Tidiga insatser för familjer



Relevanta dokument
Tidiga insatser för familjer

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Tidiga insatser för familjer

Internationella RCT om socialt arbete

Konsten att vända en atlantångare

Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga. En nationell inventering av metoder

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

METOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Behöver vi checklistor och instrument?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Barnuppdraget Delrapport 1

Om risk- och skyddsfaktorer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

KAPITEL 7 program som används i sverige

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Rapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen Tumba Tel: Fax: E-post: info@fou-sodertorn.

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

- Fokus på barn i fosterhem Nordens Velfærdscenter 1

Öppenvårdsinsatser för barn och unga En kartläggning av socialtjänstens öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar i Skåne län

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Förändringskonceptens bakgrund

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

En rimlig teori räcker inte

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens redovisning

Förebyggande & Främjande för barn, unga och deras föräldrar. Samarbete

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Välfärd i förändring

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Stöd för barn och familjen

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

FFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN

Uppföljning av avtal med Söderstöd Öppenvård om stödinsatser för barn, ungdomar och familjer verksamhetsåret 2017

Insatser från Barnhälsovården

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Bilaga 7 till rapport. Bilaga 7 Praxisenkäter 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018)

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Februari Varför Familjecentral?

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Råd & Stöddagarna november 2009

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust

Programfolder En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund.

Integrationsfamiljer, behandlingsfamiljer, jourplaceringar, mobila insatser i form av utredning och/eller behandling.

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Välkomna till symposium om SFBUPs riktlinjer för Beteendesyndrom -vad göra och när?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Transkript:

Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1

Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 2

Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar Tidigt förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering Önskade resultat: - Konkreta och kommunicerbara mål - Stärkt nordiskt samarbete - Kunskaps- och erfarenhetsutbyte 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 3

Nordiska nätverk 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 4

Referensgrupp utsedd av ÄK-S Projektorganisation Expertgrupp Tidiga insatser Expertgrupp Förenklad tillgång till service Expertgrupp Barnens röst 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 5

Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel (ICDP) Intensivstödjare Öppenvårdsinsatser Junis inom Stegvis Kognitiv beteendeterapi (KBT) Komet socialtjänsten Komet förstärkt mot barn och ungas Komet intensiv Komet psykiska tonår ohälsa Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson Kriminalitet som livsstil Krisinriktad familjeterapi Linus Lyftet Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat familjearbete (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte (UPP-centrum, 2009) Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med barn) Tolvstegsprogrammet Trappan Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP)

Finns det insatser som kan orsaka skada?

Över tid sker problemspridning Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteendeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Familjeproblem Disciplinproblem Skolk Dålig ekonomi Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk

Mycket problem 7 år 15 år 25 år Livsloppspersistenta problem Litet problem Ungdomskoncentrerade problem

Fyra fokusområden 1. Aktuell forskning om risk- och skyddsfaktorer 2. Lovande exempel på tidiga insatser 3. Förenklad tillgång till service 4. Låt barnens röst höras! 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 10

Resultat: Risk och skydd Aktivitet: Kunskapsöversikt över risk- och skyddsfaktorer Förslag: Utbildning i risk- och skyddsfaktorer för all personal som arbetar med barn Syfte: Upptäcka barn och familjer som behöver stöd 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 11

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!

Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.

Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 16

Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer

Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer

Behöver vi checklistor/instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer?

Behöver NI checklistor/instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument.

Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Slutsatser Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument

Bedömning och insatser i praktik

Resultat: Lovande tidiga insatser Aktivitet: Genomgång av några evidensbaserade metoder Förslag: Screening för depression (Edinburghmetoden) Föräldraskapet främst tidig anknytning HippHopp skolförberedande program Syfte: Att utforma och erbjuda anpassade stödinsatser 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 24

Utveckla föräldrars kompetenser Barn 3 10 år Göra positiva saker tillsammans med barnet Förstärka barnets önskade beteenden Praktiska övningar KBT-baserat T ex: Increadible years, Komet, PMTO, Triple-P

Föräldrastöd Norden Basutbud i alla kommuner: Målgrupp: Föräldrar med barn mellan 3-12 år Individuellt föräldrastöd Föräldrastöd i grupp Rådgivningssamtalföräldrautbildning 23-05-2013 26 Nordens Velfærdscenter

