En rökfri arbetsmiljö? En uppföljning av Gotlands kommuns tobaksförebyggande arbete inom socialförvaltningen.

En rökfri arbetsmiljö? En uppföljning av Gotlands kommuns tobaksförebyggande arbete inom socialförvaltningen. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Varför arbetar Gotlands kommun tobaksförebyggande?... 4 Lagkrav... 4 Ekonomi och hälsa... 4 Möjligt att påverka... 4 Om insatserna under 2008-2010... 6 Metod för utvärderingen... 6 Resultat... 7 Medarbetarnas upplevda hälsa... 7 Om tobak... 8 Tobakspolicyn... 9 Kommunens tobaksförebyggande arbete... 9 Är det bra med rökfri arbetstid?... 9 Ska arbetstiden även vara snusfri?... 10 Tobaksanvändande... 10 Snus... 10 Hur mycket röker medarbetare?... 11 Att minska eller sluta med tobak... 11 Vad hindrar den som snusar eller röker från att sluta?... 12 Påverkar kommunens arbete några andra än medarbetarna?... 12 Diskussion... 13 Uppföljning i styrkort... 13 Effekter på rökfri arbetsmiljö... 13 Effekter på tobaksvanor... 14 Svarsfrekvens och bortfall... 14 Jämställdhet... 14 Förslag till utveckling... 15 Chefsnivå... 15 Socialnämnd... 15 Koncern... 15 Bilagor... 16 2

Sammanfattning Gotlands kommun införde en tobakspolicy med rökfri arbetstid 2008 och 85 % av socialförvaltningens medarbetare var positiva till det. Det var en hög andel, 49 procent, som utsattes för tobaksrök på arbetstid och det var en stor andel medarbetare som använde tobak, 32 % rökte och 17 % snusade. Utvärderingen som genomfördes 2010 visade att det efter införandet av Gotlands kommuns tobakspolicy är något förändrade tobaksvanor inom socialförvaltningen. Cirka 40 procent av tobaksbrukarna vill sluta. 58 % av kvinnorna och 39 % av männen vill ha helt tobaksfri arbetstid. Socialförvaltningens ekonomiska besparing är cirka tretton miljoner kronor. Andelen som rökte 2010 var 30 % och andelen som snusade var 14 %. Av dem som rökte slutade var fjärde man och var tionde kvinna mellan 2008-2010. Nästan en femtedel av dem som snusade slutade 2008-2010. Mer än en fjärdedel av dem som röker har minskat sin dagliga cigarettkonsumtion. Andelen medarbetare som är positiva till det tobaksförebyggande arbetet är 89 procent. Femton procent anser att brukare, familj eller andra har påverkats av tobakspolicyn. En något ökad andel medarbetare utsätts för tobaksrök på sin arbetstid (50%). För fyra av fem som utsätts för tobaksrök sker det fortfarande i brukarens hem. Utvärderingen visar att det påverkar tobaksvanorna att införa en tobakspolicy på det sätt som socialförvaltningen i Gotlands kommun har gjort, men att det krävs andra insatser för att minska andelen som utsätts för tobaksrök i arbetsmiljön. 3

