Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013

Relevanta dokument
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Inlärningsstigen i Borgå

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Förväntansdokument, ordningsregler. Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9

Differentiering i praktiken

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Modersmål och litteratur

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa


Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Identifiering av stödbehov

VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Läsåret Linda Wågström Rektor Gustavslundskolan

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Gymnasiets arbetsmiljö

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

MINERVASKOLANS LÄROPLAN. för åk 1-6

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

T r o l l k a r l e n s h a t t

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Barn och familj

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Lokal Pedagogisk planering

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här!

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Spindeldiagram. Stockholm / Kista gymnasium / Administration, handel och varuhantering Beställda: 18 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 100%

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Pedagogiska strategier i arbetet med barn och elever med medfödda skador av alkohol

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Nallelek Lärarvägledning

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

UMEÅ UNIVERSITET Välkommen till kursen Det didaktiska uppdraget (CK 1)!

Hur fungerar en generator?

Att fånga bedömningar i flykten

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Minnesanteckningar Samråd 19/2 2013

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Information till hemmen från

Tips och råd till handledare för praktikanter

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Identifiering av stödbehov

Reviderad pedagogisk metodik

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Observationer i granskning av undervisning

Kvalitetsredovisning. Förskola

Karriärplanering Övning 07: Att söka jobb en handlingsplan

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6

Transkript:

Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Är en skola för alla Tar hänsyn till att alla är olika och har olika behov och förutsättningar Erbjuder eleverna möjligheter att påverka sitt lärande allt från planering till att sätta upp mål Låter eleverna komma till tals och vara med och bestämma Satsar på personal som möter eleverna i andra situationer än klassrummet bl.a. hälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog och har en fungerande elevvård

Forskarna Persson (2001) och Haug (1998) definierar differentiering som en möjlig väg att tillgodogöra alla elevers förutsättningar och behov Pedagogisk uppslagsbok definierar differentiering som uppdelning av en enhet i flera delar (1996, s.116) Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi definierar differentiering som skillnader i uppläggning, arbetsformer, förutsättningar och innehåll vid undervisning av elever med olika förutsättningar (Egidius, 2002. s.42)

undervisningen ska ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar att differentiera undervisningen är det främsta sättet att beakta skillnader mellan elevernas o sätt att lära sig o arbetsrytm o intressen och färdigheter o skillnader i utveckling, självkänsla och emotionella behov o olika behov hos flickor och pojkar yrkesövergripande samarbete och stöd för genomförandet av differentieringen

Vad lär sig eleven? Hur lär sig eleven? Hur visar eleven sitt kunnande? Sker undervisningen på rätt nivå? Är undervisningen intressant? Passar undervisningssättet eleven? Differentiering Ett uppfostringsredskap Kräver elevkännedom, bemötande Förmedlar en djupare idé Kräver att man förbinder sig för en längre tid Hör till hela skolans verksamhetsplan och verksamhetskultur Diskussioner med eleven

Differentiering är inte Differentiering är Bara till elever med diagnos Riktat till alla elever Något utöver läroplanen Effektiv planering Favorisering av eleverna Att stöda till bättre inlärningsresultat Användning av vissa inlärningsstrategier Flexibel användning av plats, tid, material och inlärningsmetod Nivågruppering Motsats till nivågruppering En synonym till elevens valmöjligheter En jämnvikt av lärarens och elevens val Individualisering Något som lärarna gör för att man måste Riktar sig till individen, flexibla grupperingar och klassen För att besvara alla elevers behov Något som sker hela dagen alla dagar Något som sker vid behov Något som läraren gör när lektionsundervisningen inte fungerar Något som läraren planerar i förväg och baserar sig på en utvärdering av elevens behov Källa: Tomlinson, Brimijoin & Narvaez, 2008 1. Läraren 2. Läroplanen 3. Eleven 4. Undervisningen 5. Utvärderingen

Insikter i processer i anslutning till växande och lärande Aktiv uppföljning av arbetet och atmosfären i undervisningsgruppen, elevens utveckling, samt utvärdering av lärandet Samarbete mellan lärarna, vårdnadshavarna, övriga personalen samt sakkunniga stödjer differentiering Omfattning Djup Tempo

DIFFERENTIERING är inte bara en identifiering av olikheter sker inte automatiskt är inte en händelse fördömer inte hela klassens gemensamma aktiviteter ifrågasätter inte de undervisningsmetoder som läraren redan använder är inte en fastkörd metod som tillämpas i alla situationer är inte en skräddarsydd, individuell undervisning är inte en omskrivning av nivågrupper (bl.a. Tomlinson & Strickland, 2005) Hur skall jag börja?

