Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa Slutrapport Psynkprojektet 2012-2014 Jessica Lindskog Sultan Carianne Lundvall Karlsson
Förord Vi har barn tillsammans. Om man i efterhand kan formulera en sammanfattande rubrik för den insikt som drabbade oss, tjänstemän och politiker i och omkring Vänersborg, så skulle den kunna lyda så där. Insikten har blivit nästan spiralformad. Den återkommer, för varje gång ytterligare fördjupad och förankrad i erfarenhet och värderingar, för varje gång med ytterligare engagemang, ytterligare samverkansvilja fäst vid sig. Kanske är det till och med så att vetskapen om barnen vi har tillsammans är vad som garanterar samverkan till och med när viljan inte räcker till, när relationerna mellan huvudmän, verksamheter och individer skaver, när pengarna är slut och orken tryter. Kanske går spiraltråden genom oss alla, som en extern, gemensam ryggrad? Och mitt i ryggraden finns våra barn och unga. Mitt i ryggraden finns de, och mitt på varje sammanträdesbord, och när ett barn hamnar mellan våra stolar så är det ett allvarligt och gemensamt misslyckande. Vi arbetar tillsammans, vi lyckas tillsammans och vi misslyckas tillsammans. Vi tror att den bästa vägen upp efter något sådant är den där samverkansspiralen. Den är förankrad på djupet. Den håller för oss allihop, och vägen blir mindre brant när vi rör oss varv för varv runt vetskapen: Vi har barn tillsammans. Vänersborg december 2014 Tove af Geijerstam Ordf. Socialnämnden samt Ordf. Styrgrupp för Samverkan Vänersborg Kent Javette Förvaltningschef Barn- och utbildning Ordf. Ledningsgrupp för Samverkan Vänersborg 1
Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Gemensam ledning och styrning 9 Skolresultat och psykisk hälsa 14 Gränslös matematik 16 Tema Tärnan 18 Koll på hälsan Informationsfilm om hälsobesök för nyanlända 21 Digilys 22 Kultur, utveckling, lärande KUL 23 Tidiga insatser 24 Ökad skolnärvaro 25 Barn i behov av sammansatt stöd 27 Första linjen 33 Instrument SQPM och ChASE 37 Kommunikation och informationsspridning 39 Framåtblickar 41 Kontaktlista 42 Bilagor 2
Sammanfattning SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Denna rapport beskriver huvudsakligen det arbete som genomförts under 2012-2014 då Vänersborgs kommun tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit i Psynkprojektet. Dessförinnan deltog vi också i Modellområdesprojektet (2009 2011) 1, och vissa hänvisningar dit förekommer också i rapporten. Rapporten bygger på insamlad fakta om uppbyggnad, arbetssätt och resultat inom de olika teman Vänersborg deltagit i. I slutet finns en kontaktlista till ansvariga för olika förbättringsområden. Med fokus på synkronisering av insatser på alla nivåer för barn och ungas hälsa har Samverkan Vänersborg bedrivit ett gediget arbete under ett antal år. Möjligheterna att få ny kunskap, att kunna pröva nya metoder samt att ha tillfälle till erfarenhetsutbyte med andra områden har tillfört verksamheterna kompetens. Inte minst berikande har varit att få tillfälle att samverka med övriga aktörer kring specifika förbättringsområden. Ibland har arbetssätt och rutiner fallit på plats och drivit arbetet framåt, och ibland har omvärderingar av fokus fått göras. Kansliet på SKL, Sveriges kommuner och landsting, som ansvarar för Psynkprojektet, har varit till stor nytta för vårt arbete och den kunskap vi fått därifrån kommer att bli värdefull även i våra insatser framöver. Samverkan Vänersborg kommer att bedriva strategiskt arbete kring barn och ungas psykiska hälsa även fortsättningsvis, och de fokusområden där arbete påbörjats kommer att fortgå. Tankar kring vidareutveckling finns inom flera av dessa områden. Fortsatt arbete känns oerhört viktigt; inte minst med tanke på slutsatserna i den av Folkhälsomyndigheten nyligen publicerade rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 2. Den visar att de flesta 11-, 13- och 15-åringar i Sverige uppger att de mår bra. Samtidigt ökar andelen barn med återkommande psykiska och somatiska besvär såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Bland 13- och 15-åriga flickor är andelen med återkommande besvär den största sedan studien Skolbarns hälsovanor började i mitten av 1980-talet. Oroande är att skolstressen har ökat, framför allt bland 13-åringarna. På andra områden är utvecklingen ljusare. De allra flesta levnadsvanorna bland skolbarnen har förbättrats över tid; allt färre röker, snusar och dricker sig berusade. Andelen 13- och 15-åringar som uppger att de varit berusade är den lägsta sedan studien började för 30 år sedan. 1 http://www.psynk.se/ompsynk/modellomradesprojektet.1822.html 2 http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201314/ 3
Målgruppen för denna rapport är medarbetare och politiker som verkar för Vänersborgs barn och unga. Vi vänder oss också till parter som funnits i våra nätverk under projektets gång. Psynkprojektet syftar till att de kunskaper och metoder som tas fram ska kunna genereras på nationell nivå och den här beskrivningen av arbetet är en del i detta. I arbetet har flera olika produkter och presentationsmaterial för att beskriva metoder producerats, och hänvisningar till dessa finns i rapporten. Projektrapporten är sammanställd av Jessica Lindskog Sultan Lokal processledare (med betoning på de lokala sammanställningarna) Carianne Lundvall Karlsson, Nationell temaledare (med betoning på de övergripande sammanställningarna) Vi arbetar vidare framåt och uppåt! 4
Bakgrund SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA I juni 2011 träffade Sveriges kommuner och landsting och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete kring synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Psynkprojektets beståndsdelar, teman, togs fram utifrån erfarenheter från Modellområdesprojektet (2009 2011), där Vänersborg var ett av 14 områden som deltagit. Under modellområdesperioden genomfördes en omfattande kartläggning och analys gällande det arbete aktörer utför kring barn och ungas psykiska hälsa. Kartläggningen bestod av inventering, praktiska analyser med ett stort antal medarbetare samt kunskapsinhämtning på olika sätt gällande statistik, men även gällande kvalitativa data. Förbättringsområden identifierades, rutiner sågs över för att klarlägga alla aktörers arbete. Samverkansstrukturer togs fram där de inte redan fungerade. Efter denna analys och beslut i styrgrupp fokuserades arbetet på fyra förbättringsområden Ökad skolnärvaro Förstärkt hembesök BVC Lätt tillgänglig och samordnad information, vägledning och rådgivning på hemsidor och på annat sätt till barn, unga och deras föräldrar Primärvård för barn 6-12 år (senare omformulerat till barn och unga 6-20 år) med lindriga psykiska besvär. Förbättringsarbete bedrevs även inom en rad ytterligare områden, men inte med lika stor arbetsinsats och intensitet. Dock har en rad olika översyner av arbetsplaner och annat kommit till stånd inom ramen för modellområdesarbetet. 5
