Medicinförrådsmodulen

En användarcentrerad designstudie av ett datoriserat läkemedelsförråd C L A E S L U N D G R E N Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

En användarcentrerad designstudie av ett datoriserat läkemedelsförråd C L A E S L U N D G R E N Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Åke Walldius Examinator var Yngve Sundblad TRITA-CSC-E 2008:060 ISRN-KTH/CSC/E--08/060--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

En användarcentrerad designstudie av ett datoriserat läkemedelsförråd Sammanfattning Stora mängder läkemedel kasseras inom den slutna vården i Sverige och samtidigt överskrider nästan alla storsjukhus sin budget i år. Sjukvården i Sverige har på senare år genomfört stora förändringar, allt enligt den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Allt fler delar inom sjukhusen blir datoriserade men det finns fortfarande några områden som har undgått att uppgraderas till modern standard. Därför ligger fokus i detta examensarbete på medicinförrådet. Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheten att datorisera medicinförrådet för att kunna reducera tid, kostnad samt miljöfarliga utsläpp genom att skapa ett verktyg som kontrollerar in- och utflödena av läkemedel inom kliniken. Målet var att designa en interaktiv prototyp av en modul som skulle kunna integreras med en existerande läkemedelsjournal. Examensarbetet har utgått från en användarcentrerad designutvecklingsstrategi där slutanvändarna i detta fall sjuksköterskor på fyra olika avdelningar på sjukhus i Stockholm var involverade från starten hela vägen tills en interaktiv hi-fiprototyp var färdig. Flera olika metoder för att samla in data har använts kontextuella intervjuer, enkäter, fokusgrupper och prototyptester för att förstå användarnas behov. I rapporten presenteras resultaten både som empiriska data och i form av en prototyp. Studien har visat att beställning av läkemedel kan vara väldigt tidskrävande. Enkätundersökningen visar att i genomsnitt 19 minuter går åt för en sjuksköterska per dag och avdelning och att tre av fyra deltagande avdelningar beställer varje dag. Flera avdelningar visar också upp en avsaknad av kontroll av innehållet i medicinförrådet. Den slutliga prototypen som presenteras i rapporten är ett halvautomatiskt beställnings- och lagersystem där en del av läkemedlen inte längre behöver beställas manuellt. Systemet kommer att skapa en tydligare överblick över vilka läkemedel som finns inne vilket kan ge sjukhuspersonalen en ökad kontroll av hantering, beställning och kassation av läkemedel. Medicinförrådsmodulen kan vid realisering och integrering med befintliga system lösa flera av sjukhusens ekonomiska problem vad gäller läkemedelskostnader. Keywords: Människa-datorinteraktion, användbarhet, prototyp, läkemedelshantering, läkemedelsförråd, medicinförråd, förrådshantering, lagerhållning, sjukhus.

The medicine storage room module a user-centered design study of a computerized medicine storage room Abstract Large amounts of drugs are being wasted in institutional care in Sweden and in the same time several hospital budgets are exceeded. Healthcare in Sweden is becoming more and more digitalized but there are still some areas in every clinic which are lacking modern standard. The focus of this master s project lies on the medicine storage room. The aim in this master s project was to assess the possibility to computerise the medicine storage room in order to reduce costs and time as well as environmental hazards by creating a tool that is controlling the in- and outflows of drugs at clinics that deployed it. The goal was to design an interactive prototype module that could be integrated with an existing medicine module. This master s project has followed a user centred design development strategy in which the end users in this case nurses in four departments of a major hospital in the Stockholm region have been involved from the very beginning until an interactive hi-fi prototype was made. Several methods for collecting data have been used contextual interviews, questionnaires, focus groups and prototype tests in order to fully understand the needs of the users. The results in this master s thesis are presented both as empirical findings and as a prototype. The study shows that ordering drugs can be very time consuming; 19 minutes per day and department and three out of four departments are ordering every day. Many departments are also displaying a lack of control of the content of the storage room. The final product was a prototype of a semi-automatic ordering and storage system where some of the medicine no longer needs to be ordered manually. It creates a better overview over the drugs in the storage room which may give the hospital staff control over the usage, ordering and waste of drugs. If this prototype is going to be developed into a fully functional system in the futures it may very well solve some of today s economical problems amongst hospitals in terms of drug costs. Keywords: Human-computer interaction, usability, drug handling, drug storage, medicin storage, storage handling, prototype, hospital.

Förord Denna rapport utgör redovisningen av ett examensarbete som är det slutgiltiga projektet på civilingenjörsutbildningen i medieteknik. Examensarbetet är utfört inom området människadatorinteraktion vid CSC (Skolan för datavetenskap och kommunikation) på Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Jag skulle först vilja tacka min kollega Johan Borg, som har hjälpt till med undersökningen i detta examensarbete. Tack till Kemal Olin och Ola Gran, handledare på IMI på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, vars intresse och stöd har varit en förutsättning för detta examensarbete. Vidare vill jag tacka Åke Walldius på KTH för god handledning och stöttning. Jag vill rikta ett stort tack för hjälpen till all sjukhuspersonal på avdelningarna M81 & M83 på MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning), I62 på Infektionsklinken, M74 på Hematologiskt centrum samt Geriatriska kliniken på Nynäs Vård. Tack även till Eva Undén på Apoteket på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, som har bidragit med mycket information om läkemedelhantering. Jag vill även tacka min familj och vänner som har trott på mig sedan jag startade utbildningen 2002. Sist men inte minst en jättestort tack till min kära flickvän och bollplank som har stått ut med mina tvivel och aldrig slutat peppa mig. Claes Lundgren Stockholm, maj 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 INTRODUKTION 1 1.2 BAKGRUND 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.4 SYFTE OCH MÅL 2 1.5 AVGRÄNSNINGAR 2 1.6 LÄSINSTRUKTIONER 2 2 TEORI 4 2.1 MÄNNISKA-DATORINTERAKTION 4 2.2 ANVÄNDBARHET 4 2.3 ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN 4 2.4 KONTEXTEN LÄKEMEDELSHANTERING 6 2.5 LÄKEMEDEL EKONOMI OCH MILJÖ 7 2.6 LOGISTIK LAGERHANTERING OCH FÖRRÅDSHÅLLNING 9 2.6.1 Lager eller förråd? 9 2.6.2 Förbättringsmöjligheter inom lagerhantering 9 2.6.3 Lagersystem 10 2.7 USERSAWARD 11 2.7.1 Användarnas IT-pris 11 2.7.2 User certified 11 2.7.3 IT-kartan 11 3 SJUKHUS OCH APOTEK 12 3.1 KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, HUDDINGE 12 3.1.1 IMI Innovation och Medicinsk Informatik 12 3.1.2 Hematologiskt centrum, M74 12 3.1.3 Infektionskliniken, I62 12 3.1.4 MAVA Akutvårdavdelningen, Medicin, M81 & M83 13 3.2 NYNÄS VÅRD 13 3.2.1 Geriatriska kliniken 13 3.3 DANDERYDS SJUKHUS 13 3.3.1 Anestesi & Operation 14 3.3.2 Hjärtintensiven 14 3.4 APOTEKET 14 4 TEKNIK 15 4.1 JOURNALSYSTEMET TAKECARE 15 4.1.1 Läkemedelsmodulen 15 4.2 WEBBABEST 16 4.3 LÄKEMEDELSVAGNAR 4.4 STRECKKODSLÄSARE OCH LÄKEMEDELSSERVICE 17 18 4.4.1 Apotekets läkemedelsservice 18 4.4.2 Bassortiment 18 4.4.3 Streckkodsläsare 19 4.5 GUI DESIGN STUDIO 19 4.6 PROJEKTPLATSEN.SE 20 5 METOD 21 5.1 METODVAL 21 5.1.1 Triangulering 21 5.1.2 Pilottest 22 5.2 FÖRSTUDIE 22 1