Anpassa verksamhetens tempo Framskrid snabbare/långsammare Tillåt pauser i arbetet Låt eleverna bekanta sig med den inlärda saken i förväg/ ge möjlighet att gå tillbaka till det redan inlärda Förändra inlärningsomgivningen Gör en sittordning som stöder klassens arbete Använd utrymmet kreativt på golvet, ute, under trädet, i biblioteket osv. Variera grupperna genom flexibla grupperingar liten / stor/ heterogen / homogen / individuellt arbete/ pararbete / grupparbete osv. Grupper enligt inlärningsstadium Grupper enligt intresse: samma intressen / olika intressen Variera och flexa grupperna kontinuerligt Variera inlärningsmetoden Lärarledd undervisning / Undervisning som tar i beaktande elevens intresseområden

Upprätthåll och stärk motivationen Verbal och non-verbal motivering Positiv attityd / uppmuntran Ge alternativ Stöd eleven till eget initiativ Använd elevens starka sidor och intresseområden Motivera med verksamhet som eleven tycker om Ställ ut elevernas arbeten Lär ut och stöd självständigt arbete Använd dagliga tidtabeller Använd en kalender / skolbok för att anteckna veckans arbete. Eleven har en individuell kalender Försäkra dig om att eleven förstått instruktionerna Lär ut studieteknik Ge tidsramarna för när arbetet skall vara färdigt Repetera och öva färdigheter i verkliga situationer

Differentiering ( omfattning- djup- tempo) Använd olika kunskapsintagningsmetoder (bilder, observering etc.) Använd olika kommunikationsmetoder (bilder, tecken) Använd olika kanaler i undervisningen (syn, hörsel, känsel) Skala av / utvidga innehållet Använd varierande metoder för att inta information och utvärdera undervisningen (böcker, dator, planscher etc.) Variera språknivån och försäkra dig om att eleverna förstår orden Anknyt till inlärningen till den verkliga vardagen Ta hänsyn till olika begåvningsområden hos eleverna Planera uppgifter och verksamheter som stimulerar olika begåvningsområden Variera undervisningen Instuderingsfrågor Använd minnesregler och minnesstrategier Ge omedelbar feedback Variera regelbundet undervisningsstilen och inlärningsstilarna (visuell, auditiv, taktil, kinestetisk

Använd olika prov Muntliga eller skrifliga prov Läs provet för eleven och försäkra dig om att eleven förstått uppgifterna Låt eleverna ha med läroboken i provet Låt eleverna göra provfrågorna och av vilka läraren väljer frågor till provet Låt eleverna utvärdera varandras svar Låt eleven först göra provet vanligt och sedan komplettera muntligt Låt eleven göra provet tillsammans med skolgångsbiträdet eller hos specialläraren Använd olika uppgifter Ge instruktionerna steg för steg (skriftligt/muntligt/visuellt med bilder) Strukturera på tavlan Variera svårighetsgraden Variera omfattningen Minska på pappersuppgifter Använd datorn som hjälp i undervisningen Redigera övningarna

Skapa verksamheter som kräver växelverkan Grupparbeten med individuellt/delat ansvar (samarbetsinlärning) Skapa arbetsmetoder där man använder sig av samarbetsinlärning (att kontrollera uppgifterna tillsammans med ett par, problemlösning) Växelverkan i gruppen Planera verksamhetsmodeller som stöder samhörigheten Utfärder, temadagar Fester, gruppens egna specialevenemang Skapa möjligheter och uppmuntra till att utveckla en godkännande atmosfär i klassrummet

Bli inte ensam i ditt arbete utan sök hjälp och utnyttja det yrkesövergripande samarbetet i elevvårdsgruppen Ta reda på och fortbilda dig själv Utnyttja stödnätverk Sammarbeta med hemmet Arbetspar inom kollegiet Arbetshandledning En verksamhetskultur som stöder den enskilda elevens inlärningsfärdigheter och inlärningsomgivning Omedelbart elevstöd genom differentiering, stödundervisning etc. Yrkesövergripande samarbete Gemensamt ansvar Fortbildning av lärarna Flexibel användning av personalresurssen Flexibel gruppindelning Fungerande stödformer Sakkunnighet Starkt ledarskap

Jag känner barnet förstår barnet godkänner barnet som individ hjälper och stöder honom/henne sätter gränser och vill dessutom Sammarbeta med föräldrarna uppmuntra andra med lägger mig själv i blöt Diskutera utgående från era egna erfarenheter och skriv ner svaren. Dessa diskussionsfrågor kan användas t.ex. på ett pedagogiskt café. Vilka aspekter kan möjliggöra respektive försvåra lärarens arbete med att differentiera sin undervisning? Vilka behov hos elever är sådana som kräver att vi bör differentiera undervisningen? När behövs differentiering? Hurudan inlärningsmiljö stöder differentiering? På vilket sätt har ni differentierat er undervisning?