Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 Sammanträdesdatum 2013-06-05 Kommunstyrelsen Ks 74 2012-85 Avsiktsförklaring för medfinansiering av E20 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen för medfinansiering av E20-utbyggnaden genom Västra Götaland, samt att uppdra åt kommunalrådet att tillsammans med kommunchefen underteckna avsiktsförklaringen. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden Christer Haagman (Mp) yrkar avslag till föreliggande förslag. Bakgrund I april 2012 redovisades en åtgärdsvalsstudie gällande E20 genom Västra Götaland med fokus på de sträckor som ännu inte har mötesseparering och heller inte ingår i gällande nationell plan. Studien genomfördes av trafikverket i samverkan med kommuner i Skaraborg, Vårgårda kommun och Västra Götalandsregionen. I utredningen konstaterades att E20 har stora brister genom låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Bland övriga slutsatser i studien kan nämnas: E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk och en del av huvudvägnätet för långväga transporter och det krävs en förbättrad trafiksäkerhet för att uppnå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterades att åtgärdskombinationer där E20 mötessepareras genom mitträcke ger störst positiva trafiksäkerhetseffekter och att effekterna blir än större om planskilda korsningar byggs på hela sträckan. Trafikverket föreslog med studien som grund en inriktning för utbyggnaden av E20 innebärande 2+1väg för följande etapper: Förbi Vårgårda Vårgårda Vara Skara Lundsbrunn Götene Mariestad Därutöver föreslogs 2+2väg Förbi Mariestad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 Sammanträdesdatum 2013-06-05 Kommunstyrelsen forts Ks 74 2012-85 Regionfullmäktige i Västra Götaland har den 27 november 2012 uttalat att hela E20 ska byggas ut till motorvägsstandard och bl.a. uppdragit åt regionstyrelsen att till regeringen föra fram krav på att frågan om E20 prioriteras i kommande infrastruktursatsningar. Anledningen till denna högre ambitionsnivå som föreslås är att: E20 har en för dålig vägstandard som leder till för många olyckor, - en förbättrad E20 leder till ökad konkurrenskraft i Västsverige och ett bättre fungerande nationellt transportsystem, samt - lyfta fram E20 som miljöprofilerad väg. Enligt Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för om det är till nytta för invånarna, även om den finansierade åtgärden geografiskt ligger utanför den administrativa gränsen för verksamhetsområdet i fråga. Hjo kommun föreslås medfinansiera denna högre ambitionsnivå, att bygga ut samtliga ovan nämnda etapper av E20 till 2+2väg istället för 2+1väg som Trafikverket föreslagit för de aktuella etapperna. Hjo kommuns uppfattning är att detta är statens ansvar, men föreslås godkänna medfinansieringen om 5 mkr i 2013 års penningvärde som en solidaritetshandling för Skaraborg. Ärendet har beretts i allmänna utskottet 2013-05-23. Handling Avsiktsförklaring. Karta över E20. Kommunalrådets skrivelse 2013-05-15. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
STAB Sida 1(2) Enhet Datum Kansli 2013-05-15 Handläggare Catrin Hulmarker Allmänna utskottet Medfinansiering till utbyggnad av E20 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen för medfinansiering av E20-utbyggnaden genom Västra Götaland, samt att uppdra åt kommunalrådet att tillsammans med kommunchefen underteckna avsiktsförklaringen. Bakgrund I april 2012 redovisades en åtgärdsvalsstudie gällande E20 genom Västra Götaland med fokus på de sträckor som ännu inte har mötesseparering och heller inte ingår i gällande nationell plan. Studien genomfördes av trafikverket i samverkan med kommuner i Skaraborg, Vårgårda kommun och Västra Götalandsregionen. I utredningen konstaterades att E20 har stora brister genom låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Bland övriga slutsatser i studien kan nämnas: E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk och en del av huvudvägnätet för långväga transporter och det krävs en förbättrad trafiksäkerhet för att uppnå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterades att åtgärdskombinationer där E20 mötessepareras genom mitträcke ger störst positiva trafiksäkerhetseffekter och att effekterna blir än större om planskilda korsningar byggs på hela sträckan. Trafikverket föreslog med studien som grund en inriktning för utbyggnaden av E20 innebärande 2+1väg för följande etapper: Förbi Vårgårda Vårgårda Vara Skara Lundsbrunn Götene Mariestad Därutöver föreslogs 2+2väg Förbi Mariestad. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torggatan 2 0503-350 00 kommunen@hjo.se Kansli 544 81 Hjo Direkttelefon Handläggarens E-post adress 544 81 Hjo catrin.hulmarker@hjo.se
2(2) Regionfullmäktige i Västra Götaland har den 27 november 2012 uttalat att hela E20 ska byggas ut till motorvägsstandard och bl.a. uppdragit åt regionstyrelsen att till regeringen föra fram krav på att frågan om E20 prioriteras i kommande infrastruktursatsningar. Anledningen till denna högre ambitionsnivå som föreslås är att: E20 har en för dålig vägstandard som leder till för många olyckor, en förbättrad E20 leder till ökad konkurrenskraft i Västsverige och ett bättre fungerande nationellt transportsystem, samt lyfta fram E20 som miljöprofilerad väg. Enligt Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för om det är till nytta för invånarna, även om den finansierade åtgärden geografiskt ligger utanför den administrativa gränsen för verksamhetsområdet i fråga. Hjo kommun föreslås medfinansiera denna högre ambitionsnivå, att bygga ut samtliga ovan nämnda etapper av E20 till 2+2väg istället för 2+1väg som Trafikverket föreslagit för de aktuella etapperna. Hjo kommuns uppfattning är att detta är statens ansvar, men föreslås godkänna medfinansieringen om 5 mkr i 2013 års penningvärde som en solidaritetshandling för Skaraborg. Handling Avsiktsförklaring Karta över E20 Delges Skaraborgs kommunalförbund Catrin Hulmarker Kommunalråd T:\KSARB\Pågående sammanträden\kommunfullmäktige\2013\130619\missiv, medfinansiering E20.doc
