Innehållsförteckning

1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Fördjupad projektbeskrivning för projekt Destination Capacity Building in Swedish Lapland... 4 1. Uppgifter om projektet... 4 1.1 Projektets namn... 4 1.2 Datum för projektstart... 4 1.3 Datum för projektslut... 4 1.4 Län och kommuner som omfattar... 4 1.5 Typ av projekt... 5 2. Uppgifter om sökande... 6 2.1 Organisationens namn... 6 2.2 Organisationsnummer... 6 2.3 Juridisk form... 6 2.4, 2.5, 2.6 Postadress, postnummer, ort... 6 2.7 Arbetsställenummer... 6 2.8 Arbetsställets namn... 6 2.9, 2.10, 2.11 Besöksadress, postnummer, postort... 6 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?... 6 2.13 Lagen om offentlig upphandling... 6 2.14... 6 2.15 Kontaktperson... 6 3 Samverkanspart... 7 4 Bakgrund och omvärld... 8 4.1 Bakgrund... 8 Horisontella kriterier... 11 Påbyggnad från tidigare projekt... 13 Avgränsning mot ordinarie verksamhet... 16 4.2 Omvärld och samverkan... 17 4.3 Koppling till det regionala näringslivet... 19 5. Mål och resultat... 21 5.1 Mål... 21 5.2 Målgrupp(er)... 21 5.3 Förväntat resultat vid projektavslut... 23 5.4 Förväntade effekter på lång sikt... 24 6. Organisation och genomförande... 27 6.1 Projektorganisation... 27 6.2 Arbetssätt... 31 7. Aktiviteter... 34 7.1 Aktiviteter i projektet... 34 7.2 Aktiviteter riktade till enskilda företag... 41 7.3 Aktiviteter av socialfondskaraktär... 42 7.4 Aktiviteter utanför programområdet... 43 8. Indikatorer... 44 8.1 Investeringsprioritering... 44 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i aktivitetsindikatorer... 44 8.3 Programspecifikt mål... 44 8.4 Kommentarer till indikatorerna... 44 2

9 Budget... 46 9.1 Kostnader... 46 9.2 Medfinansiering och 9.3 Beräkning av stöd... 47 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut... 47 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd... 47 9.6 Kommentarer till budget... 47 10 Bilagor... 48 3

Fördjupad projektbeskrivning för projekt Destination Capacity Building in Swedish Lapland 1. Uppgifter om projektet Insatsområde 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Investeringsprioritering 3d: Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader och ägna sig åt innovationsprocesser. 1.1 Projektets namn Projektets namn: Destination Capacity Building in Swedish Lapland Namnet på projektet är Destination Capacity Building in Swedish Lapland, och tar sin utgångspunkt i den vedertagna termen community capacity building. I projektet ligger fokus på att stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader och att ägna sig åt innovationsprocesser. I metoden för projektet ingår att involvera flera möjliggörare, exempelvis det offentliga, akademi, befolkning, internationella partners, i aktiviteter tillsammans med företagen med fokus smart tillväxt. Genom denna metod bygger projektet en ökad kapacitet hos företagen och därmed i hela destinationen Swedish Lapland. 1.2 Datum för projektstart 2015-07- 01 1.3 Datum för projektslut 2018-04- 30 1.4 Län och kommuner som omfattar Län: Norrbottens Län Västerbottens län Kommuner: Kiruna, Gällivare, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk, Boden, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog, Piteå, Luleå, Kalix, Överkalix, Haparanda, Skellefteå och Sorsele 4

1.5 Typ av projekt Projektet är ett samverkansprojekt och syftar i att ta vid och vidareutveckla insatser i stödmottagares och samverkansparters tidigare projekt som varit mer förutsättningsskapande. Under dessa projekt har en kultur av samverkan vuxit fram där flertalet aktiviteter genomförts i samarbete mellan partners projekt, exempelvis har absoluta merparten av marknadsaktiviteterna genomförts med Swedish Lappland som gemensam plattform. Samverkan har också varit något som förespråkats av de regionala finansiärerna, som önskar se tydlig gemensam inriktning hos alla parter och på så sätt ett effektivt nyttjade av resurser som tillförs näringen. Med detta som utgångspunkt söker nu Swedish Lapland Visitors board tillsammans med alla lokala destinationer/kommuner i nätverket Swedish Lapland ett gemensamt utvecklingsprojekt som är: - inriktat på SMF s exportinriktade affärsutveckling och skapandet av nya affärsidéer och upplevelser baserat på vårt varumärkeslöfte Välkommen att dela vår arktiska vardag riktat mot målgruppen Den Globala resenären. - Distribution och kommunikation av SMFs upplevelser och produkter för att med gemensamma destinationsvarumärket Swedish Lapland ta den unika internationella positionen som Världens mest tillgängliga arktiska natur och kultur. Det har utvecklats och skapats en ny mogen samverkanskultur i form av en dynamisk kunskapsorganisation som konkret plattform för att kunna ta nästa steg mot regional formering, organisering och samhandling. Projektmedarbetarna kommer med sin spetskompetens coacha, driva och leda utvecklingsprocesser som internkonsulter utifrån ansvarsområde och geografisk koppling. Den mogna samverkanskulturen är en konkurrensfördel skapad under tidigare projekts genomförande. Samverkan är en framgångsfaktor för hållbar tillväxt och därmed blir denna samverkanskultur avgörande för att kunna stärka konkurrenskraften hos företagen på resemarknaden. Den dynamiska kunskapsorganisationen omfattar alla projektmedarbetare. Dessutom omfattar den även entreprenörer, intressenter och partners utifrån för dem relevant aktivitet att medverka i. 5

2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationens namn Swedish Lapland Visitors Board ekonomisk förening. 2.2 Organisationsnummer 769607-5758 2.3 Juridisk form Ekonomisk förening 2.4, 2.5, 2.6 Postadress, postnummer, ort Kyrkogatan 13 97232 Luleå 2.7 Arbetsställenummer 40673519 2.8 Arbetsställets namn Swedish Lapland Visitors Board ekonomisk förening 2.9, 2.10, 2.11 Besöksadress, postnummer, postort Kyrkogatan 13 97232 Luleå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja 2.13 Lagen om offentlig upphandling Swedish Lapland Visitors Board ekonomisk förening lyder inte under Lagen om offentlig upphandling. 2.14 2.15 Kontaktperson VD, Annika Fredriksson Tel: 070-5122346 e- post: annika.fredriksson@swedishlapland.com 6