Genom samverkan skulle dubbelarbete, flaskhalsar och organisatoriska glapp undvikas. Dessa helhetsstrategier skulle kunna tjäna som nationella exempel på lösningar. Vänersborgs sätt att arbeta i modellområdet underlättade övergången till fortsättningen i Psynkprojektet. Psynkprojektets mål, syfte och organisation Övergripande mål för projektet är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet. Barn och unga och deras närstående ska få den hjälp de behöver när de behöver det. Målet är också att utforma och implementera effektiva strategier för hälsofrämjande insatser och erbjuda vård på rätt nivå för barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Projektets syfte är att ge förbättringsarbetet den fart och styrka som krävs för att åstadkomma märkbara förbättringar för barn och ungas psykiska hälsa. Arbetet sker genom synkronisering av strategier för flera kommuner och landsting över hela Sverige via utvecklingsarbete lokalt inom varje tema. De teman som SKL tog fram i Psynkprojektets start 2011 var Gemensam ledning och styrning, Skolresultat och psykisk hälsa, Första linjen, Barn i behov av sammansatt stöd och Tidiga insatser/sociala investeringar. Temat Gemensam ledning och styrning kom efter hand att stötta övriga teman, och upphörde då formellt som eget tema. Ett effektmål för Psynkprojektet nationellt är att ett stort antal kommuner och landsting som deltar direkt i arbetet genererar verktyg, strategier och praktiskt fungerande modeller inom projektets samtliga teman för hela riket när det gäller arbets- och samverkansmetoder. Resultat och lärdomar ska kunna återkopplas till linjeverksamheten på SKL och till adekvata nationella forum. Psynkprojektet bedrivs inom fyra nivåer; allmän, grund-, intensiv och avancerad nivå. Hypotesen är att hastigheten och kraften i utvecklingsarbetet gynnas av att deltagarna i projektet befinner sig på samma nivå och har samma ambitionsnivå. Intensiv nivå För att komma ifråga för medverkan på intensiv nivå krävdes att en inventering av verksamheter var gjord. Dessutom skulle en kartläggning och analys gällande hur verksamheterna fungerar för barn och unga finnas. Vänersborg hade genom sin lyckade medverkan i Modellområdesprojektet genomfört detta. En styrgrupp gemensam för kommun och landsting skulle finnas och denna skulle ha mandat från såväl politisk som tjänstemannanivå. Sedan tidigare hade Vänersborg en sådan med representanter från kommun och region, både från beställar- och utförarnämnd. Förändringsarbetet skulle vara förankrat både i verksamheten, på ledningsnivå och ett politiskt beslut om önskan om deltagande skulle finnas. 6
Följande kriterier skulle uppfyllas för att få delta på intensiv nivå: Frågor av relevans för många kommuner och landsting Nyskapande vad gäller miljö och/eller situationer Arbetet kan starta snabbt och resultat presenteras under de kommande åren De kunskaper som genereras ska kunna komma alla i övriga riket till del Visat att man tidigare klarat utvecklingsarbete Vänersborgs deltagande Efter en omfattande ansökningsperiod beviljades Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen deltagande i projektet på intensiv nivå inom tre teman: Gemensam ledning och styrning, Skolresultat och psykisk hälsa och Barn i behov av sammansatt stöd. Inom det senare temat deltar vi tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Under perioden har även arbete bedrivits inom temat Första linjen, men då på grundnivå och utan samma stöd från kansliet. Under Psynkprojektets gång har Kunskapsförbundet Väst bildats (1 jan 2013); ett kommunalförbund som ägs av Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun och omfattar de frivilliga skolformerna i både Trollhättan och Vänersborg. Kunskapsförbundet Väst deltar, precis som Gymnasieförvaltningen i Vänersborg tidigare gjorde, i psynkarbetet. Projektorganisation centralt Projektchef för Psynkprojektet är Ing-Marie Wieselgren. Till sin hjälp har hon ett centralt kansli vars funktion är att erbjuda stöd till utvecklingsteman. Kansliet koordinerar nationellt och kopplar utvärdering och forskning till de olika processerna. Sakkunskap finns inom kansliet även gällande juridiska frågor. Varje tema har flera temaansvariga som arbetar tillsammans med temaledarna. Dessa belyser och utreder särskilda frågeställningar som uppkommer under projektets gång. De temaansvariga har ansvarat för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning på nationell nivå tillsammans med temaledarna och de temaansvariga deltar i ett flertal olika nationella möten och grupperingar. Temaledarna arbetar med alla antagna områden inom temat och är således en gemensam resurs för alla områden. 7
Vänersborg har en nationell temaledare anställd inom temat Skolresultat och psykisk hälsa. Temaledarens uppgift har varit tredelad: Stöd till Samverkan Vänersborg och den lokala processledaren. Spridning av Vänersborgs arbete till andra områden. Metodutveckling och spridning tillsammans med temaansvariga på SKL:s kansli, arrangerande av utbildningar, processledarträffar mm Stöd av andra geografiska områdes utvecklingsarbete inom temat Skolresultat och psykisk hälsa. Temaledaren är en gemensam resurs för alla antagna geografiska områden i temat. Projektorganisation i Vänersborg Psynkprojektet har ingått i den ordinarie organisationen av Samverkan Vänersborg med dess styrgrupp, förvaltningschefsgrupp och ledningsgrupp. Olika förbättringsområden har haft specifika arbetsgrupper beroende på uppdragens art. Detta beskrivs ytterligare under avsnittet Gemensam ledning och styrning. Uppbyggnaden inom olika förbättringsområden beskrivs också separat. Ett exempel är att det inom temat Skolresultat och psykisk hälsa funnits en lokal temagrupp som samordnat insatser och