AVSIKTSFÖRKLARING FÖR MEDFINANSIERING AV E20-UTBYGGNAD GENOM VÄSTRA GÖTALAND I april 2012 redovisades en åtgärdsvalsstudie gällande E20 genom Västra Götaland med fokus på de sträckor som ännu inte har mötesseparering och heller inte ingår i gällande nationell plan. Studien genomfördes av trafikverket i samverkan med kommuner i Skaraborg, Vårgårda kommun och Västra Götalandsregionen. I utredningen konstaterades att E20 har stora brister genom låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Bland övriga slutsatser i studien kan nämnas: E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk och en del av huvudvägnätet för långväga transporter och det krävs en förbättrad trafiksäkerhet för att uppnå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterades att åtgärdskombinationer där E20 mötessepareras genom mitträcke ger störst positiva trafiksäkerhetseffekter och att effekterna blir än större om planskilda korsningar byggs på hela sträckan. Trafikverket föreslog med studien som grund en inriktning för utbyggnaden av E20 innebärande 2+2väg Förbi Mariestad och 2+1väg för övriga etapper. Västra Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden och Västsvenska Handelskammaren har uttalat sitt stöd för trafikverkets förslag som en grundansats med tillägget att utbyggnaden av nämnda etapper behöver prioriteras in i den nationella investeringsplanen för perioden 2014 2025 och att förslaget behöver utvecklas för att ytterligare öka trafiksäkerheten, förbättra framkomligheten och kraftigt förbättra berörda regioners utvecklingsmöjligheter. Parterna uttryckte också ett intresse att värna miljön och bidra till att utbyggnaden av E20 görs på sådant sätt att påverkan på landskap, buller och emissioner så långt möjligt begränsas. Regionfullmäktige i Västra Götaland har den 27 november 2012 uttalat att hela E20 ska byggas ut till motorvägsstandard och bl a uppdragit åt regionstyrelsen att till regeringen föra fram krav på att frågan om E20 prioriteras i kommande infrastruktursatsningar. Kommuner, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen konstaterar att utbyggnaden av E20 i grunden är ett statligt ansvar men också att utbyggnaden hittills gått alldeles för långsamt. Vi bedömer att en utbyggnad i närtid till högre standard på de sträckor som ovan åsyftas utöver den nationella nyttan också medför lokala och regionala nyttor. Vi avser därför komplettera den statliga finansieringen med en lokal/regional medfinansiering. Den gemensamma utgångspunkten är att staten prioriterar in en utbyggnad av aktuella delsträckor i kommande nationella plan för transportinfrastrukturen med minst föreslagen standard. Västra Götalandsregionen vill utöver detta särskilt prioritera åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Kommunerna i Skaraborg och Västsvenska Handelskammaren avser att medfinansiera utbyggnaden av ett fjärde körfält. Hjo kommun tillkännager härmed sin avsikt att medfinansiera utbyggnaden av E20 på sträckorna Förbi Vårgårda, Vårgårda till Vara, Förbi Skara samt Götene till Mariestad med 5 mnkr i 2013 års penningvärde.
Avsiktsförklaringen förväntas i nästa skede följas av ett genomförande- och finansieringsavtal där förutsättningarna för vägutbyggnaden och användningen av lokal/regional medfinansiering specificeras ytterligare. Innehållet i ett sådant genomförande- och finansieringsavtal ska godkännas av kommuner/kommunalförbund/västra Götalandsregionen samt statens företrädare senast i anslutning till att nationell plan fastställs av regeringen under 2014. Denna avsiktsförklaring har beslutats av Ort och datum. Enskilda företag, organisationer och andra intressenter inom och utanför Västra Götaland kommer att erbjudas möjlighet att medfinansiera utbyggnaden av E20. Kommuner och region har möjlighet att periodisera sin medfinansiering med upp till 25 år. Beskrivning av periodiseringsmöjligheter återfinns i PM Medfinansiering av statlig infrastruktur (bilaga 1).
und Uddevalla 45 2 Floda Lerum Gråbo 1 Lilla Edet Trollhättan Älvängen Göteborg Kungälv E6 44 Alingsås 42 4 Vänersborg 5 3 Vårgårda 6 E20 47 42 Vara Trafikplats Jung 44 10 km väg norr om Skara ej mötesfri Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i befintlig sträckning Ej med i plan för 2010-2021 d ³ Ombyggd till 12 km motorväg I trafik sedan 2009 Inga ytterligare åtgärder aktuella d ³ d ³ d ³ 82 Förbi Skara - norra delen d ³ l Är mötesseparerad till trafikplats Vilan Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med 45 motorväg väster om Skara Ej med i plan för 2010-2021 Är mötesseparerad 35 km landsväg (Korsningen med väg 2623 byggs om till Trafikplats Jung som öppnar för trafik i december 2012) d ³ 9. Förbi Götene 8 Förbi Skara - södra delen 7. Vara-Skara d ³ d ³ d ³ 81 82 E20 9 10 26 Skövde Mullsjö 49 Mariestad 40 26 d ³ Habo Tidaholm Är mötesseparerad Ingen åtgärd i plan 2010-2021 Ny sträckning väster om Skara utreds 46 Falköping Skara Åtgärd i plan 2010-2021 Ulricehamn Är el. blir mötesseparerad Fristad väg eller motorväg Herrljunga 7 Lidköping Götene Är 26 km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan 2010-2021 Är 4 km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan 2010-2021 Är 18 km väg utan mötesseparering Ska bli motorväg Planerad byggstart deletapp 2014 Planerad byggstart övrigt 2019-2021 Mellerud1 6. Vårgårda-Vara Är 5 km 4-fältsväg med plankorsningar Ska bli 4-fältsväg med planskilda korsningar Planerad byggstart 2016-2018 3. Genomfart Alingsås 5. Förbi Vårgårda 10 km 4-fältsväg med plankorsningar har byggts om till motorvägsstandard I trafik sedan hösten 2011 4. Alingsås-Vårgårda 2. Ingared-Alingsås d ³ Hjo Karlsborg Jönköping Är ej mötesseparerad Ingen åtgärd i plan 2010-2021 Utredningar pågår Bankeryd Tibro 11 12 Töreboda 13 14 50 49 Askersund Motala 50 Är 17 km mötesseparerad väg Inga ytterligare åtgärder aktuella 12. Mariestad-Hova Tranås Är ombyggd till mötesseparerad 2+1-väg eller motorväg Inga ytterligare åtgärder planeras 32 Är 23 km mötesseparerad väg Inga ytterligare åtgärder aktuella 14. Hova-Laxå Är 10 km väg utan mötesseparering Ska bli mötesseparerad väg, delvis i befintlig delvis i ny sträckning Planerad byggstart 2016-2018 13. Förbi Hova E4 Mjölby Är 15,5 km E20 utan mötesseparering 32 + 2,5 km väg 26 mot Mora Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg Vadstena med motorväg delvis i ny eller befintlig sträckning inkl ny anslutning av väg 26 Ej med i plan för 2010-2021 50 11. Förbi Mariestad Är 20 km väg utan mötesseparering Utredningar jämför mötesseparerad 2+1-väg med motorväg i ny eller befintlig sträckning Ej med i plan för 2010-2021 10. Götene-Mariestad Laxå d ³ d ³ d ³ d ³ Är 4 km 4-fältsväg med plankorsningar Ska bli motorväg Planerad byggstart 2014 d ³ d ³ d ³ 1. Tollered-Ingared d ³ d ³ d ³ d ³
