Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande i Danmark, England, Frankrike, Tyskland samt Holland. Rapporten bygger på intervjuer med turkiska företagare i dessa länder. Företagarna har mångårig erfarenhet och har flera anställda. De är verksamma inom restaurang, transport, resebyråer, textil samt livsmedel. Företagens omdöme om ett antal olika faktorer har sammanställts och redovisas i olika diagram. Startprocessen, samhällets syn, myndigheternas bemötande, lagar och regler, skatter och avgifter samt företagsfinansiering har jämförts i olika länder. Företagen i samtliga länder upplever att samhället har en positiv syn på dem och deras företagande. De får uppskattning för att de skapar tillväxt och nya jobb. Svenskar och engelsmän har den mest positiva synen och får de bästa omdömen av företagen. Myndigheternas bemötande och tjänstemännens attityd får också klart godkänt av företagen i England, Danmark och Sverige. Företagare i alla länder utom Frankrike tycker att det går enkelt och smidigt att starta ett företag och söka de nödvändiga tillstånden. Företagen i Frankrike upplever procedurerna något mer byråkratiska. Företagsfinansieringen är en stor utmaning för företagarna i samtliga länder. Här har vi i huvudsak undersökt hur enkelt eller svårt det är att få banklån i olika länder. Företagen i Danmark och England upplever inga större svårigheter med att få banklån. Företagen i Tyskland har däremot dåliga erfarenheter och tilldelar det sämsta omdömet i jämförelsen. Sverige får bättre omdöme än Tyskland men klart sämre än Danmark och England. Att finansiera företagets tillväxt upplevs inte lika svårt. I tillväxtfasen har företagen hunnit bygga upp en relation till bankerna och samarbetet går då smidigare. Även i tillväxtfasen får Danmark och England de bästa omdömena av företagen. Lagar och regler i de flesta länder upplevs som svåra och krångliga och som ett hinder för företagandet. England är det enda land där företagen har en mer positiv uppfattning och ger ett godkänt betyg till lagar och regler. Lagen om anställningsskydd (LAS) och arbetsmarknadslagstiftningen är ett stort bekymmer för företagen i alla länder. Skatter och avgifter bedöms av alla företag i samtliga länder som det största hindret för före tagandet och får de sämsta betygen i undersökningen. Företagen i Sverige tilldelar svenska skatter och avgifter det lägsta betyget i jämförelsen. Skatter och avgifter, regler och byråkrati samt uppstartsfinansieringen får dåliga betyg av företagen i Sverige och uppfattas som hinder för företagandet. Företagen upplever inga större problem med samhällets syn eller myndigheternas bemötande. Mönstret är detsamma i alla länder. Diagrammet nedan visar företagens omdöme i de undersökta länderna.

Sammanfattning 2 Myndigheternas bemötande S D E F T H Samhällets syn S D E F T H Starta företag S D E F T H Tillväxtfinansiering S D E F T H Start finansiering S D E F T H Lagar och regler S D E F T H Skatter och avgifter S D E F T H 0 10 20 30 40 50 60

Innehåll 3 Innehåll Sammanfattning...1 Inledning... 4 Bakgrund...5 Förutsättningar för företagande i olika länder... 6 Hur enkelt/svårt är det att starta ett företag?.... 7 Samhällets syn på företagare... 8 Bemötande från myndigheter... 9 Företagsskatter och avgifter... 10 Lagar & regler för företagande... 11 Finansieringsmöjligheter....12 Finansiering, banker och nätverk...14 Slutord............................................................. 15

Inledning 4 Inledning Invandrares företagande uppmärksammas och diskuteras ständigt av både forskare, samhällsdebattörer och politiker. Utgångspunkten i debatten är ofta densamma som integrationsdebatten i övrigt. Man utgår ifrån att det gäller olika villkor för invandrare och svenskar och att de behandlas olika. Majoritetssamhällets fördomar, attityder och diskriminering och invandrarnas bristande språkkunskaper och bristande samhällsinformation blir centrala begrepp även i den här debatten. Den svenska debatten bygger ofta på en etnisk jämförelse mellan utlandsfödda och svenskar. Jämförelsen fokuserar ofta på sådant som antas vara olika för invandrare och svenskar, samhällets attityder och myndig heternas bemötande är sådana exempel. I denna rapport har vi valt att jämföra företagandet i Sverige med fem andra europeiska länder. Vi har låtit turkiska företagare i olika länder bestämma och bedöma några, för företagandet, viktiga kriterier i respektive land. Företagare i Sverige, Danmark, Storbritannien, Holland, Tyskland och Frankrike deltog i undersökningen. Rapporten är den första i sitt slag och undersöker förutsättningarna för företagande i olika länder, sett ur invandrarföretagarens perspektiv.

