Miljöplan för Örestads glfklubb
Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att åstadkmma en så psitiv inverkan sm möjligt på vår miljö. Lagstiftningen inm miljömrådet regleras i miljöbalken, där målet är att främja en hållbar utveckling. Miljön skall vara fri från ämnen sm skapats i samhället ch sm kan hta människrs hälsa. Dessutm ska vi värna m den bilgiska mångfalden. Viktigt är att vi alla drar vårt strå till stacken. Glfsprten ligger väl framme i många avseenden, men ytterligare åtgärder kan vidtas för att verksamheten skall bedrivas med största möjliga hänsyn till miljön. Glfen är idag en flksprt med ett mycket strt antal utövare i nära samverkan med naturen. Liksm andra aktiviteter påverkar glfsprten vår miljö på en rad lika sätt. Utmaningen ligger i att minimera de negativa miljöbelastningarna ch samtidigt öka förutsättningarna för de psitiva effekterna. Genm att glfsprten har många unga utövare är det en psitiv del för framtiden att på ett naturligt sätt uppmärksamma miljöfrågrna. För att miljömålen skall kunna uppnås måste alla samhällsaktiviteter. En glfklubb kan ses sm ett mindre företag med aktiviteter sm med rätt målsättning ch planering kan genmföras så att värdefulla bidrag tillkmmer miljön. Mycket är redan gjrt i vår klubbs verksamhet men ytterligare insatser kan göras. Främst handlar det m att planera ch genmföra arbetet med eftertanke ch dkumentera nuläget ch därefter göra en målbeskrivning av de lika miljömrådena ch senare en utvärdering. Miljöplanen skall belysa alla delar av klubbens verksamhet ch leda till engagemang hs både klubbmedlemmar ch anställda. En miljökmmitté har bildats för att tillsammans med representanter för lika verksamheter inm klubben se till att föreslagna åtgärder genmförs ch att miljöplanen regelbundet hållas aktuell. Miljöplanen mfattar följande mråden 1. Delaktighet 6. Avfallshantering 11. Vattenvård 2. Inköpsrutiner 7. Kmmunikatin 12. Naturvård, flra ch fauna. 3. Fastigheter 8. Energianvändning 13. Revisin 4. Kntr/Administratin 9. Markbyggnad 14. Miljöansvariga 5. Restaurang 10. Växtnäring/Växtskydd
1. DELAKTIGHET En väl fungerande klubbverksamhet ch gd kunskap m miljöfrågr är grunden för ett framgångsrikt miljöarbete. Kunskap ch engagemang hs medlemmar ch persnal samt fungerande rutiner ch arbetssätt kmmer att ge resultat i miljöarbetet. För att arbetet med att minimera negativ miljöpåverkan skall fungera är det viktigt att ställa rimliga krav. Genm att sätta upp mål för miljöarbetet, lägga upp en handlingsplan ch därefter frtlöpande utvärdera arbetet gentemt uppsatta mål kmmer klubben att medverka till en successiv miljöförbättring. Det gäller ckså att priritera rätt så att de vidtagna åtgärderna ger så gda resultat sm möjligt i förhållande till befintliga resurser. Det är nödvändigt att de ansvariga i klubben verkar för att klubbens medlemmar inspireras till att engagera sig i de miljöfrågr sm berör klubbens verksamhet. Alla skall känna till klubbens stra vilja att bedriva sin verksamhet så resurssnålt sm möjligt ch i samklang med naturen. Det är viktigt att ta till vara medlemmarnas ch persnalens idéer ch engagemang inm miljömrådet. Klubbens medlemmar deltar i styrelse- ch kmmittéverksamhet. Det är av strt värde för klubben att öka förståelsen för de insatser sm krävs för att driva en glfklubb ch sköta en glfbana med de krav sm lagar ch förrdningar kräver. I klubbens verksamhetsplan skall framgå på vilket sätt hänsyn tas till miljöaspekterna. Uppmuntra medlemmarna ch persnalen till att lämna synpunkter ch idéer till ett förbättrat miljöarbete.