5.3 KONTEXTUELLA INTERVJUER 22 5.4 ENKÄTUNDERSÖKNING 23 5.5 FOKUSGRUPP/WORKSHOP 24 5.6 PROTOTYPDESIGN 25 5.7 PROTOTYPTESTER 26 5.8 RAPPORTSKRIVNING/SLUTSATSER 27 5.9 SAMARBETE MELLAN EX-JOBB 27 5.10 ETISKA ASPEKTER 27 5.11 UNDERSÖKNINGENS TROVÄRDIGHET 27 5.11.1 Reliabilitet 27 5.11.2 Validitet 28 6 EMPIRISKA RESULTAT 29 6.1 DELTAGARE I UNDERSÖKNINGEN 29 6.2 ADMINISTRERING OCH LÄKEMEDELSVAGNEN 29 6.3 BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL 30 6.4 KASSERING AV LÄKEMEDEL 32 6.5 KONTROLL AV NARKOTIKA 33 6.6 SYNONYMPREPARAT 34 6.7 LÅNA LÄKEMEDEL AV ANDRA AVDELNINGAR 35 6.8 FÖRSLAG OCH IDÉER 35 6.9 BORTFALLSANALYS 36 7 PROTOTYPEN 37 7.1 PROCESS 7.2 DESIGN 37 37 7.2.1 Medicinförrådsmodulens saldofunktion 37 7.2.2 Medicinförrådsmodulens beställningsfunktion 38 7.2.3 Kassationer av läkemedel 38 7.2.4 Förändringar efter pilottest 39 7.3 RESULTATET FRÅN ANVÄNDNINGSTESTERNA 39 7.3.1 Kommentarer om beställningsfunktionen 39 7.3.2 Kommentarer om Saldofunktionen 40 7.3.3 Överföring till WebbAbest 40 7.4 REDOVISNING AV PROTOTYPDESIGN 40 8 SLUTSATSER 45 8.1 OMARBETAD DESIGN PÅ MEDICINFÖRRÅDSMODULEN 46 8.2 KUNSKAP MOT INFLYTANDE 47 9 DISKUSSION 48 9.1 REKOMMENDATIONER 48 9.2 METODOLOGISKA BEGRÄNSNINGAR 49 9.3 PERSONLIG REFLEKTION 50 REFERENSER 51 BILAGOR 54 A. TERMINOLOGI OCH FÖRKORTNINGAR 54 B. GUIDE VID KONTEXTUELLA INTERVJUER 55 C. ENKÄTEN, INKL FRÅGOR OM TAKECARE 56 D. SAMMANSTÄLLNING AV ÅSIKTER FRÅN DE KONTEXTUELLA INTERVJUERNA OM LÄKEMEDELSFÖRRÅD 60 E. GUIDE TILL WORKSHOPEN 61 F. STORA SCREENSHOTS PÅ PROTOTYPEN 64 G. BERÄKNINGAR 70 2

FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Användarcentrerad process enl. ISO 5 Figur 2: TakeCare - Läkemedelsmodulen 16 Figur 3: WebbAbest 17 Figur 4: Läkemedelsvagnen 18 Figur 5: GUI Design Studio 20 Figur 6: Projektprocessen 21 Figur 7: Läkemedelskoppar 30 Figur 8: Tidsåtgång vid läkemedelsbeställning, samtliga fyra avdelningar 31 Figur 9: Tidsåtgång för kontroll av förråd vid beställning, samtliga fyra avdelningar 31 Figur 10: Orsaker till läkemedelskassationer 33 Figur 11: Tidsåtgång vid kontrollräkning av narkotika 34 Figur 12: Lappar med hänvisningar till synonympreparat 34 Figur 13: Hur ofta en avdelning lånar läkemedel av en annan 35 Figur 14: Toppmenyn i TakeCare 40 Figur 15: Administreringsvyn Figur 16: Varning vid beställning över maxgränsen 41 41 Figur 17: Bekräftelse av beställning 41 Figur 18: Beställningslistan 42 Figur 19: Sök nytt preparat 42 Figur 20: Lagersaldo 42 Figur 21: Redigera saldot 43 Figur 22: Varning vid dyrt läkemedel 43 Figur 23: Hämtad lista från Medicinförrådsmodulen 43 Figur 24: Efter beställning 44 Figur 25: Toppmenyn i TakeCare 64 Figur 26: Administreringsvyn 64 Figur 27: Varning vid beställning över maxgränsen 65 Figur 28: Bekräftelse av beställning 65 Figur 29: Beställningslistan 66 Figur 30: Sök nytt preparat 66 Figur 31: Lagersaldo 67 Figur 32: Redigera saldot 67 Figur 33: Varning vid dyrt läkemedel 68 Figur 34: Överföring från TakeCare till WebbAbest 68 Figur 35: Efter beställning 69 3