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 Sammanträdesdatum 2013-06-05 Kommunstyrelsen Ks 75 Planeringsförutsättningar 2014 2016 för Hjo kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa planeringsförutsättningar 2014 2016 för Hjo kommun. Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden Britt-Marie Sjöberg (C), Benkt-Eric Lindh (Fp), Ann-Christine Fredriksson (M) och Eva-Lott Gram (Kd) yrkar bifall till föreliggande förslag. Marie Lindberg (S) och Christer Haagman (Mp) yrkar avslag till föreliggande förslag. Bakgrund Enligt Hjo kommuns plan för budget och budgetuppföljning ska kommunfullmäktige under juni månad fastställa planeringsförutsättningar (PFÖ) för budgetarbetet. PFÖ-dokumentet ska innehålla: - övergripande finansiella mål, - den totala investeringsramen, - ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå, samt - avgörande inriktningar. Ärendet har beretts i allmänna utskottet 2013-05-23. Handling Planeringsförutsättningar 2014 2016 för Hjo kommun. Visions yttrande 2013-05-20. Lärarförbundets yttrande 2013-05-21. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
KF 19 juni 2013 Hjo kommun Planeringsförutsättningar PFÖ År 2014-2016
SAMMANFATTNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 2013-06-19... 2 1. INLEDNING MED GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 3 1.1 PLANERINGSPROCESSEN... 3 2. ORGANISATION... 4 2.1 POLITISK ORGANISATION... 4 2.2 FÖRVALTNINGSORGANISATION... 5 3. HJO KOMMUNS VISION... 6 3.1 UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 4. ARBETSGIVARPOLITIK... 8 5. PLAN FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING... 10 5.1 PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSPROCESSEN UNDER ÅRET... 10 6. VI OCH VÅR OMVÄRLD... 11 6.1 EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN... 11 6.2 DET KOMMUNALA SKATTEUNDERLAGET... 13 7. UTVECKLINGEN FÖR HJO... 15 7.1 BEFOLKNINGSPROGNOS... 15 7.2 EKONOMISKA RAMAR OCH MÅL... 18 7.3 SKATTER OCH STATSBIDRAG... 19 8. BUDGETRAMAR... 22 8.1 TABELL 7: BUDGETRAMAR FÖRDELAT PÅ POLITIKOMRÅDE (TKR)... 22 8.2 TABELL 8: HÄRLEDNING BUDGETRAMAR 2014 FÖRDELAT PÅ POLITIKOMRÅDE (TKR)... 22 8.3 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN 2014-2018... 23 8.4 VERKSAMHETSPLAN FÖR INVESTERINGAR 2014-2018... 24 8.5 ANVISNINGAR FÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERINGEN... 27 9. KOMMUNENS POLITIKOMRÅDEN... 30 9.1 DEMOKRATI... 30 9.2 KS FÖRVALTNING... 32 9.3 PLAN OCH BYGG... 35 9.4 BARN OCH UTBILDNING... 38 9.5 ARBETE OCH SOCIALTJÄNST... 44 9.6 VÅRD OCH OMSORG... 48 9.7 KULTUR, TURISM OCH FRITID... 52 9.8 TEKNISK SERVICE... 55 9.9 TAXEFINANSIERADE VERKSAMHETER... 59
Sammanfattning av Kommunfullmäktiges beslut 2013-06-19 Kommunfullmäktige beslutar att: ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå för perioden 2014 fastställs enligt föreliggande förslag i planeringsförutsättningarna, investeringsbudget 2014 samt investeringsplan för perioden 2015-2018 fastställs enligt föreliggande förslag i PFÖ2014 på sid 23-25. i planeringsförutsättningarna angivna finansiella mål fastställs, utdebiteringen 21:57 per skattekrona för 2014 2
1. Inledning med god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för detta krav. I kommunens riktlinjer för budgetarbetet fastställs ekonomiska ramar och mål för verksamheten i juni (PFÖ-dokument). Budgeten är det övergripande och överordnade styrdokumentet för Hjo kommuns nämnder. Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning ange kommunfullmäktiges prioriterade mål och inriktningar. För att Hjo kommun ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser betonas i budgetprocessen vikten av att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen. Decentraliseringen är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är nödvändig så att fler dimensioner än kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål ska engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Processen ska ge utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande. 1.1 Planeringsprocessen Inom ramen för budgetprocessen samlar vi in merparten av det förändringsarbete som kräver politiska beslut. Skälen till detta är många, bland annat är det ett effektivt sätt då samordningen ger tidsvinster. Metoden skapar också delaktighet och helhetssyn. Vidare är förändringsbeslut ofta förknippat med prioriteringar som i många fall behöver värderas av olika aktörer utifrån olika perspektiv och inte minst helhetens sammantagna utmaningar. Denna samordnade budgetprocess samlar helhetens utmaningar och väger dessa mot varandra utifrån de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Tydliga spelregler och tidiga planeringsförutsättningar ger stabilitet och är en central framgångsfaktor i god ekonomisk hushållning. En av Hjo kommuns framgångsfaktorer för att nå målet om god ekonomisk hushållning är en successiv utveckling av planeringsprocessen (budgetarbetet). Processen är uppdelad i vår och höst. Där vårprocessen syftar till att klargöra så mycket planeringsförutsättningar som möjligt för förvaltningen. Processen handlar i praktiken om att lyssna och kommunicera olika parters/verksamheters utmaningar inför kommande år och samtidigt skapa förståelse och ett gemensamt ansvar för helheten. Förutom att dialogerna i sig är viktiga, är det också viktigt att sända tydliga styrsignaler tidigt i processen. Exempelvis ger: KS signaler om hur de ser på prioriteringar för olika områden (politikområden). Förvaltningen vill ha möjlighet att skicka signaler om de långsiktiga behoven av resurser och verksamhetsprioriteringar. Höstens process är inriktad på verksamhetsplaneringen och eventuella förändringar som kan uppkomma i samband med regeringens budgetproposition och den skatteprognos som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör i oktober. 3
