Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer
Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman (dold) maktutövning Organisatoriskt handlande och styrning Professionell kunskapsutveckling Ledarskap Upplevelse av och processer i stödinsatser Sociala fenomen och subkulturer Resultat och effekter av interventioner - Fallstudier, longitudinella studier, enkäter, register, etnografi, intervjuer, diskursanalyser, konversationsstudier, RCT
Evidensbaserad forskning Handlar om att få så säkra tecken som möjligt på om förändring har skett, samt att relatera hur stor del av förändringen orsakas av en viss insats Undersöka om metoder är skadliga, lovande eller kanske verkar riktigt bra. En form av effektutvärdering av interventioner till enskilda eller grupper inte det totala resultatet eller processerna Bör ha en trovärdig idé om vad som orsakar förändringarna Kunskap som förändras med tiden och behöver prövas på nytt Vanligen inte vad som specifikt verkar orsaka en viss förändring (komponentstudier)
Hållpunkter för utveckling av EBP Vid individbeslut 1. Hur har behovsanalysen gått till? 2. Framgår den enskildes önskemål? 3. Vilka mål finns för arbetet på kort och lång sikt? 4. Vilka insatsalternativ har övervägts? 5. Vilket stöd finns det för den valda insatser? 6. Hur kommer insatsen att följas upp? På organisationsnivå 1. Hur lär vi av vårt arbete? - system för uppföljning - professionella erfarenheter - brukarinflytande på olika nivåer 2. Vilka sätt finns för att ta del av forskning 3. Vad innebär samspelet mellan politiker och förvaltning
När i kedjan i det individuella arbetet kan forskningsstödet sökas? T1 Vad är Precisera Sök externt Professionella Integrering problemet? problemet stöd för insats erfarenheter 1-4 1 2 3 4 5 T2 Jämför T1 med T2 Framgångskriterier Genomförande Följ upp av insats framgångskriterier 6 7 8 9 Oscarsson, 2009 => Är detta en möjlig/rimlig modell?
Rimligheter och orimligheter Önskan att komma bort från risken med att de traditionella åtgärderna/insatserna, eller befintliga insatsrepertoaren styr istället för brukarens behov Men, förutsätter det att den enskilde handläggaren möjlighet att söka ny kunskap vid varje tillfälle? Eller, räcker det att titta i nationella riktlinjer eller lokala inriktningsdokument och planer?
Ett delat ansvar Producenter av evidens Universitet Myndigheter FoU-enheter Privata företag Effektutvärderingar Bedömningsinstrument Uppföljning Arbetsplats Verksamheter Myndigheter Stöd till lokal uppföljning Öppna jämförelser Tillsyn Termer och begrepp Kvalitetsindikatorer Socialtjänststatistik Tolkare av evidens Universitet Myndigheter SBU, IMS etc Massmedia mm Nationella riktlinjer Implementering av evidens Chefer FoU-enheter Kompetensutvecklare Drogsamordnare Professionen mm Spridare av evidens Myndigheter Universitet FoU-enheter Professionen Metodguiden Massmedia mm Annat stöd Sundell med hänv till Shepard, 2007
Kärnuppgifter för den lokala praktiken en form av svårighetsgradering 1. Känna till tankarna bakom ett kunskapsbaserat arbete 2. Vid planering av verksamheter vad gäller inriktning, metoder koppla samman intentioner till forskning 3. A jourhållande ex vis genom utbildningsinsatser i riktlinjer etc 4. Skapa reflektion i arbetsgrupp genom: Arbetsledning ex vis genom att ställa frågor Handledning genom att koppla vägval till forskning så att handledaren fördjupar och stödjer inriktningen för verksamheten 5. Utveckla system för lokal uppföljning 6. Översätta forskning till den enskilda brukare
Viktigaste budskapet från evidensbaserad forskning - att inte skada från vaggan Insats Målgrupp Möjlig skada Idén att spädbarn ska ligga på mage och sova Attachment- therapy (holding on rebirthing) Helordsmetoden Studiebesök på fängelse (scared straiht) Spädbarn Bland annat adopterade barn som visar ilska, olydnad Barn som ska lära sig läsa Unga kriminella Plötslig spädbarnsdöd Dödsfall och allvarliga skador Sämre läsförmåga Ökad kriminalitet Institutioner med militärliknande disciplin (boot camp) Unga kriminella Dödsfall och ökad kriminalitet Våga (DARE) Ungdomar i lägre tonår Ökad drogkonsumtion Sammanställt av Sundell
till graven Insats Målgrupp Möjlig skada Gruppinriktade insatser för kriminella ungdomsgäng Antisociala ungdomar Ökad kriminalitet Gruppinriktade insatser för antisociala ungdomarungdomar Återskapande av minnen (hypnos, styrd dagdröm) Stresshantering (critical incident stress debriefing CISD) Sorgeterapi för normalfungerande personer Antisociala ungdomar Vuxna som misstänks ha utsatts för övergrepp som barn Traumatiserade personer Personer som förlorat make eller maka Ökad risk för tidig dö och en rad psykosociala problem Skapande av falska minnen och trauman Ökad risk för posttraumatisk stress Ökad risk för depression
Olika typer av interventionsstudier Man gör ett experiment 1. Det finns en metod som man vill testa 2. Man skapar grupp som ska få metoden 3. Man jämför med annan grupp - antingen en slumpmässig (randomiserad) eller en grupp som kontrolleras för skillnader statistiskt (kvasi-experimentell) Man studerar en befintlig insats, naturalistiskt Man studerar samband och korrelationer
Officiell kvalitetsbedömning av studier Kunskapsöversikter och evidensgradering om effekter Evidensgrad 1 Minst två oberoende RCT-studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av högt bevisvärde. Evidensgrad 2 En RCT-studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat. Evidensgrad 3 Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat. Evidensgrad 4 Enbart studier med lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsensusutlåtanden utan explicit systematisk genomgång.