Varför arbetar Gotlands kommun tobaksförebyggande? Lagkrav Enligt artikel åtta i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobak, som Sverige anslöt sig till 2005, ska vi verka för att ingen utsättas för tobaksrök i sin arbetsmiljö 1. Sedan 1994 står det i tobakslagen att ingen ska utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats 2. Regeringen beskrev i Folkhälsopropositionen (2002) och En Förnyad Folkhälsopolitik (2007) särskilda målsättningar bland annat för utsatta grupper och passiv rökning. År 2014 ska ingen ofrivilligt utsättas för passiv rökning och andelen som röker bland de grupper i befolkningen som röker mest ska halveras för att öka jämlikheten i hälsa. 3 Ekonomi och hälsa Förutom dessa lagkrav ger effektivt förebyggande tobaksarbete både en bättre ekonomi och en ökad hälsa 4. Passiv rökning på arbetsplatsen leder till fler dödsfall än vad som orsakas av arbetsplatsolyckor i Sverige 5. Rökning står idag för tio procent av den totala sjukvårdsbördan i Sverige. Samhällsekonomiskt kan vinsten bli stor med minskad rökning eftersom rökningen kostar Sverige minst 30 miljarder per år i produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och sjukfrånvaro. Ökade intäkter av punktskatt och att genomsnittsrökaren avlider tidigare är avdraget i beräkningen. Att avstå tobaksbruk ger både ökad livslängd, fler friska år och ökad livskvalitet. 6 Statens Folkhälsoinstitut har sammanställt forskningen kring tobak samt arbetsgivares kostnader för sjukfrånvaro och rökpauser på arbetstid. I genomsnitt är kostnaden för den som röker 13 700 kr mer än den som inte röker i sjukfrånvarokostnader per år och arbetstiden som åtgår till rökpauser beräknas till 31 300 kronor per medarbetare och år. 7 Möjligt att påverka Flera studier har visat att arbetsplatsen är en viktig arena för att minska tobaksbruket 8. Personal i serveringsmiljöer fick till exempel en påtagligt bättre hälsa efter införandet av rökfria serveringar. 1 WHO Framework Convention on Tobacco Control, WHO Document Production Services, Switzerland, 2003. 2 Tobakslagen 1993:501 3 Prop. 2002/03:35 och Prop. 2007/08:110 4 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling. Lundgren (red.) 2007 5 Statens Folkhälsoinstitut 2001:16 Andras rök din hälsa 6 Statens Folkhälsoinstitut 2009:17 Tobak och Avvänjning 7 Tobaksfri kommun, Barbro Holm Ivarsson, ersättningstext s.86-87, 100410. 8 Effect of smoke-free workplaces on smoking behaviour: systematic review, Fichtenberg & Glantz, BMJ, vol.325, 2002 4

Andra undersökningar har visat att medarbetare inom hemtjänst utsätts för lika mycket tobaksrök som serveringspersonalen gjorde innan lagen infördes. 9 Socialförvaltningen på Gotland har cirka 1700 medarbetare, varav cirka 1000 arbetar som boendeassistenter inom Äldreomsorgen (ÄO), cirka 300 arbetar som personliga assistenter inom Omsorgen om funktionshindrade (OOF), cirka 200 arbetar inom Individ och Familjeomsorg (IFO) och cirka 200 arbetar inom stab och ett resursteam som fungerar som en vikariepool (Övriga). Inom socialförvaltningen på Gotlands kommun arbetar det många kvinnor med kort utbildning en av de grupper där det finns flest rökare. Enligt det Folkhälsopolitiska programmet är ett av målen att hälsoklyftorna ska minska och ligga under riksnivån 10. Figur 1: Andelen dagligrökare från Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut 2009 och En rökfri arbetsmiljö, Socialförvaltningen (SOF) 2010. 9 Statens Folkhälsoinstitut 2010:10 Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet 10 Folkhälsopolitiskt program Gotland 2009-2013 2008-12-15 160 5