3 Samverkanspart Kiruna Lappland ekonomisk förening, 716465-4548 Visit Gellivare ekonomisk förening, 769615-0940 Destination Jokkmokk AB, 556889-1872 Boden Turism ekonomisk förening, 769606-1998 Älvsbyns kommun, 212000-2734 Arvidsjaurs kommun, 212000-2650 Arjeplogs kommun, 212000-2668 Sorsele kommun, 212000-2585 Visit Skellefteå AB, 556645-0580 Destination Piteå of Swedish Lapland ekonomisk förening, 769607-7945 Visit Luleå AB, 556901-8780 Heart of Lapland ekonomisk förening, 716465-8788 Kontaktpersoner och övrig information om samverkansparter finns redovisat i den elektroniska ansökan. 7

4 Bakgrund och omvärld 4.1 Bakgrund Destinationen Swedish Lapland, har påbörjat resan med att synliggöra sin unika internationella position som en del av mytomspunna och attraktiva arktis - där golfströmmens värme gett nordkalotten en unik sub- arktisk miljö som i sin tur medger möjligheten för regionen att positionera sig inom ramen för de åtta arktiska länderna genom att erbjuda den internationella resemarknaden regionens unika livsstil baserat på den naturen och kulturen. Besöksnäringen är en av världens största näringar. 2013 ökade näringen med 5 % globalt, till en total omsättning på 879 miljarder. Prognosen framåt är god. Enligt UNWTO förväntas en årlig tillväxt på 3 % fram till 2030. 1 VisitSwedens undersökningar på 12 prioriterade marknader visar att 70 % av målgruppen Den globala resenären vill resa till Sverige och det man efterfrågar, är storslagna och vackra naturupplevelser att vara en aktiv del av den och att lära av den lokala kunskapen i den unika kulturen, lokalproducerade produkter mm. Destinationen Swedish Lapland har råvarorna för att kunna leverera dessa upplevelser som motsvarar kundens efterfrågan. Tillväxtprognosen innebär en stor möjlighet för företagen på destinationen Swedish Lapland, men det finns också utmaningar. I ett globalt perspektiv möter besöksnäringen en hård konkurrens. EU- kommissionens strategi "Europa, världens främsta resmål - en ny politisk ram för europeisk turism" pekar på att den europeiska turistnäringen står inför utmaningar som kräver specifika insatser från berörda aktörer och offentliga myndigheter. Det finns ett behov av att öka samarbetet för att ta itu med utmaningar som den globala konkurrensen, kapacitetsutnyttjande, tekniska och sociala nyheter, klimatförändringar och kund-, samhälls- och marknadstrender. Det behöver därför utvecklas åtgärder för att förbättra innovations- och konkurrenskraften inom näringen. 2 I Swedish Lapland har besöksnäringen satt som mål att fördubbla omsättningen, från 4,1 miljarder kronor år 2010 till 8,2 miljarder kronor år 2020. Tillväxtambitionerna hos företagen i regionen är dock högre än så visar den behovsinventering av Swedish Laplands turismentreprenörer som utfördes av Luleå Tekniska Universitet, på uppdrag av Swedish Lapland Visitors Board, under hösten 2014. Undersökningen, som genomförts med vetenskapliga metoder, hade som syfte att beskriva turismnäringen i Swedish Lapland, identifiera näringens tillväxtambitioner, behov av stöd samt affärshinder för tillväxt. Besöksnäringsföretagen i regionen består av många små och medelstora företag. I undersökningen framkommer att variationen i omsättning är stor. Hälften av företagen omsätter under 2 miljoner kronor och endast ett fåtal organisationer omsätter mer än 20 miljoner kronor. Företagens uppskattade kapacitetsutnyttjande uppgick i genomsnitt 1 World Tourism Organization, UNWTO, Annual Report 2013. 2 European Commission, Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the regions, Europe, the world's No 1 tourist destination a new political framework for tourism in Europé, Brussels, 30.6.2010 COM(2010) 352 final. 8

till drygt 50 %. Variationen är dock stor och många företag har behov att stärka sin kapacitet och utveckla sin verksamhet markant genom bland annat nya marknader och ett utvecklat erbjudande. Ttillväxtambitionen hos dessa SMF uppgår till en omsättningstillväxt om totalt 138 %. Detta är både högre än det regionala tillväxtmålet för besöksnäringen samt Norrbottens näringsliv överlag 3. Företagen pekar dessutom på att de ofta identifierar nya affärs- och produktmöjligheter, vill arbeta med nyskapande affärsmodeller och en differentierad strategi som bygger på destinationens unika värden för att realisera sina tillväxtambitioner. Samtidigt anger företagen att det finns ett antal hinder som påverkar deras möjligheter att realisera de tillväxtambitioner som finns. Det är ekonomiska hinder såsom svårt att finansiera tillväxt och personalomkostnader kopplat mot säsongsverksamhet. Det är tillgänglighetsproblem in till och runt destinationen, problem att rekrytera personal med rätt kompetensprofil, svårt att få tillgång till mark, regelverk, upplevd nedprioritering i jämförelse med andra näringar av myndigheter och politik, svårt att nå ut på marknaden, behov av utökad produktutveckling och samverkan mellan företagen samt behov av stöd kopplat till affärs- och produktutveckling och innovationsprocessen. Med målet om fördubblad omsättning, tillväxt och förbättrad lönsamhet hos företagen behöver hela destinationen Swedish Lapland höja sig ytterligare, till en destination i världsklass. Såväl kommuner som de lokala destinationsorganisationerna måste säkerställa att tillgänglighet, upplevelser och servicenivå finns i den grad som gästen förväntar sig av en internationellt attraktiv destination, att företagen kan utvecklas på ett hållbart sätt samt att näringen attraherar kapital och kompetens. Fler företag behöver etableras men det behöver också skapas förutsättningar för företagen att växa, stärka sin kapacitet och innovera nya produkter. Swedish Lapland Visitors Board och de lokala destinationsbolagen vill gemensamt hitta former för att utveckla nya reseanledningar och intensifiera synligheten och tillgängligheten till turistföretagens produkter och upplevelser på marknaden. Det är där affären görs, och det är där tillväxten sker. I den regionala strategin för besöksnäringen har strategiska insatsområden för att verka för en fördubblad omsättning inom besöksnäringen identifierats. Företagens utpekade tillväxthinder i behovsanalysen genomförd av LTU överlappar i stor utsträckning de strategiska insatsområden som tagits fram med avsikt att stödja turismföretagens tillväxtambitioner. Dessa insatsområden har legat till grund för projektets inriktning och mål. Där fokus ligger på insatser inom tre utvecklingsområden: destinationsutveckling, affärs- och produktutveckling och marknadsutveckling för att stärka kapaciteten och konkurrenskraften hos företagen inom besöksnäringen i Norrbotten och Västerbotten. Insatsområde Destinationsutveckling Genom att skapa en långsiktigt hållbar och exportmogen destination som svarar mot den globala resenärens krav och efterfrågan skapas en attraktiv plats för företagen att 3 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv, En kartläggning av företagens styrkor, svagheter och utmaningar, Daniel Örtqvist, Luleå tekniska universitet. 9