förmedlat information inom gruppen gällande arbetets process. Inom Västbus Psynk, inom temat Barn i behov av sammansatt stöd, har den lokala ledningsgruppen för Västbus fungerat som sammanhållande grupp med representation från de olika verksamheterna. Inom detta tema har Vänersborg haft en projektledare anställd. En lokal processledare är anställd för att driva och samordna processerna och vara ett administrativt stöd i den gemensamma styr- och ledningsstrukturen. Processledaren har som uppgift att ansvara för kallelser och minnesanteckningar, kunskapsspridning och kommunikation och att tillsammans med ansvariga arbeta fram handlingsplaner för utvecklingssatsningar och upprätta uppföljningssystem. Processledaren stöttas av temaledaren, och förväntas delta i nätverk med andra i samma ställning från de andra kommunerna/landstingen. Med regelbundenhet ordnas processledarmöten på SKL arrangerade av kansli och temaledare. Syftet med dessa processledarträffar är att bilda nätverk kring frågor gemensamma för de olika orterna samt att få tillfälle för kansliinformation och handledning från temaledarna. 8
Gemensam ledning och styrning Vänersborg beviljades deltagande på intensiv nivå i temat Gemensam ledning och styrning (GLS) och har bedrivit ett gediget arbete med Samverkan Vänersborg som bas. Under första delen av Psynkprojektet var GLS ett eget tema, men övergick sedan till att stötta övriga temans arbete. Att ledning och styrning fungerar är en förutsättning för att allt utvecklingsarbete i samverkan ska fungera långsiktigt, både när det gäller planering och vardagligt arbete närmast barn och unga. Övergripande beskrivning av temat Temats mål har varit att identifiera, utveckla och testa samverkansstrukturer för gemensam ledning och styrning kopplat till specifikt arbete kring barn och ungas psykiska hälsa. Kunskap kring viktiga förutsättningar, kritiska utmaningar och olika dellösningar har tagits fram. Beskrivningar avseende hur det kan gå till att upprätta ett gemensamt styr- och ledningsarbete som håller över tid har synliggjorts. Områden som deltar i temat har alla befintliga organisationer för sin samverkan men vill utveckla dem, inte minst vad gäller att systematiskt använda data för ledning och styrning, såväl på tjänstemanna- som på politisk nivå. Synkronisering av insatser inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård kräver ett gemensamt ansvarstagande som spänner över huvudmän, verksamheter och vårdnivåer. Kommuner och landsting behöver bli bättre på att samordna samtidiga insatser när flera verksamheter är inblandade kring ett barn och dess familj och att tydliggöra vem som har ansvar för vad i vilket skede. Synkronisering handlar om att identifiera både när samverkan och samarbete behövs och när det är mer effektivt att varje verksamhet själv ansvarar för insatserna. Se bilden nedan en modell (ref Fredrik Lindencrona, Psynkkansliet), som visar samspelet som måste till för ett verksamt och långsiktigt arbete som gagnar barn och unga. 9
En politikerchecklista är framtagen inom temat, se http://politikerchecklistan.se/ med syftet att ge förtroendevalda och beslutsfattare vägledning både om situationen för barn och unga och om verksamheternas resultat. Utgångspunkten är att effektiv styrning kräver: en tydlig bild av nuläget en idé om ett önskat läge på kort och längre sikt fastslagna strategier för att uppnå det önskade läget Samverkan Vänersborg Samverkan Vänersborg är en styr- och ledningsstruktur som består av Vänersborgs kommun, Kunskapsförbundet Väst och Västra Götalandsregionen. Samverkansstrukturen är organiserad utifrån en politisk styrgrupp, förvaltningschefsgrupp, ledningsgrupp och verksamhetsgrupper. Sedan flera år tillbaka arbetar man utifrån det gemensamma trenämndsmålet för socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Den gemensamma målformuleringen är antagen av kommunfullmäktige. Verksamheterna ska i samverkan, utifrån sina specifika uppdrag, aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ. Barnperspektivet och barns rätt enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska ha särskild tyngd. Syftet är att stärka den enskildes förmåga att forma sitt liv i samverkan med andra för att nå en god livskvalitet. 10
Sedan 2012 gick trenämnd över till Samverkan Vänersborg då gymnasienämnden i Vänersborg tillsammans med Trollhättan övergick till Kunskapsförbundet Väst. Västra Götalandsregionens förstärkte sin roll genom medverkande av hälso- och sjukvårdskansliets chef. I styrgruppen deltar vice ordf. för Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 och ordf. för NU-sjukvårdens styrelse. Regionens mål framgår av Mål och inriktning 2013-2015, Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad samt nämndens avtal och överenskommelse med vårdgivare. Barn och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt Barnens bästa ska beaktas i alla beslut Även om dessa måldokument inte har ordagrann överensstämmelse framgår dock att det finns ett gemensamt mål och full samsyn avseende grundläggande värderingar. Samverkansstrukturen I styrgruppen för Samverkan Vänersborg ingår presidierna för socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden, kunskapsdirektionen och ordf. i NU-styrelsen samt vice.ordf. i hälso-sjukvårdsnämnd 3. Även förvaltningschefsgruppen, det vill säga förvaltningscheferna för resp förvaltning, deltar. Ordf. för socialnämnden är tillika ordf. i Samverkan Vänersborg. I ledningsgruppen deltar verksamhetschefer från barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, Kunskapsförbundet Väst, BUP, barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagning, vårdcentralen/närhälsan och folktandvården. Förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen är ordförande i ledningsgruppen. Utöver styrgrupp och ledningsgrupp finns verksamhetsgrupper där deltagandet är anpassat till utvecklingsområdet. Exempel på verksamhetsgrupper är första linjens arbetsgrupp, styrgruppen för Tema Tärnan, arbetsgruppen för Gränslös matematik och arbetsgruppen för långtidsfrånvarande elever. Samverkan Vänersborg är en stabil och stark struktur. Genom uthållighet och en stark drivkraft från både politiker och ledning kan en hållbar samverkansstruktur bibehållas och ständigt förbättras. Att även de som arbetar närmast barnen känner sig delaktiga i samverkansstrukturen ökar hållbarheten. Alla är lika delaktiga oavsett nivå i strukturen. Utmaningarna som man stött på under åren handlar om hur man kan bibehålla samverkansstrukturen när deltagarna byts ut och/eller när deltagarna inte är närvarande på möten de blir kallade till. Hur kommunicerar man på ett effektivt sätt mellan styrning och ledning och får man deltagarna i grupperna att känna sig engagerade? Hur kan man kommunicera bättre mellan de olika nivåerna? Hur blir medarbetarna närmast barnen involverade på bästa sätt? 11
