Föreningen Autism i Stockholms län. Geraldine Norén Caroline Nordgen Elisabeth Narrowe Suzanne Gardelius

Föreningen Autism i Stockholms län ENKÄTSVAR FRÅN FÖRÄLDRAR OM SKOLAN FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AUTISM OCH ASPERGERS SYNDROM - en undersökning genomförd av FA Stockholm om medlemmarnas åsikter om skolan och särskolan Geraldine Norén Caroline Nordgen Elisabeth Narrowe Suzanne Gardelius Banérgatan 21 115 22 Stockholm Tfn/fax 08-612 71 72 Postgiro 83 01 27-7 www.stockholm.autism.se E-post foreningen.autism@swipnet.se 1

SAMMANFATTNING OCH NÅGRA JÄMFÖRELSER SAMT REFLEKTIONER Det behövs kunskaper för att elever med autism/aspergerssyndrom ska få det stöd de behöver för att få godkända betyg alternativt nå målen! Endast 43% var godkända av de elever som fick betyg. 26 % var i stort sett godkända. Bara 47% av eleverna som gick i särskolan uppnådde de enskilda målen som de haft senaste året enligt föräldrarna och motsvarande siffra för skolan var 60%. Dessa siffror kan jämföras med Riksrevisionens skrivelse till skolminister Ibrahim Baylan, daterad 060620. I den framgick att endast 57% av de 46 000 elever med funktionshinder som läste enligt grundskolans läroplan nådde godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det är som riksrevisor Kjell Larsson skrev till regeringen 30% procentenheter lägre än genomsnittligt för grundskolan och därmed en markant avvikelse från ambitionerna bakom en skola för alla (SIT, 2006). 71% av föräldrarna svarade att de tyckte att kunskapsnivån förbättrats under senaste året. 28% av föräldrarna tyckte inte att barnen/ungdomarna fick det stöd de hade behövt i skolarbetet. Det behövs kunskaper och stöd för att elever med autism/aspergerssyndrom ska få den träning de behöver för att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter! 60% av föräldrarna tyckte att skolans undervisning för att utveckla elevernas sociala och kommunikativa färdigheter fungerade bra eller mycket bra. Detta är centrala områden för elever med autism vilket oftast kräver specialpedagogik och bör vara en självklar inriktning för skolan. I resultaten framkom att 78% av de föräldrar vars elever hade lärare med utbildning inom autism också tyckte att undervisningen för sociala och kommunikativa färdigheter fungerade bra. Motsvarande siffra för lärare utan utbildning inom autism var 56%. Vad kan beslutsfattare och ansvariga göra för att föräldrarna till elever med autism/aspergerssyndrom ska vara lika nöjda med skolan som andra? På Stockholms stads utrednings och statistikkontor gör man undersökningar om skolan vartannat år på uppdrag av Utbildningsförvaltningen. Nöjdheten ligger generellt på 90%. Det finns inga särskilda frågor gällande elever med funktionshinder. Skolstödsenheten inom Utbildningsförvaltningen bekräftar att staden inte har någon sammanhållen statistik för elever med funktionshinder. 69% av föräldrarna svarade att de var nöjda med skolan oavsett skolform. En intressant upptäckt var att det fanns en korrelation mellan föräldrarnas grad av nöjdhet och lärarens utbildningsnivå inom autism. 85 % av de föräldrar vars barn hade en lärare som var utbildad inom autism var nöjda, endast 2 % var missnöjda. De som hade sina barn i en klass där läraren inte hade utbildning inom autism var motsvarande siffra 57% nöjda och 15% missnöjda. 2

