21 strategier för jämställdhet FOTO: Elin Turesson
21 strategier för jämställdhet Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby e-post: gotland@lansstyrelsen.se; telefon: 0498-29 21 00 Författare: Elin Turesson och Karolin Kalle Röcklinger Publicering: Rapporten är publicerad i pdf-format på webbplatserna: www.lansstyrelsen.se/gotland och www.jämställdalän.se. 2
En rapport med svar och frågor Under 2013 togs 21 strategier för jämställdhetsintegrering fram i Sverige. I varje län har länsstyrelserna gjort analyser och bedömningar som använts för att ta fram en strategi. Strategierna ska föra arbetet för ökad jämställdhet framåt. Men vad står i strategierna? Vilka behov och utmaningar finns i länen? Vilka typer av insatser kommer att genomföras? Denna rapport försöker svara på några av de frågorna. Ett dokument är ett dokument och ofta beskrivs resan eller processen med att ta fram dokumentet som en viktig del. Hur har strategierna tagits fram? Vilka aktörer på länsstyrelserna och i länen har varit med och hur? Även dessa frågor ska vi försöka besvara. Ordet strategi kommer från det antika ordet strategos som är en kombination av orden stratos som betyder armé och agein som betyder leda. Vad är strategi? Strategi är ett sätt att uppnå sina mål. Strategi innebär att sätta upp mål för verksamheten och det sätt man uppnår målen på. Strategin måste ha en riktning, men bottna i befintlighet. Vi har ett utgångsläge och strategin ska visa vart vi ska och hur. Samtidigt som alla länsstyrelser fick uppdrag att ta fram strategier fick Länsstyrelsen Gotland i uppdrag att genomföra en utvecklingssatsning som bl.a. skulle stödja det arbetet. Utvecklingssatsningen Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ) genomförs under 2013 och 2014. Denna rapport är framtagen inom utvecklingssatsningen och syftar bl.a. till att: sprida kunskap om länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering utgöra underlag för fortsatt stöd till länsstyrelserna utgöra underlag för länsstyrelserna att analysera och utveckla det egna arbetet Rapportens målgrupp är främst länsstyrelserna, men även andra som är intresserade av jämställdhetsintegrering som t.ex. nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer. Rapporten bygger på det som står i strategidokumenten och eftersom de har lite olika karaktär och detaljnivå förekommer länsstyrelserna omnämnda i lite olika omfattning. Som läsare kommer du att få svar på frågor om strategierna men också nya frågor att fundera på. Kicki Scheller Enhetschef Länsstyrelsen i Gotlands län Elin Turesson Samordnare LUJ 3
Innehåll En rapport med svar och frågor... 2 Uppdraget... 6 Hur togs strategierna fram?... 7 Vilka har deltagit?... 7 Hur ser läget ut i länen och på länsstyrelserna?... 9 Utmaningar och behov... 9 Regionala variationer... 10 Kopplingar till tidigare arbete... 10 Vilka mål och insatser finns i strategierna?... 12 Mål... 12 Fokus internt eller externt?... 13 Organisation och personal eller verksamhet?... 14 Fokusområden?... 14 Tillväxt... 15 Mäns våld mot kvinnor... 16 Mål och styrning... 16 Utbildning och kunskap... 17 Introduktionsutbildningar och basutbildningar på länsstyrelserna... 18 Utbildningar till aktörer i länen... 19 Utbildning kopplade till ett visst område... 19 Kunskapsunderlag... 20 Metoder och arbetssätt... 21 Könsuppdelad statistik... 21 Analyser... 21 Metodutveckling... 22 Stöd och samordning... 23 Nätverk/grupper internt på länsstyrelserna... 23 Nätverk/grupper/råd för aktörer i länen... 23 Rådgivning... 24 Uppföljningar och analyser... 24 Hur kommer strategierna att genomföras och följas upp?... 25 Handlingsplaner och överenskommelser... 25 4
Aktörer som deltar... 25 Länsledningar... 25 Samarbete med högskola/universitet... 26 Resurser för genomförande... 27 Uppföljning och utvärdering av strategierna... 28 Från strategi till handling... 29 5
Uppdraget Alla 21 länsstyrelser har ett uppdrag att verka för att de jämställdhetspolitiska målen uppnås i länen 1. Uppdraget handlar om att samordna, stödja och uppfölja upp arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelserna ska både stödja aktörer i länen och integrera jämställdhet i sin egen verksamhet. De senaste åren har länsstyrelserna också haft specifika uppdrag inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Som stöd till genomförandet av jämställdhetsuppdraget finns det på varje länsstyrelse en särskilt sakkunnig i jämställdhet och för närvarande också utvecklingsledare inom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. I regleringsbrevet 2013 fick samtliga länsstyrelser i uppdrag att ta fram strategier för jämställdhetsintegrering i länen. I uppdraget stod att strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. De behov som länsstyrelsen identifierar skulle vara utgångspunkten för strategin. Strategierna ska gälla 2014-2016 och även beakta andra relevanta regionala strategier. 2 Strategin ska alltså vara ett dokument som beskriver hur länsstyrelsernas jämställdhetsuppdrag ska genomföras. 1 Förordning 2007:825 med länsstyrelseinstruktion 2 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna, regeringsbeslut 2012-12-13, 6
Hur togs strategierna fram? Ofta brukar organisationer som tagit fram olika typer av styrdokument, handlingsplaner, strategier eller liknande berätta om att processen varit väldigt viktigt. Vägen till ett färdigt dokument beskrivs ofta som minst lika resultatgivande som själva dokumentet. En bred medverkan av en mängd aktörer torde kunna underlätta implementering och genomförande av styrdokument. I alla länsstrategier framgår inte vilka som deltagit i processen. Vilka som har deltagit hänger säkerligen samman med vilka tidigare upparbetade samarbetsytor som länsstyrelsen har. Strategin kan också ha varit en ingång till att bygga upp nya samarbetsytor. I alla utom fem strategier framgår att någon typ av process om samarbete med aktörer i länet har genomförts. I femton av strategierna framgår inte om någon intern process på den egna länsstyrelsen har skett. I enbart två strategier framgår att någon form av remiss-runda har genomförts. I samtliga strategier utom två framgår att strategin är beslutad av den högsta ledningen på länsstyrelsen. Av det som står beskrivet i strategierna verkar mer fokus ha lagts på samarbete med andra aktörer i länet än samarbete internt på länsstyrelsen. Vilka