Risk för att överdriva resultat 308 insatser mot kriminalitet. Andel som visade positivt säkerställd effekt Sambandsstudie vid ett tillfälle Före eftermätning utan jämförelsegrupp Före eftermätning med jämförelsegrupp För eftermätning med jämförelsegrupp och kontroll för andra förklaringar Randomisering mellan behandling och jämförelse 80 % 74 % 66 % 61 % 37 %
Varför faller effekterna med högre evidensgradering? Förändring sker alltid de utomterapeutiska spelar ofta en mycket stor roll - Mognad, socialt nätverk, kärleksrelationer, arbete osv Svårt att kontrollera för den mängd av faktorer som kan spela in om man inte randomiserar Avhopp kan göra att behandlingseffekten överskattas - men också underskattas om man tar med hela ursprungsgruppen Andra faktorer som vilja att presentera positiva resultat, koppling till programutformare, inte beprövade instrument osv
State of the art systematiska kunskapsöversikter 6000 5926 5000 4000 3000 2000 2768 Funna studier Medtagna studier 1000 0 31 Psyk ins - bipolär 20 Soc metoder kvinnor/våld Öjehagen mfl, 2006 Antila mfl, 2006
Problem med RCT-modellen Stora bortfall av gedigen forskning, såväl kvalitativ som kvantitativ RCT kräver stora resurser, stora grupper, särskild kompetens och lång tid Till stor del amerikansk universitetsbaserad forskning Scientistisk, top-down Avgränsade metoder, programtrogenhet Deaggregeringsproblemet Ger otillräcklig kunskap för handling i socialt arbete; säger inte: 1. Vad som fungerar för vem 2. Vad det är som fungerar i en insats, saknar nära detaljerad data 3. Har svårt att hantera oförutsedda konsekvenser 4. Säger inget om hur en insats upplevs av den som berörs
Övertro till metoder? Reflektioner från MST i Sverige och Skolverkets utvärdering av olika antimobbningsprogram 1. Metoder kan ge stadga, vägledning och struktur 2. Alla metoder måste anpassas till lokala sammanhanget. Kulturellt, organisatoriskt och individ, grupp 3. Om metoden blir ritual, eller i sig skapar utsättande situationer är insatsen riskfylld och kan vara kontraproduktiv 4. Kunskap i flera olika metoder behövs - en verktygslådemodell. 5. Gemensamma komponenter i olika metoder att utgå från 6. Det krävs att hela systemet fungerar tillsammans 7. Engagerad personal, erforderliga resurser, hela-systemet-policy, kombination av olika ansatser utifrån lokala behov, att arbeta systematiskt, strukturerat och i samverkan 8. Personal som har förmåga att installera hopp, visa möjliga vägar, skapa tilltro, har tilltro till eget arbete och har stöd från ledning och en reflekterande praktik 9. Delaktighet genomgående princip och kultur, men inte roller som är svår att hantera 10. Tänka på målet vad som ska skapas, inte bara på vad som ska undvikas. 11. Uppföljningsarbete har också en självständig effekt på resultatet 12. Olika resultat för killar och tjejer.
Götateamet som exempel Planeringen 1. Tillsammans mellan uppdragsgivare och utförare (KSbeslut avgiftning inte fungerar) 2. Stadskansliet > Gryning ska det bli ett behandlingshem? 3. Nej, för lite pengar och egen undersökning (ringde runt) 4. Finns institutioner med bra resultat 5. NEJ, hittade ingen som hade denna målgruppen och samtidigt bra resultat, avbrott på behandling osv. 6. Institutions höll inte vad de lovade och smittoeffekter för stora.. Egen erfarenhet av MST och MSMT > vägglös institution? 7. Det möjliga och kanske att även det som är att föredra
Vad de kom fram till Det går att jobba i öppenvård Ingen institution smittorisk Personal som behärskar olika metoder verktygslåda, flexibilitet inför olika personer Teoretisk förankring i psykodynamisk teori, men kognitiva metoder i tillämpning Verktygslådemodell för metoder: Breda metoder för motivation (MI), återfallsprevention, väckarklocka och FFT och specifika metoder för vissa vid behov (så som ART, ångestprogram) Integrerat organisatoriskt stöd i form av handledning i metod och process
Vad kan man lära sig? Flera olika metoder behövs för att anpassa insatserna Metoderna bäddas in i bemötande, tillgänglighet och sammanhangsskapande Även om det verkar som att flertalet klienter fått en bättre livssituation så når man inte alla Fortfarande återstår arbete med att få uppföljning och utvärdering att fungera Brukarperspektivet? Ändå ett exempel på att lägga sig nära ett evidensbaserat arbete 1. Vad är realistiskt för andra verksamheter? 2. Vad kan man kräva att utförare av behandling och stöd?
Frågor för hela gruppen Av vilka anledningar kan man inte utgå från att den person man möter kommer att bli hjälpt även om man använder kunskap från forskning med hög evidens? Kan metoder som visat sig sakna effekter ändå vara aktuellt att erbjuda?
Exempel på länkar där man kan hitta forskningsresultat www.lssbloggen.se www.cff.uu.se www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa www.fouvalfard.org www.socialanatet.se www.socialvetenskap.se www.scholar.google.se www.fhi.se www.vardalsinstitutet.se (bland annat etiska frågor) www.swepub.se