2. INKÖPSRUTINER Genm att ha med miljöaspekter redan vid upphandling av lika varr skapas förutsättningar för ett bättre miljöarbete Klubbens behv av inköp fördelar sig i huvudsak enligt följande BANSKÖTSEL: KANSLI OCH ADMINISTRATION: FASTIGHETER: RESTAURANGEN: Förbrukningsmateriel såsm drivmedel, ljr, reservdelar, växtskyddsmedel ch växtnäring. Reparatin ch underhåll av maskinparken. Investering i nya maskiner ch utrustning (banan). Förbrukningsmaterial såsm papper, tner för laserskrivare ch kpiatr, pennr, tape etc. Härutöver även en del glfrelaterade förbrukningsartiklar. Investering i nya maskiner ch utrustning (kntr mm.). Energi. Reparatin ch underhåll. Investering i nya maskiner ch utrustning (restaurang). Råvarr, rengöringsmedel ch utrustning till den dagliga verksamheten. Inköpt miljövänliga prdukter. Varuinfrmatinsblad för kemiska ämnen ch prdukter har hållits tillgängliga. Upprättat en förteckning över kemiska ämnen. Undvikit inköp av sådana kemiska prdukter sm kan ersättas med mindre farliga ch sm ändå fungerar bra till rimlig kstnad. Frtsätta att följa marknadens förändring mt mer miljövänliga prdukter.
3. FASTIGHETER Klubbens fastigheter redvisas översiktligt i särskild förteckning med byggnadsyta, byggnadsår ch energiåtgång. Fastigheterna är väl underhållna. Skapat lkaler ch byggnader sm har gd status sett ur miljösynpunkt, alla relativt nybyggda eller nyrenverade. Energiåtgången för uppvärmning ch vattenförbrukning har följts upp kntinuerligt. Installerat jrdvärme för uppvärmning av klubbhuset. Pririterat byggnadsprdukter bestående av eller framställda av förnyelsebara material. Bytt glödlampr till lågenergilampr efterhand sm de behövt ersättas. Använda LED/lågenergi-lampr där så är möjligt med tanke på tekniken. Sätta in rörelsedetektrer för elljuset i mklädningsrummen ch taletterna så att lamprna ej är tända i nödan. Underhålla byggnaderna så att livslängden ptimeras. Frtsätta att jaga energiläckr för effektivare uppvärmning.
4. KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION Kansliet ch receptinen handlägger klubbens löpande administrativa ärenden året runt ch svarar för kntakten med greenfeegäster, medlemmar ch spnsrer. Inkluderar även banchefens administrativa arbete. Underlag för årsmöte ch kallelser skickas sm email. Infört dubbelsidig kpiering. Farligt avfall lämnas till gdkänd avfallsmttagning. Använt kpieringspapper återanvändes i kntrsarbetet där så är möjligt. Miljömärkt kpieringspapper ch kuvert används. Frtsätta att följa marknadens förändring mt mer miljövänliga prdukter.
6. RESTAURANG Lkalen är av mycket gd standard, inklusive kök med stra utrymmen sm ger bra ch hygieniskt gda arbetsförhållanden. Begränsat försäljning av engångsglas ch aluminiumburkar Bytt ut kyl ch frys till energisnål typ, frenfria Miljömärkta disk- rengöringsmedel användes Fettavskiljare i diskutrymmena. Fettet är kvalitetssäkrat. Kylt sprum för matavfall finns. Förteckning över kyl- ch frysanläggningen görs upp med plan för nyanskaffning av energisnålare ch frenfria prdukter. Energisnåla köksmaskiner pririteras vid inköp Lösa prblemet med att kmmunens kärl har för liten kapacitet för matavfallet
7. AVFALLSHANTERING Lmma kmmun har ett väl uppbyggt system för att möjliggöra för företag ch hushåll att bli av med avfall ch spr. Uppkmsten av avfall skall minimeras. För det avfall sm trts detta återstår ska återanvändning, materialåtervinning ch i sista hand depnering tillgripas. Klubben har ingen kmpstering av spr. Gräsavfall från greener ch tees återförs till naturen i ruffarna ch på fairways lämnas gräsavfallet kvar Förteckning av spkärl på Örestads GK Tömning per autmatik 2st 370l restavfall restaurangen(töms per autmatik 2ggr/vecka) 1st 660l restavfall restaurangen(töms per autmatik 2ggr/vecka) 1st 140l matavfall restaurangen(krav från Lmma Kmmun, veckhämtning) 1st 660l wellpapp restaurangen(töms per autmatik en gång per vecka) Tömning vid behv Restaurangen 1st 370l kärl med glasinkast, färgat glas restaurangen (ringa för tömning) 1st 370l kärl med glasinkast, färgat glas restaurangen (ringa för tömning) 1st 370l kärl metallförpackningar restaurangen (ringa för tömning) Maskinhallen 1st 370l returpapperskärl maskinhallen (ringa för tömning) 1st 370l plastförpackningar maskinhallen (ringa för tömning) 1st säckställ(mjukplast, vi har 1st 370l plastkärl i maskinhallen för denna plast, ringa för tömning) Övrigt Frntlastarcntainer maskinhallen, brännbart(ringa för tömning) ECO Simplex maskinhallen (ringa för tömning)
Klubben har ett strt antal papperskrgar uppställda runtm på banan För större mängder spr ch avfall från restaurangen finns cntainrar uppsatta vid restaurang ch maskinhall. Rutiner finns för att tillvarata ch avlämna speciellt miljöfarliga ämnen ex. ljr. Satt upp avfallstunna vid parkeringen Frtsätta understryka vikten av att allt avfall inklusive fimpar ch snusavfall läggs i papperskrgarna såväl inm klubbhusmrådet sm ute på banan.