Utvecklingsarbetet kring Samverkan Vänersborg syftar till att ytterligare förbättra samarbetet på politisk och ledningsnivå. Att föra kommun- och regionpolitik i ett nätverk och att utveckla uppföljnings- och utvärderingssystem är en utmaning. Dessutom att med den insamlade data, den analys som görs, de mål som sätts upp och de resultat som efterfrågas utveckla det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet. Områdesutveckling Torpa För att pröva styr- och ledningsförmågan inom ett konkret långsiktigt utvecklingsprojekt har Samverkan Vänersborg beslutat att starta projektet Områdesutveckling Torpa med visionen att öka integration med jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv samt öka barn och vuxnas psykiska välbefinnande. Detta ska uppnås genom att minska skillnader i kommunen genom att förbättra livsvillkoren för de boende på Torpa. Utgångspunkten är att det redan idag görs mycket bra för bostadsområdet och dess invånare, men att det är viktigt att synkronisera allt bra för att göra det ännu bättre. Förbättrade livsvillkor Projektet syftar till att invånarna i kommunen ska betrakta Torpa som ett av alla bostadsområden; det ska inte ha någon särskild stämpel, gränserna ska suddas ut och rörlighet mellan de boende i området och övriga i kommunen ska öka. Jämlikhetsperspektivet ska betonas; boende i området ska uppleva att de har samma möjligheter som andra invånare i kommunen. Genom dialogmöten tillsammans med de boende, myndigheter, föreningar och andra aktörer ska förbättringar ske genom olika aktiviteter och insatser. Projektorganisation och målstruktur För att uppnå visionen ska projektet fungera som medel för att utveckla samverkansorganisationens färdigheter inom styrning och ledning och ge större tydlighet i uppföljning av aktiviteter och prioriteringar. En tydlig projektorganisation och målstruktur har upprättats med stöd från Psynkkansliet, SKL, och har antagits av styrgruppen den 14 november 2014. Arbetsgrupper med åtagarägare som ansvarar för respektive arbetsområde har utsetts. Arbetsgrupperna är indelade i målområden och ska verka och arbeta mot de hälsopåverkande faktorerna Två av arbetsgrupperna, indikatorgruppen och mobilitetsgruppen, ska verka för och stötta de övriga arbetsgrupperna. Indikatorgruppen Utifrån projektet Områdesutveckling Torpa har en arbetsgrupp för data/statistik utsetts. Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen är åtagarägare för arbetsgruppen och deltagare representeras av statistiker från Kommunstyrelseförvaltningen, Barn-och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kunskapsförbundet Väst och Västra Götalandsregionen. En indikatorgrupp med denna sammansättning av deltagare är helt unik och har inte förekommit tidigare i kommunen. Utöver insamling av data och diskussioner kring statistik finns ett starkt erfarenhetsutbyte inom gruppen och utveckling av samverkan inom dessa frågor bör ses som en möjlighet för hela kommunens datainsamling. 12
Samverkan Vänersborg och Vårdsamverkan Fyrbodal Parallellt med arbetet kring Samverkan Vänersborg har den delregionala samverkansstrukturen Vårdsamverkan Fyrbodal vidareutvecklats. Tidigare inom denna struktur var inriktningen äldre och psykiatrifrågor men under året har även inriktningen barn och unga utvecklats. Denna vidareutveckling har inspirerats av Samverkan Vänersborg och dess psynkarbete. 13
Skolresultat och psykisk hälsa Vänersborg deltar på intensiv nivå inom temat Skolresultat och psykisk hälsa. Temaledaren, som är anställd av kommunen, har haft sitt arbete inom detta tema på nationell nivå, men har också haft vissa uppgifter lokalt. Övergripande beskrivning av temat Det finns ett ömsesidigt samband mellan skolresultat och psykisk hälsa. Forskningen visar att en välfungerande skolgång är en stark skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som klarar skolans kunskapskrav riskerar i mindre utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa. Samtidigt är risken större att barn och unga som av olika skäl mår psykiskt dåligt inte når skolans mål. Med anledning av detta lägger temat fokus på hur både förskola och skola kan stödja lärande och främja psykisk hälsa och på arbete för att förebygga psykisk ohälsa. Skolans och förskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt deras kompensatoriska roll är betydelsefull för barn och ungas psykiska hälsa och också för deras skolresultat. Skola och förskola strävar i detta arbete mot att barn och unga med olika förutsättningar och behov ska ges likvärdiga möjligheter att lyckas. I Social rapport 2010 3 i kapitlet Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn beskriver Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, riskerna med låga och ofullständiga betyg i grundskolans år 9. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har tagit fram en översikt över den forskning som finns om skola, lärande och barns psykiska hälsa 4. Temaarbetet har bestått i arbete kring rutiner, metoder och samverkansformer för att barn och unga ska må bra och kunna nå grundskolans mål, kunna söka och fullfölja en gymnasieutbildning. Det handlar dels om att förskola och skola arbetar hälsofrämjande och förebygger psykisk ohälsa, dels om hur barn och unga som behöver särskilt stöd i någon form kan upptäckas och ges stöd i ett tidigt skede. I de fall barnet behöver stöd från flera verksamheter ska förskola och skola synkronisera insatserna med exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård. 3 Socialstyrelsen, Social rapport 2010 4 Hälsoutskottet, Kungliga vetenskapsakademien, School, learning and Mental Health a systematic review 14