Vad kan beslutsfattare och ansvariga göra för att föräldrarna till elever med autism/aspergerssyndrom ska vara lika nöjda med fritids som andra? Generellt sett är nöjdheten för fritids något lägre än för skolan som ligger på 90% enligt Stockholms stads utredning och statistikkontor. Mindre än hälften av föräldrarna i denna undersökning var nöjda och färre i grund/gymnasieskolan än inom särskolan. Eleverna behöver lärare med specialkompetens och erfarenhet inom autism/aspergerssyndrom samt assistenter med utbildning inom autism! 83% av eleverna hade utbildade lärare varav 45% av lärarna hade specialkompetens inom autism. 78 % av dem som hade elever som gick i en klass där läraren hade utbildning inom autism tyckte att undervisningen var bra. Endast 2% tyckte att den var dålig. Av de som hade elever i en klass där läraren inte hade utbildning inom autism tyckte 45 % att undervisningen var bra och 17 % ansåg att undervisningen var dålig. Det visade sig också att de lärare som hade utbildning inom autism också var de som hade erfarenhet av att arbeta med elever med autism. Assistenternas bristande kvalifikationer är oroväckande. Får assistenterna det stöd de behöver i arbetet med barn och ungdomar med autism/aspergerssyndrom? Är rektorerna medvetna om den kvalificerade utbildning assistenterna behöver? Det är ofta assistenterna som gör det dagliga arbetet med barnen/ungdomarna IUP ska vara en självklarhet för barn och ungdomar med autism/aspergerssyndrom! Det strider mot grundskoleförordningen att inte ha en IUP och kan tyda på bristande pedagogiska ambitioner. 3 av 4 föräldrar svarade att eleven hade en individuell utvecklingsplan. 1 av 3 föräldrar tyckte inte att de kunde påverka den individuella utvecklingsplanen fullt ut. 1 av 3 föräldrar svarade att IUP inte utvärderades varje läsår. I särskolan var det lite vanligare att föräldrarna kände till att det fanns en IUP, att de kunde påverka den samt att den utvärderades varje läsår. 86% av de lärare som hade en utbildning med specialkompetens inom autism hade också IUP för eleverna. För lärare utan specialkompetens inom autism hade 56% IUP för eleverna. I undersökningen om särskolan i Stockholm framgick att 1 av 4 föräldrar uppgav att individuell utvecklingsplan saknades eller att de inte kände till det vilket överensstämmer med denna undersökning. Det framgick också att 1 av 4 föräldrar ville ha högre ambitioner inom skolan och ansåg att de krav som ställdes på barnen var för låga. (Ivarsson, 2006) Mindre än hälften av föräldrarna i denna undersökning svarade att det fanns ett särskilt åtgärdsprogram (43% i skolan och 35% i särskolan). 3 av 4 föräldrar svarade att samarbetet med skolan fungerade bra. En av tre föräldrar tyckte inte att de fick tillräcklig information för att följa barnen och ungdomarnas utveckling. Vi har inte sett någon skillnad mellan grund/gymnasieskola och särskola. Integration/inkludering eller specialklass/skola? Låt behoven styra! Integration/inkludering i grund/gymnasieskola är inte en verklighet för de flesta barn och ungdomar. En av tre gick i grund/gymnasieskola och drygt hälften av dem hade stöd eller egen assistent. Antalet barn inskrivna i särskolan översteg antalet barn med klassisk autism. Ett av tio barn som gick i särskolan hade diagnosen Aspergers syndrom. Policyn i Stockholm är att de barn/ungdomar som har en utvecklingsstörning ska vara inskrivna i särskolan. Ska diagnosen eller behoven styra? Erik med lätt utvecklingsstörning kanske 3