Implementering av TIBIR Atferdssenteret i Oslo tar fram evidensbaserade tidiga insatser för barn och familjer Anpassar manualer efter norska förhållanden Forskar på insatserna Har ett centralt implementeringsteam som utbildar PMTO-koordinatorer och konsulenter i fem regioner De kommuner som deltar skriver ett avtal med Atferdssenteret Erhåller utbildning, vidareutbildning och deltar i forskning Avsätter 3 personal till tidiga insatser

TIBIR tidlig innsats for barn i risiko Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Side 28

TIBIR intervensjonene Intervensjon Opplæringsprogram Målgruppe og evaluering Antall møter Kartlegging Foreldrerådgivning 3 dagers kurs I bruk av kartleggingsverktøy 9 dager opplæring over ½ år, med ½ års påfølgende opplæringsveileding. Ansatte i kommunen Foreldre (RCT) 3-5 Sosial ferdighetstrening 6 dager opplæring over ½ år, kombinert med opplæringsveileding i sosial ferdighetstrening. Barn (RCT) 8-10 Konsultasjon til ansatte i barnehage og skole 4 dager opplæring i konsultasjon for PMTO terapeuter og foreldrerådgivere (ansatte i PPtjenesten) Ansatte i skole og barnehage (RCT) 6-8 PMTO Gruppe 2 dager opplæring for PMTO terapeuter Foreldre (RCT) 12 PMTO behandling 20 dagers (basisuke + 5 arbeidssemiarer) opplæring kombinert med veiledning over 1 ½ år Foreldre (RCT) 20 30 Side 29

Familier som fikk TIBIR-rådgivning viste mer positive og virksomme foreldreferdigheter, mens barna økte sin sosiale kompetanse og reduserte sin problematferd. Resultatene viste positive effekter på 9 av i alt 12 resultatmål. Særlig økte TIBIR-rådgivningen den positive foreldreatferden og reduserte bruk av streng disiplin. I motsetning til PMTO behandlingen var det her ingen indikasjoner på positive overføringseffekter til skole.

Evaluering av PMTO-foreldregrupper for mødre med etnisk minoritetsbakgrunn I en RCT ble det dokumentert at somaliske og pakistanske mødre og deres barn hadde utbytte av å delta i «kultursensitive» PMTO foreldregrupper over 18 samlinger á to timer (Bjørknes & Manger).

Sammanfattning Det finns ett gott stöd för att evidensbaserade föräldrastödsprogram fungerar Forskning både internationellt och från de nordiska länderna Manualbaserade program KBT-baserade, rollspel, träning på föräldrakompetenser Programtrohet viktigt- utbildning, vidareutbildning och kontroll 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 32

Resultat: Förenklad tillgång till service Aktivitet: Pilotstudie av familjecentraler Resultat: Åtta utvecklingsförslag 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 33

Mødrehjaelpen i Danmark Pilotprojekt :Familiens Hus i Esbjerg och Århus kommun med målgrupp unga sårbara mödrar Samarbete mellan kommunerna och Mødrehjaelpen, Jobbsentre och Socialstyrelsen Resultatbaserad styrning, manualbaserat, kontinuerliga uppföljningar. 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 34

Unga gör skillnad Aktivitet: Tre samlingar med ungdomar i Oslo, i Helsingfors och i Köpenhamn Resultat: Förslag till ministrar Inspirationshäfte Unga gör skillnad! 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 35

23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 36

23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 37

23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 38

23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 39

23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 40

Spridning 2013 Augusti: Nuuk Juni: Tromsø September: Reykjavik Maj: Tórshavn April: Oslo April: Göteborg Mars: Helsingfors April: Mariehamn Maj: Stockholm Maj: Köpenhamn September: Malmö 23-05-2013 Nordens Velfærdscenter 41

Torshávn 27 maj 2013 www.nordicwelfare.org/tidigainsatser kristin.marklund@nordicwelfare.org 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 42

Diskussion Hur ser det ut med tidiga insatser på Färöarna? Finns det nationellt stöd för implementering? Vet ni om de fungerar? 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 43

Tre samlingar med Nordiska ungdomar 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 44