2. Organisation 2.1 Politisk organisation Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på politikområden I Hjo kommuns organisation är all verksamhet samlad under kommunstyrelsen. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. Politikområdena är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, turism och fritid, Teknisk service. (separat avsnitt om Vatten och avlopp (VA) samt avfallshantering (AÖS)). På denna nivå beslutar kommunfullmäktige i juni (PFÖ) om bl.a; övergripande finansiella mål, justeringar i rullande investeringsplan på 5-år, ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå 4
2.2 Förvaltningsorganisation Tydligt ekonomiskt ansvar Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till Kommunstyrelsen och Byggnadsnämnden som också är jävsnämnd. Under kommunstyrelsen finns fem utskott (se politisk organisation föregående sida). Alla ärenden som medför budgetpåverkan bereds i förvaltningen, samverkas om behov föreligger i verksamhetsutskottet och central samverkansgrupp och därefter via KSAU till KS och KF. Det ekonomiska ansvaret fördelas på flera chefer i den samlade förvaltningsorganisationen. Denna decentralisering är ändamålsenlig, samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer, bra kommunikationsvägar och en ekonomisk medvetenhet. Kommunchef leder kommunens ledningsgrupp där stabs- och verksamhetsdrivande chefer ingår. Utöver kommunchefens ledningsgrupp finns ledningsgrupper inom Vård och omsorg, Barn och utbildning samt Samhällsbyggnad. Barn och utbildning har beredningsansvar för politikområdena, Barn och utbildning och Arbete och socialtjänst. På samma sätt har KS Förvaltning beredningsansvar för områdena Demokrati och KS Förvaltning. Vård och omsorg och Kultur/Turism/Fritid bereder politikområden med samma namn. Samhällsbyggnad ansvarar för Politikområdena Plan och Bygg och Teknisk service. 5
3. Hjo kommuns vision Kommunfullmäktige antog den 7 februari 2013 Hjos vision: "Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. I denna process valde Hjoborna ut sex utvecklingsområden som ansågs vara centrala för Hjos framtid. Utifrån visionen och utvecklingsområdena kommer konkreta åtgärder och aktiviteter att planeras i budgetarbetet under kommande år. 3.1 Utvecklingsområden Tillsammans Goda möten förverkligar visionen Framtidens Hjo präglas av täta samarbeten och närhet mellan människor. Här arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Dialog och delaktighet är prioriterade värden och vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo. I Hjo låter Vi hjärtat vara med. 6
Boende Lätt och gott att leva Framtidens Hjo är känt som en vacker och levande småstadsidyll med sjönära läge. Här är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap gör att allt fler väljer Hjo som bostadsort. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. Levande Hjo Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Händelser och aktiviteter som bidrar till att boende och besökare trivs. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. Vättern Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare. Med kreativa lösningar hittar vi ständigt nya sätt att dra nytta av det sjönära läget. Tack vare Vättern kan Hjo marknadsföra och profilera sig som en kuststad i inlandet. Hållbarhet och Natur - Klimatsmart med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. När det nu blir allt viktigare för människor att leva hållbart är Hjo känt som ett gott exempel. Genom sin småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Vårt samhällsbyggande präglas av målsättningen att bli en klimatsmart kommun. Besökare - Gäster som längtar tillbaka I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt besöksmål tack vare vår kulturmiljö och vårt läge vid Vättern. Hjoåns dalgång, Guldkroksbygden och skogarna på Hökensås är naturupplevelser vi gärna lyfter fram. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom det skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Vi bevarar och vidareutvecklar våra unika miljöer och skapar aktiviteter för kropp och själ. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. 7
4. Arbetsgivarpolitik För att Hjo kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätts ett förhållningssätt och en organisation som främjar dess utveckling med tydligt fokus på medborgarna. Arbetsgivarpolitik och personalfrågor är en stor och omfattande del av det kommunala uppdraget som kan delas in i ett antal områden; - Organisation - Medarbetare - Ledarskap - Kompetensförsörjning - Lönebildning - Arbetsmiljö - Jämställdhet och mångfald Organisation Hjo kommun eftersträvar en organisation som kännetecknas av tillgänglighet, service och ett gott bemötande. Arbetet ska organiseras för verksamhetens bästa och alla medarbetare ska få möjlighet att bidra med sin kunskap. Medarbetarskap Medarbetare ska utifrån sin individuella kompetens bidra till att verksamhetsmålen uppnås i enlighet med politiskt fattade beslut. Medarbetare ska ha inflytande över sin arbetssituation och i det dagliga arbetet. Som medarbetare har man ett ansvar att tillämpa, utveckla och utbyta kunskaper och färdigheter. Kommunen ska sträva efter att erbjuda sina medarbetare önskad sysselsättningsgrad, om förutsättningarna medger. Under 2013 har kommunen antagit värdegrunden Det goda mötet. Arbetet med att göra den till en del av medarbetarnas vardag kommer att omfatta såväl informationsmaterial som konkreta utbildningsinsatser, framför allt för kommunens chefer. Ledarskap Att vara chef innebär att vara representant för arbetsgivaren och att leda medarbetare. Chefen ska skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra ett gott arbete. Chefen ska utifrån behov uppmärksamma och ge medarbetarna förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsmiljö Hjo kommun ska utifrån individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv verka för att vara en hälsofrämjande kommun som stöder chefer och medarbetare i att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Hjo vill främja utveckling av verksamheten och av medarbetarna. Arbetsklimatet ska präglas av dialog och delaktighet. Detta förutsätter en väl fungerande samverkan mellan chef, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan genomförs förutom i det dagliga arbetet, på APT, i utvecklingssamtal, lönesamtal och i samverkansgrupper. Kompetensförsörjning Hjo kommun ska ha en långsiktig kompetensförsörjning som säkerställer att verksamheten utvecklas i enlighet med de politiska målsättningarna. Kompetensförsörjning innebär att i ett läge med generationsväxling kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare i konkurrens med andra arbetsgivare. Grunden för den individuella kompetensutvecklingsplanen sker i kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare. I samband med det årliga utvecklingssamtalet bör kompetensutvecklingsplan upprättas med 8