Bakgrund 5 Bakgrund Företagandet är grundförutsättningen för vårt lands välstånd och invandrares företagande bidrar dessutom till bättre integration i samhället. Det är därför lätt att förstå att man vill underlätta för invandrares företagande och röja undan hindren. Men vilka är hindren på vägen och hur kan man underlätta invandrares företagande? Finns det några särskilda hinder för invandrarföretag och går det att underlätta företagandet bara för invandrare? Här har vi valt att studera förutsättningarna för företagande i ett större perspektiv och jämfört olika länder. En förutsättning för jämförelsen är självfallet att de som svarar är en någorlunda homogen grupp. Valet av turkiska företag i undersökningen är medvetet. De turkiska företagen är organiserade både på nationell nivå och på EU-nivå. De har många gånger samma bakgrund och samma historia. Deras nära kontakt med varandra över gränserna gör att var och en har bra kunskap om företagsklimat och regelverk i olika EU-länder. Turkiska företagare är förvisso verksamma i många olika branscher, vi valde dock fem branscher som är vanligt förekommande i alla länder. Dessa är livsmedel, restaurang, textil, transport och resebyråer. De intervjuade har drivit sina företag i minst tio år och har flera anställda. En del av företagarna har även erfarenhet från andra branscher. Karaktäristiskt för turkiska företagare är att andelen nödföretag är mycket låg. De startar inte företag på grund av att de inte får en anställning. Det är snarare tvärtom, det är ganska vanligt att man avslutar en anställning för att starta eget och företagarna har vanligtvis en hel del erfarenheter från sina branscher och marknaden redan vid uppstarten. Denna undersökning är dock ingen statistisk undersökning. Företagarna i undersökningen valdes inte slumpmässigt, utan genom olika nätverk. Företagen är dessutom verksamma i ett begränsade antal branscher. Sex företagare i varje land, sammanlagt 36, har deltagit i undersökningen. Undersökningen skedde genom besöksintervjuer och varje intervju tog i genomsnitt två timmar. Frågeställningarna i undersökningen bestämdes med hjälp av en tidigare enkätundersökning bland 120 invandrarföretagare i Sverige.

Förutsättningar för företagande i olika länder 6 Förutsättningar för företagande i olika länder Det finns givetvis många olika faktorer som påverkar företagandet. I denna undersökning har vi dock studerat följande faktorer: Processen att starta företag Samhällets syn på företagare Bemötande från myndigheter Skatter och avgifter Lagar och regler för företagande Finansieringsmöjligheter Dessa faktorer är sådana som företagen själva ser som viktiga och som nämns ofta i debatten kring invandrarföretagandet. Svaren samlades in genom besöksintervjuer. Intervjuerna var öppna och företagarna berättade om sitt företag från första början med alla med- och motgångar. På så sätt kunde vi följa deras resa och få en bild av möjligheter och hinder för företagandet. För att kunna jämföra olika länder med varandra, har vi använt en skala mellan 1 till 10, där 1 är mycket svårt/mycket högt/mycket dåligt och 10 är mycket enkelt/mycket lågt/mycket bra för respektive område. Företagens omdömen presenteras i olika diagram. Vi har också tagit med några representativa kommentarer från företagarna.

Hur enkelt/svårt är det att starta ett företag? 7 Hur enkelt/svårt är det att starta ett företag? Är det krångligt att registrera ett företag och fylla i alla blanketter? Företagen i vår undersökning tycker inte det. Företagen tycker generellt att det är enkelt att starta företag och söka alla nödvändiga tillstånd hos myndigheterna. Deras omdömen presenteras i diagrammet nedan. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Som det framgår av diagrammet, får alla länder bra betyg av företagen. Företagen i Frankrike upplever en del krångel och byråkrati men ger ändå ett godkänt betyg till systemet. I övriga länder, inklusive Sverige, upplever företagen startproceduren som enkel och smidig. Det är mycket viktigt att påpeka att 90 procent av företagen i undersökningen inte hade någon kontakt med näringslivsorganisationer eller rådgivningscentra när de registrerade och startade sina företag. Intressant i sammanhanget är att företagen jämför startproceduren med samma procedur i Turkiet och finner systemet här som mycket smidigare. Kommentarer Systemet är uppbyggt så att alla kan förstå. Allt sköts genom bolagsverket. Mycket enklare än i Turkiet. (Svensk företagare) Jag kunde inte systemet riktigt bra då och det gjorde att det blev lite fram och tillbaka, men det gick enkelt ändå. (Dansk företagare) Det var ganska enkelt. Kände inte till företagarorganisationerna då, kunde ha fått hjälp därifrån också. (Fransk företagare) Inte så många procedurer. Enklare än i Turkiet. Idag går det snabbt genom internet. (Engelsk företagare) Om man vet hur man ska gå tillväga tar det inte längre än 24 timmar. Det är lätt att starta ett företag i Tyskland. Kommer man från utlandet så kan man starta företag om man har 25 000 Euro. (Tysk företagare) Det finns inte stora byråkratiska hinder. Det kan dock vara lite krångligt i vissa branscher. (Holländsk företagare).

