Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015



Relevanta dokument
SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Barn- och ungdomspsykiatri

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Brukarundersökning av Korttidsvistelse Socialförvaltningen 2009

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Standard, handläggare

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät Landstinget Sörmland Nyköping. magnus.leivik@dll.se

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Socialstyrelsens äldreundersökningar, manual till Indikators webbverktyg

Detta gäller när jag blir sjukskriven

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Standard, handläggare

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

Övervikt och fetma 2016

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

Mat och måltider för äldre

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Handledning och studierektorns roll. Läkarförbundets studierektorskonferens 4 februari 2015 Hanna Frydén

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

På uppdrag av Behandlingshemmet Fristad. Intervjuer av uppdragsgivarna kring hur samarbetet har fungerat och hur insatserna har utförts

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Yrkeshögskolan i siffror

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Nordiska språk i svenskundervisningen

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Standard, handlggare

Lokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal

Förtida upphörande av avtal angående husläkarverksamhet med basal hemsjukvård vid Telefonplans husläkarmottagning

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Standard, handläggare

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Bilaga 5. Tema: Ledarskap och ledning

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Diskussionsunderlag för introduktion av nyantagen doktorand

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Läkemedelsförteckningen

Till vederbörande chef Göteborg

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

Hälsa och balans i arbetslivet

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Läkares arbete med sjukskrivning

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Transkript:

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015

Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet och Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning under 2012-2015 skulle stödja företagshälsans arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende. TIA-projektet (Tidiga Insatser mot Alkoholberoende i arbetslivet) har bl.a. erbjudit kompetensutveckling för företagshälsans personal i 15-metoden. 15-metoden har utvecklats av Riddargatan 1, mottagningen för alkohol och hälsa. Metoden består av tre steg; screening och kort rådgivning, fördjupad bedömning och terapeutledd behandling (psykosocial/farmakologisk) eller självhjälp med uppföljning (ev. i kombination med farmakologisk behandling) som genomförs enligt en manual. Om en person går igenom alla tre stegen innebär det totalt 5-6 strukturerade samtal, hemuppgifter mellan samtalen, viss provtagning och ev. läkemedelsbehandling under ca 6 månaders tid. Så kallade trepartsmöten (arbetstagare, arbetsgivare och företagshälsa) tillkommer när det är relevant. Det finns vetenskapligt stöd för alla de instrument och verktyg som ingår i metoden. Instrument, manual och informationsmaterial finns fritt att ladda ner på Riddargatan 1:s och Sveriges Företagshälsors hemsidor. En fördel med 15-metoden är att den kan genomföras av hälso- och sjukvårdspersonal utan specialistkompetens i beroendevård. Det vetenskapliga underlaget finns beskrivit i Riktlinjer vid alkoholproblem på arbetsplatsen (http://www.fhvforskning.se/foretagshalsansriktlinjegrupp/alkoholproblem/item/137-alkoholproblem). Utbildning i 15-metoden Utbildningen i 15-metoden som TIA-projektet erbjudit har varit två dagar lång och innehållit både teoretiska och praktiska moment. Om deltagaren inte tidigare genomgått utbildning i motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) har rekommendationen varit att komplettera med sådan utbildning samt att sända in inspelade rådgivningssamtal till MIC-Lab på Karolinska Institutet för att kvalitetssäkra färdigheten i MI. Efter genomgången utbildning fick deltagarna tillgång till material (bildspel med talarmanus och broschyr) för att kunna sprida information om 15-metoden till kunder och beställare. Syfte och frågeställningar Syftet med enkäten var att få en uppfattning om huruvida deltagarna kommit igång att arbeta med metoden i praktiken ca ett halvår efter genomgången utbildning samt om de ansåg att de haft praktisk nytta av utbildningen för sitt vardagliga arbete. Vi ville också veta om de påbörjat att ge sina kunder/beställare information om att 15-metoden kan vara ett välfungerande behandlingsalternativ för många av dem som har alkoholproblem. Enkäten skulle också ge viss vägledning till projektledningen om vilka spridningsvägar för inbjudan till utbildningen i 15-metoden som fungerat bäst, om deltagarna uppfattat att innehållet i utbildningen gav tillräcklig kunskap och om de kunde tänka sig att rekommendera utbildningen till sina kollegor. TIA-projektet, 2015 2