tydlig koppling till verksamhetens mål. Kompetensutvecklingsinsatserna ska stödja de mål som verksamheten satt upp. Kompetensutvecklingsfrågorna ingår som en del av verksamhetsplaneringen. Lönebildning Lönepolitiken och dess tillämpning är av stor vikt för att Hjo kommun ska uppnå verksamhetsmålen i enlighet med politiska beslut. Lönesättningen ska bidra till att målen för verksamheten uppnås, att verksamheten bedrivs effektivt och utvecklas inom ramen för befintliga resurser. Lön och förmåner är en värdering av såväl arbetsuppgifterna som medarbetarnas sätt att fullgöra uppgifter och ta ansvar. Lönen ska stimulera till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje. Kommunen ska arbeta med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Lönepolitiken ska vara känd bland medarbetarna och tydliga lönekriterier som främjar en individuell och differentierad lönesättning ska finnas. Jämställdhet och mångfald Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt oberoende av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Mångfalds och jämställdhetsfrågorna ska integreras i alla områden och genomsyra hela verksamheten. Genom ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete förbättras kommunens möjlighet att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla god kompetens. Ekonomiska beslut i PFÖ 2014 kopplat till arbetsgivarpolitiken Kommunstyrelsen har i politikområdenas ekonomiska ramar tillskjutit medel motsvarande 6,9 mkr för ökade personalkostnader 2014, detta motsvarar drygt hälften av det totala reformutrymmet 2014. Under 2014 avsätts 300 tkr i investeringsbudgeten riktat mot mindre arbetsmiljöhöjande insatser som uppkommer i samband med kommunens årliga skyddsronder. Beslut om fördelning av resursen tas av kommunchef efter beredning i ledningsgruppen. 9
5. Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten är integrerad med kommunens ekonomi- och verksamhetsplan. Kommunens budget är ett ekonomiskt handlingsprogram där olika mål och krav ställs mot varandra. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. 5.1 Planerings- och uppföljningsprocessen under året Månad Händelse Innehåll Januari Året inleds med bokslutsanalyser av år t-1 Februari Preliminärt bokslut i KS. Preliminärt bokslut redovisas. Mars April Maj Redovisning bokslut i KS. Budgetberedning nr 1 Boksluts- och budgetkonferens nr 1. Budgetuppföljning nr 1 till KS. Budgetberedning nr 2 Budgetdag nr 2 (mindre grupp). Budgetberedningar Budgetuppföljning nr 2 till KS och nr 1 till KF. Övergripande redovisning i KS i mars. Inför budgetkonferens nr 1 samt nulägesanalys. Boksluts- och framtidsdag/omvärldsanalys (stor grupp) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. mars. Inför budget dag nr 2 samt nulägesanalys. Dialog budgetberedning och förvaltning avseende konsekvenser av preliminära ramar, samt riskanalys. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v.18-20. Budget- och måluppföljning har utfall t.o.m. april. Juni PFÖ fastställs i KF. Ekonomiska ramar, kortsiktiga mål och 5-årsplan investeringar. Juli Augusti Budgetuppföljning nr 3 till KS Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. juni. V-drivande chefer presenterar sin verksamhet. September Budgetkonferens nr 3. Budgetdag nr 4 (mindre grupp). Budgetberedningar Presentation av verksamhetsplan kopplat till mål för kommande år (PM utifrån riktlinjer). Uppföljning av PFÖ ramar utifrån pågående verksamhetsplanering. Skatteprognos nr 3 (augusti) redovisas. Budgetberedningen följer upp arbetet från budgetkonferens nr 3 under budgetdag nr 4. Fördjupning utifrån underlag (PM) från konferens nr 3 gås igenom per politikområde. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v.37-42. Oktober November Delårsbokslut 31/8 i KS och KF. Budget och verksamhetsplan i KS Budgetuppföljning nr 5 till KS. Budget och verksamhetsplan i KF. Delårsbokslut inklusive budget och måluppföljning. Redovisas inom ramen för ordinarie mötesplanering. Förslag till budget upprättas av KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. okt. Beslut budget och verksamhetsplan i KF. December Budgetuppföljning nr 6 till KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. nov. Not: Investeringsprojekt hanteras såväl löpande som integrerat i budgetprocessen i form av en rullande 5-årsplan. 10
6. Vi och vår omvärld Omvärldsanalysen belyser hur faktorer i omvärlden påverkar Hjo kommun på kort och lång sikt och är samtidigt ett rullande inslag i arbetet med att förbättra planeringen i kommunen. Bevakningen skapar en gemensam lägesbild i hela organisationen och minskar inslagen av överraskningar i planeringsarbetet. 