verka och växa på och genom detta stärks företagens konkurrenskraft i den globala konkurrens som råder och möjliggöra för den att växa på nya marknader. Exempel på insatser är att i partnerskap med SMF, transportörer och återförsäljarled skapa nya affärsmodeller för bättre tillgängligheten in till och runt destinationen, något som idag är identifierat som en flaskhals för tillväxt av företagen inom besöksnäringen. Ytterligare insatser är att verka för utökad servicenivå och värdskap hos SME- företagen och stärka SME- företagens digitala tillgänglighet till marknaden. En del inom detta insatsområde är att verka för att företagare inom besöksnäringen har samma, samt upplever att de har samma, prioritering som andra näringar av myndigheter och politik gällande de för företagen och branschen viktiga frågor. Det är en allvarlig signal som företagen sänder att så inte är fallet, och tillsammans med företagen kommer metoder och processer för att stärka den infrastruktur som krävs för att kunna växa tas fram. SMF i besöksnäringen har inte möjlighet att enskilt driva frågor som är viktiga för deras utveckling utan behöver att dessa insatser koordineras och genomförs i en sammanhållen aktivitet. Insatsområde Affärs- och produktutveckling Genom att skapa förutsättningar för processer kopplat till turismföretagens specifika behov inom affärs- och produktutveckling skapas möjligheter för en förbättrad innovations- och konkurrenskraft hos företagen och därmed ökar också möjligheten att nå ut på marknaden. I genomförd behovsanalys pekar företagen själva på vikten och behovet av stöd i affärs- och produktutvecklingsprocessen. Samtidigt finns en stark drivkraft hos företagen att prioritera tematiska innovationer och produktutveckling kopplat till unika värden för destinationen samt en differentierad konkurrensstrategi kopplat mot hållbarhet och hög kvalitet. Genom att sätta in skräddarsydda resurser, på rätt nivå utifrån specifika behov hos företagen finns stor möjligheter att nå goda resultat inom tematisk produktutveckling med ökad samverkan mellan företagen. Något som kommer förbättra kapacitetsutnyttjandet hos företagen och stärka både innovations- och konkurrenskraften med fokus nya affärer och marknader. En viktig del inom detta insatsområde är att verka för att besöksnäringens behov tas på samma allvar som andra näringars behov inom detta utvecklingsområde. Exempelvis pekar företagen på svårt att rekrytera personal med rätt kompetensprofil, svårt attrahera kapital för investeringarna/innovationer, önskat utökat stöd i affärsutveckling, svårigheter med regelverk etc. Projektets uppdrag blir att samverka med SMF och skapa kanaler till och strategiska allianser med samarbetspartners, ex. utbildning, nystartsverksamheter, finansinstitutet, som allokerar resurser och spetskompetens för att skräddarsy insatser mot just besöksnäringens företag. Detta kommer förstärka entreprenörskapet inom besöksnäringen och stödja tillväxt av befintliga men också start av nya företag inom näringen. Genom projektets metod att skapa strategiska partnerskap med externa möjliggörare för besöksnäringen bidrar projektet till att maximera nyttan av insatta medel i andra projekt och verksamheter som har målet att stärka små och medelstora företag. 10

Insatsområde Marknadsutveckling En avgörande del för att nå målet om fördubblad omsättning är en fortsatt fokuserad men också utökad tematisk marknadsföring av destinationen Swedish Lapland och företagens produkter och reseanledningar. Genom att skapa kanaler och access till marknader för företagen skapas förutsättningar för att attrahera fler besökare till destinationen och tillväxt i näringen. Projektet behöver fortsätta det arbete som påbörjats på prioriterade målmarknader i tidigare projekt eftersom uthållighet ger resultat, samtidigt som en uppgraderad tematisk marknadsföring behöver utvecklas. Nya tillväxt marknader, där potentialen för företagens produkter är god behöver bearbetas och nya tematiska marknadsinsatser blir viktiga för att ta plats på marknaden och skapa en tydlig position för företagen i Swedish Lapland. Marknadsinsatser sker tillsammans med företagen och fokus ligger på att fler företag från regionen ska delta i marknadsbearbetningen för att komma ut på marknaden. Denna process bidrar också till utökad samverkan mellan företagen något som de, enligt behovsanalysen, efterfrågar. Detta är något som sin tur skapar ökad konkurrenskraft för både företagen och destinationen, men kan också ge kraft till innovationsprocessen där företag genom samarbete på marknaden skapar gemensamma nya tematiska produkter och paket. Inom detta insatsområde kommer processen att allokera resurser från externa partner och möjliggörare att fokusera på partnerskap och strategiska allianser med aktörer på marknaden, exempelvis internationella turoperatörer, flygoperatörer, andra destinationer etc. Horisontella kriterier Jämställdhet Projektet har som mål att bidra till tillväxt och stärka kapaciteten hos företagen. Ökad tillväxt leder snabbt till nya jobb inom besöksnäringen. Besöksnäringen skapar i stor utsträckning arbetstillfällen för kvinnor. Den bidrar därmed till karriärmöjligheter för kvinnor i en region med områden som till viss del domineras av traditionellt manliga yrken. Branschen som helhet som domineras av kvinnor och unga, och genom satsningar på besöksnäringen kommer näringslivet att bli mer diversifierat och därigenom bidra till regionens utveckling. Turism och upplevelsenäring är av de sektorer som har störst potential vad gäller att skapa förutsättningar för kvinnors entreprenörskap och företagande. Enligt ILO (International Labour Organization) är 46 % av de anställda inom sektorn turism (globalt) kvinnor, och i en rapport från ILO påvisar man även att kvinnorna inom branschen, i större omfattning än i jämförelse med andra branscher, bidrar till innovation och hög grad av nytänkande vad gäller utveckling av nya varor, tjänster och arbetssätt. 4 Behovsanalysen av turismföretagen i Swedish Lapland, som genomfördes av LTU under hösten 2014 bekräftar detta. Enligt undersökning är en tredjedel av företagsledarna i 4 Tourism And Gender Equality; http://www.aid.govt.nz/webfm_send/657, 2015-02- 26. 11

