MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Relevanta dokument
Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Rationell antibiotikaanvändning

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Patientfall akut media otit

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre,

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Öroninflammation Svante Hugosson

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Dagordning Stramamöte

Stramamöte

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Användning av antibiotika och handläggning av infektioner

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

MIRA mått och indikatorer för rationell antibiotikaförbrukning

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Stramas mål ur ett barnläkarperspektiv

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Patientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL. Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Agenda Stramamöte

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Tillsammans tar vi nästa steg

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Aktuellt från Nationella Strama

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Antibiotikastatistik Kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2016

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

2. Genomgång av protokoll från föregående möte Aktuellt från Nationella Strama inkl kommande nationella möten

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

När behöver vi antibiotika?

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2017

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Transkript:

MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2

MIRA Bakgrund och syfte

Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag: arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur Rationell antibiotikaanvändning Behandlingsrekommendationer Övervakning och analys av hur antibiotika används: rätt patient får rätt preparat i rätt tid och med rätt dos

Bakgrund MIRA Stort fokus på det viktiga arbetet med att minska överförskrivningen av antibiotika: Tidigare Stramas långsiktiga mål på 250 recept/1000 invånare och år Regeringens och SKL:s målformulering i patientsäkerhetsöverenskommelsen Från dagens 343 recepet /1000 invånare och år till 250 recept/1000 invånare och år Lika viktigt att kunna utvärdera kvaliteten i antibiotikaförskrivningen och upptäcka eventuell underförskrivning av antibiotika

Recept/1000 invånare och år Antibiotikaförskrivningen har stadigt minskat 1400 1200 1000 800 600 0-4 5-14 15-64 65* - 400 200 0

Recept/1000 invånare och år Antibiotikaförsäljning (J01 exkl metenamin) på recept och per län 600 500 250 recept/tin lagom nivå? 400 300 200 100 0 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7 2014-04-22

Återkommande oro om igas Koppling till minskad antibiotikaanvändning?

Luftvägsantibiotika och igas för länen

Nationella arbetet hittills Försäljningsstatistik (stramas kvalitetsmål, data till ESAC för jämförelse) PPS (Stramas mätning inom slutenvård), PPM (SKLs mätning på sjukhus), PPS på SÄBO (HALT) Vecka 47 studier (enkäter till 140 VC som registrerar infektionsbesök, senaste 2005) PRIS data (SWEDRES) Komplikationer från slutenvårdsregistret (SWEDRES, LV workshopar)

Allvarliga infektioner att följa Diagnos Komplikation ICD-kod Tonsillit Peritonsillit J369 Tonsillit Halsabscess J390 Tonsillit Reumatisk feber I00 I01 Tonsillit Post-streptokock glomerulonefrit N00 Tonsillit Invasiv Grp A Streptokock infektion A400 Otit Mastoidit H700 Sinuit Sinus cavernosus trombos G089 I676 I636 Sinuit Orbita abscess H050 Sinuit Hjärnabscess G06 UVI Njurabscess N151 UVI Pyelonefrit N109

Mål med MIRA- projektet: Att ta fram ett förslag på vilka mått och indikatorer som behövs för att myndigheten ska kunna mäta, analysera och följa antibiotikaförskrivningens kvalité avseende eventuell över- och underförskrivning Delmål: Nulägesanalys Beskriva önskat läge Sammanställa konkreta förslag på MIRA Ta fram ett förslag på arbetsprocess; hur skulle indikatorerna och måtten kunna tas fram Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag

MIRA- tidslinje maj jun jul aug sep okt 15nov dec-jan feb-2014 Planering Nulägesanalys Frågeformulär Stramagrupper, experter och ESAC Litteraturgenomgång Önskeläge Stramagrupper, experter, ESAC SMI: Bearbetning av inkommet material Expertmöte 12 sep Prioritering, hjälp med metoder Stramarådet 24sep: prioritering, hjälp med metoder Remissrunda: berörda myndigheten och organisationer, LOK, Stramagrupper, experter Rapport 15 nov- Internt dokument för myndigheten, Till grund för VP 2014 Handlingsplan Aktiviteter enligt handlingsplan