7. KOMMUNIKATION Någt sm nrmalt inte brukar inkluderas i en verksamhets ttala energianvändning är persntransprterna till ch från glfbanan. De flesta glfspelarna kör i egen bil ch därmed står bilåkandet för en mycket str del av klubbens sammantagna energiförbrukning ch ttala utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning kmmer att minska denna påverkan. Till begreppet kmmunikatin räknas även kntakten med medlemmarna. Denna sker idag helt elektrniskt i frm av e-pst ch hemsida. Parkeringsplatserna har utökats ch asfalterats. Ställt i rdning parkeringsplatser för cyklar ( cykling ger mtin ch ren luft) Samåkning till tävlingar sker Fakturr skickas sm e-pst Frtsätta att uppmuntra till samåkning.
8. ENERGIANVÄNDNING FÖR BANSKÖTSEL En glfbana använder energi för en rad lika ändamål t.ex. uppvärmning ch belysning av klubbhus, persnallkaler, garage, restaurang ch maskinhall m.m. Det går åt en str mängd energi i frm av drivmedel till maskinerna ch elektricitet till pumpar ch bevattning.. Inm alla dessa mråden finns energi att spara. Successivt skapas nya tekniska lösningar sm kan minska energiförbrukningen. Nya renare energikällr såsm jrdvärme, slfångare, vindkraft kan bli aktuella. Investeringar i förnyelsebar energi ger inte bara miljömässiga utan även eknmiska vinster. Till banskötseln användes maskiner sm drivs huvudsakligen med fssila bränslen (diesel ch bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel t.ex. eldrift ch hybridteknik. Dessa ger minskat kldixidutsläpp ch förreningar. Maskinerna är tillverkade av material sm kräver str energiåtgång vid tillverkningen. Genm att satsa på maskiner med lång livslängd ch genm kntinuerligt underhåll minskar behvet av nyinköp ch därmed minskar även den ttala energiåtgången. MASKINER NULÄGET Se särskild förteckning Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utm de mindre sm drivs med bensin. DRIVMEDEL Till dieselmtrerna används miljödiesel. Förbrukning ca 20 kubikmeter per år. Till bensinmtrerna användes blyfri handelsbensin ch Akrylatbensin. Förbrukning ca 2000 liter per år Mtrerna saknar dieselpartikelfilter ch katalysatr. SMÖRJOLJOR Mineral- ch syntetljr används. (Leverantörskrav för garanti) Förbrukning ca 200 liter per år. HYDRAULOLJOR
Mineral- ch syntetljr används. (Leverantörskrav för garanti) Förbrukning ca 200 liter per år Spillljr ch ljefilter lämnas till återvinning (SITA) FETTER Till banans maskiner används syntetiska smörjfetter. BEVATTNINGSANLÄGGNING Pumpar 3 st. av typ Grundfrs CR 64-4 med effekt 22 kilwatt, 45 ampere Pumparna är försedda med frekvensmvandlare för effektiv verkningsgrad. MASKINTVÄTTNING Maskinerna tvättas efter varje användning. Endast vatten från våra egna dammarna används. Med jämna mellanrum utförs en kraftigare tvätt med bilgiskt nedbrytbart rengöringsmedel. Tvättvattnet går igenm en försedimenteringsbrunn ch ljeavskiljare sm töms regelbundet. Årligen uppdaterat maskinparken med mer energieffektiva mtrer. Följa utvecklingen av maskintillverkarna ch dess utveckling av alternativa drivmedel ch drivsystem.