turismorganisationerna i Swedish Lapland kvinnor. Den näringslivsanalys som genomförts under 2014 i Norrbotten angav att 12 % av företagsledarna var kvinnor 5. Sett till könsfördelning i turismorganisationerna så har medianföretaget 50 % kvinnliga anställda, en ledningsgrupp med 50 % kvinnor och där 50 % av chefspositionerna innehas av kvinnor. På samma sätt innehar medianföretaget 40 % kvinnliga styrelseledamöter. Könsdistributionen bland företagsledarna inom besöksnäringen är mer jämlik än andra branscher i regionen visar en jämförelse med relaterade undersökningar 6 som genomförts av aktiebolag i Norrbotten. Ett viktigt utvecklingsbehov kopplat mot jämlikhet är företagens upplevda nedprioritering av myndigheter och politiken i jämförelse med andra näringsgrenar i regionen. Detta behöver undersökas och förstås bättre, där även ett jämställdhetsperspektiv behöver byggas in i processen. En bransch som domineras av kvinnor upplever nedprioritering i jämförelse med andra branscher i regionen som traditionellt domineras av män. Mångfald Besöksnäringen sysselsätter många med utländsk bakgrund. Dessutom är det utpekat i projektets strategiska insatsområden att aktivt arbeta med att ta tillvara på den kompetens som många med utländsk bakgrund har. Projektet har också identifierat vikten av att involvera de många entreprenörer med utländsk bakgrund i de produktutvecklings- och innovationsaktiviteter som ska genomföras i projektet. Det finns många exempel på nystartade turistföretag där entreprenören har utländsk bakgrund. Man har utifrån olika perspektiv valt att etablera sig i regionen. Destinationen Swedish Lapland ska sträva efter att utveckla ett än bättre bemötande, service och tillgänglighet för gästen. För destinationen Swedish Lapland ska värdskap inte enbart handla om en hög servicenivå, den ska också innebära att alla människor är välkomna oavsett bakgrund/etnicitet/sexuell läggning/funktionsnedsättning etc. Genom satsning på värdskap kan destinationen bidra till social hållbar utveckling som skapar ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle med ett öppet och inkluderande klimat. Vidare bidrar de besökande till regionens mångfald, och den globala resenären medför input och impulser från andra kulturer och länder som all sannolikhet kommer att lämna avtryck i vår region. Miljö Besöksnäringen i sin helhet betraktas oftast som en näring, som i jämförelse med många andra näringar, erbjuder möjligheter till en hållbar utveckling och tillväxt, vilket även blir uppenbart då man ser hur såväl EU som den nationella nivån fördelar mer resurser och uppmärksamhet till utveckling av besöksnäringen. I vår region betraktas den av många som en ny basnäring, och ses därför som ett prioriterat utvecklingsområde eftersom den kompletterar våra äldre, traditionella och basnäringar. 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv, En kartläggning av företagens styrkor, svagheter och utmaningar, Daniel Örtqvist, Luleå tekniska universitet. 6 Ibid 12

Projektet syftar till att skapa innovationsmiljöer för produktutveckling, där hållbarhet kopplat till miljön är en viktig del. Detta är något som morgondagens gäst kräver, men det är också av stor vikt för destinationen då naturen och miljön är regionens största tillgång. Naturturism tillhör den snabbast växande nischen inom besöksnäringen och det ger oss möjlighet att bruka och kommersialisera våra natur- och kulturresurser utan att förbruka dem. Likabehandling och icke diskriminering Projektet kommer utifrån två perspektiv fokusera på vikten av likabehandling. Den ena perspektivet är kopplat till mångfald och öppenhet, där destinationen Swedish Lapland ska sträva efter att utveckla ett än bättre bemötande, service och tillgänglighet för gästen. För destinationen Swedish Lapland ska värdskap inte enbart handla om en hög servicenivå, den ska också innebära att alla människor är välkomna oavsett bakgrund/etnicitet/sexuell läggning/funktionsnedsättning etc. Genom satsning på värdskap kan destinationen bidra till social hållbar utveckling som skapar ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle med ett öppet och inkluderande klimat. Den andra delen handlar om turismföretagens upplevda nedprioritering av myndigheter och politiken i jämförelse med andra näringar i regionen; Något som framkom i kartläggningen av Swedish Laplands turismentreprenörers behov av extern stöttning och insatser för tillväxt, genomförd av LTU. Denna upplevda nedprioritering ska tas på största allvar och bakgrunden till den behöver förstås. Kan det bero på att branschen är relativt ung eller kan det bero på att branschen har fler kvinnor som företagsledare och anställda än andra basnäringen i regionen? En viktig del inom detta projekt är att verka för att företagare inom besöksnäringen har samma, samt upplever att de har samma, prioritering som andra näringar av myndigheter och politik gällande de för företagen och branschen viktiga frågor. Det är en allvarlig signal som företagen sänder att så inte är fallet, och i projektet kommer en metod byggas in i alla processer för att verka för synliggörande av företagens behov inom alla tre utvecklingsområden; Destinationsutveckling, Affärs- och produktutveckling och Marknadsutveckling. Påbyggnad från tidigare projekt Swedish Lapland Visitors Board har tidigare drivit strukturfondsprojekt Attraktionskraft Swedish Lapland med det övergripande målet att stärka turistnäringen i Swedish Lapland genom att öka attraktionskraften. Det uppsatta målet om ökade antal gästnätter med + 12 % nåddes inte riktigt utan hamnade på + 10 %. Målet om ökad samhällsekonomisk effekt (lokala och regionala skatteintäkter) ökade med 50 miljoner kr till totalt 494 miljoner kr. Under samma period ökade omsättningen i näringen regionalt med 700 miljoner kr. Swedish Lapland Visitors Board har också under 2014 drivit regionalt utvecklingsprojekt Swedish Lapland 2014 från ord till handling med samverkansparter från merparten av destinationer i Swedish Laplands nätverk. Projektet hade som syfte att gå från ord till handling när det gäller samhandling mellan 13