Om insatserna under 2008-2010 Under 2008 genomfördes en enkät för att mäta nuläget i socialförvaltningen, i samband med att socialförvaltningens riktlinjer (20071129) och Gotlands kommuns tobakspolicy 11 antogs. Enkäten resulterade i en rapport och en handlingsplan som beslutades i socialnämnden 12. Då beslutades även målsättningen med insatserna och att det skulle följas upp under 2010. Målsättningen var att minska andelen medarbetare som utsätts för tobaksrök och bidra till minskad rökning genom nedan listade insatser. Symbolen efter beslutspunkten beskriver om den är genomförd eller ej den 1/9 2010. Kostnaderna för insatserna nedan var cirka 10 000 kr, exklusive arbetstid. Ledningsgrupperna genomför APT med information från Tobakspreventiva mottagningen. Informatören ser över informationsinsatserna. NJA NEJ Personalchefen utses till processansvarig. JA Subventionerade nikotinhjälpmedel, 600kr/person, under 2008 och halva 2009. Dialog i två omgångar (vår 2008 och vår 2009) på Arbetsplatsträffar. JA JA Kostnadsfritt deltagande i tobaksavvänjningsgrupper. JA Information till chefer och medarbetare om tobaksavvänjning. JA En föreläsning arrangeras om tobak en gång per år. NEJ Broschyrer, böcker och informationsmaterial köps in för utlån JA Metod för utvärderingen Målet med enkäten som genomfördes 2010 var att få en nulägesbild av tobakspolicyns effekter och förslag till utveckling av det hälsofrämjande arbetet. Arbetet finansieras av Statens Folkhälsoinstitut via det nationella tobaksprojektet, se bilaga 1. Styrgruppen lade upp projektet i sin helhet och styrde enkätprocessen. Projektledaren utsågs av styrgruppen och genomförde utvärderingen. Referensgruppen gav bland annat synpunkter om utformningen av enkätens innehåll, implementering av insatser och bidrog i analysen. Under april 2010 gick enkäten ut till samtliga chefer i socialförvaltningen med uppmaningen att låta medarbetarna besvara enkäten på en arbetsplatsträff innan juni, se bilaga 2. Två påminnelser gick ut via e-post. Svarsfrekvensen var 50 procent, jämfört med 2008 års svarsfrekvens på 52 procent. Svarsfördelningen mellan avdelningarna och mellan könen var i huvudsak liknande den 2008, se tabell nedan. 11 Tobakspolicy Gotlands kommun, fastställd av kommunstyrelsen 2008-04-24 12 SON 2008-10-29 130 6

Tabell 1. Andelen respondenter per år (% av andelen månadsanställda). Män Kvinnor ÄO OOF IFO Övriga 2008 44 52 52 56 19 44 2010 41 50 48 52 33 41 På frågan om medarbetaren hade svarat på enkäten 2008 också var fördelningen nästan helt lika fördelat mellan könen. Ungefär en fjärdel svarade ja, knappt hälften nej och resterande svarade vet ej. Enkätsvaren registrerades i Excel och analyserades sedan i SPSS. Resultaten kontrollerades och diskuterades i referensgruppen och i styrgruppen innan publicering. Medarbetarnas upplevda hälsa Resultat Medarbetarna i socialförvaltningen mår bra, hela 87 procent har uppgett att de mår bra eller mycket bra. Det finns dock skillnader inom gruppen. Av dem som röker dagligen är det 25 procent som uppger att de mår mycket bra och av dem som snusar dagligen är det 42 procent som uppger att de mår mycket bra. Av dem som inte röker uppger 35 procent att de mår mycket bra. Figur 2: Upplevd hälsa i olika grupper inom socialförvaltningen 2010. Det finns en korrelation mellan antalet cigaretter och hälsa ju fler cigaretter per dag, desto sämre upplevd hälsa. Det finns också en korrelation mellan upplevd hälsa och viljan att sluta med sitt tobaksbruk, se figur tre. 7

Figur 3: Korrelationen mellan upplevd hälsa och önskan att sluta med sitt tobaksbruk. Om tobak Enligt en undersökning av Statens Folkhälsoinstitut utsattes nio procent i Sverige för miljötobaksrök på arbetet, se figur fyra. I ett europeiskt perspektiv är det 25 procent som utsätts för tobaksrök på arbetstid 13. En svensk pilotstudie visade att fyra av fem inom hemtjänsten utsattes för miljötobaksrök på arbetstid. På socialförvaltningen utsattes nästan hälften av medarbetarna, 49 procent, för tobaksrök på arbetstid före tobakspolicyns införande. Under 2010 hade andelen ökat till 50 procent. Det medför hälsorisker och den som utsätts för tobak i sin arbetsmiljö har också svårare att själv sluta att använda tobak 14. Det är fler kvinnor än män som utsätts för tobaksrök, se figur fyra. Figur 4: Andel kvinnor och män som utsätts för tobaksrök på arbetstid. Riket avser år 2010 enligt Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut. 13 European Commission, 2010, Special Eurobarometer 332, Tobacco Summary 14 Kontie Mohamed Moussa Smoking and Smoking Cessation in a Health Equity Perspective in Sweden. Dissertation. Lund University. 2009. 8