Samhällets syn på företagare 8 Samhällets syn på företagare Attityden till företagandet har självfallet stor betydelse för företagen och en positiv syn från det samhälle som företagen verkar i är en förutsättning för framgång. Diagrammet nedan visar hur företagen upplever samhällets syn. Som framgår av diagrammet, är det positiva upplevelser som företagarna i alla länder har gett uttryck för. Sverige tillsammans med England får de bästa omdömena och högsta betygen. Företagarna känner sig uppskattade för att de skapar nya jobb och bidrar till samhällets utveckling I Frankrike och Tyskland har företagen dock delade uppfattningar. Företagare inom restaurangbranschen och livsmedel upplever inte samma positiva attityd som kollegor i andra branscher. Här är det viktigt att påpeka att företagens omdömen enbart handlar om synen på företag och företagande. Deras omdöme handlar alltså inte om integrationen eller samhällsklimatet i övrigt. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Kommentarer Egen företagare/entreprenörer har en postiv bild bland allmänheten. Man får uppskattning för att man skapar nya jobb. (Svensk företagare) Företagare ses som aktiva medborgare som skapar sysselsättning och betalar mycket skatt. (Dansk företagare) Både medier och politiker är ganska positivt inställda till företagarna i England. Synen är över huvud taget positiv. (Engelsk företagare) Samhällets syn kan variera beroende på vilken sektor det handlar om. Det finns många som har en positiv syn, men det finns mycket avundsjuka mot framgångsrika företagare också. (Fransk företagare) Oftast brukar vår etnicitet lyftas fram för att förklara vår managment-stil! Bakgrunden spelar faktiskt roll i hur man blir behandlad här. (Tysk företagare) Det är tufft att träda in i på marknaden som ung framgångsrik företagare. Det tog en lång tid innan de etablerade konkurrenterna började acceptera mig och mitt företag. (Holländsk företagare)

Bemötande från myndigheter 9 Bemötande från myndigheter Bemötandet från olika myndigheter som Skatteverket, Miljö- och Hälsa, Stadsbyggnadskontoret och olika tillståndsgivande myndigheter får generellt godkänt i flera länder. Diagrammet nedan visar hur företagen upplever myndigheternas bemötande i respektive land. Franska myndigheter får knappt godkänt av företagen. I Tyskland har företagarna en känsla av att de ibland behandlas hårdare än andra företag. Företagarna i England och Danmark har den mest positiva bilden av myndigheternas bemötande och service. Sverige hamnar här tätt efter på en tredje plats. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Kommentarer I början fick jag ett dåligt bemötande, det fanns många fördomar p g a att man var invandrare. (Svensk företagare) Så länge man följer reglerna blir det inga problem. (Dansk företagare) De brukar vara hjälpsamma och har bra kunskaper inom sina områden. Internet underlättar och det går bra att kommunicera med myndigheter genom nätet. (Engelsk företagare) Tjänstemännen kan vara besvärliga. Av dem har jag fått kommentarer som hur ska du klara detta när du inte pratar ren franska?. (Fransk företagare) Det är en lång procedur och en tung byråkrati i det här landet tycker jag. Som företagare har jag inte upplevt någon diskriminering, även om inställningen till invandrare har blivit sämre. (Tysk företagare) Jag har inte upplevt några svårigheter med myndigheter över huvud taget. Kan bero på att vi har skött våra affärer på rätt sätt. (Holländsk företagare)