kan gå i grund/gymnasieskola och Anna med svår autism utan utvecklingsstörning kanske behöver gå i särskolan/särgymnasiet? För att vara inskriven i särskolan skall eleven uppfylla vissa kriterier som styrks av en pedagogisk utredning, psykologbedömning och läkarutlåtande. Att gå i särskolan är en rättighet för de elever som uppfyller kriterierna. Öka delaktigheten för god elevhälsa! Delaktighet är en viktig och mycket aktuell fråga inom skolsammanhang. En av tre föräldrar svarade ja på frågan om deras barn hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet. Andelen av barnen och ungdomarna som inte hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet var större inom särskolan (38%) än inom skolan (18%). Självklart är det svårare att vara delaktig i planeringen av skolarbetet om man har en utvecklingsstörning men det är viktigt att skolan arbetar för att hitta vägar till ökad delaktighet utifrån varje individs förutsättningar. Skolan är en viktig aspekt för ökad livskvalitet och vanlig skola brister! 3 av 4 föräldrar ansåg att skolan bidrog till barnen/ungdomarnas ökade livskvalitet. 2 av 3 föräldrar svarade att barnen/ungdomarna trivdes i skolan. I Stockholms stads undersökning om särskolan framgick att 85% av barnen trivdes. Denna undersökning visade något lägre siffror för särskolan v.g. trivsel men betydligt lägre för barnen och ungdomarna som gick i grund/gymnasiet (66%). OBSERVERA ATT DET FINNS RESERVATIONER GÄLLANDE VÅRA SLUTSATSER! Bortfalls analys har inte gjorts och bortfallet var 40%: det innebär att vi inte vet vad de som inte svarat tyckte, deras svar skulle mycket väl ha kunnat ändrat resultatet. I vissa frågor är gruppen liten t.ex. figur 20 om betyg. I andra frågor kan svaren skilja sig från verkligheten eftersom enkäten riktar sig till föräldrarna t.ex. när vi frågat föräldrarna om lärarnas utbildning: föräldrarna kanske inte visste vad lärarna hade för utbildning! Trots alla reservationer har flera studier hittats som kommit fram till liknande resultat och det gör ändå våra resultat intressanta och mer tillförlitliga. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 6 SYFTE.... 6 GENOMFÖRANDE... 6 RESULTAT... 7 Diagnos... 7 Kön. 9 Var bor barnet/ungdomen? 9 Var går barnet/ungdomen i skola?... 9 Vilken årskurs går barnet/ungdomen i?.... 9 Skolform?... 10 Kännedom om skolans kursplan?... 12 Finns det en Individuellutvecklingsplan?..... 13 Har föräldrar och barnet och ungdomen möjlighet att påverka IUP?... 14 Utvärderas IUP?... 14 Föräldrarnas kännedom om IUP som lagstadgad rättighet?... 14 Stöd i skolarbetet?... 15 Samarbetet mellan skola och föräldrar?.... 16 Förbättring av kunskapsnivån för barnet/ungdomen senaste året?.... 17 Skolans undervisning för att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter? 18 Lärarens utbildningsnivå?... 19 Assistenternas utbildningsnivå?... 20 Lärarens erfarenhetsnivå?... 21 Assistenternas erfarenhetsnivå?...... 21 Om barnet/ungdomen har betyg, har de varit godkända senaste året?.... 22 Om barnet ungdomen inte har betyg, har målen uppnåtts de senaste året?... 22 Ökade livskvalitet?. 24 Nöjd med skolan?... 25 Nöjd med fritids?... 26 Barnets/ungdomens trivsel i skolan?.. 26 Barnet/ungdomens delaktighet?... 27 REFERENSER.. 29 BILAGOR Enkät (Bilaga1) 30 Brev till föräldrarna (Bilaga 2) 34 Föräldrarnas kommentarer om barnet/ungdomens skolsituation (Bilaga 3) 35 Föräldrarnas kommentarer om vilken fråga de tyckte att FA Stockholm ska arbeta för (Bilaga 4) 37 5