Speciellt fokus har inom temat lagts på skolnärvaro, elevhälsa och tidig upptäckt av barn/elever i behov av särskilt stöd. Riktat arbete har även skett gällande metoder för att stödja elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende samt skolsköterskornas hälsosamtal. Annat utvecklingsarbete har skett avseende skolstöd för barn och unga med sammansatt problematik, Skolfam - riktade skolinsatser för familjehemsplacerade barn, samt DigiLys, ett digitalt analysverktyg för att förbättra elevernas lärmiljö. Temat har även fokuserat på hur förskolor och skolor kan arbeta för att identifiera barn och elever i behov av särskilt stöd för att kunna ge tidiga insatser. Vänersborgs del i framtagandet av material inom temat På nationell nivå har framtagits en lång rad av olika material inom temat. Detta ligger under Psynks hemsida www.psynk.se under Skolresultat och psykisk hälsa. Flera av de metoder som tagits fram inom projektet för nationell spridning har sin utgångspunkt i Vänersborgs arbete. Boken Vänd frånvaro till närvaro Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner, ligger under ovanstående hemsida, bygger på erfarenheter från Vänersborgs arbete. Guiden är spridd i landets alla kommuner genom riktade utskick och den är även spridd vid olika kurser, mässor och konferenser där föreläsningar hållits kring boken. Den innehåller stöd för att kunna arbeta med skolnärvaroarbete med exempel från verkligheten, framgångsfaktorer och tips för ett systematiskt kvalitetsarbete. Vänersborgs skolnärvaroarbete beskrivs även genom en rad filmer som samlats på ett usb-kort. Filmerna ligger även samlade under www.vanersborg.se/psynk under Samverkan för Ökad skolnärvaro. En annan uppskattad Vänersborgsprodukt inom temat är filmen Håll koll på hälsan. Filmen är framtagen av skolsköterskor från grundskolans elevhälsa och är en informationsfilm om hälsobesök för nyanlända. Filmen finns på fem olika språk: arabiska, engelska, romani, somaliska och svenska. Mer information om denna finns under kapitlet Koll på hälsan Informationsfilm om hälsobesök för nyanlända. Filmen finns både på www.psynk.se och på www.vanersborg.se/psynk. På samma sidor beskrivs också Vänersborgs arbete med Förstärkt hembesök BVC, ett arbete som startade under Modellområdesprojektet. Två artiklar är framtagna kring Vänersborgs arbete: Koll på närvaron en trygghet i förskolan Vänersborg satsar på matematik även för föräldrar Dessa artiklar ligger i bilagor till denna rapport. Lokal temagrupp Det lokala arbetet inom temat har, som övrigt arbete, ingått i den ordinarie strukturen för Samverkan Vänersborg. Det finns dessutom en lokal temagrupp som samordnat insatser och förmedlat information gällande arbetets process. Gruppen har bestått av verksamhetschefer för förskola, grund- och grundsärskola, Kultur- och fritid, elevhälsochefer för grundskola och Kunskapsförbundet Väst, klinikchef BUP samt IFO-chef Socialtjänst. Sammankallande har varit processledaren. 15
Gränslös matematik Inom temat Skolresultat och psykisk hälsa är ett förbättringsområde Gränslös matematik. Bakgrund Alltför många elever som kommer med ett godkänt betyg i matematik har ändå stora brister i den grundläggande matematiken. Ett samarbete mellan lärare i matematik grundskola och gymnasium förutsätts bidra till en förbättring. Målsättning med insatserna har varit att alla elever ska få goda kunskaper i matematik och nå måluppfyllelsen. Eleverna ska dessutom få intresse för och bibehålla lust att lära matematik. Uppstart och process Förbättringsområdet Gränslös matematik startade upp under läsåret 2012/13 genom ett samarbete mellan matematiklärare grundskola 7-9 och gymnasiet. En tvådagarskonferens arrangerades i sept 2012. Där presenterades vad matematik innebär från förskola till gymnasium. Progression i styrdokumenten, förkunskaper missuppfattningar och elevlösningar av samma problem diskuterades i tvärgrupper. Deltagarna fick även ta del av Thomas Kroksmarks föreläsning Den unika lärarkompetensen. November 2012 genomfördes en gemensam ämneskonferens kring kursplaner 7-9 /gymnasiet för att belysa skillnader och likhet. I början av 2013 arrangerades en halvdag då lärarna fick ta del av föreläsningen Klassrumsbedömning i matematik samt ha diskussioner i tvärgrupper utifrån ämnet. Mars 2013 gemensam konferens, fortsatta diskussioner kring progression och gemensamma problem. Under våren 2013 besökte matematiklärarna varandra, grundskola gymnasium. Juni 2013 arrangerades ytterligare en gemensam halvdag med utvärdering och samtal kring verksamhetsbesöken. Planering för fortsatt samarbete diskuterades också. Det fortsatta arbetet Under läsåret 2013/14 utvidgades samarbetet hela vägen från förskola till gymnasium och en arbetsgrupp tillsattes där representanter från förskolan, grundskolan F-6 och 7-9 samt gymnasiet ingår. Det har arrangerats informationskvällar och workshops för att nå ut matematikbudskapet till vårdnadshavare. Budskapet har då varit: hur vi arbetar idag med matematik, ökad förståelse för förmågor och innehåll, hur man som förälder kan stötta sitt barn. Till dessa kvällar kom det många vårdnadshavare med stort engagemang som nu kan sprida positiva budskap om matematiklärandet. Under projekttiden har en ökad kontakt, kommunikation och förståelse mellan lärare i olika stadier skapats. Dessutom har en kartläggning av attityder kring ämnet matematik hos 5 åringar, åk 3, 6 och 9 genomförts. 16
Resultatet av denna mätning visade på att ju äldre eleverna blev desto mer negativa till ämnet var man och desto svårare blev matematiken. Förändringen kunde man se mellan åk 3 och åk 6. Utvecklingsmöjligheter Samarbetet mellan stadierna med löpande diskussioner kring bl a övergångar, förmågor, bedömning, betyg och innehåll kommer att fortsätta. Frågor som också diskuteras är hur man kan nå ännu fler vårdnadshavare och deras barn och hur man når vårdnadshavare med invandrarbakgrund som har annat modersmål än svenska. Andra utvecklingsmöjligheter kan vara att utöka gränslösheten inom andra ämnen men också geografiskt till andra kommuner. 17