Företagsskatter och avgifter 10 Företagsskatter och avgifter Skatter och avgifter är en mycket viktig fråga för alla företag oavsett bransch och storlek. Alla företag i vår undersökning ser höga skatter och avgifter som ett hinder för företagande. I diagrammet nedan kan vi se hur företagen i olika länder ser på skattetryckets effekt på företagandet. Även här har vi en tiogradig skala där 1 betyder mycket dåligt och 10 betyder mycket bra. En stor del av invandrarföretagen är verksamma i personalintensiva branscher, där tillväxt och nyanställningar går hand i hand. Arbetsgivaravgifter är därför en känslig fråga för dessa företag och har en stor betydelse för deras tillväxt och expansion. Skattetrycket och skattesystemet försvårar också företagens kapitalförsörjning och finansieringsmöjligheter. I denna fråga får Sverige det lägsta betyget i jämförelsen. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Kommentarer Jag lämnade restaurangbranschen på grund av skatterna. Arbetsgivaravgifterna är för höga vilket gör det nästan omöjligt att anställa kvalificerad personal. (Svensk företagare) Moms och arbetsgivaravgifter är för höga i Danmark. (Dansk företagare) Skatterna är över huvud taget för höga. Man kan sänka momsen för att göra det lättare för oss. (Engelsk företagare) Runt 70 procent av lönerna som jag betalar ut går till skatt. (Fransk företagare) Skattetrycket kan vi dra ner på genom investeringar till exempel. Arbetsavgifterna är dock för höga. (Tysk företagare) Hade anställt fler om arbetsgivaravgifterna varit lägre. (Holländsk företagare)

Lagar & regler för företagande 11 Lagar & regler för företagande Även lagar och regler för företagande får lågt betyg. Många lagar och regler upplevs vara otydliga och krångliga. Diagrammet nedan visar företagens syn på lagar och regler för företagande. Det är bara i England som företagarna ger landets lagar och regler för företagande godkänt. De övriga länderna ligger på samma nivå och får knappt godkänt av företagen. Synpunkter på lagen om anställningsskydd (LAS) i Sverige och motsvarande i andra länder är mest förekommande. Företagen upplever svårigheter med att anställa personal och dra ner på personal vid behov. För de flesta företagen är expansionen nära kopplad till nyanställningar och tillväxten kan därför hämmas. Synpunkter på miljölagstiftningen och hälsoregler är också vanliga. Här menar många att man behöver en heltidsanställd för att kunna efterleva lagarna och bestämmelserna. Många menar att lagarna är formade för stora företag och tar inte hänsyn till småföretagens verklighet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Kommentarer Lagstiftarna borde skaffa sig mer erfarenhet om företagen. LAS gör att företagen inte kan anställa personal som behövs och de kan inte göra sig av med personal som de inte behöver. (Svensk företagare) Vi påverkas mycket av reglerna i branschen. Ibland behöver man vara advokat för att förstå dessa. (Dansk företagare) Reglerna som finns gör det lättare för oss att driva företaget. Ta egenkontrollprogrammet som exempel, det är bra och ger oss rutiner i hur vi ska göra för att maten och matberedningen ska skötas rätt. (Engelsk företagare) Det uppstår alltid svårigheter när jag är tvungen att dra ner på personal. En annan svårighet är statens kontroller som innebär en rätt jobbig procedur. (Fransk företagare) Det finns för mycket regleringar kring anställningen. Det finns många som inte vill arbeta och utnyttjar lagarna för det. (Tysk företagare) Bokföringsreglerna påverkar mindre företag i och med att de inte har samma möjligheter att satsa på administration. Vissa av dessa regler behövs inte för företag som är lite mindre. Det borde finnas undantag som gör det lättare för småföretagen. (Tysk företagare) Allmänt kan man säga att byråkratin i Holland gör att saker och ting fungerar långsamt, detta gäller alla myndigheter. (Holländsk företagare)