BAKGRUND Föreningen Autism i Stockholm oroades av de signaler de fick angående dagens skolsituation. Signaler kom från både föräldrar och habiliteringen i Stockholm för barn och ungdomar med autism. Många vittnade om stora brister både i särskolan och i grundskolan. Det har genomförts en del förändringar, bl. a. att kommunen/stadsdelen blev ansvariga för särskolan och att särskolan i Stockholms kommun endast tog emot barn med utvecklingsstörning. Påverkade detta kvalitén i skolan för våra barn? Fanns den kompetens som behövdes? Det var viktiga frågor som FA Stockholm ville ha medlemmarnas åsikter kring. Det beslutade under våren 2006 att genomföra en enkätundersökning och en enkät skickades till alla medlemmar som hade barn och ungdomar i skolan. Inom FA Stockholm bildades en skolgrupp där några av styrelsens medlemmar fokuserade särskilt på skolfrågor. Skolgruppen har sammanställt och bearbetat enkäten på uppdrag av styrelsen inom FA Stockholm. Detta arbete har gjorts ideellt. Vi har inte haft möjlighet att fördjupa oss som vi önskat. SYFTE Syftet med enkäten var att kartlägga dagsläget för barn och ungdomar med autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom för medlemmarna inom FA Stockholm. Vad tyckte föräldrarna om skolan? Underlaget behövdes för att beskriva situationen för beslutsfattande politiker och tjänstemän samt för att veta vilka skolfrågor som ska drivas. GENOMFÖRANDE Enkäten skickades till 560 medlemmar som hade barn födda mellan 1986-1999. Ett frankerat kuvert bifogades och 338 svar inkom (60%). Datainsamlingen påbörjades i juni och medlemmarna fick ett par veckor på sig att svara. Medlemmarna fick en påminnelse om att svara i medlemsbrevet och sedan gjordes en sammanställning. Populationen är medlemmarna inom Föreningen Autism Stockholm som har barn i skolan. Inom habiliteringen för barn och ungdomar med autism i Stockholm är ca: 2 000 skolbarn inskrivna. Enkäten utarbetades av FA Stockholm och omfattar ett 30-tal frågor. Det fanns två öppna frågor där man kunde skriva kommentarer. Innan utskick lämnades enkäten till några utomstående personer som är väl insatta i skolfrågor för kommentarer. Bortfallet är 40% och en bortfallsanalys har inte gjorts. Det innebär att det inte framgår varför de medlemmarna inte svarat och om skälen till varför de inte svarat. Ett delvis bortfall finns i vissa frågor. I varje sammanställt svar redovisas svarsantal kursivt och inom parantes ex. (n=338) När resultaten bearbetades framkom ett problem med första frågan som rörde barnet/ungdomens diagnos. De diagnoskriterier som hade använts fanns på Autismforums hemsida. Det framkom att frågan var vilseledande då svaren på barnet/ungdomens diagnos inte hängde ihop med den skolformen barnet/ungdomen var inskriven i. En omarbetning gjordes i efterhand utifrån den skolform barnet/ungdomen var inskriven i. Om man är inskriven i särskolans träningsklass kan man inte ha diagnosen atypisk autism utan utvecklingsstörning. Om enkäten ska genomföras av andra behövs en omarbetning av första frågan. Vi är medvetna om att vi ibland har valt uttryck som medfört vissa definitionsproblem som t.ex. specialskola. Vi borde ha använt de begrepp som finns inom skolan som ex. 6

särskild undervisningsgrupp. Trots detta har vi valt att redovisa resultaten med samma begrepp eftersom de stod i frågan. Om enkäten ska användas av andra bör man ändra i frågan. Resultaten har bearbetats statistiskt för att få fram frekvensfördelning och deskriptiv statistik. Definitioner KURSPLAN - Bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på skolan i olika ämnen och ämnesområden. Kursplanen för skolan och grundsärskolan omfattar olika ämnen (tolv ämnen för grundsärskolan) och träningsskolan omfattar fem större ämnesområden (estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning). INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN (IUP) - En framåtsyftande skrift som ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Enligt de allmänna råden ska den beskriva vilka insatser som ska göras av skolan och vilka insatser eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. IUP är lagstadgat enl. 7 kap 2 grundskoleförordningen sedan 2006-01-01. Enligt Skolverkets Allmänna Råd framgår att IUP:s syfte är att stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet. Den ska innehålla mål för vad eleven ska uppnå på kort och lång sikt, överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare samt utvärderas en gång/läsår. ÅTGÄRDSPROGRAM - Då en elev riskerar att inte nå de mål som ska ha uppnåtts enligt kursplanen ska ett åtgärdsprogram upprättas i vilket skolan beskriver de insatser som ska göras. Så snart det framkommit att en elev behöver särskilt stöd ska behovet utredas och åtgärdsprogram upprättas. ALLMÄNNA RÅD - Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd måste utgå från en författning. Det anger hur man kan eller bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Dessa bör således följas såvida skolan inte kan visa att man handlar på andra sätt som leder till att kraven i bestämmelserna uppnås. Ges ut av Skolverket RESULTAT Diagnos Tabell 1 Frekvensfördelning av de olika diagnoser barnet/ungdomarna har. Diagnos Frekvens Autismliknande 48 (14%) tillstånd etc. Aspergers 142 (42%) syndrom etc. Klassisk autism 140 (42%) etc. Annan 7 (2%) 7