6.1 Ekonomisk utveckling i Sverige och omvärlden Fortsatt osäkerhet om utveckling i vår omvärld Efter turbulensen på de finansiella marknaderna under 2011 och det första halvåret 2012 har ett tilltagande lugn infunnit sig. Världens börser har stigit påtagligt samtidigt som räntorna i de krisdrabbade länderna i Sydeuropa har fallit kraftigt. Hand i hand med stabiliseringen på de finansiella marknaderna kunde vi under hösten och vintern också notera att ledande konjunkturindikatorer stabiliserades och började stiga i Europa. Även i USA spirade optimismen om att den svaga avslutningen på 2012 främst var en tillfällig effekt av bromsade offentliga utgifter kopplade till diskussionen om budgetstupet under hösten. Utvecklingen togs som intäkt för att den globala konjunkturen nu bottnat. De senaste månaderna har emellertid tvivlen åter ökat om hållbarheten och kraften i den globala konjunkturuppgången. De ledande indikatorerna har slutat att stiga och i delar av Europa till och med börjat att falla tillbaka mot höstens bottennivåer. Allt pekar på att ekonomin i Eurozonen har fortsatt att backa under början av 2013 och just nu tyder ingenting på en snabb vändning till det bättre. De grundläggande problemen för Eurozonen är långt ifrån över. Även i USA har uppgången i ledande indikatorer brutits, åtminstone tillfälligt. På samma gång finns dock andra mer positiva signaler från USA, i form av en relativt snabb återhämtning på fastighetsmarknaden och god investeringsvilja hos företagen, som indikerar att konjunkturuppgången fortsätter om än i måttlig takt. Den samlade effekten av de senaste månadernas ekonomiska nyheter har varit att den globala ränteuppgången vänts till nedgång samtidigt som konjunkturkänsliga råvarupriser fallit ordentligt. Den sista tiden har vi även kunnat se tecken på att den starka börsutvecklingen från början av året börjat tappa lite kraft. Sammantaget finner vi ingen anledning att dramatiskt ändra vår syn på den globala konjunkturen jämfört med tidigare prognos. En aldrig tidigare skådad penningpolitisk stimulans världen över bådar för en gradvis men svag återhämtning trots de mycket stora underliggande problemen som kvarstår i kölvattnet av finanskrisen. Sverige står sig ganska väl För Sveriges del innebär den mediokra omvärldsbilden att vi inte kan hoppas på någon stark tillväxtimpuls från exporten kommande år. Samtidigt har de svenska hushållen goda finansiella förutsättningar: även om skuldsättningen är hög är hushållen förhållandevis förmögna då sparkvoten är hög, de flesta har jobben kvar och inkomstutvecklingen är god samtidigt som räntorna förväntas förbli låga. Dessutom behöver inte svenska hushåll frukta kraftiga finanspolitiska åtstramningar i form av nedskärningar och/eller skattehöjningar de kommande åren eftersom de svenska offentliga finanserna är i förhållandevis gottskick. Med de antaganden vi gör kommer den offentliga sektorn 2016 ha ett överskott på 0,6 procent av BNP vilket visserligen innebär att överskottsmålet inte riktigt uppnås. Skulle konjunkturen ta en svagare bana än förväntat finns det ändå ett visst utrymme för finanspolitisk stimulans, något som de flesta andra länder inte har. Tryggheten i att ekonomin inte riskerar att förödas av åtstramningar bidrar till att hushållen känner sig trygga och därmed mer konsumtionsbenägna än i många andra länder. En osäkerhet i sammanhanget är naturligtvis det stundande Riksdagsvalet 2014 där det ännu är höljt i dunkel vilka eventuella stimulanser 11
de olika parlamentariska alternativen kan tänkas föreslå. Denna osäkerhet gäller naturligtvis även åtgärder som kan ha betydelse för ekonomin inom den kommunala sektorn. Vi räknar med att slutresultatet av en svag omvärld men med goda villkor för svenska hushåll, blir en medioker svensk konjunktur de kommande åren. BNP förväntas växa med 1,5 procent under 2013 för att sedan accelerera till 2,5 procent 2014. För de följande åren räknar vi med en gradvis normalisering där samhällsekonomisk balans uppnås under loppet av 2016. Den relativt svaga BNP-tillväxten under 2013 innebär att sysselsättningen bara ökar marginellt i år för att ta lite mer fart 2014 när produktionen börjar accelerera. Svag sysselsättningsökning i kombination med fortsatt växande arbetsutbud innebär även att arbetslösheten håller sig kring 8procent under 2013 för att börja falla först under 2014. Den höga arbetslösheten och låga resursutnyttjandet innebär att inflationstrycket förblir lågt. Trots att inflationen kan förväntas understiga Riksbankens inflationsmål under en stor del av prognosperioden räknar vi inte med någon ytterligare räntesänkning. Riksbankens fokus på hushållens skuldsättning sätter stopp för ytterligare stimulanser. En första räntehöjning lär dock dröja till en bra bit in i 2014 Arbetsmarknaden överraskade positivt 2012 ändå ökade arbetslösheten Utvecklingen på arbetsmarknaden under 2012 överraskade på flera sätt. Trots indikatorer på en förestående försvagning blev det inte så. Sysselsättningen var cirka 20 000 (0,4 procent) högre fjärde kvartalet 2012 än ett år tidigare. Antalet arbetade timmar var drygt 1 procent högre. Förväntningarna var minskad sysselsättning. Samtidigt fortsatte arbetskraften att öka i snabb takt, plus 49 000 personer på ett år. Därmed ökade arbetslösheten med 23 000 personer till över 8 procent av arbetskraften, trots ökad sysselsättning. Det var inom privata tjänstenäringar och offentlig sektor som sysselsättningen ökade, inom varuproduktionen minskade i stället sysselsättningen. Arbetskraften ökar också i förhållande till befolkningen och det är ovanligt i ett läge där konjunkturen försvagas. Det är rimligen en effekt av olika regelförändringar som påverkat människors beteende. En inte obetydlig del för klaras också av att andelen av befolkningen i åldern 65 74 år som arbetar ökat väsentligt. Men utvecklingen leder inte bara till ökad sysselsättning på sikt. Sannolikt är det fler människor på arbetsmarknaden som har sämre förutsättningar att konkurrera om jobben. Åtminstone på kort sikt leder detta till högre arbetslöshet, det är också en uppenbar risk att ökningen delvis består på längre sikt. Betydligt svagare i år, därefter viss återhämtning Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar mycket kraftigt fjärde kvartalet 2012. Det är inte rimligt att tolka den stora uppgången som att sysselsättningen nu växer snabbt. Stora kalenderskillnader mellan fjärde kvartalet 2012 och 2011gör den säsongrensade förändringen extra osäker. Vi väljer att tolka ökningen fjärde kvartalet som en tillfällighet som följs av små minskningar de närmaste kvartalen, trots att en del indikatorer möjligen pekar på en svagt ökande sysselsättning. Sammantaget är inte den förbättring som sker i svensk ekonomi i år tillräckligt stark för att snabbt vända utvecklingen på arbetsmarknaden Arbetslösheten ligger därför kvar strax över 8 procent i år. Under 2014 sker en försiktig förbättring av sysselsättningen. Den relativt svaga återhämtningen den närmaste tiden bäddar för att det 2014 fortfarande finns relativt gott om ledig arbetskraft. Därmed finns det förutsättningar för ett par år med något snabbare ökning av antalet arbetade timmar när svensk ekonomi går mot balans 2016. Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 13:17 och Ekonomirapporten april 2013. 12