Finansieringsmöjligheter 12 Finansieringsmöjligheter Tillgång till kapital har självfallet en avgörande betydelse för alla företag. Företagen har i regel sämre finansieringsmöjligheter i uppstartsfasen. I tillväxtfasen blir det generellt enklare för företagen att ordna finansiering. Vi har därför valt att undersöka frågan i båda skedena. I alla länder sker finansiering i uppstartsfasen genom eget sparat kapital, lån från bekanta, lån från banken, krediter från leverantörer och kapital från hemlandet. Skillnaden mellan de olika länderna ligger främst i hur enkelt eller svårt det är att få lån från bankerna. Diagrammet nedan visar hur företagare i olika länder upplever situationen. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Företagare i Danmark och England upplever att det är relativt enkelt att låna från bankerna, medan företagare i de övriga länderna upplever det betydligt svårare. Sverige hamnar här på en delad tredje plats. Kommentarer Jag investerade mitt sparande i början. Hos bankerna är tjänstemännen oförstående. Hade också problem med Almi i början. (Svensk företagare) Banken har färdiga lösningar för taxiföretag. Jag fick låna hälften från banken och hälften var mitt eget kapital. (Dansk företagare) Det är ganska svårt att hitta kapital och det var ännu svårare för cirka tio år sedan. Det är svårare för ungdomar att få lån. Oftast litar bankerna inte på att ungdomar ska klara av att driva sina företag. (Fransk företagare) Startkapitalet fick jag själv jobba och spara ihop efter studietiden. Jag vände mig inte till bankerna eftersom jag saknade ett namn/rykte och att det var ett nystartat företag. (Tysk företagare) Banken gav inga lån eftersom vi var nya. Vi finansierade 20 procent själv och 80 procent genom vänner. (Holländsk företagare)

Finansieringsmöjligheter 13 I tillväxtfasen sker finansieringen med egna vinster och leverantörskrediter. Skillnaderna mellan länderna ligger även här i bankernas vilja att finansiera företagens tillväxt. Diagrammet nedan visar hur företagen upplever möjligheterna till finansiering under tillväxtfasen. Företagen i Sverige upplever att svenska banker är bättre på att finansiera tillväxtfasen, dock inte lika bra som bankerna i Danmark eller England. Företagen i England och Danmark har ett större eget kapital som underlättar för bankernas finansiering. Etablerade kontakter med bankerna tillsammans med goda rörelseresultatet är faktorer som gör att bankerna visar större vilja att finansiera tillväxtfasen. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Danmark England Frankrike Tyskland Holland Bankerna står dock för en del av tillväxtfinansieringen. Även här är vinster, leverantörskrediter, vänner/bekanta och nya delägare viktiga finansieringskällor. Kommentarer Det är lättare att växa om man har sparat eget kapital. Då blir det också enklare att få lån från banken. Som invandrare behöver man dock ge fler garantier. (Svensk företagare) Tack vare att vi hade bra resultat kunde vi få hjälp av banken. Fick också en kompanjon. (Dansk företagare) Vi växte jättesnabbt (70 procent tillväxt). Vi behövde både ett nytt lager och kredit vilket var för mycket för banken så vi fick inte så mycket som vi ville, men de hjälpte ändå till. (Engelsk företagare) Leverantörer hjälpte till. Nu är det bra eftersom vi har ett gott resultat. Skulle jag vilja ha lån nu skulle jag få det. (Fransk företagare) Jag hade inte svårt i och med att jag finansierade allting genom företaget. Men skulle jag ha behövt bankkrediter så hade det blivit avsevärt svårare. Oftast ska man helst låna stora summor från bankerna. (Tysk företagare) Bankerna är mer öppna efter en längre relation. Det är viktigt att resultat är bra, annars blir det tufft. (Holländsk företagare)

Finansiering, banker och nätverk 14 Finansiering, banker och nätverk Finansieringen är en stor utmaning för invandrarföretagen. Det är särskilt svårt att få banklån till nystartade företag. Men hur avgörande är ett banklån och vad gör invandrarföretagaren när banken säger nej? I den här undersökningen har vi försökt att ta reda på hur avgörande ett banklån är för att starta ett företag. De flesta företag i vår undersökning menar att den allra viktigaste förutsättningen för att starta ett företag är kunskap och erfarenhet om den bransch som man vill verka i. Kännedom om och kontakt med marknaden och leverantörer är också en viktig förutsättning. En egenskap hos de intervjuade företagen i vår undersökning är att andelen nödföretagare är låg i gruppen. Det flesta går ifrån en anställning till att bli företagare och ofta har de erfarenhet från branschen och marknaden när de startar företag. De hinner dessutom bygga upp nätverk. Nätverket erbjuder sedan stöd och hjälp på olika sätt. Nätverket hjälper även till med finansieringen. Men hur fungerar den finansieringen? Vilka krav ställer nätverket och vilka kriterier gäller för släktlån? Det är viktigt att påpeka att även släkt och vänner gör en kreditbedömning när de lånar ut pengar. Släkt och vänner lånar ut pengar enbart om de är säkra på att de får tillbaka dem. Lån tagaren ska därför ha både ett personligt förtroendekapital och en hållbar affärsplan. För den här kategorin av företagare spelar ett banklån inte en avgörande roll, utan banken är en av flera möjligheter. Det finns dock en annan grupp som startar företag med klart sämre förutsättningar. En del invandrare startar företag utan tidigare erfarenhet och utan de nödvändiga nätverken. För den här gruppen, till skillnad från den första gruppen, har ett banklån avgörande betydelse. Avsaknaden av nätverk och erfarenhet betyder att man saknar de finansieringsmöjligheter som den första gruppen har. Sedan slutet på 1980-talet har företagandet i vissa fall fungerat som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige. Myndigheterna erbjuder starta eget kurser och arbetslösa som vill starta eget kan i vissa fall få startbidrag. En djupare beskrivning och analys av finansieringsfrågan i Sverige har vi redan gjort i rapporten Kusinen eller banken?, som finns att läsa på www.svensktnaringsliv.se.