Frågeställningarna var: - Har deltagarna kommit igång och använt något (och i så fall vilket/vilka) av metodens tre steg? - Har deltagarna kommit igång med informationsspridning till kunder/beställare om 15- metoden? - Har deltagarna haft nytta av utbildningen? - Hur fick deltagarna kännedom om utbildningen? - Har deltagarna rekommenderat utbildningen till sina kollegor? Metod och urval Utvärderingsresultaten baseras på enkätundersökningar via ett webbformulär som sänts till dem som fullföljt 15-metodutbildningen. Respondenterna var företagssköterskor (297st.), företagsläkare (67 st.) och beteendevetare (33 st.) samt ett fåtal ergonomer, beroendeterapeuter, enhetschefer, vårdutvecklare m.fl. (24 st.). Deltagarna fick enkäten ca ett halvår efter genomgången utbildning (ett primärt utskick och därefter två påminnelser) och den sändes till totalt 692 personer varav 421 svarade. Tabell.1. Fördelning av respondenternas yrkestillhörighet. Profession Antal % Företagssköterska (sjuksköterska) 297 70,5 Företagsläkare (läkare) 67 15,9 Beteendevetare/psykolog/psykoterapeut 33 7,8 Ergonom/fysioterapeut/sjukgymnast 4 1,0 Annan 20 4,8 421 100,0 Svarsfrekvensen var under de första åren god (över 75 %) för att sedan, i samband med ett webbverktygsskifte för administration av enkäten, sjunka (till runt 50 %). Orsaken till att det nyare webbverktyget gav färre svar har dock inte utretts vidare. En möjlig förklaring kan vara att fler av utskicken som sänts via det nyare verktyget hamnat i mottagarens spam-eller skräppostkorg. I snitt var svarsfrekvensen ca 60 %. Resultat Deltagarnas aktivitet med 15-metoden 6 månader efter genomgången utbildning Som förväntat var de flest deltagare som använt steg 1, screening. Screening av alkoholvanorna med frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är en väletablerad undersökning och utförs av företagshälsan i många olika sammanhang, bl.a. i olika hälsoundersökningar, vid rehabiliteringsutredningar och i samband med andra medicinska konsultationer. Screening är aktuellt för alla på en arbetsplats medan fördjupad bedömning är relevant för betydligt färre och behandling är väsentligt för ännu färre eftersom problembilden ser ut så i befolkningen. TIA-projektet, 2015 3