1 Inledning 1 INLEDNING I detta inledande kapitel förklaras bakgrunden och syftet med projektet, frågeställningar och avgränsningar presenteras, och läsinstruktioner ges för rapporten. 1.1 Introduktion Läkemedelshantering inom den slutna vården är ett kostsamt kapitel för sjukhusen. Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med majoriteten av Sveriges universitetssjukhus, brottas med stora ekonomiska förluster. Detta beror till stor del på skenande läkemedelskostnader. År 2006 redovisade Karolinska universitetssjukhuset ett underskott i budget på 191 miljoner och under år 2007 väntades notan hamna på minus 270 miljoner 1. År 2003 uppskattade Apoteket och Landstinget att sjukhusen kasserar mellan sju och tio procent av alla läkemedel som köps in 2. Detta trots att läkemedelsstrategin har vidareutvecklas med stort fokus på läkemedelsanvändningen ur patientnytto-, miljö och kostnadsperspektiven 3. Därmed bör det finnas ett stort behov av en ökad kontroll av läkemedelshanteringen. 1.2 Bakgrund Inspirationen till detta examensarbete kommer till stor del från en kurs inom Människadatorinteraktion (MDI); AnvändarCentrerad ProgramUtveckling (ACPU), där jag var projektledare för ett arbete inom kursen. Målgruppen då var liksom nu sjuksköterskor och under några tillfällen våren 2006 observerades deras arbete på en ortopedisk avdelning på Södersjukhuset och en neurologisk avdelning på Karolinska, Solna. Arbetet var, som namnet på kursen antyder, användarcentrerat och förutom kontextuella intervjuer utfördes även en workshop. Prototyperna som projektet mynnade ut i var en läkemedelsjournal och en förrådsmodul. Utifrån detta arbete fann jag det intressant att vidareutveckla idén kring förrådsmodulen. Eftersom det nu på flertalet kliniker har implementerats system för datorstödda läkemedelsjournaler var det mer givande att undersöka hur ett läkemedelsförråd kan datoriseras. Under projektet i ACPU var det tydligt att sjuksköterskorna var tvungna att hålla all information om läkemedelförrådet i huvudet: läkemedelssorter, lagervolymer, nya synonympreparat med mera och det är ofta i sådana fall som IT kan implementeras med framgång. I och med att denna undersökning gav så mycket information om hur sjuksköterskor hanterar läkemedel så väljer jag att kalla det för en del av förstudien till detta examensarbete. Karolinska Universitetssjukhuset var ett av sjukhusen som undersöktes under ACPU-kursen. Sjukhuset använder journalsystemet TakeCare som har utvecklats av företaget Profdoc Care i Stockholm. Närheten till företaget samt de tidigare erfarenheterna från Karolinska gjorde det naturligt att undersöka om Profdoc Care var intresserade att agera beställare till ex-jobbet. De visade inget intresse initialt så fokus gick vidare till KTH-forskarna Yngve Sundblad och Åke Walldius. De har både arbetat med UsersAward (se kapitel 4.3) som har certifierat just TakeCare som ett enligt användarna utmärkt användbart system. Walldius har sedermera agerat handledare och Sundblad examinator. Utifrån deras kontakter på Karolinska söktes Kemal Olin, överläkare, kirurgläkare och metodspecialist för vårdstödjande IT, upp. Han blev snabbt intresserad av projektet och antog rollen som uppdragsgivare till examensarbetet. Som denna har han hjälpt till 1 http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2007/09/18/universitetssjukhus-tvinga/index.xml 2 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_157274.svd 3 Karolinska Universitetssjukhusets årsberättelse, 2006 1

1 Inledning med utformningen av examensarbetet och som handledare på Karolinska har han kontinuerligt deltagit i arbetsprocessen och bistått med goda råd samt en arbetsplats på sjukhuset. 1.3 Frågeställningar Hur ser läkemedelsförråden ut idag på Karolinska Universitetssjukhuset? Finns det liknande system som det jag avser att ta fram? Kan jag tillsammans med representanter från Apoteket, TakeCare och Karolinska i en användarcentrerad designprocess skapa ett säkrare och effektivare läkemedelsförråd? Kan man skapa en databas över varje avdelnings läkemedelsförråd som medför överblick av lagersaldo för sjuksköterskor och läkare både på och utanför avdelningen? Finns det möjlighet att förmå avdelningar att dela med sig av läkemedel för att minska kassationer? 1.4 Syfte och mål Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att ta reda på hur läkemedel hanteras inom den slutna vården på ett universitetssjukhus och utifrån detta ge förslag på design av ett datorstött system för läkemedelshantering. Designarbetet skulle utföras kooperativt med personal från Karolinska och Apoteket vilket är vanligt då det utförs inom ramen för Människadatorinteraktion. Systemet ska efter eventuell framtagning bidra till effektivisering av läkemedelshantering inom ramen för varje avdelnings läkemedelsförråd. Det ska medföra besparingar och bättre hantering av befintliga resurser genom ökad kontroll på förbrukning och kassering av läkemedel. Hantering i detta fall innefattar ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel 4. Möjlighet att söka efter läkemedel på andra avdelningar var en funktion som ansågs vara viktig av beställaren. Sökfunktionen efterfrågades då beställaren menade att stora mängder läkemedel kasseras på grund av att bästföredatumet passerats och lån av läkemedel mellan avdelningarna skulle kunna minska dessa kassationer. Målet med ex-jobbet har varit att ta fram en mjukvarustödd prototyp på en medicinförrådsmodul med funktioner för beställning av läkemedel, lagersaldoinformation och sökning av läkemedel på andra avdelningar samt redovisningar av kostnaden. För att säkerhetsställa att prototypen skulle få en tillfredställande funktionalitet och användargränssnitt involverades slutanvändarna tidigt i designprocessen. Detta har genomförts främst genom kontakter med användarrepresentanter på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 1.5 Avgränsningar Examensarbetets omfång och avgränsningar har beslutats i samarbete med handledaren på KTH samt beställarna på IMI Karolinska. Undersökningens målgrupp är sjuksköterskor. De sjukhus som besöktes under examensarbetet var Karolinska, Nynäshamn och Danderyd. Eftersom modulen syftar till att vara kompatibel med TakeCares läkemedelsmodul utfördes de flesta undersökningarna på avdelningar som har denna modul. Projektet avsåg att utmynna i en prototyp, inte en färdig produkt, av en medicinförrådsmodul med tillräcklig interaktivitet så att personal inom den slutna vården skulle kunna testa och utvärdera dess funktion. 1.6 Läsinstruktioner I detta inledande kapitel beskrivs bakgrund och syfte med mera. I kapitel två avhandlas teorin som har legat till grund för arbetet. Detta följs i kapitel tre av en beskrivning av de sjukhus och 4 SOSFS 2001:17 (M) 2

1 Inledning avdelningar vilka har besökts i samband med undersökningen eller av andra orsaker. I det fjärde kapitlet ges en förklaring till de olika tekniska artefakter som författaren har stött på eller använt under arbetets gång. I kapitel fem beskrivs vilka metoder som har använts samt varför dessa har valts. I kapitel fem förklaras även att de undersökande delarna har utförts i samarbete med en annan student på KTH. Kapitel sex avhandlar de empiriska resultaten från undersökningen och kapitel sju beskriver resultaten i form av en prototyp tillsammans med de resultat som användningstesterna gav. Kapitlen åtta, slutsatser och nio, diskussion, sammanfattar denna rapport. I bilagorna återfinns en förklaring till terminologi, enkäten, guide till workshopen m.m. 3