har deltagit? Ett flertal länsstyrelser har haft nära samarbeten med andra regionala aktörer under framtagandet av strategierna. Det handlar framförallt om två sorters samarbete: arbetsgrupper med representanter från olika verksamheter samt dialogmöten eller referensgrupper. Flera redan existerande nätverk, som till exempel nätverk i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, har också använts som resurs i arbetet. Fler har bjudit in aktörer från länet att delta eller byggt vidare på tidigare samarbeten. Nedan följer ett par exempel: Strategigrupp för framtagandet av strategin: Länsstyrelsen i Hallands län bjöd in till deltagande i framtagandet av strategin. Gruppen hade tre möten. Deltagande aktörer var Almi, Arbetsförmedlingen, sex kommuner, Försvarsmakten, Försäkringskassan, högskolan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polisen, Regionförbundet, Skatteverket, Skogsstyrelsen och Tingsrätten. Workshops: Länsstyrelsen i Gävleborgs län bjöd in ett antal aktörer till en serie workshops. Syftet var att gemensamt ta fram mål till länets jämställdhetsstrategi, samt att knyta samman gruppen till ett nätverk för att underlätta genomförandet av aktiviteterna kopplade till strategin. Deltagande aktörer var: Arbetsförmedlingen, fyra kommuner, idrottsförbundet, regionförbundet, Skatteverket, Trafikverket och Winnet. Styrgrupp: Länsstyrelsen i Västernorrland skapade en styrgrupp representanter från statliga myndigheter, universitetet, näringslivet, kommunförbundet, landstinget, Polismyndigheten och fackliga organisationer. Ordförande för styrgruppen var länsrådet. Internt på länsstyrelserna har framförallt ledningsgrupper och enhetschefer engagerats i framtagandet av strategierna, men även utbildningar och analyser på olika enheter har genomförts på flera länsstyrelser. Nedan följer ett par exempel: 7
Utbildning av chefer och analyser på enheter. Länsstyrelsen Västerbotten har genomfört utbildningar, men också 4R-analyser och processkartläggningar på varje avdelning och enhet. Grupp för social hållbarhet: Länsstyrelsen i Jönköpings län har engagerat den interna gruppen för social hållbarhet. Nulägesbeskrivning: I Uppsala har landshövding, länsråd och enhetschefer deltagit i processen med att ta fram strategin och göra en nulägesbeskrivning. I flera strategier saknas beskrivning av vilka som har deltagit i processen med att ta fram en strategi. Bland de beskrivningar som finns är det få som nämner samarbete med det civila samhället. Samarbete med högskola/universitet i arbetet med att ta fram strategin I den förstudie som genomfördes inför utvecklingssatsningen för länsstyrelsernas arbete lyftes universitet och högskolor fram som viktiga samarbetspartners för t.ex. dialog (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013, Jämställdhet i varje län). Här är några exempel på hur högskolor/universitet involverats i arbetet med strategin: Styrgrupp: I Halland och Västernorrland har högskolan/universitetet deltagit i styrgruppen för framtagandet av strategin. Arbeta fram strategin: I Uppsala bjöds Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet in att delta i arbetet med att ta fram strategin och i Örebro ingår universitetet i jämställdhetsrådet som fått i uppdrag att ta fram strategin. Avsiktsförklaring: I Dalarna är högskolan en av de aktörer i länet som varit med och utarbetat en avsiktsförklaring för arbetet med jämställdhet i länet 8
Hur ser läget ut i länen och på länsstyrelserna? Några få länsstyrelser har tagit fram separata kunskapsunderlag/rapporter om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i länet, men de allra flesta har gjort en redovisning av statistik och fakta om kvinnor och män i länet direkt i strategidokumentet. De lägesanalyser som redovisas i strategierna bygger framförallt på den könsuppdelade regionala statistiken som finns tillgänglig i de fickböcker som länen köper från SCB. Vi har tittat närmare på vilka utmaningar och behov som lyfts fram i strategierna samt vilka kopplingar som görs till tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. Utmaningar och behov Arbetet med jämställdhetsintegrering i länen ska utgå från behov, förutsättningar och utmaningar som finns i länen. Utmaningarna kan vara både policyfrågor och processfrågor. Policyfrågor handlar om specifika ämnesområden, samhällsutmaningar och politiska områden där könsskillnader finns, t.ex. arbetsmarknad, löner, företagande. Processfrågor handlar om struktur och organisation för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Det kan t.ex. handla om att det finns lite kunskap om de jämställdhetspolitiska målen, att det inte finns könsuppdelad regional statistik, att nätverket för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsarbete inte fungerar eller att få aktörer i länet bedriver ett strukturerat arbete med jämställdhetsintegrering. Processerna är nödvändiga för att policyfrågorna ska kunna hanteras. Flera lyfter processutmaningar inom fjärde delmålet som oftast handlar om samverkan och samhandling av insatser. I de delar som handlar om att jämställdhetsintegrera verksamheterna på länsstyrelserna är det många som lyfter processer och arbetssätt i mål och insatser, men väldigt få som har med det i någon form av lägesanalys. Hur ser t.ex. läget ut med att formulera mål och att styra arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheterna? Vad fungerar och vad behöver utvecklas? De policyfrågor som lyfts i nästan alla strategier är klassiska områden som jämställdhetspolitiken har lyft under många år: Könsstereotypa val till utbildningar Könssegregerad arbetsmarknad Företagsstöd till mansdominerade branscher Könsstereotypt stöd till företagare Flickors och pojkars deltagande i kultur- fritid- och idrottsliv Få kvinnor på ledande positioner i näringslivet Löneskillnader med lägre löner för kvinnor Pensionsskillnader med lägre pensioner för kvinnor Kvinnors högre ohälsotal Män utför mindre obetalt hem- och omsorgsarbete än kvinnor Otrygghet och oro bland kvinnor Pojkar och mäns utsatthet för våld i offentliga miljöer Flickor och kvinnors utsatthet för våld i hemmiljö Befolkningsminskning/landsbygd med kvinnor som flyttar ifrån 9