Några svar har ändrats utifrån att första frågan feltolkats (se bakgrund).av enkätsvaren framkom att 140 barn/ungdomar hade diagnosen autism och 142 diagnosen Aspergers syndrom samt övriga diagnosen autismliknande tillstånd eller annan diagnos. Denna statistik kan jämföras med att antalet barn inskrivna i Autismcenter Nord och Syd, som har barn med utvecklingsstörning, uppgår till cirka 600. Aspergercentret har cirka 1400 inskrivna barn. FA Stockholms svar motsvarar en relativt liten del av populationen skolbarn med autism i Stockholms län som är inskrivna inom Habiliteringen. DIAGNOS I GRUND/GYMNASIESKOLAN OCH SÄRSKOLAN Grund/gymnasieskolan Autistiskt syndrom/ Infantil autism/ Klassisk autism 6 % Annan 2 % Atypisk autism/ Autismliknande tillstånd 15 % Aspergerssyndrom/ Högfungerande autism 77 % Figur 1. Fördelning av diagnoser som de barn/ungdomar har som går i grund/gymnasieskolan. (n=156) De flesta barn som gick i skolan hade diagnosen Aspergers syndrom/högfungerande autism. 8

Särskolan (avser även särgymnasiet) Annan 2 % Atypisk autism/ Autismliknande tillstånd 13 % Autistiskt syndrom/ Infantil autism/ Klassisk autism 72 % Aspergers syndrom/ Högfungerande autism 11 % Figur 2. Fördelning av diagnoser barnen/ungdomarna har som gick i särskolan. (n=182) De flesta barn som gick i särskolan hade diagnosen autistiskt syndrom/infantil autism/klassisk autism. 11% av barnen som gick i särskolan hade diagnosen Aspergers syndrom. Policyn i Stockholm är att de barn som har en utvecklingsstörning ska vara inskrivna i särskolan. Kön 1/4 av barnen var flickor, vilket stämmer överens med fördelningen generellt bland personer med autism. Var bor barnet/ungdomen? Cirka 1/3 av barnen bor i Stockholm och resten i kranskommunerna. I Stockholms län finns 26 kommuner och i Stockholms stad fanns 18 stadsdelar när undersökningen genomfördes. Var går barnet/ungdomen i skola? 38 procent av barnen gick i skolan i Stockholm, vilket var något fler än andelen som gick i skola i annan del av kommunen. 9

Vilken årskurs går barnet/ungdomen i? Gymnasiet 15% År 0-3 27% År 7-9 / tionde året 30% År 4-6 28% Figur 3. Visar vilken klass barnet/ungdomen går i (n=337) Fördelningen mellan låg-, mellan- och högstadiet var ungefär lika. Det var färre elever i gymnasiet. Skolform Första rubriken övrigt/annat, träningsskola och grundsärskola representerar särskolan. Följande övrigt/annat, specialklass/skola, vanlig klass med egen ass, grundskola/gymnasieklass med stöd och vanlig klass representerar grundskolan och gymnasiet. Fler Övrigt/annat 4% Träningsskola 14% Grundsärskola 35% Övrigt/annat 2% Specialklass/skola 29% Vanlig klass med egen ass. 4% Vanlig klass med stöd 5% Vanlig klass 7% Figur 4. Visar i vilken skolform barnet/ungdomen är inskriven (n=333) Hälften (49%) av barnen/ungdomarna gick i särskolan. I grund/gymnasieskolan gick 45% av barnen/ungdomarna. 10