2 Teori 2 TEORI Detta kapitel avhandlar den teori som studien baseras på. Stor del av litteraturen lästes in före de empiriska studierna för att ge en bättre förståelse av ämnet. 2.1 Människa-datorinteraktion Människa-Datorinteraktion (MDI) är ett multidisciplinärt ämne som studerar relationen mellan användare och datorsystem. Faulkner (1998) menar att detta har kommit att bli ett viktigt forskningsområde då de flesta yrkesgrupper använder datorer i allt större utsträckning. Även om personalen på ett sjukhus, som i detta examensarbete, är experter på att vårda patienter så är de nödvändigtvis inte datorexperter. Därför bör användbarheten hos ett system ha hög prioritet vid dess utveckling. Människa-datorinteraktion handlar inte bara om att se till att en viss mjukvara har en tilltalande design utan även om att förstå dess användare, deras arbetsuppgifter och samspelet dem emellan så att interaktionen blir så smärtfri som möjligt. Målet är att skapa datorstödda applikationer som genom sin goda användbarhet medför att användaren kan utföra sitt arbete på ett så effektivt och tillfredsställande sätt som möjligt. 2.2 Användbarhet Användbarhet (engelska: usability) har definierats av den internationella organisationen för standardisering (ISO) enligt ISO 9241-11 (1998) som: Den utsträckning i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang (kontext). Ändamålsenligt (Effectiveness) Hur snabbt användaren kan lära sig nya mål/uppgifter. Effektivitet (Efficiency) Resursåtgång i förhållande till noggrannhet och fullständighet för att uppnå ett specifikt mål. Tillfredsställande (Satisfaction) Den tillfredsställelse som användarna upplever vid användning av en produkt. Nielsen beskriver i sin bok Usability Engineering (1993) en något annorlunda uppställning av krav för att en produkt ska kunna betecknas som användbar: Learnability Systemet ska vara lätt att lära sig. Efficiency Systemet ska vara effektivt så att användaren kan hålla hög produktivitet. Memorability Systemet ska vara lätt att komma ihåg. Errors Systemet får endast innehålla ett lågt antal fel och inga akuta fel överhuvudtaget. Satisfaction Systemet ska vara omtyckt av användaren. Preece et al. (2002) väljer att lägga till ytterligare en punkt i definitionen av användbarhet: Safety - produkten ska vara säker och inte utsätta användaren för några risker. 2.3 Användarcentrerad design Systemutvecklingsindustrin har under de senaste åren börjat bli mer och mer positiv till en tidig involvering av användarna. Att låta användare delta i utvecklingsarbetet ses av de flesta som positivt då det anses leda till mer användbara system (Noyes & Baber 1999). ISO har även standardiserat hur arbetet med användarcentrerade utvecklingsprocesser för interaktiva system, även kallat kooperativ design, ska utföras. I ISO 13407 beskrivs användarorienterad design som en multidisciplinär aktivitet med målsättningen att förbättra ändamålsenlighet och effektivitet, 4

2 Teori förbättra arbetsförhållanden och förhindra allvarliga effekter av användning på mänsklig hälsa, säkerhet och prestation 5. ISO 13407 använder sig av fyra punkter som ligger till grund för definitionen av användarcentrerad systemdesign: 1. Aktiv involvering av användare och en tydlig förståelse av användarens och uppgiftens krav. 2. En lämplig allokering av funktion mellan användare och teknik. 3. Iterering av designlösningar. 4. Tvärdisciplinär design. ISO 13407 beskriver också fyra viktiga användarcentrerade designaktiviteter enligt figur 1 som ska planeras och äga rum för att införliva användbarhetskrav i utvecklingsprocessen. Preece et al. (2002) beskriver processen med interaction design med liknande termer och förklarar att varje steg ska utföras iterativt tills systemet uppfyller specificerade användar- och organisationskrav och varje iteration ska medföra en djupare förståelse för användarna och med det också skapa en mer och mer användbar design. Specificering Figur 1: Användarcentrerad process enl. ISO 5 ISO 13407 - Användarcentrerade utvecklingsprocesser för interaktiva system (1999) 5

2 Teori 2.4 Kontexten läkemedelshantering Läkemedelshantering enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:17 är ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Inom en sjuksköterskas ansvarsområde ligger att kunna hantera läkemedel på ett korrekt sätt utifrån sin kunskap inom farmakologi. Farmakologi definieras som läran om läkemedlen, om hur de påverkar kroppen och dess funktioner och om hur kroppen tar hand om, omsätter och utsöndrar läkemedel (Flodberg 2005). Studier har visat att feldosering och administreringsfel (t.ex. krossa tabletter) är två av de fel som sjuksköterskor oftast gör och beräkningar har visat att cirka 10 % av det totala antalet vårddagar på sjukhus beror på just felaktig läkemedelshantering (Flodberg 2005). Socialstyrelsen har tagit fram ett antal föreskrifter om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:17). De paragrafer som kan vara till hjälp i detta arbete är bl.a. följande: 4.2 Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten. 4.3 För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få sjuksköterskor som möjligt och delegering bör göras restriktivt. 5.2 Inom sluten vård skall tillförseln av narkotikaklassade preparat till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild journal. Inventering av förrådet med narkotikapreparat skall inte utföras av samma personal som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Som nämndes i inledningen lider flera av Sveriges sjukhus av överskridna årsbudgetar. Karolinska Universitetssjukhuset (inkluderar både Huddinge och Solna) står för det största budgetunderskottet av alla universitetssjukhus och detta beror till stor del på läkemedelskostnader. Det bör finnas ett stort intresse av att effektivisera läkemedelshanteringen och ett sätt att göra detta är att se till att förrådet där läkemedel förvaras kontrolleras på ett bättre sätt. Som det ser ut idag har många avdelningar dålig översikt över vilka läkemedel och läkemedelsvolymer som deras förråd innehåller. Dessutom lånar avdelningarna läkemedel av varandra och i vissa fall innebär detta ytterligare försämring av kontroll på innehållet i förråden. Samtidigt kan det innebära att avdelningar och kliniker sparar pengar genom att inte behöva beställa in nya läkemedel. I dagsläget finns det inget enhetligt förfarande för lagerhantering och beställningar av läkemedel på Karolinska utan varje klinik får skapa egna regler och rutiner. Detta kan få till följd att vissa avdelningar inte prioriterar läkemedelsförrådshanteringen och det medför i sin tur att vissa kliniker har större kontroll än andra över innehållet i sitt förråd. Apoteket har satt upp riktlinjer för hur lån av läkemedel ska utföras: Vid lån av läkemedel mellan enheter skall den lånande enheten helst få en hel förpackning om det inte finns endosförpackade läkemedel. Endast om detta inte ar möjligt för t.ex. tabletter levereras i en läkemedelspåse som skall vara märkt med läkemedlets namn och styrka, datum och signatur av den som har lämnat ut läkemedlet. Narkotika måste dessutom föras i narkotikajournal både på den enhet som lånar och på den som lånar ut. 6 Under förstudien har liknande medicinförrådssystem som det i denna rapport eftersökts i litteraturen på olika Internetdatabaser. Halls och Nyman (2006) utvärdering av journalsystemet Cambio Cosmic gav en god inblick i hur användbarhet kan mätas i ett system i sjukhusmiljö och 6 http://www.apoteket.se/content/1/c6/01/09/73/lakemedelshanteringshafte.pdf 6