Om utmaningarna delas in efter de jämställdhetspolitiska målen blir det tydligt att det främst är utmaningar som berör det andra målet om ekonomisk jämställdhet som lyfts i strategierna. Alla jämställdhetsmålen hänger samman, men det mål som diskuteras eller lyfts fram minst i strategierna är det första målet om makt och inflytande. Det som lyfts fram är kvantitativa delar om hur många kvinnor och män som finns representerade i olika forum, men inte lika mycket om reellt inflytande och möjlighet till att påverka och ha makt. I den förstudie som genomfördes inför den länsstyrelsegemensamma utvecklingssatsningen var det också det målet som färst av de särskilt sakkunniga i jämställdhet uppgav sig ha mycket god kunskap om (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013, Jämställdhet i varje län). De flesta av problemen som lyfts är områden där kvinnor påverkas negativt av ojämställdheten. Den offentliga utredningen Män och jämställdhet framhåller att det är viktigt att män uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet: Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet. (SOU 2014:6, s. 20) De frågor som lyfts som handlar om mäns roller och villkor handlar t.ex. om mäns risktagande, alkoholmissbruk, utsatthet för våld i offentliga miljöer, brottsutövning, självmord, män i vård, skola och omsorg. I strategin för Västerbottens län lyfts maskulinitet som ett eget fokusområde som ska genomsyra hela strategin. Strategin är att i utbildningsinsatser, samverkan och andra typer av aktiviteter [ ] aktivt arbeta för att föra in dessa perspektiv (Länsstyrelsen i Västerbottens län 2014, s. 10). I Örebro läns strategi ska kunskapen om maskulinitet stärkas. Regionala variationer Ett av länsstyrelsernas uppdrag är att jobba utifrån regionala förutsättningar. Alla länsstyrelser har samma uppdrag men ska anpassa genomförandet efter hur läget ser ut i länet. De regionala anpassningar som går att hitta i strategierna är t.ex. att olika tonvikt läggs på insatser kopplade till landsbygdsutveckling och vissa branscher, t.ex. skogsbranschen, rennäringen. Några jämför sig med resten av Sverige och konstaterar t.ex. att de har en mer könssegregerad arbetsmarknad än andra eller att pappor tar ut mindre andel av föräldrapenningsdagarna. Det handlar alltså om skillnader i struktur på arbetsmarknad och företagande samt statistiska skillnader utifrån de jämställdhetspolitiska målen. I något län nämns förutsättningar för att driva jämställdhetsfrågor, t.ex. att det finns ett stort intresse, andra aktörer som driver frågan, en lång tradition eller att samtliga kommuner undertecknat CEMR-deklarationen (se t.ex. strategierna i Västerbotten och Norrbotten) Kopplingar till tidigare arbete Ett bra arbete med jämställdhetsintegrering är hållbart och inte beroende av särskilda insatser och specifika personer. Följeforskningen till Sveriges kommuner och landstings Program för hållbar jämställdhet beskriver en utvecklingsspiral för arbete med jämställdhetsintegrering där följande delar ingår: synliggöra/kartlägga analysera åtgärda hållbar jämställdhetsintegrering. Det är därför intressant att se i vilken utsträckning länsstyrelsernas strategier bygger på tidigare insatser och 10
genomfört arbete. Ungefär hälften av strategierna nämner på något sätt tidigare genomfört arbete eller tidigare strategi, men få har använt det för att dra slutsatser och grund för insatser i nuvarande strategi. När det gäller de jämställdhetspolitiska målen finns gedigna lägesanalyser, men analyserna av hur arbetet med jämställdhetsintegrering bedrivs i länen och på länsstyrelserna är inte lika fördjupade. I några strategier finns mål som handlar om att arbetet med jämställdhetsintegrering ska öka (se t.ex. Gävleborg). I några län görs en sorts omstart av arbetet där det genomförts få insatser de senaste åren. I Kalmar län konstateras till exempel att det saknas idag tillräcklig kunskap om hur arbetet internt bedrivs och att något mer systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering pågår ( ) inte (Länsstyrelsen i Kalmar län 2014, s. 4). I Östergötlands län ska utvecklingsbehoven på enheterna inventeras (Länsstyrelsen i Östergötlands län 2014, s. 8). Frågan är vad detta säger om organiseringen av arbetet med jämställdhetsintegrering? Det är mycket möjligt att i flera län ligger tidigare erfarenheter och resultat till grund för valen i strategin, men det framgår oftast inte i dokumenten. Det går också att fundera över hur länsstyrelserna kan skapa en grundläggande struktur och organisation för sitt arbete så omstarter inte krävs pga. t.ex. personalbyten. Detta kan hänga ihop med att så få inkluderat läget för jämställdhetsarbetet i sina lägesanalyser. Hållbarhet kräver kontinuerlig uppföljning och lärande av erfarenheter från genomfört arbete. Några länsstyrelser lyfter samarbete med aktörer (se t.ex. Örebro och Västerbotten), vilket skulle kunna vara kopplat till lärande och erfarenhetsutbyte, men lärande nämns inte specifikt. 3 3 Läs mer om lärande på sida 24 11
Vilka mål och insatser finns i strategierna? Mål De mål som presenteras i länens strategier är på flera olika nivåer och ibland svåra att jämföra med varandra. De kallas också olika saker i strategierna. Ibland kan ungefär samma sak kallas insats, fokusområde eller mål. Sammanfattningsvis är bilden av målen följande: Regionalisering av målen tar sig uttryck främst genom prioriteringar genom fokusområden, teman och/eller delmål. Inget län har satt siffror på målen och vad som ska uppnås. Det går att fundera över vad en regionalisering av de nationella jämställdhetspolitiska målen innebär. Regionaliseringen kan handla om ett mål som berör ett område som är specifikt för det länet eller att målet pekar ut en sorts prioritering utifrån det nationella målet. Länsstyrelsen i Stockholms län har regionaliserat målen genom att utgå från de nationella och lägga till länets namn efter åt samt att lägga till ett femte mål. I Stockholms län har också ett tillägg gjorts om att målen gäller för alla oavsett födelseland eller boendekommun. I Västra Götaland benämns att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden som ett regionalt mål. Flera har utifrån de nationella målen förtydligat eller operationaliserat genom att ha ett flertal mål under varje nationellt delmål. Då är det även vanligt att tema- eller fokusområden har skapats. T.ex. har Länsstyrelsen i Jämtland sju teman under vilka mål finns. Länsstyrelsen i Gotlands län har tre fokusområden under vilka långsiktiga mål finns. Länsstyrelsen i Värmland har fem fokusområden med flera delmål under varje. Alla län tar en tydlig utgångspunkt från de nationella jämställdhetspolitiska målen. I flera av strategierna är det flera som lagt till mål om hälsa utöver de nationella målen. I några län har de kompletterats med s.k. processmål (se sida 9 för beskrivning av policy vs. process). I Stockholms län har t.ex. ett mål lagts till om att den offentliga servicen ska vara jämställd. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har lagt till ett område med övergripande processmål som t.ex. handlar om att alla kommuner arbetar med jämställdhetsintegrering i sina verksamheter. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har mål om långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering. Målet ska tala om vilket tillstånd vi vill uppnå och vara en nedbrytning av visionen. Målen ska i den bästa av världar handla om effekter av insatser, men det är sällan enkelt att mäta effekterna av jämställdhetsarbete. Mål går att inordna i en målkedja med aktiviteter utfall resultat effekter. Utifrån kedjan går det analysera om det är rimligt att aktiviteterna leder till det vi vill att det ska eller om något behöver förändras. Beroende av vilket mandat och handlingsutrymme en aktör har kan räckvidden för insatserna också sträcka sig olika långt i målkedjan. En länsstyrelse kan kanske påverka aktivitet, men inte alltid effekt. En mängd faktorer och aktörer påverkar om de jämställdhetspolitiska målen nås och länsstyrelsernas insatser är en liten del av det. Ett exempel på målkedja går att hitta i Jönköpings strategi. Målkedjan består av vision, övergripande mål och delmål. Delmålen handlar t.ex. om att folkhälsoarbetet i länet ska bedrivas med ett genusperspektiv eller att fler kommuner och andra regionala aktörer ska arbeta med jämställdhetsintegrering. 12
I strategierna finns både mål för aktiviteter och mål för effekter. T.ex. har Länsstyrelsen i Kronobergs län mål som handlar om stärkt samhandling mellan relevanta aktörer inom området mäns våld mot kvinnor (aktivitet) och jämnare uttag av föräldraförsäkringen (effekt). Kraven som ställs på mål brukar vara att de ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta (SMART) 4. Frågan är hur det dessa kriterier går att kombinera med mål för jämställdhet och jämställdhetsintegrering? En annan fråga är vilka mål som är realistiska att sätta för länsstyrelsernas arbete under den tidsperiod som strategierna sträcker sig (2014-2016). Är det. t.ex. realistiskt att ha som mål för strategiperioden att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden eller att kvinnor och män ska fördela sin tid lika på obetalt och betalt arbete? Vilken nivå målen är formulerade på verkar hänga ihop med hur strategin har tagits fram och hur den är beslutad. I Skåne län där strategin är gemensam med Regionförbundet har målen en annan karaktär än t.ex. i Gotlands län där strategin enbart är beslutad av länsstyrelsen. Skånes strategi har t.ex. mål om jämställd och jämlik hälsa medan Gotlands strategi har mål om att folkhälsoarbetet ska bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv. I de delar som handlar om att jämställdhetsintegrera länsstyrelsernas verksamheter har målen oftast sin utgångspunkt i MUMS. MUMS beskriver vad som behövs för ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering och står för Mål och styrning, Utbildning och kunskap, Metoder och arbetssätt samt Stöd och samordning 5. Målen är dock sällan specificerade eller anpassade utifrån en lägesanalys av vad som finns och inte finns. Fokus internt eller externt? I uppdraget om att ta fram strategier stod att det borde omfattade både det interna arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten på länsstyrelsen och det externa arbetet med att stödja aktörer i länet och verka för de jämställdhetspolitiska målen. Sju länsstyrelser har gjort ett gemensamt strategidokument för både det externa arbetet i länet och det interna arbetet med att jämställdhetsintegrera den egna verksamheten. Sammanfattningsvis visar strategierna att stort fokus läggs på samarbete med eller stöd till aktörer i länet kopplingen mellan det interna och det externa arbetet skiljer sig åt mellan länen. Under de insatser som genomförts i utvecklingssatsningen för länsstyrelserna under 2013 uttryckte flera av de särskilt sakkunniga i jämställdhet att de upplevt det externa som lättare än det interna. Det är svårt att jobba i sin egen organisation och kanske kräver det interna arbetet en högre detaljnivå och större kunskap om verksamheten. Det externa stödet är oftare på en mer övergripande strategisk nivå. Sambandet mellan det interna och externa ser också olika ut i strategierna. Syftet med strategin jämställdhetsintegrering är ju att det interna ska bli externt. Genom att alla verksamheter på länsstyrelserna jobbar med insatser verkar länsstyrelserna för att jämställdhet integreras i viktiga områden och att det sprids till aktörer i länet inom området. Varje sakområde har sina kontakter och aktiviteter som påverkar vad som händer i länet. Bilden nedan försöker beskriva hur internt och externt hänger ihop. 4 Specifikt = exakt och väl definierat så det inte går att misstolka. Mätbart =lätt att förstå och följa upp om målet är uppnått. Accepterat = målet förstås och accepteras av de som berörs. Realistiskt = det är rimligt att målet kan uppnås, Tidssatt = det är tydligt när målet ska uppnås 5 Läs mer om MUMS här: http://www.jamstall.nu/verktygslada/mums/ 13