I gruppen övrigt, annat vad ingick vissa elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I frågans formulering borde ha skrivits grund/gymnasieskola och särskola. Tyvärr föll detta bort och frågans inriktning blev till enbart grundskola vilket har medfört att vissa särskoleelever är med i siffrorna och andra är i övrigt/annat. Det gäller även elever i vanlig klass. Svaren har delvis blivit missvisande. Antalet barn i särskolan översteg antalet barn med klassisk autism. Vi har noterat att det är så att vissa barn med normalbegåvning var inskriva i särskolan trots att Stockholms kommun har blivit allt striktare med kriterierna för antagning till särskolan. Grundskola och gymnasieskola skall integrera/inkludera de barn/ungdomar som inte har utvecklingsstörning. I VILKEN TYP AV KLASS GÅR ELEVER I GRUND/GYMNASIESKOLA? Vanlig klass 16% Vanlig klass med stöd 10% Specialklass/skola 64% Vanlig klass med egen ass 8% Figur 5. Visar i vilken skolform barnet/ungdomen var inskriven av de barn/ungdomar som går i grundskola/gymnasieskola (n=152) Den största andelen av barnen/ungdomarna (64%), nästan 2/3, som gick i grund/gymnasieskola gick i specialklass eller specialskola. Integration i grund/gymnasieskoleklass, med eller utan stöd, var inte en verklighet för de flesta barn och ungdomar med en diagnos inom autismspektrum. 1/3 var integrerade i grund/gymnasieskoleklass. Lite mer än hälften av de barnen/ungdomarna (51%) som gick i grund/gymnasieklass hade stöd eller egen assistent, resten hade det inte. 11

I VILKEN TYP AV KLASS GÅR ELEVER I SÄRSKOLA? Övrigt 7% Träningsskola 27% Grundsärskola 66% Figur 6. Visar i vilken skolform barnet/ungdomen var inskriven av dem som gick i särskolan (n=178) 2/3 (66%) av barnen och ungdomarna var inskrivna in grundsärskolan. 1/4 av barnen/ungdomarna (27%) var inskrivna i träningsskolan. Kännedom om skolans kursplan. särskilt 14% alls 4% Ja, absolut 19% 14% Ja, i stort sett 49% Figur 7. Visar föräldrarnas kännedom om skolans kursplan. (n=331) 2/3 (68%) av föräldrarna har svarat att de kände till skolans kursplan. Det fanns ingen större skillnad mellan grund/gymnasieskolan och särskolan. En av tre föräldrar kände inte, helt eller delvis, till skolans kursplan i de olika ämnena/ämnesområdena. 12

Har barnet/ungdomen en Individuell Utvecklingsplan - IUP? 12% särskilt 10% Nej, inte alls 6% Ja, absolut 37% Ja, i stort sett 35% Figur 8. Föräldrarnas svar på frågan om barnet/ungdomen hade en individuell utvecklingsplan. (n=330) 37 % av föräldrarna har svarat att det absolut fann en IUP i deras barns/ungdoms skola och 35% i stort sett. 12% av föräldrarna har svarat både och, 10% har svarat nej, inte särskilt och 6 % inte alls. 83% har svarat att barnet/ungdomen hade en IUP i någon form. 19 % har svarat nej på frågan eller både och. Alla borde ha en IUP då det är lagstadgat. Det strider mot skolans bestämmelser att inte ha IUP och kan tyda på bristande pedagogiska ambitioner vilket kan anses som alarmerande. IUP behöver förbättras då 62% av svaren innehåller någon slags tveksamhet. 37% av föräldrarna svarade ja, absolut på frågan om IUP finns. 6 % uppgav att ingen IUP fanns vilket strider emot grundskoleförordningen. 13

Har föräldrarna och barnet/ungdomen möjlighet att påverka den Individuella Utvecklingsplanen (IUP)? särskilt 9% alls eller det finns ingen IUP 7% Ja, absolut 32% 20% Ja, i stort sett 32% Figur 9. Visar om föräldrarnas tyckte att de kunde påverka den individuella utvecklingsplanen. (n=328) Sammanfattningsvis är det 64% som svarat ja abslout eller ja i stort sett på frågan om de kunde påverka IUP och 20% har svarat både och. 9% tyckte att de inte särskilt eller inte alls kunde påverka IUP och 7% tyckte att de inte kunde påverka eller hade ingen IUP alls. Det är viktigt att konstatera att mer än en tredjedel tyckte att de inte kunde påverka IUP fullt ut. Enligt Skolverkets Allmänna Råd om IUP (Allmänna Råd om IUP 05:920) framgår tydligt att IUP:s syfte är att stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet. Den ska innehålla mål för vad eleven ska uppnå på kort och lång sikt samt överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Utvärderas IUP? 45% svarade att IUP absolut utvärderades varje läsår, 29% att IUP i stort sett utvärderades varje läsår, 9% svarade både och, 6% nej, inte särskilt och 2% nej, inte alls. 7% hade ingen IUP som kan utvärderas. 74% av föräldrarna har svarat att IUP utvärderades helt eller i stort sett varje läsår. Även här finns behov av förbättring då det i Skolverkets allmänna råd klart framgår att IUP skall följas upp kontinuerligt och utvärderas på utvecklingssamtalet som skall hållas minst en gång per termin. Föräldrarnas kännedom om IUP som lagstadgad rättighet? Lagen om att IUP ska finnas är ny och det är säkert en förklaring till att 40% av föräldrarna inte kände till att det ska finnas. 14

