borlänge sjukhus 0243-49 71 13 Borlänge sjukhus 0243-49 70 72 Falu lasarett, 023-49 21 55 Falu lasarett, 023-49 21 54 Ludvika lasarett, 0240-49 51 67 KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI Ludvika lasarett, 0240-49 51 64 Mora lasarett, 0250-49 34 50 Falu lasarett, 023-49 27 87 Mora lasarett, 0250-49 34 50 Säters sjukhus, 0225-49 44 80