Kapitel 6 Imperfekt konkurrens



Relevanta dokument
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Nationalekonomi för tolkar och översättare

F7 Produktionsfaktorer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens


Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Utbudsidan Produktionsteori

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

Marknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.


KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

MP L AP L. MP L = q/ L

Nationalekonomi för tolkar och översättare

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt

Spelteori: Att studera strategisk interaktion. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen?

Monopol. Monopolets vinstmaximering

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Mätt och belåten? En analys av lunchmarknaden vid Campus Valla. An analysis of the lunch market at Campus Valla

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan

Det svenska apoteksmonopolet på receptbelagda läkemedel - konsekvenser av en avreglering

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi för aktuarier

Föreläsning 4: Produktion

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Föreläsning 10. Välfärdsstaten och inkomstfördelning Faktormarknader Värdet av marginalprodukten Efterfrågan och utbud.

Q C Indifferenskurvor

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen förslag till lösningar

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Försättsblad Tentamen

SFEI tema - ucits iv. Korta fakta om UCITS IV. Svenskt Fondexpertindex (SFEI) Maj

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

4 Marknaden för tandvård

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

Föreläsning 8. Oligopol

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Fördjupning i mikroteori genom tillämpningar. Förståelse och förmåga, (mikro-)ekonomisk analys. Marknad, produktion, konsumtion i vid bemärkelse

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Lösningsförslag Tenta I

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Tentamen förslag till lösningar

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Policy Brief Nummer 2012:4

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

Transkript:

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens utbjudna kvantitet. 1

Marknadsstruktur Konkurrens kan förekomma i olika grader mellan idealtyperna av Perfekt konkurrens och av Monopol. Graden av konkurrens påverkar marknadens fastställande av pris och kvantitet under jämvikt. 2

Monopol En producent/försäljare av en vara i en viss industri (dvs. på en viss delmarknad) Inträdeshinder av något slag existerar Företaget möter en sluttande efterfrågekurva Vid jämvikt produceras en kvantitet vid vilken MR = MC < p mo. Graden av monopolmakten mäts som: (p - MC) 3

Monopolistens vinstmaximering vinst P p m MC AC Monopolistens vinstmax erhålls då produktionen väljs så att MR=MC. Vid den kvantiteten kommer vinsten att bli: π = (p m - AC) Q m AC Notera att monopolisten inte kan sätta pris! Monopolisten sätter kvantitet, priset sätts av marknaden. MR D = AR Q m Q 4

Monopolets marknadspåverkan Högre pris Lägre producerad kvantitet Detta leder i normalfallet till dödviktsförluster på marknaden. Konsumenter drabbas av monopol - dock finns undantag: Naturliga monopol kostnadsstruktur som innebär fallande styckkostnader på grund av stordriftsfördelar i det relevanta efterfrågeintervallet. (samt externa effekter ) 5

Vad bestämmer marknadsstrukturen? Minsta möjliga effektiva produktionsvolym (MES), är där LAC för det enskilda företaget planar ut. Om MES < D på marknaden finns utrymme för många företag konkurrens Om MES > (eller =) D på marknaden så finns det bara plats för ett företag monopolisten. Förutsatt att produktionen skall vara effektiv. Statlig reglering, patenträttigheter, unik kunskap eller resurs, samt hot om våld kan också orsaka monopol. 6

Diskriminerande monopol Monopolisten kan ibland välja sina kunder Antag att vi har två åtskiljbara kundgrupper vars efterfrågefunktioner har olika priselasticiteter. Allmänna resenärer har låg priselasticitet men studenter har hög priselasticitet då de köper sina tåg-/flygbiljetter. Monopolisten kan då diskriminera vanliga resenärer genom att ta ut ett högre pris från de som saknar studentlegitimation. Diskriminering mellan kundgrupper är lättare för tjänster (t.ex. frisörer, tandläkare osv. ) där varan inte kan återsäljas (t.ex. bärbara datorer osv.). 7

Perfekt prisdiskriminering P MC En Monopolists intäkter: R = pq M p R M,pp AC D = AR = En monopolist som har möjlighet till perfekt prisdiskriminering Q M, PP får : R M, pp = p Q dq 0 MR PP Q M MR M Q M,PP Q 8

Imperfekt konkurrens Oligopol en industri men få producenter alla producenter vet att marknadspriset beror dels dem själva men även på konkurrenterna Monopolistisk konkurrens många företag producerar nära substitut till varandras produkter. varje företag har en begränsad förmåga att påverka sitt pris. 9

