BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 17 december 2013 (reg.nr 411-00363-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 17 december 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Professor Samuel Byrskog, Lunds universitet och docent Susanne Olsson, Stockholms universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse för de åtgärder som vidtagits. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) 2015-05-05 411-00440-14 Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Magnus Johansson i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman samt tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Magnus Johansson Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(6) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Lärosäte Uppsala universitet Huvudområde/examen Tros- och livsåskådningsvetenskap - kandidat ID-nr A-2014-11- 3707 Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. Urvalet visar samtidigt att studenterna inte uppfyller kravet på fördjupning inom någon del av området samt att de har bristande orientering om aktuella forskningsfrågor. Studenterna visar också på bristande kunskap om tillämpliga metoder inom området. I alltför många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. Studenterna sätter inte in uppsatsproblematiken i ett större sammanhang, den uppvisade kunskapen inom uppsatsområdet är ytlig, forskningsöversikter saknas och kännedom om tidigare forskning uppvisas inte på annat sätt i någon större utsträckning heller. Vidare bedöms metoddiskussionerna vara ytliga, kortfattade och det är inte lätt att se hur de används. Flera uppsatser är också materialmässigt mycket tunna. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas kunskap och förståelse inom Tros- och livsåskådningsvetenskap och leda till hög måluppfyllelse. De får enligt självvärderingen en utbildning karaktäriserad av både bredd och djup. De tränas också kontinuerligt i användandet av vetenskaplig metod i olika former av skrivuppgifter. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att urvalet självständiga arbeten tydligt visar på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten givit. Det framgår dock att utvärderingen görs mitt under implementeringen av en radikal förändring av studieordningen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat problematik i relation till Bolognareformen. Förändringen medförde att etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap slogs samman till ett huvudområde. Detta innebar en begränsning av de ämnesspecifika examina och antalet kurser samt en begränsning av möjligheterna för studenterna att bli tillräckligt skickliga i de respektive ämnena. Höstterminen 2011 lades kurserna B1 C1 om i syfte att komma till rätta med problem som uppstått i samband med Bolognareformen och detta arbete pågick fortfarande under den senare delen av
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(6) utvärderingsperioden, men har inte fått fullt genomslag i de självständiga arbetena som ingick i utvärderingen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar ett beslut att stärka undervisning och träning i vetenskapsteori och metod på B- och C-kursen. Beslutet innebär en sammanslagning av B1- och B2-kursen till en sammanhängande B-kurs samt av C1- och C2-kursen till en sammanhängande C-kurs för att därmed stärka kunskapsutveckling och progression inom huvudområdet inklusive de kunskaper som avses i detta mål. Beslutet innebär också att det ska ingå en särskild examination om 5 högskolepoäng rörande metod och vetenskapsteori inom den nya B-kursen. För att stärka metoddelen på C-nivå har ett nytt kursmål lagts till, som innebär att studenten ska kunna presentera reflektioner över centrala metoder inom tros- och livsområdet, och kurslitteraturen har uppdaterats. Man har också infört en längre tidsplan för kandidatuppsatsen så att studenterna kan påbörja arbetet tidigare och få mera tid till att arbeta med uppsatsen och på så sätt förbättra förutsättningarna för måluppfyllelse. Lärosätet har vidare utformat en striktare struktur för kontakt mellan handledare och uppsatsskrivande student och utarbetat en uppsatsmall och instruktioner för att skriva kandidatuppsats. Det finns också en rekommenderad studiegång för att hjälpa studenten att planera uppsatsskrivandet under sista terminen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt bristande förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. I alltför många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. Bristande arbeten visar på svagheter i förmåga att kritiskt reflektera över det material som används, analyserna blir lätt relativt godtyckliga, svepande och ytliga. Arbetena visar också på brister i förmågan att använda de metoder och de teoretiska perspektiv som anges som analysredskap. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas färdighet och förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka och diskutera material och frågeställningar. Studenterna tränas kontinuerligt i insamling av material (inklusive i arkiv, bibliotek och via internet) och i kritisk värdering och analys av detta material, bland annat i form av promemoria-uppgifter och i kritisk analys av medstudenters promemorior. Bedömargruppens intryck är att betygskriterierna D och E för det lägsta betyget
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(6) (godkänt) möjligen är för lågt satta. Urvalet av självständiga arbeten visar tydligt på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i relation till Bolognareformen. Omläggningen medförde att den tidigare modellen med en examensuppsats på D-nivå som föregåtts av en C-uppsats ersattes av kandidatuppsatsen som examensgrundande. Analysen identifierar också att det varit för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen och dålig integrering av målen för kandidatuppsatsen i områdets förväntningar på den. Analysen framstår enligt bedömarna sammantaget som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna omfattar strukturella förändringar inom programmet och inom respektive B- och C-kurs. Dessa förändringar har beskrivits under åtgärder för målet ovan men är också högst relevant för måluppfyllelsen av detta mål. Inom B-kursen redovisas också en PM-uppgift som tränar dessa färdigheter avseende problemställningar och kritisk reflektion