Indikatorer och studier har kategoriserats kvalité 3 Klass 3: indikator mäter antibiotikaförbrukningen på ett mycket bra sätt och inkluderar ytterligare parametrar som symtom, diagnostik, följa patienter i vårdkedjan Underbygger diagnos och motiverar insatt behandling i förhållande till nationella rekommendationer 2 Klass 2: indikatorer krävs diagnoskopplad förskrivningsstatistik 1 Klass 1: enkla mått och metoder men som projektgruppen väljer att behålla då de idag kan tas fram i samtliga landsting och på nationell nivå- tex Försäljningsstatistik Underförskrivning Rationell förskrivning Överförskrivning

Mycket få erfarenheter av att mäta underförskrivning av antibiotika MIRA Stort fokus på indikatorer och studier som mäter underförskrivning Patienter som inte söker sjukvård inkluderas inte i begreppet underbehandling 15 2014-04-22

Prioriterade MIRA

Prioriterade klass 1 MIRA Enklare mått Källor för klass 1: Apotekens försäljningsstatistik och Socialstyrelsens patientregister Indikator nummer Indikator Kategori 1:1 Antibiotikaförsäljning (J01 exkl metenamin) mätt i DDD/1000 invånare och dag Ö 1:2 Antibiotikaförsäljning (J01 exkl metenamin) mätt i recept/1000 invånare och år Ö 1:3 Andelen penicillin V av totala försäljningen av luftvägsantibiotika på recept till barn 0-6år 1:4 Andelen kinolon av totala försäljningen av urinvägsantibiotika på recept till kvinnor 18-79år R R 1:5 Incidens av utvalda komplikationsdiagnoser mätt i antal fall/1000 invånare och år U 1:6 Antal individer som får minst ett antibiotikarecept (J01 exkl metenamin)/1000 invånare och år Ö *utvalda diagnoser= peritonsillit, halsabscess, reumatisk feber, Poststreptokock glomerulonefrit, invasiv grupp A streptokock infektion, mastoidit, sinus cavernosus trombos, orbita abscess, njurabscess, hjärnabscess, pyelonefrit

Andel PcV av antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner, barn 0-6 år, riket och per län, försålt på recept Källa: Concise, ehälsomyndigheten Värmland Västmanland Jönköping Kalmar Västernorrland Jämtland Dalarna Örebro Gävleborg Blekinge Östergötland Norrbotten Västerbotten Skåne Västra Götaland Södermanland Riket Halland Gotland Uppsala Stockholm Kronoberg 2013 2012 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Andelen PcV har under 2013 ökat eller ligger kvar på samma nivå i 13 av 21 län, jämfört med 2012 Under 2013 låg andelen pcv på riksnivå kvar på samma nivå som 2012 Förbrukningen av samtliga så kallade luftvägsantibiotika minskade till barn 0-6 år i denna jämförelse Störst procentuell minskning ses för makrolider * (33%) och penicillin V (21%) 18 2014-04-22

Andel ciprofloxacin och norfloxacin av antibiotika som ofta används mot urinvägsinfektion, kvinnor 18-79 år, per län och för riket, försålt på recept Kalmar Värmland Västra Götaland Gotland Jämtland Dalarna Östergötland Uppsala Stockholm Blekinge Riket Jönköping Skåne Norrbotten Södermanland Västmanland Gävleborg Örebro Halland Västerbotten Kronoberg Västernorrland 2013 2012 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Under 2013 minskade andelen kinoloner till kvinnor 18-79 år i samtliga län utom ett jämfört med 2012 På riksnivå låg andelen kinoloner på 13% under 2013, vilket är något lägre jämfört med 2012 19 2014-04-22

Prioriterade MIRA- klass 2 Generell matris som ska appliceras för diagnosgrupperna LVI, UVI och HMI Samt för specifika diagnoser (akut mediaotit, rinosinuit, övre luftvägsinfektion, faryngotonsillit, samhällsförvärvad pneumoni, sporadisk nedre UVI, impetigo, erysipelas, sårinfektioner) Nr klass 2 indikatorer Förslag på generell uppbyggnad för klass 2 indikatorer Exempel på applicering för LVI 2:1 Antal diagnoser inom hel diagnosgrupp/1000 listade 2:2 Antal diagnoser inom hel diagnosgrupp som antibiotikabehandlas/1000 listade Alla luftvägsdiagnoser/1000 listade Antal luftvägsinfektionsdiagnoser som antibiotikabehandlas/1000 listade 2:3 Antal specifika diagnoser/1000 listade Antal AMO diagnoser (patienter 1-12år)/1000 listade (patienter 1-12år) 2:4 Andel antibiotikabehandlade av specifik diagnos 2:5 Andel förstahandsval antibiotika av alla antibiotika per specifikdiagnos Specifika åldrar eller könsindelning beroende på diagnos Andel antibiotikabehandlade (J01 exkl metenamin) AMO diagnoser (patienter 1-12år) av alla AMO diagnoser (patienter 1-12år) Andel antibiotikabehandlade (J01 exkl metenamin) AMO diagnoser (patienter 1-12år) som behandlas med förstahandsantibiotika (pcv (J01CE02)) 20 2014-04-22