Tabell 2. Andel av kursdeltagarna som utfört något/några av 15-metodens steg med anställda (n= 421). Flera svarsalternativ var möjliga. Aktivitet Antal % Steg 1, screening 303 72.0 Steg 2, bedömning 191 45.4 Steg 3, psykosocial behandling 147 34.9 Steg 3, läkemedelsbehandling 75 17.8 Ej använt metoden* 83 19.7 *10 respondenter som har svarat att de ej använt metoden har även svarat att de använt något/några av stegen. Troligtvis har frågan missförståtts av dessa personer, dvs. de har inte gått igenom hela metoden (alla tre stegen) med någon patient ännu. Glädjande är att aktiviteten ser ut att ha ökat något över tid. De som gick utbildningen under senare delen av projekttiden (våren 2015) hade en något högre aktivitetsgrad än de som gick utbildningen i början (hösten 2012) vilket sannolikt har att göra med att implementeringsprocessen av 15-metoden kommit längre på företagshälsoenheterna efter dessa två-tre år. Andelen som säger sig inte ha använt metoden hade på motsvarande sätt minskat över tid. Presentationen som deltagarna gjort av sig själv (och den egna erfarenheten av 15-metoden) vid utbildningens start tyder också på att 15-metoden var mer känd och använd på företagshälsorna efter ett par år. Nytta av utbildningen Frågan om man haft nytta av utbildningen i sin kliniska verksamhet var indelad i fem svarsalternativ, från ingen nytta alls till mycket stor nytta. Drygt 90 % av respondenterna angav att de haft stor eller mycket stor nytta av utbildningen och nästan lika många angav att de redan har eller kommer att rekommendera utbildningen till sina kollegor. 70 % svarade att utbildningen gav tillräcklig eller absolut tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med metoden praktiskt. Informationsspridningen till kunder och beställare Informationsspridning till kunder och beställare hade de flesta arbetat med. De vanligaste tillfällena att presentera 15-metoden var i samband med rehabilitering och i kundmöten. Det var bara ett fåtal som inte alls informerat om metoden. Tabell 3. Andel av respondenterna (n= 421) som spridit information om 15-metoden till kunder och beställare i olika sammanhang. Aktivitet Antal % Rehabilitering 193 45.8 Kundmöten 182 43.2 Utbildning 105 24.9 Annat sätt 69 16.4 Ej spridit 66 15.7 TIA-projektet, 2015 4

Hur har deltagarna fått kännedom om 15-metodutbildningen? Sättet på vilket respondenterna fått kännedom om utbildningen visar att fördelningen var ganska jämn mellan att ha fått informationen av sin chef, en kollega eller direkt från branschorganisationen, vilket gav anledning att fortsätta på den inslagna vägen med nyhetsbrev till medlemmar (dvs. företagshälsans chefer) och intresserade prenumeranter, riktade e-postutskick till de som tidigare gått utbildningen m.m. Tabell 4. Andel respondenter (n=421) som fått kännedom om 15-metodeutbildningen via olika spridningsvägar. Spridningsväg Antal % Via min chef i min verksamhet 121 28.7 Via en kollega 115 27.3 Via Sveriges Företagshälsors hemsida/nyhetsbrev 115 27.3 På annat sätt 39 9.3 Via information från mottagningen Alkohol o hälsa, Riddargatan 1 31 7.4 (webbsida eller liknande) Behov av fortbildning 95 % av respondenterna har angett att de tycker att det finns ett behov av fortsatt fortbildning när det gäller alkohol. Några av dem har i fritext uttryckt hur och vad de önskat fortsatt kunskapsutveckling om. - Nyhetsbrev eller mail med information om aktuella utbildningar, nya forskningsrön, nya artiklar, böcker, webbsidor m.m. - Fortsatt tillgång till handledning av specialister - 1-2 repetitionstillfällen per år för erfarenhetsutbyte, konceptutbyte och uppdatering - Hälsoekonomiska referenser - Uppdatering av material Sammanfattning Av respondenterna (n=421) rapporterade ca 80 % (n=338), att de använt sig av något steg i metoden. Merparten (72 %) hade använt screening, nästan hälften (45 %) hade genomfört fördjupad bedömning och drygt en tredjedel (35 %) hade genomfört psykosocial och/eller farmakologisk behandling enligt manual. Sex månader efter att man genomgått utbildning kan tyckas vara kort tid för uppföljning av om metoden har börjat användas. Dock visar denna utvärdering att flera av företagshälsovårdsenheterna redan hade påbörjat implementeringsprocessen av metodiken i sitt vardagsarbete efter denna korta tid. Detta utfall harmoniserar väl med att 70 % uppgav att utbildningen gav tillräcklig kunskap för att i praktiken kunna arbeta med metoden. Nästan alla respondenter, 84 % (n=355), hade på ett eller annat sätt informerat sina kunder/uppdragsgivare om 15-metoden. Informationen framfördes främst i samband med rehabiliteringsutredningar och kundmöten. TIA-projektet, 2015 5