Utifrån att det interna hänger ihop med det externa och att länsstyrelsernas sakområden är viktiga kanaler för att nå ut till aktörer i länet är det något förvånande att så många gjort separata dokument för det interna och externa med fokus på insatser per organisation istället för område eller ämne. Västra Götaland har löst kopplingen genom att i det interna dokumentet markera vad som är beslutat inom ramen för länsstrategin. Bl.a. Jämtland och Gotland har löst det genom att utgå från ämnesområden och specificera aktiviteter som kräver insatser från både länsstyrelsen och andra aktörer. Länsstyrelsen i Uppsala har gjort en strategi med två delar: en om en jämställd länsstyrelse och en om ett jämställt län där det i den del som handlar om länsstyrelsen finns en koppling till det externa. Länsstyrelsen i Värmland har i samma strategi både mål och insatser för det interna och för det externa. Organisation och personal eller verksamhet? I uppdraget om att ta fram strategier framgick att det var länsstyrelsernas uppdrag i instruktionen som skulle vara utgångspunkt. Det uppdraget handlar om att verka för jämställdhetspolitikens mål genom att samordna, stödja och följa upp arbetet i länen. Som arbetsgivare har länsstyrelsen också ett ansvar att efterleva diskrimineringslagstiftningen och inom den egna organisationen arbeta för lika villkor. Det är dock inte det samma som länsstyrelsens jämställdhetsuppdrag. Nio länsstyrelser har gjort någon form av koppling till arbetet med den egna organisationen (organisations- och personalperspektivet). Ibland har det gjorts genom att jämställdhetsuppdraget ska kopplas till det interna arbetet med organisationen eller att det arbetet ska jämställdhetsintegreras precis som andra verksamheter på länsstyrelsen. I någon strategi har majoriteten av insatserna fokus på personal- och organisationsperspektivet. Fokusområden? Upplägget i strategierna ser olika ut, många har utgått direkt från de jämställdhetspolitiska målen medan vissa har formulerat fokusområden som kopplas till flera av målen. 14
Stockholms län har lagt till jämställd offentlig service som femte område. Värmland och Jönköping har pekat ut fem fokusområden där fyra utgörs av de jämställdhetspolitiska målen och det femte handlar om jämställd hälsa. Gävleborg har gjort på samma sätt men även lagt till ökat arbete med jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län. Västra Götaland har tre områden som handlar om makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, makt och hälsa samt makt och mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen Gotland har valt tre fokusområden med utgångspunkten att alla fokusområden har kopplingar till alla eller flera av de jämställdhetspolitiska målen. Områdena som pekats ut på Gotland är makt och ekonomi, utveckling, tillväxt och välfärd samt trygghet, samhällsplanering och hälsa. Dalarnas fokusområden utgår från den regionala avsiktsförklaringen som fanns sedan tidigare: att förändra attityder, en hållbar och jämställd arbetsmarknad samt god vår och trygghet. Länsstyrelsen i Jämtland har pekat ut sju temanområden som handlar om: arbetsliv, könssegregerad arbetsmarknad, företagande, entreprenörskap och innovationer jämställd omsorg jämställd hälsa jämställda bo och levnadsförhållanden trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv Västmanland har identifierat följande fokusområden: Utveckla kunskap om ojämställdheten i Värmland Jämställd medborgarservice Kompetensförsörjning och arbetsmarknad Företagande och innovationer Mäns våld mot kvinnor I Örebro läns strategi finns sex fokusområden där ett skiljer sig från de flesta andra strategier, nämligen det som handlar om att stärka och utveckla samarbetet regionalt, nationellt och internationellt när det gäller jämställdhetsfrågor. Även om indelningarna skiljer sig åt är det precis som i lägesanalyserna fokus på sådant som traditionellt lyfts som områden med ojämställdhet. Tillväxt och mäns våld mot kvinnor är områden som återkommer i alla av strategierna. Tillväxt I samtliga strategier utom en görs tydliga kopplingar till området regional tillväxt. I uppdraget från regeringen ingick att beakta de handlingsplaner som fanns i varje län för jämställd regional tillväxt. Vissa har lagt in aktiviteterna från handlingsplanen direkt i strategin (se t.ex. Norrbotten), vissa har hänvisat till handlingsplanen och att den ska genomföras enligt plan och vissa har formulerat nya aktiviteter. Strategin kan ses som ett sorts paraply för andra handlingsplaner för jämställdhetsintegrering i länet. På så sätt kan strategin användas för att stärka handlingsplanerna för regional tillväxt och tvärtom. Pågående insatser inom tillväxtområdet ses av flera som en viktig grund för att kunna jobba vidare i länet. I Blekinge läns strategi nämns t.ex. regional tillväxt 15
och insatserna kopplade till handlingsplan och pilotprojekt (med pengar från Tillväxtverket) som viktiga områden för samverkan med regionförbundet. Utöver redan planerade insatser i handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt har flera länsstyrelser insatser inom detta område: Serviceprogram: I Jönköpings län ska genomförandet av för kommersiell och offentlig service och insatser för betaltjänster genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnors företagande: Västra Götaland har insatser för att främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och EU:s övriga strukturfonder samt att jämställdhetsintegrera kriterier och ansökningsprocesser vid bedömning av innovationer och affärsidéer hos individer och företag som söker utvecklingsmedel Affärsutvecklare: I strategin för Hallands län anges utbildning för affärsutvecklare kring jämställdhetens betydelse för hållbar tillväxt samt vikten av ett jämställt bemötande i aktörssystemet som exempel på insats. Regionala tillväxtansvaret: I Jämtlands län är en insats i strategin att öka kunskapen om jämställdhet inom det regionala tillväxtansvaret. Regionala strategier: I Kronobergs län arbetas det med att integrera jämställdhet i olika strategier och handlingsplaner i länet, t.ex. regionala utvecklingsstrategin och innovationsstrategin. Samarbete: I Kalmar län vill länsstyrelsen fokusera på att utveckla samarbetet kring regionala utvecklingsstrategin och handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Mäns våld mot kvinnor Samtliga strategier nämner någon form av koppling till uppdragen och arbetet inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Ofta finns en egen strategi eller handlingsplan för det arbetet, som antingen lagts in i strategin eller hänvisats till. Eftersom länsstyrelsernas nuvarande specifika uppdrag inom fjärde jämställdhetsmålet i dagsläget sträcker sig till och med 2014 och strategierna gäller till och med 2016 kan det ha försvårat planeringen. Det framgår oftast inte i strategierna hur utvecklingsledarna inom våld i nära relationer har varit involverade i framtagandet eller hur de kommer vara involverade i genomförandet. I strategin för Västra Götalands län finns insatser för att tydligare koppla samman arbetet mot mäns våld mot kvinnor med arbetet för jämställdhetsintegrering. Mål och styrning En viktig insats för att säkra hållbarhet i arbetet med jämställdhetsintegrering är att utveckla styrning och uppföljning. Några exempel på insatser som ska göras är följande: Jämställdhetsintegrera styrdokument Utveckla/ta fram indikatorer för att följa arbetet Utveckla regionala mål Genomföra uppföljning av läget/arbetet i länet 16