2 Teori Boströms rapport Remisstatus på nätet (2006) visade på hur ett befintligt journalsystem (TakeCare) kan vidareutvecklas, vilket just är syftet med mitt projekt. Utöver detta har ett stort antal internationella rapporter har granskats utan att något specifikt om ämnet medicinförrådssystem har hittats, vilket kan innebära att det inte är så vanligt att medicinförrådet är datoriserat. Sent i projektet hittades dock en rapport framtagen av Janusprojektets grupp för förskrivnings- och administreringsstöd av läkemedel inom sjukvården (Andersén Karlsson 2000). I rapporten återfinns olika idéer om hur läkemedelhanteringen kan förändras för att underlätta och effektivisera för personalen inom den slutna vården. Dels beskrivs behovet av en datoriserad läkemedelsjournal men ännu intressantare var idéerna om hur medicinförrådet kan förbättras. Förslag ges på hur ett förråd kan underhållas automatiskt med hjälp av ett datorsystem som utnyttjar ordinationer och administreringar tillsammans med förutbestämda beställningspunkter. Hanteringen av narkotikaklassade läkemedel beskrivs fungera på liknande sätt, med skillnaden att vid varje uttag sparas information om patientens id, administrationstid, administrationssätt och ansvarig sjuksköterska. Fördelarna med detta system beskrivs som förbättrad förbrukningsstatistik och inventeringsmöjlighet. Tanken var att man även skulle kunna dra ifrån kasserade läkemedel i systemet. 2.5 Läkemedel ekonomi och miljö Det har visat sig att kassationer av läkemedel medför stor negativ påverkan på budgeten inom den slutna vården. Förra året redovisade Karolinska Universitetssjukhuset ett underskott i budget på 191 miljoner kronor och i år väntas notan hamna på minus 270 miljoner 7. Detta problem delas av de flesta universitetssjukhus i Sverige och beror till stor del av skenande läkemedelskostnader. Den totala inköpskostnaden för Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge och Solna sammanslaget) var år 2007 ca 790 miljoner kronor (Undén 2008). Samtidigt kasserades det år 2006 cirka 100 ton läkemedel inklusive emballage i form av burkar och kartonger m.m. och bara kassationskostnaden, d.v.s. transport och förbränning, kostar sjukhuset uppemot 1,5 miljoner per år (Grute 2007). I en undersökning vid länssjukhuset i Halmstad kasserades under fyra veckors tid sammanlagt 74 kilo läkemedel (Törnquist 2005). Ett stickprov på sju kilo togs ut och värderades till 15 000 kronor vilket ger motsvarade 2100 kronor per kilo. Länssjukhuset i Halmstad kasserade läkemedel för ett beräknat värde av cirka 2 miljoner kronor per år och samtidigt inhandlades läkemedel för drygt 34 miljoner kronor vilket ger en kassationsandel på cirka 6 % (Törnquist 2005). I en rapport om kassationer på Infektionskliniken på Karolinska beräknades även att 6 % av alla läkemedel går till spillo (Enghag i Fant 2005, s 6). De vanligaste orsakerna till kassationer i den studien var utgånget hållbarhetsdatum (40 %), för stora förpackningar (25 %, jag misstänker att denna andel bör inräknas i utgånget hållbarhetsdatum också), patienten vårdas inte längre på avdelningen (17 %) och det har beställts flera olika synonympreparat av samma läkemedel (15 %). En annan undersökning i Region Öst redovisade två veckors kassationer under 2004 till ett värde av 1 249 256 kr vilket utgjorde endast 3,1 % av den totala försäljningen i studerat område. Schablonvärdet för varje kilo beräknades här till 1400 ± 700 kronor. År 2003 utförde Apoteket AB en stickprovsundersökning på kasserade läkemedel där varje kasserat kilo läkemedel fick ett uppskattat värde på 1300 kr inom Stockholms och Gotlands län 8. Vid beräkning av Karolinska Universitetssjukhusets kassationsmängd (100 ton) utifrån kilopriset på 1300 kronor så hamnar kostnaderna för kasserade läkemedel på 130 miljoner per år och med kilopriset från länssjukhuset i Halmstad skulle det årliga kassationsvärdet uppgå till hela 210 miljoner. Siffrorna är dock lite missvisande då de hundra ton som nämns är inklusive emballagen 7 http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2007/09/18/universitetssjukhus-tvinga/index.xml 8 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_157274.svd 7