på samma sätt som en B-uppsats avses göra. Tre av målen på B-kursen har mål med bäring på dessa färdigheter: 1. Studenten ska kunna beskriva och kritiskt granska centrala moralfilosofiska argumentationslinjer och positioner samt olika utformningar av kristen etik; 2. Studenten ska kunna beskriva och kritiskt granska centrala religionsfilosofiska argumentationslinjer och positioner; 3. Studenten ska kunna beskriva och kritiskt granska centrala argumentationslinjer och positioner inom kristen lärobildning. Lärosätet har också reviderat institutionsgemensamma betygskriterier och höjt, stämt av och implementerat kravnivåer för betyget godkänd och väl godkänd. För betyget godkänd ska studenten ha nått minst godkänd i relation till samtliga kriterier. Lärosätet har också beslutat att handledare inte får vara betygssättande lärare. Åtgärderna ovan framstår enligt bedömarna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. I alltför många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. Arbeten som bedömts som bristande visar att syfte och frågeställningar är otydligt formulerade, vilket får konsekvenser för uppsatsen som helhet. Ibland finns en bra fråga, men studenten lyckas inte göra om den till en för uppsatsarbetet genomförbar problemställning.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(6) Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas förmåga att självständigt identifiera och formulera problem och att lösa dem. De tränas genom en rad olika skrivuppgifter på olika nivåer under utbildningen att självständigt formulera problemställningar och att visa på vägar att kritiskt och konstruktivt behandla dessa frågeställningar. Urvalet självständiga arbeten visar dock tydligt på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Från A-nivå och uppåt betonas vikten av att tentor och promemorior måste göras inom givna tidsramar. Är inte uppgifterna inlämnade i tid måste ersättningsuppgifter eller omskrivningar göras. I uppsatsarbetet ska tydliga tidsplaner göras. Men vi får inte veta hur stor del av uppsatserna som blir klara i tid. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i relation till Bolognareformen. Förändringen medförde att etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap slogs samman till ett huvudområde, med en begränsning av möjligheterna att få plats med relevant kunskapsstoff och färdighetstränande moment. Analysen identifierar också att det har varit för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna sammantaget som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna innebär att lärosätet har genomfört strukturella förändringar inom programmet och inom respektive B- och C-kurs. Genom att stärka kunskapsutveckling och progression inom huvudområdet tränas studenterna också i att självständigt identifiera, formulera och lösa problem. För att träna studenterna i att slutföra uppgifter inom givna tidsramar har lärosätet strukturerat upp handledningen med tydliga uppgifter till varje handledningstillfälle. I kursplanerna för C-kursen har det preciserats i delmålen som rör förmågan att identifiera och formulera frågor liksom analytiskt och kritiskt granska skilda förhållningssätt att studenten ska kunna identifiera och formulera centrala frågor och problem gällande religionens plats i det offentliga och i nutida lutherskt tänkande. Studenten ska vidare kunna analysera och kritiskt granska skilda förhållningssätt till några frågeställningar som berör religioners och livsåskådningars plats i det offentliga och i nutida lutherskt tänkande. Lärosätet har också reviderat institutionsgemensamma betygskriterier och höjt, stämt av och implementerat kravnivåer för betyget godkänd och väl godkänd. För betyget godkänd ska studenten ha nått minst godkänd i relation till samtliga kriterier. Lärosätet har också beslutat att handledare inte får vara betygssättande lärare. Åtgärderna ovan framstår enligt bedömarna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(6) Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. I alltför många av arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. De arbeten som uppvisar bristande kvalitet kan knappast karaktäriseras som vetenskaplig forskning. Arbetena visar på bristfällig relation till annan forskning, mer personlig än vetenskaplig bedömning liksom stora analytiska brister. Självvärderingen beskriver förutsättningar och processer som, enligt bedömargruppen, borde ge goda förutsättningar att utveckla studenternas bedömningsförmåga vad gäller vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Detta ligger i hög grad i ämnets natur och det beskrivs inte bara relevanta kursmoment utan också olika examinationsuppgifter som tydligt prövar dessa förmågor. Urvalet av självständiga arbeten visar dock tydligt på bristande måluppfyllelse i en alltför stor del av uppsatserna. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet problematik i relation till Bolognareformen. Förändringen medförde bristande utrymme för undervisning och träning i vetenskapsteori och metod inklusive träning i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Analysen identifierar också att det har varit för lågt ställda krav för att uppnå betyget godkänd på kandidatuppsatsen. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna omfattar strukturella förändringar inom programmet och inom respektive B- och C-kurs, framför allt förstärkning av metodmoment i kursplaner på B- och C-nivå, undervisning och träning i vetenskapligt skrivande samt handledning och undervisningstäthet i samband med uppsatsskrivande. Lärosätet har höjt kravnivåerna för godkänt och implementerat nya betygskriterier som omfattar förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter och relevanta kulturella och historiska kontextualiseringar för målet ifråga. Studenten ska ha minst betyget godkänd i relation till samtliga kriterier. Utöver detta har lärosätet utformat anvisningar för uppsatsskrivande med formuleringar syftande till att forskningsuppgiften ska motiveras både i relation till forskarsamhället och till det omgivande samhället. Det finns också exempeluppsatser som visar hur man kan göra vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar samt grundläggande information om forskningsetik och forskaretik i relation till empiriska studier. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(6)