den regionala och de lokala destinationsbolagen/kommunerna för utvecklingsinsatser inom besöksnäringen, kopplat till den regionala strategin för besöksnäringen i Swedish Lapland. Swedish Lapland Visitors Board har även drivit Fyrkantsprojektet 2013-2014, ett pilotprojekt inom tillgänglighet, produkutveckling, marknadsföring och kommunikation kopplat till besöksnäringen i fyrkantsområdet. Erfarenheten om framgångsfaktorerna ligger till grund för flera av de prioriterade aktiviteterna i Destination Capacity Building in Swedish Lapland, då genomförda insatser kunnat uppvisa direkta tillväxt- och försäljningsresultat hos de exportsatsande aktörerna som medverkat i genomfört projekt. Detta projekt har förlängts under första kvartalet 2015 av Luleå och Boden. Ett pågående mycket framgångsrikt pilotprojekt 100 nya anledningar att resa till Swedish Lapland riktat mot besöksnäringsföretag som vill utöka sin marknad genom export att satsa på att attrahera och fånga Den globala resenären har under 2012-2014 arbetat med innovationsprocessen för att utveckla 10 nya internationellt gångbara produkter per deltagande företag (10 st). Redan inom projektets första år, hade flera nya produkter nått ut till internationell försäljning via flera av regionens befintliga internationella återförsäljare. Projektet kommer avslutas våren 2015 och leverera 100 paketerade internationellt gångbara produkter. Samverkansutveckling Detta projekt syftar att ta vid, och vidareutveckla insatser i tidigare projekt, se bild Förtroendetrappen. En viktig del i detta är att vi tillsammans med alla lokala destinationer/kommuner i nätverket Swedish Lapland söker ett gemensamt utvecklingsprojekt. Det har utvecklats och skapats en ny mogen samverkanskultur i form av en dynamisk kunskapsorganisation som konkret plattform för att ta nästa steg mot samverkan. Samverkanskulturen är en konkurrensfördel skapad under tidigare projekts genomförande och är en framgångsfaktor för hållbar tillväxt. Därmed blir denna samverkanskultur avgörande för att kunna mobilisera regionalt och direkt stärka företagens kapacitet och konkurrenskraft och destinationen Swedish Lapland indirekt - på resemarknaden. Den dynamiska kunskapsorganisationen omfattar inte bara projektmedarbetare, utan omfattar även företagen, intressenter och partners utifrån för dem relevant aktivitet att medverka i. Den dynamiska kunskapsorganisationen har blivit ett eget levande begrepp som är en del av de framtida strategiska och operativa förutsättningarna och resurserna för utveckling av såväl organisering, resursoptimering, utveckling av spetskompetens, smart specialisering samt fler och bättre affärer hos våra entreprenörer. 14

Marknadsmodeller För att kunna genomföra fler och mer omfattande marknads- och kommunikationsaktiviteter som synliggör våra entreprenörers utbud av upplevelser och produkter har det under projekten utvecklats en nyskapande, egen anpassad modell för regional fundraising finansieringspyramiden. Denna modell har lagt grunden för ett helt nytt arbetssätt med marknadsgrupper och dess marknadsplaner kopplade till aktivitetsplaner för att öka antalet resanden inom olika prioriterade geografiska målmarknader som gentemot tematiska nischade målgrupper. Total budget och samfinansieringsnivåer bearbetas och diskuteras vid flertalet marknadsmöten (unika för varje marknad) bestående av exportsatsande företag samt representanter från destinationsorganisationer. Gemensamt tar man fram en aktivitetsplan för kommande år med gemensam budget för de olika aktörerna, och där företagens insatser varierar utifrån betalningsförmåga och möjlighet till engagemang i olika aktiviteter. Den offentliga medfinansieringen ska komplettera och gå hand i hand med företagens investering i marknaderna. 15

Denna modell har på ett nytänkande sätt skapat en princip och ett verktyg som möjliggör fler och bättre gemensamma aktiviteter för att attrahera fler resenärer till regionen. Modellen är ett levande verktyg för samtliga marknadsgrupper och kommer att fortsätta utvecklas inom ramen för projekt Destination Capacity Building in Swedish Lapland. Utifrån verktyget samfinansieringspyramiden har det formats en ny organisering av regionens marknadsarbete i marknadsgrupper som ny samverkansplattform. Den omfattar koordinering med affärsfokus på företagens behov och prioriteringar. Marknadsgrupperna jobbar med både långsiktiga och kortsiktiga strategier, marknads- och aktivitetsplaner som ska stötta och förenkla för företagen i dess exportsatsningar. Marknadsgrupperna (unika för varje marknad) består av exportsatsande företag samt representanter från destinationsorganisationer med tydliggör ansvars- och rollfördelning. Denna modell kommer att vidareutvecklas kopplat mot nya marknader och tematiserade insater inom projektområde marknadsutveckling. Dessutom kommer den utvecklas för att kunna appliceras på projketområdena: Destinationsutveckling och Affärs- och produktutveckling, två helt nya områden för denna regionala fundraising. Ally med syfte att involvera flera företag i projektets insatser och aktiviteter för att kunna nå tydliga resultat kopplat till företagens tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft. Avgränsning mot ordinarie verksamhet Projektet är tydligt avskilt från ordinarie verksamhet, där kommunerna har sina ordinarie verksamhetsplaner och destinationsorganisationernas uppdrag att bedriva turistbyråer, företräda näringen och medlemmarnas intressen i lokala nätverken samt bedriva förutsättningsskapande verksamhet kopplat till destinationsutveckling. I Swedish Lapland Visitors Boards fall är medlemmarna främst lokala destinationsbolag eller organisationer, några kommuner samt regionövergripande företag som SJ Norrlandståg, Swedavia etc. Det är inte med dessa medlemmar i fokus som Swedish Lapland Visitors Board har formerat aktuellt projekt, utan det är företagen i 16