Monopolistisk konkurrens KARAKTERSTIKA: många företag inga inträdeshinder produktdifferentiering (varje företag möter en negativt lutande efterfrågekurva) ekonomiska vinster elimineras av konkurrens från andra varor som är nära substitut 10

Långsiktig jämvikt under monopolistisk konkurrens P P = LAC p MC LAC Varje företags enskilda efterfrågekurva tangerar LAC vid den kvantitet (q MK ) där MC=MR. Om positiva vinster görs så dyker fler företag med liknande produkter upp. D skiftar då vänster ut för alla befintliga företag. D = AR q MK MR M q 11

Oligopol En marknad/industri med ett fåtal säljare/producenter Varje företag måste förstå hur de egna besluten påverkar konkurrenterna och det egna företaget strategisk interaktion. Samarbeten mellan konkurrerande företag kallas till som karteller. De kan t.ex. simulera monopol genom en uppdelning av marknaden. 12

Sammanfattning av marknadsstrukturer Perfekt konkurrens (PK) Monopolistisk konkurrens (MK) Oligopol Antal företag Många Många Få Möjlighet att påverka priset Nej Liten Medium Inträdeshinder Inga Inga Endel Exempel Bonde Liten affär Bilar Monopol Ett Stor Stora Riksbanken, Systembolaget, 13 Vattenfall

Spelteori - några nyckelbegrepp Spel består av situationer där olika aktörers beslut ömsesidigt påverkar varandra genom strategisk interaktion. Strategi består av en fullständig plan för alla upptänkliga händelseutvecklingar Payoff-funktion anger alla spelares behållning i alla tänkbara strategikombinationer Dominant strategi en strategi som väljs oavsett motspelarens val Nashjämvikt en strategiprofil för spelet vid vilken ingen spelare har incitament att unilateralt byta strategi. Ex. q-beslut i en marknadsjämvikt på t.ex. PK-marknad. 14

Fångarnas dilemma Två företag utgör duopol och väljer mellan att antingen producera en hög eller en låg produktionsvolym (nedre vänstra hörnet visar pay-off för Företag 1, högra övre hörnet för Företag 2). HÖG VOLYM FÖRETAG 2 LÅG VOLYM HÖG 1 0 VOLYM 1 3 FÖRETAG 1 LÅG VOLYM 0 3 2 2 15

Konkurrens eller samarbete Varje företag kan avgöra huruvida man vill konkurrera eller samarbeta (samarbete är oftast är olagligt) Karteller överlever när medlemmarna kan ingå bindande avtal Trovärdiga hot för brott mot avtalet måste finnas Risk för att bli upptäckt måste finnas Det vet konkurrensverket om 16

Konkurrensverket avgör Huruvida ett samarbete är otillbörligt eller inte avgörs av Marknadsdomstolen. Om det kan motiveras med effektivitetsvinster och dessa delvis kommer konsumenterna tillgodo så kan samarbete tillåtas. Om samarbetet innebär lägre samhällsekonomisk aktivitet (dvs. lägre kvantitet och högre priser) så ifrågasätts det av konkurrensverket. 17

Contestable markets Fritt in- och utträde inga sunk costs Tillåter hit-and-run-strategier Utnyttjande av sin marknadsställning kan begränsas av hot om konkurrens Monopolisten agerar som om marknaden karakteriserades av PK för att hindra nyetablering. 18

Strategisk inträdesavskräckning Ett inträdeshinder kan skapas av de etablerade företagen genom trovärdiga hot hot om priskrig investera i produktionskapacitet annonsera om FoU nätverkseffekter 19

Strategisk inträdesavskräckning Ett inträdeshinder kan skapas av de etablerade företagen genom trovärdiga hot hot om priskrig investera i produktionskapacitet annonsera om FoU nätverkseffekter 20

Kapitel 7 och 8 Produktionsfaktormarknaden och inkomstfördelning Marknadsstrukturen på marknaden för en produktionsfaktor påverkar produktionsfaktorns pris och nyttjad kvantitet vid jämviktssituationen. 21

Viktiga frågor på faktormarknaden: Varför tjänar fotbollsproffs mer än universitetslektorer? Varför tjänar lågutbildad arbetskraft i Europa mer än lågutbildad arbetskraft i Indien? Varför lyckas inte marknadsekonomier ge alla sina innevånare jobb? Varför används olika produktionsteknologier i olika länder? 22

Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på lång sikt Bestäms av: Teknologi Priset på varje produktionsfaktor Efterfrågan på slutprodukten 23

Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på lång sikt Bestäms av: Teknologi Priset på varje produktionsfaktor Efterfrågan på slutprodukten 24

Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på kort sikt Bestäms av arbetskraftens marginalintäckt MRP L, dvs den extraintäckt som följer av att engagera ytterligare en enhet arbete. Arbetskraftens marginalprodukt MP L, den extra produktion som en extra enhet av arbetskraft (allt annat lika) ger upphov till. Priset på den sålda varan MRP L = p * MP L 25

Efterfrågan på arbetskraft (kort sikt) w, Lön Under perfekt konkurrens och avtagande marginalavkastning vinstmaximerar företaget då marginalintäckten av att anställa ytterligare en arbetare (MRP L ) = lönen (w) MRP L L 26

Monopol- och monopsonimakt på arbetsmarknaden Företag kan vara monopolister i sin försäljning/produktion Sluttande efterfrågekurva, fallande MR map Q producerad. Företaget kan vara monopsonister på sin marknad för produktionsfaktorer Arbetskrafts- (produktionsfaktors-) utbudet lutar positivt, lönen (för alla) stiger map L antalet anställda. 27

Monopol- och monopsonimakt på arbetsmarknaden (forts) Sammanfattning fyra fall: 1. företaget agerar under PK på såväl varu- som faktormarknaderna => L PK = L 1 och w PK = w 0 w, Lön MCL 2. Monopsonisten väljer att pressa lönen genom att minska sin verksamhet Lmo = L 2 och w mo = w 2 < w 0 w 3. Monopolisten väljer att pressa upp priset genom att minska sin produktion w 3 =w 0 w 2 w 4 MRP L, M L 4 L 3 L 2 L 1 MRP L L lönen bland andra anställare bestämmer monopolistens anställdas lönenivå.. 4. Monopolisten är även monopsonist och minskar sin produktion samt pressar därmed såväl priser som löner Lm = L 3 och w m = w 3 = w 0 => L m+mo = L 4 och w m+mo = w 4 < w 0 28

Minimilöner under monopsoni Om utgångspunkten är en monopsonimarknad så anställs färre och på grund av det kan lönen pressas ner. Införs en minimilön som är högre än monopsonlönen men lägre än eller lika stor som marknadens jämviktslönenivå så kan sysselsättningen ökas. Se sysselsättningsutrymmet mellan L 2 och L PK samt lönenivåutrymmet mellan w 2 och w 0 i föregående figur. 29

Jämvikt på arbetsmarknaden i en viss industri (delmarknad) Reallön w 1 w 0 S L Vi utgår från en jämviktssituation Efterfrågan på arbetskraft ökar. För en given ökning så är det utbudet som bestämmer hur mycket lönen påverkas. Vad påverkar S L? Aktuarier och Revisorer Ingenjörer och kassabiträden N 0 N 1 D L0 D L1 N 30

Kapital och land Fysiskt kapital Mängden av produktionsfaktorer som bidrar till produktionen av varor och tjänster. Land Naturens bidrag till produktionen av varor och tjänster. 31

Marknaderna för kapital och land Land är en fix resurs i en viss given ekonomi, detta på såväl kort som på lång sikt. Kapital är en fix resurs endast på kort sikt (en viss uppsättning fabriker t ex) men rörlig genom nyinvesterngar på lång sikt. 32

Långsiktig jämvikt för kapital Kapitalkostnad p 0&1 SK KS SK KS När efterfrågan på kapital faller får vi en kortsiktig prisanpassning i och med att utbudet på kapital är fixt K o på kort sikt. På långsikt kommer dock kapitalutbudet anpassa sig efter den lägre efterfrågan och priset stiger därmed tillbaka till den ursprungliga nivån på lång sikt. DK DK K 1 K 0 KAPITAL 33

Långsiktig jämvikt för land Landkostnad p 0 p 1 SL KS DL DL När efterfrågan på land faller får vi en kortsiktig prisanpassning i och med att utbudet på land är fixt K o på kort sikt. På lång sikt kommer landutbudet inte att anpassa sig efter den lägre efterfrågan. Priset blir därmed kvar på den nya lägre nivån även på lång sikt. L 0&1 Land 34