Tema Tärnan SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Tema Tärnan är en skolutvecklingsmodell inom temat Skolresultat och psykisk hälsa. Fokus är att utifrån logikmodellen ta fram olika förbättringsområden som ska utvecklas och förstärkas. De olika områdena är bland annat kring föräldrasamverkan, språkutveckling och omvärldsmöten. Eleverna ska märka av detta i sin skoldag i form av medvetet arbete med språkutveckling, möten med idrottsklubbar, musikskola och övriga omvärlden på olika sätt, samt att få en utvecklad samverkan mellan skola och föräldrar. Allt för att eleverna ska utvecklas såväl socialt och kunskapsmässigt. Val av metod Logikmodellen är ett verktyg för att förankra ett arbetssätt, både hos verksamma och hos ledning. På ett överskådligt sätt ges en samlad bild av det arbete olika parter ska genomföra tillsammans för att nå ett uppsatt mål som är känt av alla. Logikmodellen används för att sätta upp mätbara mål och hur dessa ska mätas. Först bestäms vilka resultat som man önskar uppnå (utfallsmått, resultat) och därefter identifieras vilka aktiviteter som ska utföras och hur dessa processer mäts (processmått). Aktiviteter, mätning och önskat utfall illustreras i modellen. Det är också viktigt att beakta kontextmått som belyser förutsättningar i omgivningen. 18
Under hösten 2012 arbetade skolpersonalen fram förbättringsområden som inte bara skulle resultera i måluppfyllelse utan även främja den psykiska hälsan. Förbättringsområden som togs fram var: Berika och utveckla svenska språket Berika och utveckla ett gott skolklimat Berika och utveckla elevernas kunskaper om och deras möten med svensk kultur, tradition och samhälle Berika och utveckla föräldrars delaktighet Berika och utveckla främjande och förebyggande arbete inom elevhälsan Flera aktiviteter togs fram och upprättades utifrån logikmodellen. Två aktiviteter valdes ut och prioriterades inom varje förbättringsområde. För att följa upp aktiviteterna och processmåtten dokumenterades detta i ett processmåttsschema i ett så kallat GANTT-schema. Här visas ett exempel på hur processmåttsschemat används inom förbättringsområdet Berika och utveckla svenska språket. När varje aktivitet är genomförd görs en markering och en kommentar skrivs i respektive ruta. På detta sätt dokumenteras aktiviteterna på ett enkelt och mindre tidskrävande sätt. Förbättringsområde: Berika och utveckla svenska språket Prioriterade områden: Språkmedvetenhet hos alla på skolan Samarbeta med andra skolor Föräldrar kommer till skolan Resultat: 100% måluppfyllelse på nationella prov 2015 Läsår: Klass: Klasslärare: Aktivitet 2013 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Processmått 1 tillfälle för handledning för blivande faddrar 2 gånger/termin gemensam fadderverksamhet. 1 gång/mån aktiviteter med andra skolor i någon form 19
Projektet startade läsåret 2012/13 och pågår i tre år till och med läsåret 2014/15. Rektor ansvarar för att projektet implementeras systematiskt hos skolpersonalen men också hos föräldrarna på föräldramöten. Rektor ingår i styrgruppen och ansvarar för att planera in möten med arbetslagen, att förankra i arbetslagen och elevhälsan. Genom en bra och väl förankrad process med enkla uppföljningsverktyg kunde skolpersonalen planera aktiviteter som utvärderas och redovisas i slutet av varje läsår. Exempel på aktiviteter som gjorts under åren Berika och utveckla svenska språket Gemensamma aktiviteter genomfördes dels genom fadderverksamhet på skolan men också genom brevvänner-kontakt och träffar med andra skolor. Dessa aktiviteter har varit mycket uppskattade. Berika och utveckla ett gott skolklimat Klassrumsobservationer En större aktivitet som har pågått är klassrumsobservationer som genomförts av elevhälsan. Syftet med detta var att observera klimatet i klassrummen. Observationerna genomfördes på gruppnivå och i alla klasser. Elevhälsan tittade på hur klassrummet ser ut, samspel inom gruppen (elev/elev, lärare/elev), språkbruk/språkmiljö, studiero/trygghet, rörelse i klassrummet och kränkningar. Observationerna genomfördes vid två tillfällen i varje klass. En checklista upprättades och skriftlig dokumentation genomfördes. Återkoppling till lärare och elevhälogrupp har gjorts. Berika och utveckla elevernas kunskaper om och deras möten med svensk kultur, tradition och samhälle Under åren har klasserna besökt bl a museet och musikskolan. Flera föreningar har informerat om sin verksamhet och eleverna har deltagit i simskola och skridskoåkning. Berika och utveckla föräldrarnas delaktighet Gemensamma föräldramöten för både föräldrar och elever har genomförts där eleverna fått visa upp vad de gjort under året i bl a bild, sång och musik. Utveckla och berika främjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan Inom detta förbättringsområde har framför allt fokus legat på att producera informationsfilmen om elevhälsan Koll på hälsan Läs mer under egen rubrik. Se även elevhälsans insatser under punkten ovan: Berika och utveckla ett gott skolklimat. 20
Koll på Hälsan Informationsfilm om hälsobesök för nyanlända Syftet med filmen är att leva upp till Barnkonventionen, Skollagen och Hälso- och sjukvårdens intentioner om rätten till information och en trygg och säker vård. Bakgrunden till att filmen skapades var att skolsköterskor upplevde att hälsoundersökningar av nyanlända elever inte hade tillräckligt god kvalitet. För skolsköterskorna är arbetet med nyanlända elever en utmaning i att kunna både ge information om Elevhälsans uppdrag och få information om elevens hälsa och medicinska historia. Det var ofta svårt för eleven att förstå syftet med besöket och en hel del elever upplevde rädsla inför besök hos skolsköterskan. Skolsköterskor upplevde ett behov av att eleven skulle vara mer förberedd inför besöket och ha kunskap om vad som skulle ske vid mötet hos skolsköterskan. Med filmens hjälp finns möjligheter för eleven att vara förberedd inför besöket. Då de kan få information på sitt eget modersmål i de stora språkgrupperna arabiska, engelska, somaliska och romani. Filmen visar konkret med korta filmavsnitt hur en tillväxtkontroll sker med längd och vikt, syn och hörselkontroll, ryggkontroll samt vaccination. Man kan som tittare välja vilket avsnitt man vill se alternativt se hela filmen som är totalt 12 minuter. Filmen visas för eleven inför besök hos skolsköterskan. För att få en lansering som skulle nå målgruppen skolsköterskor presenterades filmen nationellt på Skolsköterskekongressen i maj 2014 med 1400 deltagare. En artikel skrevs i Omvårdnadsmagasinet, som ges ut av Svensk sjuksköterskeförening. De nätverk som finns för skolsköterskor i Sverige användes, som t ex facebookgrupper, olika nätverk inom professionen. Detta resulterade i många kontakter med kollegor i hela Sverige efter lanseringen. Information har skett genom nätverk