besöksnäringen som är huvudsaklig målgrupp. Delar av den ekonomiska föreningens ordinarie uppdrag handlar om att verka som regional samverkansplattform, företräda näringens intressen i nationella och regionala forum med intressenter och partners, synliggöra näringen genom aktivt PR- arbete samt verka som en medlemsorganisation för medlemmarna. En annan del som blivit ett viktigt uppdrag handlar om att undersöka och initiera metoder och insatser för att säkerställa föreningens långsiktiga basfinansiering (ex. kurtax, gästnattsavgift etc). 4.2 Omvärld och samverkan Utifrån den bakgrundsbeskrivning som återges ovan, påbörjade Swedish Lapland Visitors Board tillsammans med lokala destinationer och kommuner under inledningen av 2014 en omfattande analys- och förankringsprocess inför en större strukturfondsansökan för perioden 2015 till och med 2017. Analysen och förankringsprocessen tog även sin utgångspunkt i resultaten av det regionalfondsfinansierade projektet Attraktionskraft Swedish Lapland, som genomfördes under perioden 2011-2013. Processen inför föreliggande projektansökan har omfattat en fördjupad analys med utgångspunkt i lokala och regionala behov och med stöd av en löpande omvärldsbevakning inom området besöksnäring. Omvärldsbevakningen har också visat att besöksnäring är ett av de områden som det satsas mest på vad gäller hållbar tillväxt inom EU, vilket inte minst syns när man ser hur allt mer ekonomiska medel allokeras från olika fonder och program inom EU. 7 Utifrån de krav på ökat resultatfokus (resultatbaserade förhållningssätt) och ansvarstagande (accountability) har vi valt att använda oss av en anpassad modell av LFA Logical Framework Approach. I analysen har därför processtöd anlitats, och som en del i detta har det genomförts workshop och efterföljande lokal och regional förankring med hjälp av metoden LFA, som är en av de mest förekommande metoderna inom EU när det gäller planering och förankring av utvecklingsinsatser och projekt. Den bidrar i hög grad till att säkerställa projektets logik och val av insatsområden samt har använts för att säkerställa att projektet och dess insatser svarar mot de utpekade utmaningar, behov och problem inom näringen. Internationell kännedom en tillväxtkritisk faktor Vi kan konstatera att regionen innehar unika affärsmöjligheter som attraherar internationella investerare och etablerare i en global konkurrens. Dessa unika affärsmöjligheter ger regionens SMF förutsättningar för både en framskjuten position och skapar dessutom en reell möjlighet att samverka med Invest in Norrbotten, dess egna internationella agenter samt via den nationella nivån Business Sweden i deras internationella investeringsarbete för att tillskjuta kapital och kompetens för SMFs tillväxt. 7 http://www.infoeuropa.md/files/ghid- cu- privire- la- fondurile- ue- pentru- sectorul- turismului.pdf (guide avseende EU- finansiering av projekt inom turism och besöksnäring utgiven av DG Enterprise and Industri) 17

Den regionala strategin för besöksnäringen i Swedish Lapland En grundläggande del i analysarbetet är den regionala strategin för besöksnäringen i Swedish Lapland 2020 (RBS 2020). Utifrån näringens behov 8, regionens unika förutsättningar och de fokusområden som den nationella strategin för besöksnäringen pekar ut har ett antal strategiska insatsområden för destinationen Swedish Lapland identifierats av ledarskapet inom besöksnäringsorganisationerna. Exportmogen destination Exportmoget företag/affärsutveckling Exportmogna produkter/reseanledningar Marknadsföring och kommunikation Distribution och försäljning Insatsområdena har sedan matchats med internationella, nationella och regionala prioriteringar 9 för att hitta formen och strategin för hur destinationen Swedish Lapland på ett smart, strukturerat och fokuserat sätt ska arbeta med dessa frågor och kunna gå hand i hand med övrig utveckling i regionen. Hållbarhet samt kompetensutveckling är i dagsläget identifierat som horisontella kriterier som löper genom alla strategiska insatsområden. Vidare har det även genomförts en omvärldsbevakning och fördjupad analys av vad som krävs idag för att vara en internationell, attraktiv och konkurrenskraftig destination, vilket bl a resulterat i projektets tydlig ansats mot att skapa tillväxt i små- och medelstora företag. Behovsanalysen av företagen i besöksnäringens vilja till tillväxt, behov av stöd och identifierade hinder för tillväxt har varit vägledande i framtagande av strategin samt i insatsområdena inom sökt projekt. Samverkan med övriga projekt/aktörer/processer Projektet kommer att omfattat samverkan med en mängd aktörer och kopplar även an till flera andra projekt, såsom eventuella projekt från Invest in Norrbotten, LTU Business, Spaceport Sweden och LTU Business. Som tidigare nämnts har vi under projektets planerings- och förankringsprocess bland annat identifierat Invest in Norrbotten och deras planerade strukturfondsprojekt som en samverkanspart och som ett projekt där samverkan kan ske. De har till exempel diskuterats ett gemensamt Advisory Board (referensgrupp), och det finns även en tanke att eventuellt genomföra vissa projektaktiviteter tillsammans såsom exempelvis spridnings- /lärkonferenser. Projektet kommer även samverka med andra projekt och insatser kopplat mot viktig tematisk utveckling av besöksnäringen såsom exempelvis fjäll, skärgård, rymd, samiskt mfl. Som framgår av projektorganisationen har projektet även identifierat en mängd andra samverkanspartners. Projektet kommer att ha en nära samverkan med Visit Sápmi, Fjällrådet, Skärgårdsrådet det som genomförs av dessa aktörer. Vidare ser vi andra 8 Swedish Lapland - Kartläggning av Swedish Laplands turismentreprenörers behov av extern stöttning och insatser för tillväxt, Daniel Örtkvist, LTU, 2014 9 Europa 2020, Den nationella innovationsstrategin, Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten, Regional Utvecklingsstrategi för Västerbotten, Innovationsstrategi för Norrbotten län mfl. 18