9. MARKBYGGNAD År 2004 upprättade arkitekt Peter Chamberlain en Masterplan för uppdatering av banans design ch spelkvalité, sm senast blev reviderad 2013. Markbyggnatiner utförs efter en miljö- ch spelanpassad hållbar anläggningsknstruktin, exempel USGA/SGF anläggningsnrm när gäller green ch tee. Glfbanan har egen detaljplan, nr 190, från 1990-1991. Bankaraktär: Hedbana med inslag av parkmiljö. Antal hål: Tre 9-håls banr samt en 18-håls krthålsbana. Hela anläggningen mfattar ca 90 hektar. FAIRWAY 16 ha: Jrdmånen består av mväxlande sand/mullrik jrd till lera. Gräsarter av svingel, ven, rajgräs, ängsgröe ch vitgröe. GREENER 2,5 ha: Uppbyggda av sand/mull knstruktin. Gräsarter av ven, svingel ch vitgröe. TEES 2,0 ha: Uppbyggda av sand/mull knstruktin. Gräsarter huvudsakligen av svingel, ven med inslag av rajgräs, ängsgröe ch vitgröe. SEMI-RUFF OCH RUFF Ruff 40 ha: Marken består av likartad jrdmån sm fairway. Gräsarter huvudsakligen av svingel, ven ch inslag av rajgräs ch vitgröe. ÖVNINGSOMRÅDE 2,0 ha: Jrdmån ch gräsarter likartat sm fairway.
10. VÄXTNÄRING VÄXTSKYDD VÄXTNÄRING För en ptimal växtmiljö för gräsplantan behöver den extra tillsktt av näring. Näringen består av alla ämnen sm gräsplantan är behv av ch tillförs i rätta prprtiner till varandra. Mängden näring är behvsanpassad utifrån växtnäringsanalyser ch erfarenhet av dling för en stark gräsplanta ch ett minimum av näringsläckage. Gräsplantans rtsystem tar mycket effektivt upp näring från markprfilen. Näringen tillförs i fast ch flytande frm ch i en kmbinatin av rganiska ch mineralbaserade gödselmedel. I tabellen nedan visas mängden växtnäringsämnen sm tillförs på spelytrna under en växtsäsng. Fairways näringsbehv är mindre än de övriga spelytrnas berende på att gräsklippet inte samlas upp ch frslas brt. Härigenm minskar behvet av extra näringstillförsel. Växtnäringstillförsel, kg/100m2 N =kväve P =fsfr K =kalium Fairway 0,50 0,10 0,50 Green 1,15 0,10 1,15 Tee 1,20 0,15 1,20 Ttalmängd 2,85 0,35 2,85 Behvsanpassat näringstillförseln för gd gräskvalité ch för minskat näringsläckage. Tillämpat kntinuerligt förebyggande skötselarbete (IPM, Integrated pest management) för att förbättra gräsets växtmiljö. Årligen stödsått greenerna med miljö- ch spelmässigt hållbara gräsarter, sm ven- ch svingel gräs. Luftat greener ch tee i ytan ch på djupet ch dressat (sand/mull) i syfte att förbättra växtmiljön för ett mtståndskraftigare gräs ch bättre spelbarhet.