2 Teori vilket drar ner den totala kostnaden. År 1999 låg viktförhållandet på nära 80 % för emballage och 20 % läkemedel men sedan dess är läkemedelsförpackningarna nästan uteslutande gjorda i plast till skillnad från de tunga glasburkar som användes tidigare (Åsberg 2004). Dessutom utför Apoteket ett miljöarbete där förpackningar sorteras undan. Utifrån kilopris hamnar kassationskostnaderna alltså mellan 130 och 210 miljoner kronor per år, minus avdrag för emballage. Vid beräkning av den totala kostnaden för läkemedelsinköp, 790 mkr tillsammans med en kassationsandel på 6 %, vilket har förekommit i flera undersökningar, medför denna uträkning ett spill på ca 47 miljoner kronor plus kostnader för frakt och förbränning m.m. Sammanfattningsvis visar ovanstående kassationssiffror att stora belopp går till spillo på grund av kassationer. Siffrorna som de olika källorna redovisar varierar ganska kraftigt och detta visar på ett stort behov av enhetliga bedömningar inom området. Värdenas variationer beror till stor del på hur förhållandet mellan vikt och kostnad hanteras. På Infektionskliniken kasseras stora mängder antibiotika vilket givetvis väger mer än tabletter och samtidigt kostar antibiotika gissningsvis mindre per kilo än vad tabletter gör. Den stora mängden kassationer av läkemedel påverkar inte bara sjukhusens budget utan även miljön. För att säkerhetsställa en god livsmiljö och en hållbar framtid i miljöperspektiv inom vården har Karolinska Universitetssjukhuset 2007 startat ett miljöprogram där bland annat läkemedelshantering har en roll. Henrik Fant (2005) har undersökt i vilken grad kassationen av antibiotika påverkar miljön och sjukhusens ekonomi. Genom undersökning av mängden kasserad antibiotika under sju veckor kom han fram till att 26 % av den totala mängden antibiotika som beställs av Astrid Lindgrens sjukhus kasseras (Fant 2005). I rapporten beskrivs antibiotika som ett läkemedel som står för upp till 30 % av ett sjukhus läkemedelsbudget. Denna rapport beskriver hur kostnaderna för antibiotika slösas bort genom kassation och förklarar även hur detta påverkar miljön. Dels på grund av att antibiotika är svårt att bryta ner och dels på grund av den miljöpåverkan transporterna av de kasserade läkemedlen har. Ewa Grute arbetar som kvalitets- och miljösamordnare på divisionen MK 1 (Medicin Kirurg) på Karolinska. Enligt henne hälldes så sent som år 2000 all överbliven antibiotika ut i avloppet. När hon deltog i en enklare undersökning av vilken mängd som kasserades på detta sätt visade det sig att det uppgick till ca 500 liter i månaden. Sedan dess har miljöarbetet förbättrats och nu skickas läkemedlen iväg till förbränning istället. Det finns fortfarande saker att förbättra, menar Ewa Grute (2007). Eftersom bara 10 % av alla läkemedel nyttjas inom den slutna vården är det viktigt att allmänheten får information om hur man ska förhålla sig till sina läkemedel med anledning av att de kan påverka miljön. När läkemedlen ska kasseras läggs de i en speciell låda kallad Rigi-box och transporteras sedan till Uppsala för förbränning. I lådorna läggs läkemedel i både flytande och tablettform. Sprutor, påsar, burkar och även material som har kontaminerats med läkemedel såsom kompresser, blöjor och handskar kasseras samtidigt. Rigi-boxen får max väga 10 kilo när den hämtas från avdelningen. För varje låda betalar Karolinska 14 kr/kg i kasseringskostnader. Stockholms Läns Landsting (SLL) har tagit fram en bok som kallas för Kloka Listan som innehåller rekommendationer på drygt 200 läkemedel som är effektiva, säkra och prisvärda. SLL har även beslutat att alla läkemedel i Kloka Listan ska miljöklassificeras för att lyfta fram miljöpåverkan som grund för inköp av läkemedel. Vid liknande kostnad och jämförbar medicinsk ändamålsenlighet rekommenderas således det läkemedel med minst miljöpåverkan. Björn Wettermark på Apoteksbolaget menar i en intervju med Sveriges Radio (2005) att om Kloka Listan skulle följas så skulle sjukhusen kunna spara upp emot 400 miljoner kronor per år. 8

2 Teori Läkemedel enligt Kloka Listan ska framgå vid elektronisk förskrivning oavsett journalsystem och i nuläget levereras regelbundna uppdateringar till Profdoc TakeCare. 2.6 Logistik lagerhantering och förrådshållning Logistik definieras av Jonsson et al. (2005) som planering, organisering, och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av framställd produkt, med syftet att tillfredställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, d.v.s. ge god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning och små miljökonsekvenser. Det har visat sig att förbättrade logistiska system kan bidra till stora vinster. Lumsden (2006) menar att logistiksystemen bör anamma synsättet från industriella produktionssystem där beredning och planering sker enligt precisa och exakta metoder. Förändringarna sker bl.a. utifrån snävare krav på inleveranser och lägre kapitalbindning m.m. och de prognostiserade vinsterna vid ett införande av förbättrade logistiska rutiner beräknas bli halverade partistorlekar (t.ex. medicinförrådet) och förkortade ledtider. 2.6.1 Lager eller förråd? Det finns en mängd olika orsaker att bygga upp lager och detta påverkar direkt lagrets karaktär. Lumsden (2006) anser att det därför är lämpligt att indela lager efter processen, efter flödet och efter den funktion lagret har för företaget. Så här ser de olika formerna av lager ut enligt Lumsden (2006): Förråd. Ett företag har vanligtvis flera olika förråd. Förråd delas vanligtvis upp efter det material eller den varugrupp som hålls i förrådet (t.ex. färg-, plåt- eller medicinförråd). Komponentförråd. I alla tillverkande processer ingår inköpta detaljer eller underdetaljer som ska bearbetas eller monteras ihop. Denna typ av förråd är kapitalkrävande och bör hållas så liten som möjligt. Förbrukningsmaterial. Detta lager innehåller material vars enda funktion är att skapa förutsättningar för tillverkning av en annan produkt. Färdigvarulager. Här lagras varor som är avsedda för försäljning eller distribution. Detta lager, liksom komponentförrådet, binder stora mängder kapital samtidigt som dess funktion endast utgör en garanti för att leverans till kund aldrig stoppas. Detta upplag av produkter bör benämnas lager och inte förråd. Produkter i arbete (PIA), Förutom kapitalbindning i de varor som rent fysiskt befinner sig i vila finns även en stor del varor som dessa som befinner sig under bearbetning eller mellan olika steg i bearbetningsprocessen. Sjukhusens läkemedelsförråd går under beskrivningen Förråd, färdigvarulager eller produkter i arbete Detta beroende på att vissa läkemedel kräver viss bearbetning. Som exempel kan nämnas antibiotika som kräver olika spädningar och blandningar innan de ges till en patient. 2.6.2 Förbättringsmöjligheter inom lagerhantering Varje lager ger upphov till ett antal olika kostnader som bl.a. kommer av kapitalbindning och krav på ytor och personal. Därför är det viktigt att identifiera alla former av bundet kapital orsakade av varor i lager. Lumsden (2006) beskiver ett antal sätt att reducera det finansiella lagret och, i och med detta, även minska kapitalbindningen på kliniken. Tidsreducering i lagret. Enligt Lumsden (2006) ges den mest tydliga och uppenbara effekten av en reducering av tiden då varorna ligger i lagret. I ett medicinförråd kan man se till att läkemedel har en snabb genomströmningstid och minska mängden på de preparat som sällan används. Man ska dock givetvis ta hänsyn till att det alltid måste få finnas en säkerhetsnivå på de viktigaste läkemedlen. 9