samverkanspartners, inte minst med koppling till de affärskritiska faktorerna, exempelvis Företagarna i Norrbotten, LTU Business, ALMI Nord, Visit Sweden, transportörer, agenter och turoperatörer. Då ett av projektets förväntade resultat även är att bygga strategiska partnerskap för fortsatt samordning och samhandling med utgångspunkt i regional utveckling och hållbar tillväxt ser vi även samarbetsaktörer som Business Sweden, LTU, Trafikverket, Tillväxtverket, Swedavia, Näringsdepartementet, Nyföretagarcentrum Norr och kommunala näringslivsorganisationer/bolag m.fl. Projektet kommer även att söka samarbeten med andra strukturfondsprojekt i regionen som riktar sig mot besöksnäringen eller är kopplade mot viktiga insatsområden i projektet för att ta ansvar för smart specialisering och maximera nyttan av insatta medel och resurser i regionen. 4.3 Koppling till det regionala näringslivet Swedish Lapland Visitors Board har sin förankring i regionens näringsliv genom den mängd olika företag som är verksamma inom besöksnäringen och som i de allra flesta fall är medlemmar i de olika lokala destinationerna eller i ett nätverk via kommunen. De lokala destinationerna har även i de flesta fall en tydlig koppling till kommunala näringslivsbolag och/eller näringslivsförvaltningar eller motsvarande. Då en av projektets primära målgrupper är de företag, och entreprenörer, som är verksamma inom näringen, är det således dessa som i stor omfattning även är föremål för många av projektets aktiviteter. Det är också utifrån resultatet av behovsanalysen av företagens behov av stöd för tillväxt som hela projektets insatser år utformade. Ytterligare kopplingar till det regionala näringslivet är att projektet och inom destinationen Swedish Lapland satsar mycket på att bygga strategiska partnerskap inom det lokala kompetensklustret för smart specialisering och gemensamt nyttjande att regionens naturresurser i form av kyla, snö, vinter, obebyggda områden, naturfenomen i form av testverksamhet inom bilindustrin, försvaret etc eller andra internationella spetsverksamheter inom mineralutvinning, skogsindustri, energiproduktion, rymd etc. Kopplingen görs även till regionala näringslivet med såväl företag inom andra, komplementär näringar och branscher, som med aktörer och organisationer med stark förankring i näringslivet, t ex företagarorganisationer, Invest in Norrbotten, ALMI Nord och andra affärsutvecklingsorganisationer. Projektet och dess innehåll harmoniserar mycket väl med regionala program och strategier i både Norrbotten och Västerbotten. Dess huvudsakliga syfte och ansats är att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag, d.v.s. det tredje av de fem insatsområdena för regionalfondsprogrammet för Övre Norrland. Av programmet framgår även att just upplevelsenäringen är mycket prioriterad, inte minst på grund av att den i jämförelse med mer traditionella basnäringar står för en hållbar tillväxt samt bidrar till en mer diversifierad och mindre könsuppdelad arbetsmarknad. 19

Vidare kopplar projektet även mycket tydligt an till regionala program och strategier för såväl Norrbotten som Västerbotten. I Regionala Utvecklingsstrategin för Norrbotten går det bland annat att läsa: Regionens besöksnäring under varumärket Swedish Lapland har stor dragningskraft. Dessutom visar besöksnäringen i regionen gång på gång sin höga innovationsförmåga i och med att några av världens mest kända turistiska varumärken uppstått just här. Fortsätta med att utveckla besöksnäringen genom strategisk marknadsföring av regionen, och vidareförädla turistiska produkter med hög kvalitet. Även i det regionala tillväxtprogrammet för Norrbotten - RTP pekas upplevelsenäringen, och satsningar på SMEs, som prioriterad. 20

5. Mål och resultat 5.1 Mål Projektets övergripande mål Det finns fler små och medelstora företagen inom besöksnäringen i regionen och dessa har vidgat sin marknad, ökat sin innovationskraft och stärkt sin konkurrenskraft ur ett internationellt perspektiv. Projektmål Fler företag inom besöksnäringen har genom att delta i projektets insatser stärkt sin kapacitet och konkurrenskraft och fler företag är aktiva på internationell marknad. Delmål Mål för insatsområde destinationsutveckling: En utvecklad infrastruktur och exportmogen destination som genom bättre tillgänglighet utvecklar näringens små och medelstora företag och skapar bättre förutsättningar för tillväxt hos företagen. Mål för insatsområde affärs- och produktutveckling: Fler nya företag och utveckling av redan etablerad företag inom besöksnäringen som har stärkt näringens konkurrenskraft genom skapandet av nya innovativa produkter och tjänster. Mål för insatsområde marknadsutveckling: Fler små och medelstora företag stärker sin kapacitet och växer på nationella och internationella nya marknader 5.2 Målgrupp(er) Projektet har flera målgrupper, intressenter och samarbetspartners: Primär målgrupp: Projektets primära målgrupp är de små och medelstora företagen som är verksamma inom besöksnäringen i regionen. Företagarna ska bedriva långsiktig, ekonomiskt hållbar turism i en perifer region som kännetecknas av både stad och glesbygd med långa avstånd. Här är ledorden stärks konkurrenskraft, innovativ produktutveckling och ökad marknadsbearbetning som ska leda till fler och bättre affärer. Detta ska framförallt uppnås genom att jobba med de affärskritiska faktorerna i den regionala strategin för besöksnäringen och de därtill kopplande insatsområdena inom projektet. Denna målgrupps behov har, utifrån genomförd behovsanalys 10, styrt insatserna och utformningen av föreliggande projekt. Det är således denna målgrupp som är den 10 Swedish Lapland - Kartläggning av Swedish Laplands turismentreprenörers behov av extern stöttning och insatser för tillväxt, Daniel Örtkvist, LTU, 2014 21

huvudsakliga mottagaren av, och deltagaren i, projektets aktiviteter. I projektet kommer fokus ligger på att kunna ge skräddarsydda insatser utefter företagens behov, för att skapa förutsättningar för direkta resultat av projektets aktiviteter i företagen. Med det som utgångpunkt kommer företagen att segmenteras utifrån inriktning på marknader utefter nedan modell: Sekundära målgrupper En del i projektets syfte är att skapa strategiska partnerskap och smarta samarbeten med viktiga möjliggörare för besöksnäringen, som identifieras utifrån de affärskritiska faktorerna. Exempelvis: - Destinationsutveckling - målgrupper och samarbetspartners såsom Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Trafikverket, kommuner, Swedavia, transportörer, aktörer som påverkar besökarens servicekedja med flera. - Affärs- och produktutveckling målgrupper och samarbetspartners såsom Almi Nord, Entreprenörscentrum, LTU Business, Invest in Norrbotten, Företagarena, akademi, Business Sweden med flera. - Marknadsutveckling målgrupper och samarbetspartners såsom Visit Sweden, flygbolag, media, agenter och turoperatörer med flera. En ytterligare målgrupp (mottagare av projektets resultat och effekter) är besökarna där vi definierat dessa som Den globala resenären. Den globala resenären är ytterligare definierad genom fyra olika kundgrupper, och en därtill kopplad analys av vad dessa efterfrågar. Med den nya kommunikationsstrategin avser vi nå nya, både internationella och nationella kunder som på plats tillsammans med oss konsumerar våra hållbara upplevelser, reseanledningar, som inte går att uppleva på någon annan plats. 22