Av de medarbetare som utsattes för tobaksrök var det hela 79 procent som uppgav att det var i brukarens hem. Det var en fjärdedel, 26 procent, som uppgav att det var vid entréer och endast ca fem procent vardera som uppgav gemensamhetsutrymmen och pausutrymmen. Under 2008 var det en lika stor andel som under 2010 som uppgav att de utsattes för tobaksrök vid entréer, men något färre som uppgav i brukarens hem. År 2010 var det vanligast att utsättas för tobaksrök inom Äldreomsorgen (60 %), minst utsatta var medarbetare på OOF (32 %). Boendeassistent var också det mest representerade yrket (63 %). Att andelen inom Övriga har ökat kan bero på en omorganisation där Resursteamet har tillkommit, där alla vikarier inom Äldreomsorgen finns. Tobakspolicyn Det var 98 procent av medarbetarna som kände till vilka regler som gäller på arbetsplatsen. Det var en liten ökning jämfört med 2008, då 96 procent svarade att de kände till reglerna på sin arbetsplats. Nästan 80 procent ansåg 2010 att deras chef arbetar aktivt för minskad rökning och rökfria miljöer. Kommunens tobaksförebyggande arbete Totalt sett är 89 procent av medarbetarna positiva till kommunens arbete, varav 62 procent instämmer helt i att förvaltningen ska fortsätta att arbeta för rökfria miljöer och minskad rökning. Andelen positiva har ökat något sedan 2008, både bland män och kvinnor. Totalt sett är det endast fem procent av männen och åtta procent av kvinnorna som helt eller delvis tar avstånd från att kommunen ska fortsätta att arbeta för rökfria miljöer och minskad rökning. Av dem som röker dagligen är det 28 procent som instämmer helt i att kommunen ska fortsätta att arbeta för rökfria miljöer och minskad rökning. Motsvarande procent hos dem som inte röker är 72 procent. Av dem som snusar är det 52 procent som instämmer helt. Om medarbetaren hade utsatts för tobaksrök i arbetsmiljön eller ej påverkade inte svaret. Är det bra med rökfri arbetstid? Det är 78 procent som är positiva varav 62 procent instämmer helt i frågan. Andelen positiva har ökat något från 2008. Åtta procent av kvinnorna och tolv procent av männen är helt eller delvis negativt inställda till rökfri arbetstid vilket är färre än 2008. I ett Sverigeperspektiv är det 80 procent som vill att arbetstiden ska vara rökfri 15. Det är 21 procent av dem som röker dagligen, 42 procent av dem som snusar och 66 procent av dem som inte röker dagligen som instämmer helt. Av dem som utsätts för tobaksrök är det 58 procent som instämmer helt till rökfri arbetstid. 15 www.tobaksfakta.se 9

Ska arbetstiden även vara snusfri? Frågan om hur man ska hantera snus på arbetsplatsen är en aktuell fråga både nationellt och på Gotlands kommun. Socialförvaltningens medarbetare har olika åsikter, det är 58 procent av kvinnorna och 32 procent av männen som är positiva till snusfri arbetstid, 18 procent av kvinnorna och 39 procent av männen är emot och cirka en fjärdedel av båda könen är osäkra. Av dem som röker dagligen är 43 procent helt för snusfri arbetstid men bland dem som snusar är det endast två procent som instämmer helt. Tobaksanvändande I Sverige var det år 2010 tolv procent av männen och tretton procent av kvinnorna som rökte dagligen. Ytterligare tretton procent av männen och tio procent av kvinnorna rökte ibland. 16 Inom socialförvaltningen var det 22 procent som rökte dagligen och åtta procent som rökte ibland. Sex procent av männen och två procent av kvinnorna uppgav att de hade slutat med tobak under 2009. Andelen som har slutat ligger i linje med internationell forskning av hur en rökfri arbetstid brukar påverka tobaksanvändandet 17. Inom socialförvaltningen är det fortfarande många som röker, men det har skett en minskning med hela 24 procent för männen och elva procent för kvinnorna. Andelen som röker ibland har istället ökat, vilket kan tyda på att en del har minskat sin rökning men inte slutat helt. En hälsoekonomisk beräkning av skillnaden mellan 2008 och 2010 visade att socialförvaltningen hade minskat sina kostnader för sjukfrånvaro med en miljon och för förlorad arbetstid med tolv miljoner 18. Beräkningen är gjord på att fyra procent av de medarbetare som rökte har slutat, vilket motsvarar 68 medarbetare. Kostnaden per medarbetare och år är 13700 kronor för den genomsnittligt förhöjda sjukfrånvaron bland dem som röker och 31300 kronor för förlorad arbetstid i samband med rökpauser. Arbetstiden gäller samtliga som röker, eftersom alla omfattas av tobakspolicyn. Snus I Sverige var det år 2010 tjugo procent av männen och fyra procent av kvinnorna som snusade dagligen. Det var ytterligare sex procent av männen och tre procent av kvinnorna som snusade ibland. 19 Inom socialförvaltningen är andelen som dagligen snusar nio procent och ytterligare fem procent uppger att de snusar ibland. Andelen män som snusar har minskat med 19 procent och andelen kvinnor har minskat med 17 procent sedan 2008. 16 Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut 2010 17 Statens Folkhälsoinstitut 2010:10 Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet 18 ibid 19 Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut 2010 10