Det är flera som har lyft att jämställdhet ska finnas med i t.ex. tertialuppföljning eller i VP. På Länsstyrelsen i Västmanland ska t.ex. varje enhet integrera arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamhetsplaneringen. Men det är ganska få som har insatser för att just utveckla och förbättra styrning och uppföljning. Det skulle t.ex. kunna handla om att utveckla skrivningar, metoder, rutiner, processer. Några exempel på sådana insatser finns dock: Uppföljningssystem: Länsstyrelsen i Västmanland ska ta fram ett könsuppdelat system för uppföljning av de företagsfrämjande aktörernas verksamhet (Länsstyrelsen i Västmanlands län 2014, s. 11) Former för uppföljning: Länsstyrelsen i Gotlands län ska utveckla former för uppföljning av arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i länet och på länsstyrelsen (Länsstyrelsen i Gotlands län 2014, s. 8 f.). Samverkan för metodutveckling: Länsstyrelsen i Västra Götaland ska samordna jämställdhetsintegrering av budgetprocesser genom att inrätta ett samverkansråd för metodutveckling och erfarenhetsutbyte (Länsstyrelsen i Västra Götaland 2014, s. 17) Inventering och rutiner: På Länsstyrelsen i Värmlands län ska ledningsgruppen och enhetscheferna inventera vilka planer, initiativ, verksamhetsuppdrag och dokument där jämställdhet ska ingå. De ska också utveckla och integrera jämställdhet i rutiner, checklistor och policys. Skrivningar i styrning: Länsstyrelsen i Jönköpings län ska se över nuvarande skrivningar och möjligheter till utveckling av dessa i målkort, arbetsplaner och uppföljning. De ska också förtydliga och systematisera ansvarfördelningen kopplad till skrivningarna. Jämställdhet och andra tvärfrågor: Länsstyrelsen i Jönköping ska också inkludera jämställdhet i styrningen av en annan tvärsektoriell fråga genom att komplettera miljöledningssystemet med den sociala dimensionen (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2014, s. 6) Styrdokument: Länsstyrelsen i Östergötland ska utveckla styrdokument för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska ske inom respektive enhet (Länsstyrelsen i Östergötlands län 2014, s. 8) Utbildning och kunskap I arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering brukar utbildningsinsatser vara i fokus. De insatser som går att hitta i strategierna är följande: Introduktionsutbildningar, basutbildningar och fördjupningsutbildningar internt på länsstyrelserna Utbildning till aktörer i länen Utbildning kopplade till ett visst område Kunskapsunderlag/rapporter 17
Introduktionsutbildningar och basutbildningar på länsstyrelserna Tid, resurser och ansvar för utbildningar är inte alltid helt självklart. I nitton strategier framgår att utbildningsinsatser ska genomföras på den egna länsstyrelsen. Det framgår sällan i strategierna hur chefer och ledning ska ta ansvar för att medarbetarna tar del av utbildningar och att de har rätt kompetens för att kunna jämställdhetsintegrera sina verksamheter. I Värmlands strategi finns en ansvarsfördelning kring utbildningar beskriven. Särskilt sakkunnig i jämställdhet tillsammans med ansvariga chefer inventerar vilka utbildningar som behövs och vilka som behöver dem. I Örebro kommer särskilt sakkunnig i jämställdhet överens med cheferna om vilka utbildningar som ska ges till personalen. I ungefär tolv strategier nämns specifikt att även chefer och/eller länsledning ska få utbildning alternativt att de har ansvar för att ha kunskap inom området. Flera erbjuder löpande basutbildning för nyanställda och fördjupad utbildning efter önskemål. Det är särskilt sakkunnig som genomför utbildningarna. Nedan följer fler exempel på utbildningar internt på länsstyrelserna. Utbildning om könsuppdelad statistik, metoder och jämställdhet i beslut: Blekinges länsstyrelse ska genomföra utbildning för personalen under 2014 med fokus på hur könsuppdelad statistik används, metoder för jämställdhetsintegrering och hur man säkerställer jämställdhetsperspektivet i myndighetens alla beslut. Grund- och metodutbildning per enhet: På Länsstyrelsen i Norrbottens län ska anställda få grund- och metodutbildning per enhet. I samband med chefsmöte ska också en chefsutbildning i jämställdhetsintegrering arrangeras. De som kommer som nyanställda får utbildning i jämställdhet i samband med övrig introduktionsutbildning Utbildning för nyanställda: I Västmanland ska länsstyrelsens personal få två timmars utbildning om jämställdhet i samband med utbildning för nyanställda. I samband med arbete för jämställdhetsintegrering på varje enhet ges grund- och metodutbildning till de anställda. Metodutbildning: Särskilt sakkunnig i jämställdhet i Kronoberg ska genomföra utbildningsinsatser för personalen och erbjuda utbildning i metoder för jämställdhetsintegrering till alla verksamheter. Kompetensutvecklingsplan. I Södermanlands län ska särskilt sakkunnig ta fram ett förslag till introduktionsutbildning tillsammans med den administrativa enheten, en kompetensutvecklingsplan för jämställdhetsintegrering ska också tas fram och därefter utbildningar genomföras. Lärandeseminarier: På länsstyrelsen i Jönköpings län kommer lärandeseminarier och utbildning vara en del av det fördjupningsprojekt som varje avdelning ska genomföra. Samordning via internt råd: I Västernorrlands län samordnas utbildningarna i ett program via ett likavillkorsråd. Målet är att medarbetarna ska känna till jämställdhetspolitiken och kunna analysera sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. 18