2 Teori Förskjuta inleveranstiden framåt. Genom att beställa varor så sent som möjligt minskar även tiden för varorna i lagret. Reducera inköpspriser. Försök att i varje beställning följa Kloka Listan. Tillverka mot order. Genom patientbundna endosförpackningar skulle lagret kunna minskas kraftigt eftersom preparaten levereras direkt från apotek till patient. Detta kan vara en lösning för framtiden. För att mäta ett förråd eller lager som t.ex. det på Karolinska Universitetssjukhuset bör man jämföra dess volym med någon annan parameter som är viktig för företaget. Ett sätt att göra detta är att jämföra kapitalomsättningshastigheten med tillgångarna i lager. När man behandlar kapital bundet i förråd är det den genomsnittliga kapitalbindningen som är intressant att granska. Detta ger tillsammans Lagrets OmsättningsHastighet, LOH, och beskrivs så här: LOH = Omsättning Lagrets kapitalbindning 2.6.3 Lagersystem Lagersystem skapas för att säkerhetsställa att in- och utflödena flyter på utan att brist uppstår i något av leden. När nivåerna i lagren sjunker under vissa förutbestämda värden eller efter vissa tidsintervall fylls lagren för att återställa nivåerna. I det förstnämnda sättet används en beställningspunkt (BP). Den beskriver den kritiska nivå där en beställning måste läggas för att undvika att lämplig lagernivå underskrids. Lagernivåerna måste täcka den förväntade efterfrågan under ledtiden, d.v.s. tiden som går mellan att en vara beställs tills den kan användas (LT E där LT=Ledtid och E=Efterfrågan), i vårt fall leveranstid från Apoteket, samt eventuella avvikelser i form av säkerhetslagret (SL). Beställningspunkten kan beskrivas som: BP = den förväntade efterfrågan under ledtiden + säkerhetslagret = LT E + SL Ett lagersystem med beställningspunkt innebär för den lageransvariga personalen att den osäkra tiden mellan senaste beställning och inleverans enbart omfattar ledtiden (LT), vilket medför att personalen kan hålla ett förhållandevis lågt säkerhetslager (Lumsden 2006). Vid utformning av ett lager är det viktigt att först bestämma vilken lagringsprincip som ska användas för varorna. Den fysiska genomströmningen, det vill säga den volym som passerar genom lagret per tidsenhet, bestäms främst av vilken uttagsprincip som ska tillämpas. FIFO (First In, First Out), är lämplig om ett rakt flöde genom lagret eftersträvas. LIFO (Last In, First Out) passar bäst om mottagning och avsändning sker på samma plats. FIFO tillämpas på de lager där det finns krav på att artikeln måste förbrukas inom en viss tidsrymd och detta är ju fallet med medicinförrådet. Andra placeringsprinciper som används i medicinförrådet är familjegruppsprincipen där varor med samma egenskaper placeras tillsammans, såsom narkotika och antibiotika m.fl. i dagsläget. Denna princip skulle med fördel kunna appliceras på andra läkemedel för att förenkla hanteringen av t.ex. synonympreparat, d.v.s. ett läkemedel med samma eller liknande effekt som ett annat preparat. I popularitetsprincipen bygger placeringen på en ABC-uppdelning av artiklarna efter en hanterad volym eller plockfrekvens. Enligt Lumsden (2006) är det inte ovanligt att så mycket som 85 % av volymen kommer från 15 % av artiklarna i ett lager. Detta betyder att lagret innehåller ett väldigt litet antal högfrekventa varor (ofta kallade A-artiklar), en större grupp medelfrekventa artiklar (Bartiklar) och en väldigt stor grupp med lågfrekventa artiklar (C-artiklar). I popularitetsprincipen placeras A-artiklarna på den mest tillgängliga platsen med B- och C-artiklarna längre bort. Detta 10

2 Teori skulle även kunna appliceras i sjukhusmiljö då t.ex. smärtstillande preparat används i stora mängder. Apotekets rekommendation om läkemedelshantering i förrådet är följande: Läkemedel skall förvaras i sin originalförpackning så att tillverkarens och apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Det är bra att förvara läkemedel i bokstavsordning inom respektive grupp. Läkemedel förvaras lämpligast i tre från varandra skilda grupper. a) läkemedel för injektion b) övriga läkemedel för invärtes bruk c) läkemedel för utvärtes bruk 2.7 UsersAward UsersAward 9 är en användarrörelse som arbetar tillsammans med användare, beställare och leverantörer för att förbättra IT i företag och organisationer. Genom att ta reda på vad användarna och andra aktörer anser om IT-systemet de arbetar med försöker UsersAward förbättra villkoren genom att ge anställda ökat inflytande över IT i arbetslivet. 2.7.1 Användarnas IT-pris 1999 skapade UsersAward tillsammans med LO och TCO Användarnas IT-pris. Detta är ett evenemang där användarna själva får nominera till den årliga utmärkelsen av den bästa och mest användbara IT-lösningen på sin arbetsplats. 2.7.2 User certified UsersAward tillhandahåller även en kvalitetsstämpel i form av en certifiering. Genom noggranna utvärderingar i hur både ledning och användarna uppfattar det avsedda IT-systemet kan dess användbarhet analyseras. Vid gott resultat certifieras produkten och företaget kan sedan använda sig av UsersAward:s logotyp vid marknadsföring. Metoden som används i utvärderingen har utvecklats av LO, forskare från KTH, Uppsala Universitet och Gävle Högskola. 2.7.3 IT-kartan UsersAward har tillsammans med de fackliga organisationerna Kommunal, SKTF, Vårdförbundet, ST och Läkarförbundet utfört en kartläggning av IT-användningen (Lind 2004) på cirka 2000 arbetsplatser runt om i landet. Resultatet visade att sju av tio användare anser att IT-stöd inom vården har påverkat effektivitet och kvalitet på ett positivt sätt. Samtidigt framfördes en hel del kritik: Användarna är inte nöjda med flexibiliteten och användbarheten hos systemen. Låg delaktighet för användarna vid införande eller utvärdering orsakar brister i användbarhet. Integrationen mellan olika system fungerar inte. Uppföljning och support. Utvärdering av inköpta system uteblir ofta. Användarna har svårt att ställa krav, beställarna måste istället undersöka vad som är bäst för användarna. 9 www.usersaward.se 11