Figur 5: Andelen som snusar i socialförvaltningen, 2008 och 2010. Hur mycket röker medarbetare? Antalet cigaretter per person som röker har minskat. Ingen av dem som röker uppger att de röker mer än ett paket om dagen. Det är 37 procent som röker 1-5 cigaretter om dagen och 63 procent som röker 6-20 cigaretter dagligen. En del har även uppgivit att de endast röker några cigaretter per år, så kallad feströkning. En europeisk undersökning visade att genomsnittssvensken rökte tio cigaretter per dag, lägst andel i hela Europa 20. Av dem som röker är det 16 procent som också snusar. Av dem som snusar är det 24 procent som också röker. Antal cigaretter 2010 37 63 2008 30 67 1 till 5 6 till 20 över 20 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6: Antal cigaretter per person som röker, 2008 och 2010. Att minska eller sluta med tobak Det är 38 procent av dem som har svarat på frågan som uppger att de vill sluta. Något fler medarbetare än under 2008 önskar stöd från arbetsgivaren med att minska sitt tobaksbruk. 20 European Commission, 2010, Special Eurobarometer 332, Tobacco Summary 11

Vad hindrar den som snusar eller röker från att sluta? Det är nästan en fjärdedel som uppger att de inte anser att det påverkar deras hälsa (22 %). En större andel uppger att det verkar vara svårt att sluta (27 %) och den största andelen uppger andra skäl (50 %). De kommentarer som gavs inom annat är i kategorierna * Inte motiverad, av olika orsaker (57 kommentarer) * Har redan slutat under 2010, eller försöker redan att sluta (3 kommentarer) Figur 7: Upplevda hinder för att sluta med tobaksbruk, per kön. Påverkar kommunens arbete några andra än medarbetarna? Det är femton procent som har angivit att andra har påverkats av kommunens tobakspolicy. Av dem som har svarat att andra har påverkats är det en fjärdedel som anser att brukare har minskat eller slutat att röka på grund av förvaltningens tobaksförebyggande arbete för medarbetarna. Det är 14 procent som anger att familjen har påverkats och 60 procent anger andra. 12