FÖRDELNINGEN MELLAN SKOLA OCH SÄRSKOLA VAD GÄLLER INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN Av de barn/ungdomar som var inskrivna i skolan hade 65% en IUP och i särskolan har 76% en IUP enligt föräldrarna. Av de föräldrar som hade barn i skolan har 22% svarat nej på frågan om IUP finns och i särskolan 11%. 56% av föräldrarna av vars barn/ungdomar går i skolan har svarat att de hade möjlighet att påverka IUP. I särskolan är motsvarande siffra 71%. Av de barn/ungdomar som hade IUP i skolan svarade 76% av föräldrarna att den utvärderades varje år och motsvarande siffror är 84% i särskolan. I särskolan var det lite vanligare att föräldrarna kände till att det fanns en IUP, att de kunde påverka IUP och att den utvärderades varje läsår. 22% av föräldrarna som hade barn i grund/gymnasieskolan svarade att IUP inte fanns och 13 % svarade både och. Motsvarande siffror för särskolan var 11% och 12%. Det finns en grupp mellan 23%-35%, en av fyra i särskolan och en av tre i skolan, som inte har en acceptabel IUP. 120 Chart of skolformen; påvrka iup 100 Count 80 60 40 20 0 påvrka iup skolformen Kan inte påverka Kan påverka Specialklass Kan inte påverka Kan påverka Särskola Kan inte påverka Kan påverka Vanlig klass Kan inte påverka Kan påverka Övrigt Figur 10. Visar om man kunde påverka barnets IUP utifrån skolformen. Samma mönster följs i specialklass och särskola. I vanlig klass är det dock snäppet svårare att påverka.. Finns särskilt åtgärdsprogram? Mindre än hälften av föräldrarna har svarat att det fanns ett särskilt åtgärdsprogram (43% i grund/gymnasieskolan och 35% i särskolan). 15

Får barnen/ungdomarna det stöd i skolarbetet de behöver? särskilt 5% alls 2% 18% Ja, absolut 32% Ja, i stort sett 43% Figur 11. Föräldrarnas svar på frågan om de tyckte att deras barn/ungdom får det stöd som behövs i skolarbetet. (n=332) Sammanfattningsvis svarade 3/4 av föräldrarna att barnet och ungdomarna absolut eller i stort sett fick det stöd de behövde i skolarbetet. 18% svarade både och och 7% svarade att de inte tyckte att de fick det stöd som behövdes. 25% av föräldrarna tycker - helt eller delvis - inte att deras barn/ungdomar får det stöd de behöver i skolarbetet. Föräldrarna tyckte lika oavsett skolformen i detta fall. Samarbetet mellan skola och föräldrar. Både bra och dåligt 21% Dåligt eller mycket dåligt 5% Mycket bra 42% Bra 31% Figur 12. Visar hur föräldrarna tyckte att samarbetet fungerade. (n=334) Sammanlagt svarade 73% av föräldrarna att samarbetet fungerade bra eller mycket bra. 16