Skräddarsydda utbildningar: Särskilt sakkunnig i jämställdhet i Skåne erbjuder utbildningar i jämställdhetsintegrering; basutbildningar för nyanställda, nya chefer och respektive enhet samt skräddarsydda utbildningar utifrån efterfrågan. Basutbildning för all personal: I Kalmar län ska all personal få basutbildning om jämställdhetsintegrering och arbetsgrupp och ledningsgrupp ska få fördjupad utbildning Grundläggande kunskap om genus och jämställdhetsmålen: På Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska introduktionsutbildning erbjudas nyanställda minst två gånger per år och samtliga medarbetare ska delta i föreläsning för att få grundläggande kunskap om genus och de jämställdhetspolitiska målen. Digital basutbildning: I Västra Götaland ingår jämställdhet i introduktionsutbildningen som är obligatorisk för alla nyanställda. En digitaliserad fördjupad basutbildning erbjuds också alla andställda. Kompetenshöjande insatser erbjuds också utöver det till alla anställda. Brett utbildningsutbud: På Länsstyrelsen i Värmlands län erbjuds flera olika typer av utbildningar: basutbildning 1-4 timmar, kortare utbildningspass till nyanställda i samband med introduktionsutbildning, metodutbildning och workshops samt påbyggnadsutbildning/specialutbildning vid behov till strategiska personer och grupper. Utbildningar till aktörer i länen I länsstyrelsernas uppdrag att stödja och samordna aktörer i länen kan utbildning vara en insats. Beroende på behov och storlek på länet kan olika typer av utbildningsinsatser erbjudas. I ungefär femton strategier framgår att någon form av utbildning ska erbjudas externt till aktörer i länen. Nedan följer några exempel på utbildningsinsatser till aktörer i länen. Strategiska grupper: I Värmland ska länsstyrelsen erbjuda utbildning i jämställdhetsintegrering till externa aktörer och strategiska grupper Konferenser och utbildningar: Utifrån Dalarnas avsiktsförklaring nämns utbildning och information med t.ex. konferenser och utbildningar som viktiga insatser för att förändra attityder. Basutbildning och tillvarata erfarenheter: I Gotlands strategi anges att länsstyrelsen ska arrangera utbildningar, vilket kopplas till ett mål om att om att sprida aktuell information om utvecklingen inom jämställdhetspolitiken och relaterad forskning. I utbildningsinsatserna ska erfarenheter från olika satsningar (t.ex. Program för hållbar jämställdhet, ESF Jämt och Jämställdhetsintegrering i myndigheter) integreras. Basutbildning ska erbjudas aktörer i länet. Prioriterade områden: Länsstyrelsen i Västerbotten ska anordna två öppna utbildningsinsatser utifrån prioriterade områden i strategin. En kompetensutvecklingsinsats per år ska också erbjudas de nätverk som länsstyrelsen leder. Utbildning kopplade till ett visst område De utbildningar som beskrivs ovan är mer generella utbildningar om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. I några strategier nämns också utbildningar som har koppling till ett 19
specifikt ämne och/eller målgrupp. Några exempel på detta är HBTQ, upphandling, näringsliv, könsstympning och sexuella trakasserier. ANDT: För att jämställdhetsintegrera ANDT-strategin i Jämtlands län ska berörd personal få utbildning. Sexuella trakasserier: För att öka kunskapen hos skolledare och personal om förekomst av sexuella trakasserier i skolan samt normer och värderingar kring våld och manlighet ska Länsstyrelsen i Jämtlands län tillsammans med gymnasieförbundet arrangera utbildningar. Representation och inflytande: I Jönköpings län ska valberedningar och politiker få utbildning för att nå målen om jämn representation och samma rätt till inflytande oavsett kön. HBTQ: Länsstyrelsen Gotland ska verka för ökad kunskap om kopplingarna mellan genus, jämställdhet och HBTQ-frågor med fokus på hälsa. Näringsliv: I Norrbotten ska länsstyrelsen inom ramen för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt arrangera utbildningsinsatser om jämställdhetsintegrering riktade till näringslivet. Könsstympning: Kopplade till uppdrag om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra ska länsstyrelsen i Norrbotten bland annat arrangera utbildning om könsstympning. Länsstyrelsen i Västerbotten har utöver grundläggande utbildning identifierat ett antal områden där kompetensutveckling ska erbjudas personalen: o Jämställdhetsintegrering av utbildningar o Jämställdhet i text och bild o Våld i nära relation o Jämställdhetsintegrering av blanketter, ansökningshandlingar och liknande beslutsunderlag, o Könsuppdelad statistik och utvärderingar o Jämställdhet i upphandlingar Kunskapsunderlag En annan form av stöd som länsstyrelserna kan bidra med i länen är olika former av kunskapsunderlag. I flera län utgör en fickbok med könsuppdelad regional statistik ett viktigt underlag. Ungefär femton länsstyrelser har som aktivitet att de ska ta fram någon form av kunskapsunderlag. Flera län skriver att de ska ta fram ett kunskapsunderlag om jämställdhet i länet, men specificerar inte närmare om vad (t.ex. Västernorrland, Örebro, Gotland). Länsstyrelsens insats är ofta att ta fram kunskapsunderlag, men det finns sällan utrymme att följa upp användningen av dessa, men Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska ta fram ett material som just följer upp användningen av metod- och kunskapsunderlag om jämställdhetsintegrering. Några andra exempel på kunskapsunderlag är dessa: 20
Anhörigvård- och stöd: Länsstyrelsen i Jönköpings län ska inhämta statistik och övrig kunskap om anhörigvård och anhörigstöd för att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv. Näringsliv: Länsstyrelsen i Norrbottens län ska genomföra jämställdhetsanalyser med inriktning mot näringslivet, skogssektorn och kulturella och kreativa näringar. Metoder och arbetssätt För att arbetet med att integrera jämställdhet i kärnverksamheten krävs anpassade metoder och arbetssätt. Det handlar om hur organisationen ska göra för att uppnå mål och resultat, t.ex. hur erfarenheter av tidigare arbete ska tas tillvara och hur könsuppdelad statistik ska användas för verksamheten. Vi har tittat närmare på könsuppdelad statistik, analyser och metodutveckling i strategierna. Könsuppdelad statistik I länsstyrelsens instruktion framgår att individbaserad statistik ska delas upp på kön. De allra flesta upprepar uppdraget och skriver att statistik ska könsuppdelas i länet och på länsstyrelsen. Det är få som nämner hur användandet av statistiken ska utvecklas eller inom vilka områden det finns behov av att ta fram könsuppdelad statistik. Några skriver om hur statistiken ska användas och några specificerar områden där statistik ska tas fram könsuppdelad. Här är några exempel på det: Identifiera och åtgärda skillnader: Länsstyrelsen i Kronoberg ska följa upp vilken statistik som tagits fram, vad som gjorts för att könsuppdela den och hur den använts för att säkerställa att ojämställdhet mellan kvinnor och män identifieras och åtgärdas. Högskoleutbildning och