Källor- MIRA klass 2 Kortsiktigt - PRIS (Folkhälsomyndigheten avtal med PRIS-databasen (Primärvårdens register för Infektioner i Sverige) för 2014 och löpande 12 månader Långsiktigt -Infektionsverktyget (utveckla och införa Infektionsverktyget för öppenvård + skapa en nationell plattform (måste inkludera de patienter som inte får AB) -NPR (samarbete med SKL) -NPÖ- bygga nationellt system (möjligt?, rimligt?) 21 2014-04-22

Källor- MIRA klass 2 - Landsting: - PRIS - Journalgranskning- pv-kvalité (SFAM) - 3 landsting har automatiserade system för uttag av diagnoskopplade data och 9 landsting har angett att de är under utveckling 22 2014-04-22

10 diagnoser stod för 90% av all antibiotikarecept 2012 (källa PRIS) Diagnose % of total antibiotic prescribing Prescriptions/1000 listed patients Cystitis 22 32 Tonsillitis 17 25 Acute otitis media 12 18 Skin infection 7 10 Sinusitis 6 10 Pneumonia 6 10 Acute bronchitis 6 9 Upper respiratory tract infection 6 Lyme disease 5 7 Impetigo 2 4 9 23 2014-04-22

Prioriterade MIRA- klass 3 Fortsättning på klass 2- Indikatorer för specifika diagnosgrupper Symtom, diagnostik och tidsaspekter Underbygger diagnos och motiverar insatt behandling i förhållande till nationella rekommendationer Indikator nummer Indikator 3:1 Andel patienter med specifik diagnos som antibiotikabehandlas och där behandling är indicerad i enlighet med behandlingsrekommendationer (regnbågshäftet) utav samtliga patienter med specifik diagnos (oavsett journalförda symtom) som antibiotikabehandlas Exempel Andelen antibiotikabehandlade (J01 exkl metenamin) patienter 1-12år med AMO som uppfyller kriterierna för antibiotikabehandling enligt behandlingsrekommendationer, säker AMO* utan komplicerande faktorer**, utav samtliga antibiotikabehandlade (J01 exkl metenmain) patienter 1-12 år med diagnosen AMO 3:2 Andel patienter med specifik diagnos som antibiotikabehandlas med förstahandsantibiotika och där behandling är indicerad i enlighet med behandlingsrekommendationer (regnbågshäftet) utav samtliga patienter med specifik diagnos som antibiotikabehandlas Andel patienter 1-12år med säker AMO* utan komplicerande faktorer** (enligt behandlingsrekommendationer i regnbågsbroschyren) som behandlas med förstahandsantibiotika (pcv i 5 dagar) utav samtliga patienter 1-12 år med säker AMO* utan komplicerade faktorer som antibiotikabehandlas (J01 exkl metenamin) *Säker AOM= Purulent sekretion och /eller perforerad/chagrinerad trumhinna, eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna **Svår värk trots adekvat analgetikabehandling, infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling, missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra, tillstånd efter skall- elller ansiktsfraktur, Chochleaimplatat, känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr), känd sensorineural hörselnedsättning 24 2014-04-22

Klass 3- Fokus underbehandling Finns det tecken på underbehandling med antibiotika vid infektioner i primärvård? Och som följd då en eventuellt ökad förekomst av allvarliga infektioner?