Tabell 1. Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bruttonationalprodukt (SKL) 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Konsumentpriser (inflation)(skl) 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 Timlön, konj.lönestatistik (SKL) 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 2,8 2,9 3,2 3,6 Öppen arbetslöshet (SKL) 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Skatteunderlag 3,7 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 Reporänta, vid årets slut 1,75 1,00 1,00 1,50 - - Räntebetalningar (% av hush.disp.ink.) 4,7 3,9 3,1 3,1 - - Arbetade timmar (SKL) 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 13:17 och Ekonomirapporten april 2013.. 6.2 Det kommunala skatteunderlaget Skatteunderlaget accelererar 2015 Under 2012 såg vi en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och 2014. Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. Många revideringar jämfört med februariprognosen Revideringen av skatteunderlagets förändringstakt jämfört med den prognos vi publicerade i februari (se cirkulär 13:6) är mycket små (tabell 2). Utvecklingen 2013 har justerats upp marginellt och små nedjusteringar har gjorts av förändringstalen för 2014 och 2015, men det är mer som rör sig under ytan Upprevideringen 2013 förklaras av att sysselsättningen utvecklades starkare än väntat under slutet av 2012. I viss mån motverkas detta av att vi nu väntar oss mindre ökning av avtalade pensioner. Den nedreviderade utvecklingen 2014 beror delvis på att vi nu förutser mindre löneökningar än i förra prognosen och en längre period med i stort sett oförändrad sysselsättning innan arbetade timmar åter börjar öka. Dessutom visar nya beräkningar från Försäkringskassan att indexeringen av inkomstberoende pensioner kommer att bli avsevärt mindre än enligt tidigare prognoser. Det beror på att den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten 2011 utvecklades betydligt svagare än enligt den prognos som låg till grund för inkomstindex 2011. Skillnaden mellan prognos och utfall för 2011 medför en kraftigt negativ korrigering av inkomstindex 2014. Effekterna av nedreviderade löne- och pensionsinkomster motverkas inte fullt ut av att också prognosen för grundavdragen är nedreviderad. Även 2015 och 2016 räknar vi nu med lägre löneökningstakt än i förra prognosen. Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ser ut att bli mer positiv. 13
Tabell 2. Skatteunderlagsprognoser 2012 2013 2014 2015 2016 2012 16 SKL, april 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 VP, apr 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 ESV, mars 2013 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 21,2 SKL, feb 2013 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 21,0 BP, sept 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 13:17 och Ekonomirapporten april 2013. Slutavräkning 2012 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2011 och 2012 till 2,3 respektive 3,3 procent i budgetpropositionen för år 2012. Slutligt utfall för 2011 blev 3,0 och vår prognos i december visade på en ökning av skatteunderlaget med 3,9 procent för 2012. Med den bedömningen av uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2012 till 451 kronor per invånare den 1.11.2011. SKL:s reviderade prognos enligt detta cirkulär visar en ökning av skatteunderlaget med 4,1 procent för 2012. Med denna högre uppräkning uppgår prognosen för avräkning 2012 till 525 kronor, vilket medför en korrigering på 74 kronor per invånare 1.11.2011 jämfört med bokslut 2012. Jämfört med vår februariprognos (cirkulär 13:6) är det ingen förändring. Slutavräkning 2013 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2012 och 2013 uppgår till 4,1 procent för båda åren, enligt Budgetpropositionen för år 2013. Uppräkningsfaktorerna innebär en högre uppräkning än förbundets prognos. Detta gör att vår prognos på slutavräkningen 2013 blir negativ med 268 kr per invånare den 1.11.2012. Jämfört med vår prognos i februari (cirkulär 13:6) är det dock en förbättring med 38 kronor per invånare. 14
7. Utvecklingen för Hjo 7.1 Befolkningsprognos Tabellerna nedan visar befolkningens utveckling i vår kommun för ett antal valda år samt intervall. Prognosen är förändrad något jämfört med vad som redovisades i föregående års PFÖ, dels med utfall för 2012 men också beroende på ett annat antagande om födelsetal. Tabellen startar med år 1991. Då uppgick invånarantalet till 9 311 invånare. Mellan 2011 och 2012 har befolkningen ökat med 48 personer och uppgick 31/12-2012 till 8 832 invånare. Hjo kommun uppvisar en större ökning i inflyttning under 2012 än tidigare år kunnat uppvisa samtidigt som utflyttningen minskade jämfört 2011. Tabell 3: Befolkningsutveckling Hjo kommun, utfall 2006-2012. Befolkningsutveckling 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hjo kommun 8 853 8 809 8 809 8 859 8 841 8 790 8 832 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december 2012. Tabell 4: Befolkningsstatistik Hjo kommun, utfall 2006-2012. Förändring mellan åren 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nyfödda 81 78 89 97 86 93 83 Avlidna 87 97 90 93 101 114 108 Inflyttningar 348 316 375 377 374 365 445 Utflyttningar 359 357 397 346 380 420 385 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningsstatistik t.o.m. december 2012. 15