3 Sjukhus och apotek 3 SJUKHUS OCH APOTEK Kapitlet beskriver vilka sjukhus, avdelningar och andra instanser som har besökts samt vilka villkor som gäller för läkemedelshanteringen 3.1 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Med 1,4 miljoner patientbesök per år och över 1600 vårdplatser är Karolinska Universitetssjukhuset ett av Nordens största sjukhus medräknat både Karolinska Solna och Huddinge 10. Förutom sjukvård satsar sjukhuset även stort på utbildning och forskning. Undersökningarna i detta examensarbete utfördes på Karolinska Huddinge på avdelningen M74 på Hematologiskt centrum, I62 på Infektionsklinken samt M81 & M83 på MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning). 3.1.1 IMI Innovation och Medicinsk Informatik Kemal Olin, kirurgläkare och metodspecialist för vårdstödjande IT samt beställare av detta arbete, har IMI (Innovation och Medicinsk Informatik) som bas. IMI är en del av IT-forum på Karolinska Universitetssjukhuset. Tillsammans med avdelningen för Kundansvar och Systemvård, avdelningen för IT-drift och Infrastruktur och en stabsavdelning har IMI hand om följande IT-relaterade områden på Karolinska Universitetssjukhuset: Systemdrift Systemvård Kommunikation Verksamhetsstöd Medicinsk informatik PC-stöd Kontoret på IMI tjänade även som bas för examensarbetet och delar av planering, för- och efterarbete utfördes där i samråd med Kemal Olin. 3.1.2 Hematologiskt centrum, M74 Hematologiskt centrum består av avdelningarna M74, M72, en mottagning samt en dagvårdsavdelning. I undersökningen besöktes endast M74. Varje område har en överläkare och 2 underläkare och mellan 4 och 8 sjuksköterskor per arbetspass, beroende på vilken dag i veckan och tid på dygnet det är. Det finns fyra stycken läkemedelsvagnar men av dessa används bara en. Den står i läkemedelsförrådet och det är bara den bärbara datorn som står på vagnen som används för att komma åt TakeCares läkemedelsmodul. Avdelningarna delar på ett läkemedelsförråd och enligt uppgift är de Apotekets näst största kund efter den medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA). På kliniken hanteras framför allt mycket intravenösa läkemedel såsom cytostatika (cellgifter) och antibiotika då kliniken behandlar patienter med bland annat leukemi, myelom och lymfom d.v.s. olika cancersjukdomar som drabbar blodet, skelettet och lymfvävnaden. 3.1.3 Infektionskliniken, I62 Infektionskliniken består av 4 avdelningar: I52, I54, I62 och I64. Det var endast I62 som ingick i undersökningen. På denna avdelning är maxantalet 20 patienter, men den kan under tyngre perioder överbeläggas till 22 patienter. Under dagtid på vardagar är minimiantalet av sjuksköterskor fyra stycken, på kvällarna är minimiantalet två stycken. 10 Karolinska årsberättelse. http://www.karolinska.se/upload/karoa_070306-korrad%20jea.pdf 12

3 Sjukhus och apotek På avdelningen finns fyra läkemedelsvagnar vilket kan skapa problem när antalet sjuksköterskor är fler än fyra. Förrådet är ganska litet och detta märks när alla fyra vagnarna står där tillsammans med minst lika många sjuksköterskor. Patienterna som vårdas på kliniken har: lunginflammation (vanligaste diagnosen), cystisk fibros, tropiska sjukdomar, influensa, vinterkräksjukan, infekterade sår, TBC, HIV med mera. Avdelningen är också förberedd för att ta emot patienter med högrisksjukdomar såsom ebola, fågelinfluensan och SARS. 3.1.4 MAVA Akutvårdavdelningen, Medicin, M81 & M83 MAVA är en stor medicinsk akutvårdsenhet uppdelad på avdelningarna M81 och M83. Enheten har sex expeditioner. På varje expedition finns en läkemedelsvagn och vanligtvis en sjuksköterska samt en läkare med ansvar för sex patienter. Således ligger maxantalet patienter på 36 stycken. Läkemedelsförrådet är ett trångt, långsmalt förråd där det är svårt att få in läkemedelsvagnarna. Det finns totalt tolv övervakningsplatser, det vill säga tolv platser där patienter är uppkopplade med bl.a. pulsmätare, ifall tillståndet för en patient som kommit in t.ex. med bröstsmärtor blir akut. MAVA är ofta första instans efter akuten. Patienterna ligger här i max fem dygn, med vissa undantag och det normala är ett och ett halvt till två dygn. 70 % av patienterna blir slutvårdade här. På avdelningen ligger patienter med olika åkommor såsom hjärtinfarkt, bröstsmärtor, leversjuka eller förgiftningar. 3.2 Nynäs vård Nynäs vård bedriver offentligt finansierad vård i privat regi på Nynäshamns sjukhus och på Södra Flygeln på Trehörningen i Nynäshamn. Nynäs Vård startade år 2000 och innefattar enheterna Geriatrik, där undersökningen ägde rum, sjukhusansluten hemsjukvård (SAH), särskilt boende för äldre och korttidsboende. Totalt finns plats för 85 vårdtagare. Redan från start år 2000 påbörjades arbetet med TakeCares läkemedelsmodul då Roger Karlsson, sjuksköterska och systemadministrator i TakeCare och Susanne Strömsén, enhetschef på Geriatriska kliniken, var med och tog fram designen och funktionaliteten tillsammans med Profdoc Care. 2005 började läkemedelsmodulen användas skarpt på Geriatriska kliniken. 3.2.1 Geriatriska kliniken Geriatrik är vård som är anpassad speciellt för äldre människor, gränsen för äldre anses gå vid 65 års ålder. Roger Karlsson menar att detta är för ungt eftersom man lever så länge nu för tiden och äldre människor ofta är förhållandevis friska. Besvären som patienterna på avdelningen ofta har är smärtproblematik, magproblem och infektioner. Geriatriska kliniken erbjuder både allmän och akut geriatrisk vård på avdelning och mottagning. Kliniken har även hand om ca 300 patienter inom hemsjukvården, ibland ligger de inne på avdelning men för det mesta sköter man deras vård i hemmet. Läkemedelsvagnarna används på kliniken och dessa fylls på inne i det ganska rymliga läkemedelsförrådet. I undersökningen observerades endast arbetet på vårdavdelningen och inte på de andra enheterna. 3.3 Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus använder inte journalsystemet TakeCare och avdelningar här var således inte intressanta att undersöka i samma utsträckning som avdelningarna på Karolinska och Nynäs Vård. Danderyd besöktes av den anledningen att de använder sig av streckkodsläsare. Detta var något som tidigt i projektet antogs vara en intressant lösning och därför även viktigt att undersöka. 13