Delmål Skapa ett nationellt system för att; Kontinuerligt övervaka förekomst av ovanliga men allvarliga infektioner Studera användning av antibiotika vid primärvårdsinfektioner och dess påverkan på förekomst av allvarliga infektioner

Projekt i VAL-databasen En retrospektiv kohortstudie (registerstudie) Data från SLLs VAL-databas (vårdanalysdatabasen); Anonymiserad, Alla invånare i SLL, Besök i primär-, specialist- och sjukhusvård, Diagnoser utifrån ICD-10, Uthämtade recept (nationella receptregistret) Syfte: 1) Studera epidemiologin för de allvarliga infektionerna mastoidit, peritonsillit och etmoidit 2) Studera användning av antibiotika vid akut media otit, akut faryngotonsillit och akut sinuit och dess påverkan på förekomst av mastoidit, peritonsillit och etmoidit Möjliga utfall: A: Primärinfektion+ AB---------------------- Komplikation B: Primärinfektion+ AB----------------------------------------- C: ------------------------------------------------- Komplikation D: Primärinfektion ej AB----------------------Komplikation E: Primärinfektion ej AB---------------------------------------

Ex för Otit; < 1år, 1-12 år och >12 år Obs! För att klassas som ny mastoidit ska det ha gått minst 1 år mellan mastoiditdiagnosen VC besök ex Otit Sjukhus: komplikation ex mastoidit Född:19710101, Max 30 dagar Anonymiserat ID Olika dataregister, NPÖ? Antibiotika? Samma dag som diagnos Andra sjukdomar????? Symtom? Andra läkemedel? Definiera olika studiegrupper för olika diagnoser? Ålder, kön, tidsfönster

Ökar risken att drabbas av en allvarlig infektion om patienten inte får antibiotika för primärvårdsinfektion?

Resultat VAL-databasen Under perioden 2006- nov 2013 fanns 278 mastoiditfall, 10325 peritonsillitfall och 860 etmoiditfall inom SLL En svag trend uppåt sågs för komplikationerna mastoidit och etmoidit de senaste 3-4år Gällande antibiotikabehandling fanns det ingen signifikant riskökning för utveckling av mastoidit eller peritonsililt efter obehandlad akut media otit eller akut faryngotonsillit En svag riskökning av etmoidit fanns efter obehandlad akut sinuit 30 2014-04-22

Källa: Övervakning av komplikationer som eventuell följd av underbehandling (klass 3) Kortsiktigt Samarbete med VAL-databasen Långsiktigt Påbörjat projekt för att skapa ett nationellt system: Ett projekt där data från NPÖ (nationell patient översikt) utnyttjas ( nationell VAL-databas ) avidentifierade uppgifter från olika vårdsystem följa individer genom vårdkedjan Möjligheter med fritextsökning av journaler 31 2014-04-22

Källa för klass 3 Slutsats kring nationellt system där data från NPÖ utnyttjas: Detta skulle kunna utvecklas till en motsvarande VAL-databasen på nationell nivå Möjliggör incidensmätning av primärvårdsinfektioner och antibiotika (klass 2), allvarliga infektioner (likt Socialstyrelsens patientregister), samt Klass 3! Symtom kan tas fram genom fritextsökning av journaler Projektgruppen föreslår att vi bör satsa på att utveckla detta som ett nationellt verktyg för indikator 1:5, samtliga klass 2 indikatorer samt indikator 3:3 och 3:4 Informationsmöte Möjligt JA Realistiskt? rimligt? Prisvärd? 32 2014-04-22

Generella kommentarer från MIRA-rapporten Att utveckla metoder för automatisk datafångst och framförallt metoder för att mäta klass 3 indikatorer bör prioriteras Ta fram förslag för att få synergi med andra nationella projekt; Tex SKL (Sveriges kommuner och landsting)-projektet Nationellt primärvårdsregister (NPR) och Socialstyrelsens Öppna Jämförelser Diagnoskopplad förskrivningsdata är idag möjligt genom automatiska uttag från journalsystem i 3 landsting och under utveckling i 9 landsting Obs, diagnosglidningar samt att många besök saknar idag diagnos i journalen Det är mycket svårt att fånga uppgifter om behandlingstid och dos i dagens register och med befintliga metoder Önskeläge; se dosering och behandlingstid kopplat till diagnos Det är svårt att fånga symtom genom automatiska datauttag (vissa klass 3) Detta gör att man idag måste göra journalgenomgångar för att få uppgifter på klass 3-nivån Önskeläge: om vi hade standardiserade mallar i journalen för vissa diagnoser så skulle dessa uppgifter vara lättare att ta fram 33 2014-04-22

Tack! jennyhellman@folkhalsomyndighetense 34 2014-04-22