bostadsmarknad: Länsstyrelsen i Västra Götaland ska sammanställa statistik över andelen kvinnor respektive män som påbörjat yrkesinriktad högskoleutbildning med inriktning mot vård- och omsorgssektorn och sammanställa statistik uppdelat på kön för att bättre fånga hur bostadsmarknaden är för kvinnor och män, flickor och pojkar. Företagsfrämjande aktörer: Länsstyrelsen i Västmanland ska genomföra en könsuppdelad uppföljning av de företagsfrämjande aktörernas verksamheter. Barn och ungdomar: Länsstyrelsen i Västerbotten ska utveckla ett av sina horisontella fokus barn och ungdomar genom att använda statistik om dessa i sina analyser. Arbetsmarknad- och näringslivsstruktur: Länsstyrelsen i Norrbotten ska förbättra sin statistik och analys av arbetsmarknads- och näringslivsstrukturer. Indikatorer: Länsstyrelsen i Uppsala län ska ta fram indikatorer för att följa upp jämställdhetsarbetet. Analyser Den könsuppdelade statistiken måste användas och verksamheterna måste analyseras för att kunna genomföra åtgärder som verkar för jämställdhet. Ett par exempel på hur länsstyrelserna avser arbeta med analyser är följande: 21
Landsbygdsprogram och samhällsplanering: Länsstyrelsen i Gotlands län ska utveckla rutiner för analys inom Landsbygdsprogrammet samt jämställdhetsintegrera analysarbetet med översiktsplaner, detaljplaner och bostadsmarknadsanalyser. Processer: Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska analysera processer inom verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Samverkan ANDT: Länsstyrelsen i Jönköpings län ska genomföra en genusanalys av länets samverkan kring alkohol, narkotika, doping och tobak. Arbetsmiljö och arbetsskador: Länsstyrelsen i Jönköpings län ska analysera arbetsmiljö och arbetsskador ur ett genusperspektiv. Arbetsmarknad- och näringslivsstrukturer: Länsstyrelsen i Norrbottens län ska förbättra statistik och analys av arbetsmarknads- och näringslivsstrukturer, samt genomföra jämställdhetsanalyser med inriktning mot näringslivet, skogssektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Politiska beslut: Länsstyrelsen i Skåne län ska genomföra jämställdhetsanalyser av politiska beslut, där konsekvenser för kvinnor och män uppmärksammas. Risk- och sårbarhet: På Länsstyrelsen i Uppsala län ska jämställdhetsperspektivet förstärkas i arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Förändringar i länet: Länsstyrelsen i Västerbottens län ska ta fram en rapport som beskriver och analyserar förändringar i Västerbotten 1995-2015. Miljöövervakningsprogram: Länsstyrelsen i Västerbotten ska göra en jämställdhetsanalys av det nuvarande miljöövervakningsprogrammet för att utvärdera hur och i vilken mån det påverkar och tar hänsyns till kvinnors och mäns olika förutsättningar och erfarenheter Metodutveckling I arbetet för jämställdhetsintegrering finns ett flertal metoder utvecklade, men de kan behöva anpassas och utvecklas för olika verksamheter. Ett fåtal länsstyrelser har angett att de ska genomföra något som har med metodutveckling att göra: Projekthantering: Länsstyrelsen i Dalarnas län ska utveckla ett metodstöd för projektägare och handläggare av projektmedel. Otrygghet: I Dalarna ska länsstyrelsen utveckla metoder för att motverka skillnader i upplevd trygghet för kvinnor och män. Projektutvärderingar: Länsstyrelsen i Norrbottens län ska utveckla metoder för projektutvärderingar ur jämställdhetssynpunkt. Jämställdhetsanalyser i kommuner: Länsstyrelsen i Västerbotten ska skapa stödmaterial om jämställdhetsanalyser i kommunala verksamheter samt stödmaterial om jämställdhetsanalyser i politiskt beslutsfattande. 22
Utvärderingsmetod djurskydd: Länsstyrelsen i Västerbotten ska också utveckla en utvärderingsmetod för djurskyddskontrollanters bemötande av kvinnor och män i sin yrkesroll. Samverkan metodutveckling: Länsstyrelsen i Västra Götaland ska inrätta ett samverkansråd för metodutveckling och erfarenhetsutbyte. Etablering nyanlända: Länsstyrelsen i Örebro län ska utveckla former och metoder för ökad jämställdhet i etableringsprocessena av nyanlända. Välja metod: På Länsstyrelsen i Södermanlands län ska myndigheten välja en metod som ska användas för jämställdhetsanalyser. Anpassat metodstöd: Länsstyrelsen i Västmanland ska anpassa metodstöd för olika ämnesområden. Stöd och samordning Det stöd och den samordning som erbjuds till aktörer i arbetet med jämställdhetsintegrering kan bestå av en mängd saker. Det behövs till exempel en eller flera personer som har en samordningsfunktion för att koordinera arbetet. Stödet kan bestå av rådgivning, inspiration, erfarenhetsutbyte, samordning av utbildning och metodutveckling samt strategisk utveckling. Det senare kan t.ex. vara analyser av genomfört arbete för att bedöma vad som behöver utvecklas. I länsstyrelsernas strategier finns följande exempel på stöd och samordning: Nätverk/grupper internt på länsstyrelserna Nätverk/grupper/råd för aktörer i länen Rådgivning Uppföljningar och analyser Nätverk/grupper internt på länsstyrelserna Sex länsstyrelser ska skapa interna grupper för erfarenhetsutbyte om och/eller organisering av arbetet med jämställdhetsintegrering. Sju länsstyrelser har befintliga grupper som ska fortsätta och/eller utvecklas. På en länsstyrelse anges att nätverk kan skapas om behov finns. I resterande sju länsstyrelsers strategier nämns inget om intern arbetsgrupp. Frågan är hur erfarenhetsutbyte säkerställs på de länsstyrelser där inga grupper finns? Vilka andra sätt finns att säkerställa det förutom att forma grupper? Nätverk/grupper/råd för aktörer i länen Forum där aktörer i länen kan samlas är ett vanligt förekommande verktyg i en mängd sakområden för länsstyrelsernas roll som samordnande aktör. Några länsstyrelser ska fortsätta jobba i de nätverk/grupper som finns kring jämställdhet i länet (t.ex. Örebro). Några vill utveckla det befintliga forum som finns (t.ex. Södermanland), och några länsstyrelser ska skapa nya forum (t.ex. Kronoberg), alternativt undersöka behoven av samverkan/stöd (t.ex. Västmanland). Ibland har nätverket ett brett fokus på jämställdhet och jämställdhetsintegrering och ibland har de fokus på ett visst område. I Uppsala ska t.ex. en mötesplats för lärande och erfarenhetsutbyte inom ramen för jämställd tillväxt skapas. Majoriteten av länen har nätverk som fokuserar på det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 23