Luftat fairway i ytan ch på djupet ch sanddressat årligen i syfte att förbättra växtmiljön för gräset samt bättre spelbarhet. Justerat skötselprgrammet årligen utifrån näringsanalyser, erfarenhet ch efter andelen ädla gräsarter sm etablerat sig. Frtsätta arbetet med IPM ch behvsanpassad gödsling, så ptimalt sm möjligt. Påbörja stödsådd av fairway ch tee med hållbara gräsarter. Följa förädlingsutvecklingen på nya hållbara grässrter samt utvecklingen av miljövänliga näringsprdukter ch övriga tillväxtstimulerande prdukter. Visa lyhördhet för mer miljömässiga skötselmetder. VÄXTSKYDD Gräsplantan utsätts för påfrestningar av lika slag vilka påverkar plantans knditin, såsm skiftande väderlek, slitage, mekanisk bearbetning (klippning, vertikalskärning, dressning m.m.) ch sjukdmsangrepp. Greenytan är mest utsatt för stress på grund av låg klipphöjd. Vanligast förekmmande skadr på green är angrepp av lika arter av svampsjukdmar. Under vinterhalvåret är gräset sm mest utsatt för sjukdmsangrepp på grund av gräsplantans begränsade mtståndskraft. Integrated pest management, IPM, innebär förbyggande skötselåtgärder för att skapa mtståndskraftig gräsplanta sm möjligt för att klara av de lika årstidernas påfrestningar. Rätt val av gräsarter ch skötselmetder medför ett minskat behv av kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall hjälper inte förebyggande insatser mt sjukdmsangrepp, utan då måste bl. a. kemisk växtskyddsbehandling utföras för att minimera skadrna. Endast av Kemikalieinspektinen gdkända växtskyddsmedel används. Växtskyddsmedel förvaras i låst ch läckagesäkrat utrymme. Årlig genmgång ch städning i förrådet genmförs. Sprutförarna har behörighet i hantering av kemiska växtskyddsmedel, med repetitinsutbildning var femte år. Alternativa medel till kemiskt växtskyddsmedel används i största utsträckning innan kemisk behandling sätts in. Förebyggande skötselåtgärder (IPM) utförs kntinuerligt. Frtsatt arbete med IPM för att förebygga sjukdmsangrepp. Följa utvecklingen på bilgiska ch andra alternativa växtskyddsmedel. Följa utvecklingen på skötselmetder sm effektivt förebygger sjukdmsangrepp.
11. VATTENVÅRD BEVATTNING För att hålla en glfbana i gd kvalité krävs vatten i rätta prprtiner. Nrmalbehvet för en 18-hålsbana är enligt Svenska Glfförbundet 20 000-25 000 kbm per år, det vill säga drygt 1 000 kbm per hål. Överdriven bevattning är inte bara krävande ur vattenresurs- ch energisynpunkt, utan medför ckså en dålig gräskvalité. Det mesta av banas bevattningsvatten kmmer från våra egna dammar, sm fylls på genm naturlig tillrinning från egen ch mgivande mark. Vid längre trrperider pumpas vatten in från närliggande vattendrag. Eventuella förreningar i vattnet bryts ner av mikrrganismer i marken eller tas upp direkt av gräsplantan. Glfbanan kan således fungera sm en reningsanläggning. Vår ttala vattenförbrukning för bevattning av fairway, green ch tee är ca 40000 kbm årligen, fördelat på 45 hål, vilket är klart under den van angivna nrmen. Vid gödsling av spelytr har skyddsavstånd till dammar ch diken iakttagits för att minimera näringsläckage. Analys har utförts med avseende på kvalitén på bevattningsvattnet. Klubben har en styrelserepresentant i Höjeås vattenråd. Härigenm bevakas översvämningsprblematiken ch övrigt vad sm händer i det dikningsföretag sm klubben ingår i. Vi har kntinuerligt justerat vårt befintliga bevattningssystem, för att kunna bevattna så ptimalt sm möjligt. Vi använder bilgiskt nedbrytbart vätmedel på green ch tee för att tillvarata på vattnet så ptimalt sm möjligt i gräsplantans rtzn. Upprätta skötselprgram för att eliminera igenväxning ch dålig vattenkvalitet. Använda fuktmätare i större utsträckning för att ptimera rätt mängd vattentillförsel på spelytrna, för att skapa så gda villkr sm möjligt för mtståndskraftiga gräsplantr, (IPM). Ytterligare ptimera vårt bevattningssystem, främst för tee- ch greenytr.