Diskussion En policy kan förändra beteendet i en organisation. Det är viktigt med implementering och insatser som stödjer policyn för att få så stor effekt som möjligt. Socialförvaltningen genomförde inte alla planerade insatser, men lyckades trots omorganisation och ett samhälle i ekonomisk kris genomföra de flesta av de planerade insatserna. För att skapa ett större genomslag krävs det att koncernen arbetar tillsammans över förvaltningsgränserna. Vissa insatser görs bäst på enhetsnivå, andra på förvaltningsnivå och ytterligare andra på koncernnivå. Det krävs också en kontinuitet i frågan med tydliga mål och utvärdering i styrkortet. Uppföljning i styrkort Gotlands kommun och socialförvaltningen arbetar med styrkort. Tobakspolicyn och det tobakspreventiva arbetet bidrar till resultat inom alla fem områden. Om medarbetare är mindre sjuka till följd av minskat tobaksbruk bidrar det till exempel till en högre andel nöjda brukare eftersom de får en större trygghet och kvalitet med ordinarie personal än med vikarier. Tabell 2: Gotlands kommuns styrkort, med exempel på tobakspreventiva effekter. Brukare Brukarna/ kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare/ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processer Processerna är samverkande och effektiva Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks Mer närvarande medarbetare, till följd av minskat tobaksbruk och ökad hälsa, leder till ökad upplevd kvalitet hos brukare. Mer närvarande medarbetare, till följd av minskat tobaksbruk och ökad hälsa, leder till en lägre kostnader för personalomsättning, vikarier, sjuklön och rehabilitering. En rökfri arbetstid upplevs som positivt av de flesta medarbetare och blivande medarbetare. Minskat tobaksbruk och rökfri miljö är inte ett mål i sig, utan ett medel för att nå god kvalitet i verksamheten. Tobaksfrågan integreras i andra arbetsmiljö- och hälsofrågor. Minskat tobaksbruk bland dem som röker mest bidrar till jämlikhet i hälsa, och att vi kan nå vision 2025 - att må bäst i Sverige. Effekter på rökfri arbetsmiljö De allra flesta svenskar, 86 procent, tillåter inte rökning i sitt hem 21. Eftersom andelen medarbetare som utsätts för tobaksrök i brukares hem är oförändrad är det en viktig arena att arbeta med. Frågan är dock hur Gotlands kommun kan stödja brukare att säga nej till tobaksrök i sitt eget hem. De medarbetare som träffar brukare är nyckelpersoner. 21 European Commission, 2010, Special Eurobarometer 332, Tobacco Summary 13

Effekter på tobaksvanor Enligt en europeisk undersökning tyckte 16 procent att en policy om rökförbud påverkade dem att vilja sluta med sitt tobaksbruk 22. Inom socialförvaltningen skiftade svaren från jag har "slutat" röka i februari 2010, lite tack vare rökstopet på arbetstid till införandet av tobaksfri arbetstid har inte påverkat mitt beslut att sluta röka. En del medarbetare vill se mer hända reglerna bör följas upp bättre och beskriver att tobakspolicyn inte efterlevs många bryr sig inte om policyn utan röker på arbetstid och precis utanför arbetsplatsen, chefen bryr sig inte om detta. Andra menar att det är fel av arbetsgivaren överförmynderi att inkräkta på personer som själv valt att röka och ta ifrån en den rättigheten. Kanske är det ett uttryck för att det spelar stor roll hur en enskild chef arbetar med frågan - det var 80 procent av de svarande som upplevde att chefen arbetade aktivt för rökfria miljöer. I ett europeiskt perspektiv uppgav hela 71 procent att de ville sluta med tanke på sin hälsa och ungefär hälften sa att deras familj och vänner påverkat dem att vilja sluta. 23 I Sverige har undersökningar på befolkningsnivå visat att cirka 75 procent vill sluta röka och nästan lika många vill sluta snusa 24. I socialförvaltningen är det dock endast 40 procent som vill sluta med sitt tobaksbruk. Är det likadant i liknande grupper av befolkningen? Är det en skillnad mellan att vilja sluta någon gång och att vilja sluta just nu som speglas? Oavsett anledning är det viktigt att ta tillvara den motivation som finns så att de i sin tur kan inspirera och visa att det är möjligt att sluta. Svarsfrekvens och bortfall Det var ungefär lika många per avdelning, per kön och totalt som besvarade enkäten under de båda åren. Eftersom enkäten fylldes i på en arbetsplatsträff är bortfallet per individ inte så stort, däremot har hälften av alla chefer valt att inte låta sina medarbetare besvara enkäten. Svaren kan vara snedfördelade eftersom inte sjukfrånvarande har besvarat enkäten. Som tidigare nämnts har den som röker i genomsnitt åtta sjukdagar fler per år än icke-rökare. Jämställdhet Fler kvinnor än män utsattes för tobaksrök och en större andel av männen än av kvinnorna hade även slutat med tobak från år 2008 till år 2010. Dessa uppgifter gör att det kan vara intressant att följa upp i handlingsplanen för jämställdhet. Enligt likabehandlingspolicyn för Gotlands kommun (2009-12-14) är målet att Kommunen vidtar aktiva framåtsyftande åtgärder i arbetslivet för att främja lika rättigheter och möjligheter för båda könen. 22 European Commission, 2010, Special Eurobarometer 332, Tobacco Summary 23 European Commission, 2010, Special Eurobarometer 332, Tobacco Summary 24 Tobak och Avvänjning 2009, Statens Folkhälsoinstitut 14