Tabell 5: Befolkningens åldersfördelning Invånare på åldersklasser. Utfall 1991, 2008-2012. (Prognos 2013-2016, 2020). Förändring 1991 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2020 mellan åren 0 år 141 89 98 87 94 85 91 91 91 91 91 1-3 år 365 251 254 268 278 295 292 293 287 294 294 4-5 år 239 179 186 163 159 178 196 203 211 205 206 6-11 år 759 546 543 553 543 548 548 557 577 578 658 12-15 år 494 455 423 396 376 374 379 381 372 398 381 16-18 år 419 421 399 373 360 336 304 286 293 293 312 19 år 112 112 131 132 118 124 120 115 93 89 94 20-30 år 1 207 879 904 950 969 1 022 1 071 1 100 1 113 1 123 1 110 31-39 år 1 057 910 909 885 854 841 830 788 800 799 903 40-64 år 2 708 3 095 3 074 3 033 2 990 2 919 2 853 2 845 2 788 2 745 2 561 65-69 år 492 538 592 636 657 684 710 710 713 702 617 70-74 år 477 394 406 431 450 485 522 562 603 630 681 75-79 år 393 348 342 344 354 366 360 362 384 401 538 80-84 år 262 306 296 279 271 263 263 273 271 278 300 85-89 år 132 196 211 208 205 196 195 186 177 173 174 90 år och äldre 54 90 91 103 112 116 115 114 114 113 100 Antal invånare (st) 9 311 8 809 8 859 8 841 8 790 8 832 8 849 8 866 8 887 8 912 9 020 Demografi Sammantaget har invånarantalet i Hjo kommun ökat med 42 invånare mellan 2011 och 2012. Om vi jämför 2012 års utfall om 8 832 personer med prognos 2016 om 8 912 och långtidsscenariot för år 2020 om 9 020 invånare är nuvarande bedömning en fortsatt ökning med 15-20 invånare årligen. Antalet invånare i de yngre åldrarna (0-19 år) ger en indikation på hur efterfrågan av kommunal service kan utvecklas framöver. År 2012 är detta åldersintervall 1 940 stycken. För 2016 är prognosen 1 947 stycken. I de yngre åldersgrupperna beräknas en svag positiv utveckling till såväl 2016 som framöver till 2020. Antalet nyfödda minskad med 9 stycken jämfört 2011 i kommunen (från 94 stycken till 85 stycken). Utifrån ett antagande om en födelsevolym årligen om 91 barn fram till 2016 sker en ökning successivt för åldersgruppen 1-5 åringar från 473 år 2012 till 499 år 2016 d.v.s. med 26 barn. Mellan 2011 och 2012 ökade 1-5 åringarna med 473-437=36 barn, vilket var fler än förväntat. Antalet elever i grundskolans lägre åldrar (6-11 år) har, både vad gäller riket som helhet och Hjo kommun, under en följd av år minskat. För 10 år sedan fanns 150 fler elever i åldern 6-11 år jämfört med utfallet 2012. Barn i åldern 12-15 år nådde sin topp år 2005 (543 barn). Därefter har en relativt stor minskning ägt rum. Denna minskning når sin bottennivå under 2011/2012. Därefter stabiliseras även denna ålderskull och en liten ökning beräknas 2013 och framåt. Gruppen 16-18 år nådde år 2008 sin toppnotering om 421 invånare. År 2012 är åldersgruppen, som till stor del finns i gymnasiala studier 336 stycken vid årsskiftet. Prognoser kommande år 16
på denna grupp visar på fortsatt minskning till år 2016 (293 invånare). Långtidsscenariot för år 2020 för denna åldersgrupp är 312 personer. Åldersgruppen 70-74 åringarna ökar årligen. År 2012 finns 485 invånare i detta åldersintervall. De närmsta åren beräknas antalet öka, och 2016 beräknas invånarantalet uppgå till 630 personer. Åldersgruppen 75-79, 80-84 åringar är 629 stycken år 2012. Åldersintervallet kommer att uppgå till 679 enligt nuvarande beräkningar år 2016. Antalet invånare som är 85 år och äldre uppgår år 2012 till 312 personer. Åldersintervallet kommer att uppgå till 286 enligt nuvarande beräkningar år 2016. Långtidsscenariot för år 2020 för denna åldersgrupp är 274 personer. Förändring ovan mellan 2014 fram till 2020 för ett urval av åldersklasser - Antalet barn i förskoleålder (1 5 år) förväntas öka med 5 barn fram till 2020. - Antalet barn i grundskolan (6 15 år) förväntas öka med 102 personer. - Antalet barn i gymnasiet (16 18 år) förväntas öka med 26 personer. - Antalet personer i förvärvarbetande ålder (19 64 år) förväntas minska med 182 st. - Antalet yngre pensionärer (65 74 år) förväntas öka med 26 st. - Antalet äldre mellan 75 79 år förväntas öka med 176 st. - Antalet äldre mellan 80 84 år förväntas öka med 27 st. - Antalet äldre mellan 85 89 år förväntas minska med 12 st. - De allra äldsta (90 år eller äldre) förväntas minska med 14 st. 17
7.2 Ekonomiska ramar och mål 7.2.1 Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har som tidigare beskrivits sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. 1. Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden minskar över mandatperioden 2011-2014. 1.2 Investeringarna finansieras med egna medel över mandatperioden 2011-2014. 1.3 Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. 1.4 Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2 Skatteuttaget skall inte öka 2.1 Utdebiteringen är 21,57 kronor per skattekrona 2014-2016. 3 Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav. Med anledning av de relativt stora investeringarna under 2013 2015 kommer mål 1.1 och 1.2 med hög sannolikhet inte uppnås under planperioden. Målen är dock långsiktiga inriktningar och bör därför kvarstå. 7.2.2 Preliminära ramar 2014 Hjo kommun har redovisat god ekonomisk hushållning 2009 (15 mkr = 4 % av skatter och statsbidrag), 2010 (2,5 %), 2011 (5,4 %) och 2012 (1,2 %). Tidig budgetuppföljning av 2013 visar sammantaget ett resultat om 10,8 mkr vilket motsvarar ca 2,6 % av skatter och statsbidrag. Resultatet under 2010 om 9,9 mkr var mycket starkt då även flera extra satsningar kunde genomföras såsom partiell pensionsinlösen inklusive löneskatt med 9,6 mkr. Utöver detta beslutades om extra insatser i gatuunderhåll 2,5 mkr. Verksamhetsåret 2010 präglades också av en extrem vinter med höga kostnader för snöröjning. Finansieringen var under 2010 också förstärkt med tillfälliga konjunkturstöd från staten, vilket inte var fallet 2011. Resultatet för 2011 om 22,4 mkr är ungefär 5,4 % av skatter och statsbidrag. Resultatet var det starkaste i VästraGötalandsregionen. Resultatet för 2012 om 5 mkr är sammantaget starkt eftersom kommunen även detta år genomfört en partiell pensionsinlösen inklusive löneskatt med 9 mkr. Verksamheterna redovisar emellertid vissa mindre obalanser samtidigt som prognoserna över finansieringen i form av skatter och statsbidrag tyngs av den internationella lågkonjunkturen. Utifrån de ekonomiska uppföljningarna och framtida bedömningar om finansieringen beslutade kommunstyrelsen i november 2012 om en handlingsplan för att även framöver vidmakthålla en god ekonomisk hushållning. Handlingsplanen återrapporteras löpande i samband med ordinarie uppföljningar under 2013 och 2014. Precis som budgetarbetet inför 2013 präglades av oron i omvärlden, vilar även årets process avseende 2014 på en osäker situation i vår omvärld. Med en ryckig omvärld och osäkra 18