12. NATURVÅRD, FLORA ch FAUNA En glfbanas delar har lika påverkan på den bilgiska mångfalden. I naturpartier vid sidan m spelytrna finns det förutsättningar för att skapa en större bilgisk variatin. Genm att inte hålla lika hårt på att glfbanrna måste se ut sm parker kan naturen gynnas ytterligare. Trra träd ch stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar ch insekter. I ch mkring dammar ch vattendrag lever en rad växter ch djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersm detta direkt minskar artrikedmen. FLORA Vegetatinen präglas på vår bana till största delen av artfattiga naturförhållanden med ringa variatin. Marken består för det mesta av styv lera utm på vissa mindre delar sm består av sand. Längs åkerkanterna ch dikeskanterna finns partier med ängsliknande flra sm gynnas av slåtter. Upprätta en förteckning över banans träd FAUNA Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet sm ger str variatin ch artrikedm. Vitkindad gås har på senaste åren börjat häcka i Skåne ch återfinns på vår bana. Dessutm förkmmer i varierande mängd grågås ch kanadagås. Sträckande över banan till ch från övernattningsplatser ute i Öresund kan man få se tusentals gäss på hösten ch vintern. Alla "vanliga" fåglar ser man på ch mkring banan. Inte så vanliga, men häckande, är brun kärrhök, rödstjärt ch småtärna. Grå häger tycker m våra vatten. Till våra rariteter hör pungmes ch möjligen kungsfiskare. Rvfåglar sm regelbundet besöker vår bana är trnfalk, brun kärrhök, sparvhök, röd glada, rmvråk ch ibland fiskgjuse. Fåglarna behöver stöd av lika slag för att det skall bli en så str artvariatin sm möjligt Vi arbetar aktivt med detta ch har bland annat satt upp över 20 hlkar i varierande strlek. Många behöver hlkar att bygga b i ch andra behöver täta buskage för att trivas. För att genmföra nedanstående åtgärder krävs insatser av en rnitlg.
Sätta upp hlkar för exempelvis knipa ch sätta plattr på stlpar i vattnen för tärnr ch mås. Sätta upp ytterligare hlkar. Sätta upp höga pålar med tvärslår på några lämpliga ställen sm utkiksplats för rvfåglar Inventering av fågellivet Sätta upp anslagstavlr med fågel- ch växtbilder med förklarande text Satt upp ett antal fågelhlkar (drygt 20) för att stötta hålbyggande arter. DAMMARNA Tyvärr är dammarna alltför näringsrika vilket ger ett mycket litet siktdjup, endast några decimeter. Slljuset har svårt att tränga ner till bttnarna, vilket ger upphv till syrebrist ch utveckling av svavelväte ch därmed inget liv. Men med nya metder kan dammarna få ett bättre vatten ch ett rikare djurliv. På spelsidan av dammarna har vi på en del håll lagt i sten med fiberduk under ch tagit brt vass ch annan icke önskvärd vegetatin. En arbetsgrupp har börjat arbeta för att utvärdera lika strategier för att undvika översvämningar respektive klara av översvämningar så ptimalt sm möjligt. Röja vass för bättre spel- ch naturupplevelse. Genm förbättringar av befintliga förbindelser mellan dammar öka avvattningskapaciteten vid eventuella framtida översvämningar. Stänga inflödet från diket till röd femmas greendamm under förutsättning att detta inte utgör brtt mt gällande miljöbestämmelser. Detta ch andra liknande frågr hanteras av den van nämnda arbetsgruppen.
13 MILJÖREVISION För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas ch följas upp. Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel ch växtskyddsmedel skall nggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas DETTA SKALL VI FORTSÄTTA GÖRA Revidera miljöplanen kntinuerligt ch redvisa den på klubbens hemsida med lämpliga tidsintervaller. Redvisa särskilda miljöaktiviteter på hemsidan. Öka miljömedvetenheten hs klubbens medlemmar ch persnal. Delta i utbildning inm miljömrådet.
MILJÖANSVARIGA VID ÖRESTADS GOLFKLUBB Delaktighet Inköp Fastigheter Energianvändning fastigheter Kntr Restaurang Övningsmråde Avfallshantering Energianvändning banan Markbyggnad banan Växtnäring ch växtskydd Vattenvård Naturvård Miljörevisin Övergripande miljöansvar Klubbrdförande Resp. enhetsansvarig Byggnadskmmitté Byggnadskmmitté Klubbchef Restaurangchefen Banchef Klubbchef/Banchef/Restaurangchef Banchef Banchef Banchef Banchef Av miljökmmittén utsedd persn Miljökmmittén Blagets vd Reviderad 2015-02-25 Pergöran Anderssn, Anders Gripvall, Niklas Karlssn ch Christer Trnéus