Förslag till utveckling Förslagen bygger på information från styrgruppen, referensgruppen, medarbetares kommentarer i enkäten och på den forskning som finns idag. Insatserna har även stöd i tobakslagen och WHO Ramkonvention för tobaksförebyggande. Citaten nedan är alla från enkäten 2010. Den viktigaste insatsen är att fortsätta satsa på frågan integrerat med andra arbetsmiljö- och hälsofrågor med tydliga mål och resurser. Chefsnivå - Tipspromenadmaterialet från FHI används vid APT. - Ett bildspel för arbetsplatsträffar utarbetas, uppdateras årligen och används en gång per år. Det innehåller både fakta om tobak och ger möjlighet att diskutera frågor som vår förvaltning har inte rökfri arbetstid. orättvist som det är nu, vi som inte röker går inte ut på arbetstid varje timma. och vad säger vi till pat i hemmet som väljer att röka när vi /htj /ds är där? - Tobaksfrågan diskuteras bland övriga arbetsmiljö- och hälsofrågor på medarbetarsamtalet både som arbetsmiljö och hälsofråga. Socialnämnd - Bistå medarbetare och brukare med ekonomiskt stöd för tobaksavvänjning rökning är ett behov som är väldigt svårt att sluta med. Om man ska ha rökfria arbetsmiljöer bör nog arbetsgivaren ställa upp mer och inte trycka ner och anmäla rökaren (vilket jag varit med om på tidigare arbetsplats av arbetskamrat). Hjälpa inte stjälpa! - Erbjuda kompetensutveckling i motiverande samtal och tobaksavvänjning till medarbetare, för att nå och påverka brukare som använder tobak. - Erbjuda brukare och medarbetare gemensamma föreläsningar och utbildningar i samarbete med Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen. regelbunden info om följderna med tobaksbruk och vilken hjälp som finns att sluta - Skapa en pilotstudie kring att nå brukare inom ett geografiskt område finna nya metoder. Koncern - Använda den befintliga medarbetarenkäten för att följa upp tobakspolicyn, reglerna bör följas upp bättre. - Erbjuda gratis skyltar för att sätta upp vid de tobaksfria zonerna med hänvisning till rätten till tobaksfri arbetsmiljö, öppet fönster - rök far in!! - Avsätt budget till Arbetsgivarenheten på Ledningskontoret för hälsofrämjande arbete på koncerngemensam nivå över förvaltningarna. Följ upp effekterna i styrkortets alla perspektiv. - Inkludera insatser mot snus i det tobaksförebyggande arbetet, t ex fri tobaksavvänjning även för den som snusar. kollegorna har gått från att röka till att snusa - Erbjud kostnadsfria besök för alla medarbetare hos tobaksavvänjare i primärvården. 15

- Utöver ovan nämnda insatser kan annat också göras på samhällsnivå, och kommer då att påverka medarbetarna i form av samhällsmedborgare. Sådana exempel är att minska tillgängligheten, att skapa fler rökfria miljöer, att ställa krav på tobakspreventivt arbete för föreningsstöd, att fortsätta med förebyggande arbete i skola och barnomsorg och stadiggöra ett arbete med beteendemedicin och tobaksavvänjning i primärvården och på lasarettet. 1. Projektbeskrivning Bilagor 2. Följebrev och enkät Socialförvaltningen 2010 16