5.3 Förväntat resultat vid projektavslut Projektets förväntade resultat: Övergripande resultat: Ökad omsättning hos företag i besöksnäringen Fler nystartade företag inom besöksnäringen De övergripande resultaten åstadkommer projektet via följande delresultat: Fler utvecklade affärsmodeller som skapat strategiska allianser mellan SMF, transportörer, internationella partners samt ger en förbättrad tillgänglighet till marknaden för SMF i regionen. SMF har ökat omsättningen på nya internationella marknader och fått tillgång till plattformar för samarbete i internationella kluster. En metod för värdskap i hela servicekedjan har skapats som stärker SMF konkurrenskraft hos den globala resenären och reseåterförsäljarledet och bidrar till en exportmogen destination. Ökad omsättning och ökad konkurrenskraft på internationell marknad hos SMF genom att nya digitala kontaktytor skapats som underlättar affärsrelationen med marknaden där Swedish Lapland tar position som en smart och digitalt lättillgänglig destination. Det har skapats lokala och regionala tematiska nätverk av nystartade företag inom besöksnäringen med inriktning att vidareförädla affärsidéer Fler potentiella entreprenörer har genom ökad omvärldskunskap om marknadens potential och målgruppernas efterfrågan för besöksnäringsföretag, stimulerats i att starta och utveckla hållbara SMF inom besöksnäringen. Fler exportmogna, konkurrenskraftiga och hållbara SMF som växer genom att verka på internationell marknad och genom nya affärspartners, modeller och paketeringar. Fler etablerade SMF har fått tillgång till kunskapsorienterad och individanpassad information och affärsrådgivning inför utveckling av befintlig verksamhet. Fler SMF har deltagit i kvalitetsutvecklingsarbete och certifieringsprocesser för hållbart företagande. Nya samarbeten har uppstått där utländska företag investerar eller skapar strategiska allianser med olika aktörer i regionen skapar utveckling och utökade möjligheter för regionens företag att öka sin export. 23

Utifrån Swedish Laplands unika förutsättningar, den subarktiska naturen och kulturen utveckla, har SMF utvecklat nya tematiska produkter och reseanledningar som skapat förutsättningar för säsongsförlängning och utökade affärer på nya marknader gentemot nya målgrupper och affärssegment. Utökad bearbetning av fler tematiska marknader och målgrupper tillsammans med SMF för att nå nya affärssegment och affärspartners. Att SMF aktiva i projektet har breddat sina affärsmöjligheter, hitta nya lönsamma kundsegment fördelade på nya säsonger för att skapa lönsam helårsverksamhet. Genom att nyttja regionens unikitet och smarta specialisering har SMF hittat nya kunder på tillväxt- (Europa) och närmarknad (norra Finland, norra Norge samt Sverige). Den geografiska marknaden för SMF:s upplevelser och produkter har utökats och fler affärsrelationer med internationella återförsäljare på potentialmarknad (USA, Asien, mellanöstern etc) har uppstått. Tillsammans med lokala kompetenskluster utvecklat nya och vidareutvecklat partnerskap med återförsäljare, transportörer, andra regioner och länder. Ökad kännedom, attraktion och synlighet av SMF:s produkter på marknaden samt ökad kännedomen om destinationen som världens mest tillgängliga (sub)arktiska resmål. Ökad närvaro och tillgängligheten för SMF- företagen på boknings- och recensionswebbplatser, där Den globala resenären börjar sin resa i sitt val av nytt resmål. Skapat en utvecklad och kundanpassad tematisk promotion av SMF:s produkter och storytelling via lokala och regional webbplats samt trycksaker på olika språk. Projektet förväntas att tydlig bidra till det specifika målet i insatsområdet: Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader och ägna sig åt innovationsprocesser. 5.4 Förväntade effekter på lång sikt Ökad kännedom om destinationen Swedish Lapland och kunskap om dess utbud på den internationella resemarknaden som tillsammans med en ökad exportmognad av de lokala destinationerna kommer skapa ökade affärsmöjligheter för en besöksnäring i tillväxt. Den övergripande långsiktiga effekten av projektet är ökad omsättning hos små och medelstora företag samt fler nystartade företag inom besöksnäringen i regionen. Detta leder in sin tur till fler effekter för regionen. 24

Besöksnäringen kan ses som en form av cirkulär ekonomi vilket innebär att många branscher i allt från transport, till handel, restaurang, aktivitetsföretag och hotell, får ta del av turistens konsumtion, den sk. turistkronan. Turismen skapar intäkter och arbetstillfällen för många olika branscher och företag. Dessutom bidrar utländska gästers konsumtion i landet till ökade skatteintäkter. Turismens har ett högt exportvärde och ger viktiga bidrag till mottagande lands ekonomi. Genom att stödja etablering och utveckling av företag inom regionens fokusområden skapas möjligheter till omställning mot ett mindre ensidigt och mer långsiktigt hållbart näringsliv som klarar konjunktursvängningar, internationell konkurrens och som bättre tar tillvara kompetens och arbetstillfällen i regionen Att nyföretagarorganisationer, näringslivsbolag och kommunala näringslivsförvaltningar uppmuntrar entreprenörskap inom besöksnäringen för att skapa ett mer diversifierat näringsliv i regionen särskilt riktat mot ett ökat företagande hos unga, kvinnor och utrikesfödda personer. Människors kreativitet, engagemang och perspektiv tas tillvara oberoende av etnicitet och kön för att skapa förnyelseförmåga och företag som bidrar till regionens välfärd. Besöksnäringen i Swedish Lapland bidrar i regionala utvecklingsstrategier 1. Livsmiljö Projektet har som mål att skapa ett större utbud av till exempel natur- och kulturaktiviteter och besöksmål, vilket leder till en mer attraktiv boendemiljö. Besöksnäringens företag och destinationsorganisationer arbetar kontinuerligt med att marknadsföra och sända en positiv bild av platsen, vilket också bidrar till att höja regionens attraktionskraft. 2. Innovation och förnyelse Besöksnäringen är en innovationsdriven näring, där företagen ständigt måste förnya sig för att attrahera resenärer. Projektet arbetar för att stärka innovation och produktutveckling i turistföretagen genom tema, exempelvis norrsken, fiske, skidåkning, men även över branscher, exempelvis så kallade Technical Visits inom gruva, rymd, energi etc. 3. Tillgänglighet Besöksnäringen har en viktig infrastrukturell roll för övriga näringslivet. Tillgängligheten, både till och inom destinationen Swedish Lapland, är en förutsättning för tillväxt och något projektet verkar för via insatser som att skapa strategiska partnerskap mellan SMF och transportörer. 4. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv och ökad omsättning leder till att nya jobb skapas. Näringen skapar i stor utsträckning arbetstillfällen för både kvinnor 25