Slutord 15 Slutord Invandrarföretagen har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och arbetsmarknaden. Många av de företagare som vi intervjuade, kom till Sverige och de övriga västeuropeiska länderna som arbetskraft för många år sedan. Idag är de arbetsgivare själva och erbjuder många arbetstillfälle. Det kan bli många fler företag och ännu fler arbetstillfällen. Det finns många duktiga entreprenörer bland invandrare som kan starta och driva framgångsrika företag. Men kan alla invandrare starta och driva företag? Och hur kan vi då underlätta för invandrares företagande? Höga skatter och höga avgifter är de största hindren för företagandet. Här går dock ingen etnisk skiljelinje, skatter och avgifter tar inte hänsyn till etnisk bakgrund och drabbar alla små och medelstora företag hårt. Många invandrare driver företag i personalintensiva branscher. Höga arbetsgivaravgifter gör det svårt för dessa företag att växa och anställa personal. Lagar och regler är nästa stora utmaning, krångligt regelverk uppfattas av företagen som ett stort hinder för företagandet. En stor majoritet av invandrarföretagen är dock små eller medelstora företag. De menar att lagar och regler ofta är formade för storföretagen och tar inte hänsyn till småföretagens verklighet. Processen att registrera företag och få olika tillstånd uppfattas som enkel och smidig av företagen. Företagen i vår undersökning hade inte någon kontakt med näringslivsorganisationer eller rådgivningscentra när de startade sina företag. Det här är karaktäristiskt för företagare från vissa grupper med starka och fungerande nätverk. Vår undersökning visar att möjligheterna och hindren för invandrarföretagare är ganska lika i olika länder. Höga skatter och krångligt regelverk uppfattas av företagare i samtliga länder som ett hinder för företagandet. Myndigheternas bemötande och samhällets attityd får bra betyg i samtliga länder. Företagandets villkor är dessutom inte etniskt betingat, med undantag för finansieringsfrågan. Finansieringsfrågan och kapitalförsörjningen är en fråga som är extra svår för invandrarföretagare. Etnisk diskriminering och bankernas attityd nämns ofta som orsaken till detta problem. Det är viktigt för bankerna att skaffa sig bättre kunskap om invandrarföretagen och deras villkor. Vi ska dock inte glömma att bankernas ovilja att låna ut pengar många gånger beror på orealistiska kalkyler och ohållbara affärsplaner. Man pratar ofta om att invandrare kommer från företagarkulturer och vill bli företagare. Så kan många gånger vara fallet, men företagarkultur och motivation räcker inte till för att kunna driva företag i Sverige. De egenskaperna måste kombineras med kunskap om marknaden och erfarenhet av branschen här i Sverige. Det finns organisationer och föreningar som hjälper de som vill starta företag med kalkyler och affärsplaner. Det är en mycket viktig och värdefull insats. Den som vill starta och driva företag behöver dock mer information om branschen, konkurrensvillkoren, vinstmarginalen och mycket annan information. En del invandrare som vill starta företag har redan från början tillgång till ett fungerande nätverk. De börjar arbeta och skaffa sig erfarenhet eller får tips och råd från företagarnätverk inom den egna gruppen. Det finns dock en annan grupp som vill starta företag men saknar erfarenhet och nätverk.

Slutord 16 Här är det viktigt att etablerade företag och framförallt etablerade invandrarföretag får en möjlig het att vara med och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. De kan hjälpa ambitiösa och företagsamma invandrare med affärsplaner, kalkyl, kontakter, m m. På så sätt ökar chansen för att invandrare kan finansiera sina företag. Då ökar även chansen för ett samarbete mellan banken och den nya företagaren.

www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00