även för barnhälsovård och vårdcentraler om att filmen finns. I kontakter med enskilda sjuksköterskor får vi dagligen sedan filmen lanserades en bekräftelse på att den var efterlängtad och att den uppfyllde ett behov i professionen. Man använder filmerna dagligen i landet. Filmen används också till andra målgrupper som information till elever och vårdnadshavare inför hälsobesök. Med filmen har vi uppfyllt visionen att ge en allsidig bild av elevhälsan till de målgrupper som var tänkta; elever, vårdnadshavare. Ett annat tänkt forum är att visa filmen i klassrummet inför ett kommande hälsobesök. I och med att föräldrar kan hämta filmen via nätet kan man hjälpa sitt barn eller få svar som vårdnadshavare på vad som kommer att ske vid besöket hos skolsköterskan. Efter det att filmen lanserades har en undersökning gjorts bland skolsköterskorna i Västra Götalandsregionens 49 kommuner, om hur de upplever sitt arbete med nyanlända. Analys pågår utifrån enkätsvaren. Filmen finns både på www.psynk.se och på www.vanersborg.se/psynk. 21
DigiLys Inom temat Skolresultat och psykisk hälsa har ett utvecklingsarbete pågått avseende en metod för att analysera och kvalitetssäkra att barn och unga får bästa möjliga pedagogiska förutsättningar. Landskrona, Helsingborg och Region Skåne har varit föregångare i arbetet, och Tärnanskolan i Vänersborg har startat upp ett liknande arbete med dessa kommuner som förebild. DigiLys är ett verktyg att använda som underlag för att analysera vilken verkan undervisningen haft på elevernas kunskapsutveckling. Ordet Digilys är en sammanslagning av orden Digital och Analys. För att kunna bedöma utbildningens kvalitet och effektivitet behövs överskådligt sammanställda resultat. Uppföljningar/analysmöten med kollegiala samtal kring sambandet mellan undervisningsmetoder, didaktik och elevernas resultat ska ge underlag för den fortsatta pedagogiska planeringen. Det är elevernas resultat som ska ligga till grund för förändringar av metodik och pedagogik. Förbättringar kan utifrån analyserna göras på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. För att kunna bedöma utbildningens kvalitet och effektivitet behövs överskådligt sammanställda resultat. Därför presenteras resultaten i form av färgkartor, se nedan. Enkel och tydlig visualisering gör att resultaten blir lättöverskådliga på såväl individsom gruppnivå och kan användas för insatser på organisationsnivå. Rektor och personal från Tärnan har deltagit i workshop i Landskrona. Tre personer från Helsingborg har varit i Vänersborg på ett informationsmöte för Tärnans personal. Rektor har haft distansmöten med Helsingborgs analysteam, och DigiLysarbetet i Vänersborg väntas fortsätta under 2015. Bilden visar exempel från Landskrona/Helsingborg på hur resultaten har utvecklats över tid för en grupp elever. Grön: Mycket goda resultat, Gul: Bra resultat, Röd: Varning för resultaten är låga. Det är elevgruppens progression över tid som är viktig att följa. Man kan se tecken på hur effektiv och anpassad pedagogiken är. 22
Kultur, utveckling, lärande KUL Inom temat Skolresultat och psykisk hälsa har en arbetsmodell utvecklats inom verksamheterna för kultur och barn- och utbildning. Syftet med modellen är att det ska tydliggöras vilket utbud av kultur som finns tillgängligt för förskola och skola. För att alla skolor ska kunna ta del av kultur på rätt nivå behöver en synkronisering av utbudet och insatserna upprättas. Det gemensamma målet och utvecklingsområdet utgår från The big 5; de fem förmågorna 5. En arbetsgrupp bestående av verksamhetscheferna för förskola, grundskola och kultur- och fritid utgör en styrgrupp. Utöver styrgruppen finns en samverkansgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, musikskola, förskola, rektorer, kultursamordnare och enheten för musik och ungdom. I ett första utvecklingsarbete görs en inventering av det kulturella utbudet. Berörd personal har fått komma in med synpunkter och gett förbättringsförslag mot vad som tidigare varit. Utifrån ett sammanställt underlag har en analys kunnat göras och styrgruppen stämmer av mot målen. Beslut fattas om utbud och finansiering. Samordningsgruppen informeras och tillsammans med berörd personal upprättas ett programförslag som styrgruppen fattar beslut om. Styrgruppen ger dessutom uppdraget att upphandla och planera för att genomföra enligt den beslutade planen. Under hösten 2014 och våren 2015 kommer arbetsmodellen att utvecklas och ett programförslag kommer att upprättas för fortsatt upplägg. För att barn och unga ska kunna nå måluppfyllelse är det en förutsättning och av största vikt att förskolan och skolan får tillgång till ett utbud av kultur utifrån de behov som finns. 5 https://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/kartlaggning-och-bedomning/the-big-5-i-lgr-11-femformagor-viktigast-menar-goran-svanelid/ 23
Tidiga insatser SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Inom temat Skolresultat och psykisk hälsa har ett utvecklingsområden varit Tidiga insatser. Målet är att verksamheten utvecklas på ett sätt som leder till att alla barn erbjuds det stöd de har rätt till och att alla barn ska få det stöd de har rätt till enligt gällande styrdokument. För att säkra att alla barn får det stöd som de behöver följer verksamheten Barn- och elevhälsoplanen och tar hjälp av bl a resurspedagoger och specialpedagoger och annan stödpersonal vid behov. Genom tidiga insatser känner sig barnen trygga, får lust att lära sig och på så vis kommer de drivas av egen inre motivation. I Vänersborg har förskolan direkt och indirekt samverkat med skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att förbättra och utveckla de tidiga insatserna. Verksamheten arbetar hela tiden utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete. Kunskap om Tidiga insatser har bl a skett genom kompetensutveckling för förskolans personal så att de kan och vågar se tidiga tecken och vet när och vilka insatser som behövs. All personal i förskolan har utbildats i att upptäcka risk och friskfaktorer utifrån guiden Vänta inte som publicerats inom Psynk-projektet, se www.psynk.se. Personalen har dessutom kompetensutvecklats i språkstimulerande arbetssätt. All personal är utbildad i Ester. ESTER-screening används för bedömning av unga som har ett normbrytande beteende eller som befinner sig i riskzonen för att utveckla ett sådant beteende. Instrumentet syftar till att vara ett stöd vid bedömning av huruvida det behövs en mer detaljerad bedömning av den unge eller fler insatser. Fokus ligger på styrkor och svagheter hos den unge, med specifikt fokus på riskfaktorer för normbrytande beteende. Närvarorutinen i förskolan har varit ett utvecklingsområde som verksamheten har fokuserat mycket på. Med rutinen kan personalen tidigt se tecken och kan sätta in insatser och stöd till både barn och familj. Handlingsplan om kränkande behandling och likabehandling har upprättats. All personal har fått kunskap om denna plan. Personalen har fått kunskap och förståelse om progressionen från förskola till skolan, bl a genom samverkansprojektet Gränslös matematik där personalen fått kunskap om bl a nationella proven i åk 3. Syftet är att anpassa verksamheten på ett sätt så att de ska gynna barnen och deras resultat i skolan. Förskolechefer och personal har fått kompetensutveckling i när man vänder sig till/använder: - Samverkande socialsekreterare - Konsultationsmöte på elevhälsan - Västbusmöte och vilka som ska kallas till det Fördjupat arbete utifrån förskolans Allmänna råd Särskilt stöd pågår. Särskilt vikt kommer att läggas vid att kontinuerligt följa upp och utvärdera insatserna. Dokumentation och samverkan är viktigt för att få kunskap om huruvida insatserna gör skillnad samt kunskap om förskolans kvalitetsutveckling. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete blir också viktigt för att kunna utveckla förskolans verksamhet så att den gynnar barn och elevers måluppfyllelse. 24
Ökad skolnärvaro SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Under modellområdesprojektet var ett förbättringsområde Ökad skolnärvaro. Bakgrunden var att det kom signaler om att det var många som skolkade, statistik och åtgärder efterfrågades, registrering av närvaron var inte enhetlig, information till vårdnadshavare var bristfällig och ansvarsfördelningen var inte tydlig. Med denna bakgrund påbörjades ett stort utvecklingsarbete för att fler elever skulle uppnå högre närvaro, den ogiltiga frånvaron skulle minska och bättre samarbete skulle uppnås mellan hem, skola, IFO, BUP och ungdomsmottagning kring de elever som hade ogiltig frånvaro. En arbetsgrupp med representanter från skola, socialtjänst, och elevhälsa arbetade fram handlingsplaner, rutiner, planer för genomförande och implementering. Uppföljning skulle ske genom mått och mätning. Även BUP, barn- och ungdomshabilitering och polis var med som sakkunniga. Arbetet var mycket framgångsrikt trots att man stötte på hinder på vägen. Några av framgångsfaktorerna var att frågan fokuserades på alla nivåer; politiskt, strategiskt och operativt. Efterfrågan på mått, resultat och effekter gjorde att alla var engagerade. Resultatet visade att den oanmälda frånvaron halverades både inom grundskolans senare år och inom gymnasiet. Målen som gjorts upp för projektets handlingsplaner uppnåddes. Vänersborgs fortsatta arbete kring Ökad skolnärvaro När Psynk-projektet startade fortsatte utvecklingsarbetet kring ökad skolnärvaro. En handlingsplan för att stimulera hög närvaro i förskolan och en handlingsplan för förskoleklass till och med årskurs 6 upprättades. Närvarorutinen i förskolan har varit ett utvecklingsområde som verksamheten har fokuserat mycket på. Med rutinen kan personalen tidigt se tecken och kan sätta in insatser och stöd till både barn och familj. I det fortsatta arbetet har fokus också legat på de långtidsfrånvarande eleverna. En kartläggning och sammanställning har gjorts över de elever i grundskolan som är långtidsfrånvarande, de som är frånvarande mer än 40 %. En arbetsgrupp som består av verksamhetschef för grundskolan, elevhälsochef, avd. chef för IFO och OoF, elevhälsochef för gymnasiet och verksamhetschef BUP har tillsatts. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att fastställa rutiner och att upprätta en handlingsplan. Under våren 2014 gjordes ett omtag för all berörd personal. Under två halvdagar anordnades en workshop för rektorer, förskolechefer, elevhälsa, socialsekreterare och personal inom BUP. Anledningen till omtaget var att dels informera ny personal om handlingsplanerna och rutinerna men också att synliggöra rutinerna och påminna personal som redan finns i verksamheterna. Deltagarna fick dessutom revidera och se över handlingsplanerna och ge förslag kring förbättringar. Det blev lyckade dagar och deltagarna fick åter ny kraft och motivation för det fortsatta arbetet. 25
Det är viktigt med implementering bland personalen och att hålla rutinen och handlingsplanerna vid liv genom kontinuerlig översyn och revidering. Elever och föräldrar bör informeras kontinuerligt om rutiner och om hur samverkan fungerar. Resultatet man kan se genom att ha rutiner och handlingsplaner är att frånvaron har minskat. Ett bättre samförstånd mellan aktörerna har uppstått. Personalens medvetenhet om att uppmärksamma även de små barnens frånvaro har ökat. Nationell spridning Vänersborgs arbete kring Ökad närvaro har varit väldigt framgångsrikt och många kommuner runt om i landet har visat ett stort intresse av att få information om arbetet. Flera kommuner har efterfrågat studiebesök för att få intervjua och träffa nyckelpersoner som arbetat fram rutinerna och handlingsplanerna. Efterfrågan blev så stor att ledningsgruppen beslutade att anordna en studiebesöksdag där Vänersborg bjöd in alla intresserade kommuner till ett och samma informationstillfälle. Under denna dag presenterades arbetet av verksamhetschefer och elevhälsochefer för grundskola och gymnasium, förskolechefer, kuratorer och den samverkande socialsekreteraren. Politikerna berättade om vikten av samverkan mellan alla aktörer som finns kring ett barn som en viktig framgångsfaktor. Under eftermiddagen fick deltagarna ställa frågor till en panel. Ett 40-tal anmälde sitt intresse och kom från bl.a Skara, Göteborgs stad, Alingsås, Hagfors, Eskilstuna, Säffle och Borås. Det var ett brett intresse från flera olika funktioner bl a förvaltningschefer, verksamhetschefer, kuratorer och socialsekreterare. Det är fortsatt stort intresse för Vänersborgs arbete kring närvaron och flera önskar information om rutinen, den sk. Vänersborgs-modellen. Därför finns både rapporter, presentationer och filmer kring arbetet samlat på sidan www.vanersborg.se/psynk 26