1 av 3 föräldrar svarade att samarbetet mellan skola och föräldrar inte fungerar tillfredställande. Vi har inte sett någon skillnad mellan skolan och särskolan. Får föräldrarna den information som behövs för att kunna följa barnen och ungdomarnas utveckling? 2 av 3 föräldrar, oavsett om de har barn/ungdomar inskrivna i grund/gymnasieskolan eller särskolan, tyckte att de fick den information de behövde för att kunna följa barnet/ungdomens utveckling. Drygt 1 av 3 föräldrar tyckte inte att de fick tillräcklig information för att följa barnens och ungdomarnas utveckling. Förbättring av kunskapsnivån för barnet/ungdomen senaste året? särskilt 9% alls 2% Både och 18% Ja, absolut 40% Ja, i stort sett 31% Figur 13. Visar om föräldrarnas tyckte att kunskapsnivån förbättrats för barnet och ungdomarna senaste året. (n=331) Önskvärt vore att alla hade svarat ja, absolut på denna fråga. Att kunskapsnivån förbättras för barn/ungdomar i grund/gymnasieskolan och särskolan under ett år borde vara en självklarhet. Skillnaden mellan vad föräldrarna svarat som har barn i grund/gymnasieskolan eller särskolan var liten, något fler föräldrar som hade barn i skolan svarade att kunskapsnivån hade förbättrats. 17

Skolans undervisning av att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter? Mycket dåligt Dåligt 3% 9% Mycket bra 23% Både bra och dåligt 27% Bra 38% Figur 14. Visar hur föräldrarnas tyckte att skolans undervisning för att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter fungerade. (n=330) Övervägande delen föräldrar, 60%, tyckte att skolans undervisning för att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter fungerade bra eller mycket bra. En relativt stor grupp, 27%, tyckte att undervisningen fungerade både bra och dåligt och en mindre grupp, 12% av föräldrarna, tyckte att skolan i detta avseende fungerade direkt dåligt. Föräldrarna till barn/ungdomar tyckte att bristerna var stora v. g. skolans undervisning i att förbättra sociala och kommunikativa färdigheter. Detta är centrala områden för barn och ungdomar med autism vilket oftast kräver specialpedagogik och borde vara en självklarhet att skolan är inriktad på. Chart of lär.utb; undervisningen 120 100 80 Count 60 40 20 undervisningen lär.utb 0 Bra Dåligt Hög komp.med autism Bra Dåligt Inga utb.lärare Bra Dåligt Utb.lär ej autism Bra Dåligt Vet ej Figur 15. Visar hur bra man tyckte att undervisningen fungerade för utvecklingen av sociala och kommunikativa färdigheter utifrån lärarens utbildning. Figur 15 visar att de som hade barn i en klass där lärarens utbildning inkluderade autism tyckte att undervisningen fungerade bättre. 18

Lärarens utbildningsnivå Vet ej 12% Det finns inga utbildade lärare 5% Det finns utbildade lärare men inte med spec. komp. inom autism 38% Den är hög, det finns lär. komp med spec. komp. inom autism 45% Figur 16. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan på vilken utbildningsnivå läraren har. (n=330) 83% av eleverna hade utbildad lärare varav 45% av lärarna hade specialkompetens inom autism. Det är ändå förvånansvärt att inte fler hade specialkompetens inom autism. Intressant var att: 78% av de som hade lärare med utbildning inom autism också tyckte att undervisningen för sociala och kommunikativa färdigheter fungerade bra. Motsvarande siffra för lärare utan utbildning inom autism var 56%. 86% av de lärare som hade en utbildning som inkluderade special kompetens inom autism hade också en IUP. För lärare utan special kompetens inom autism hade 56% en IUP. 85 % av dem som hade sina barn/ungdomar i en klass med lärare utbildade inom autism var nöjda, endast 2 % var missnöjda. De som hade sina barn i en klass där läraren inte hade utbildning inom autism var 57% nöjda och 15% missnöjda. 78 % av dem som hade barn/ungdomar som gick i en klass där läraren hade utbildning inom autism tyckte undervisningen var bra. Endast 2% tyckte att den var dålig. Av dem som hade barn/ungdomar i en klass där läraren inte hade utbildning inom autism tyckte 45 % att undervisningen var bra. 17 % ansåg att undervisningen var dålig. 19

Assistenternas utbildningsnivå Vet ej 34% Den är hög, det finns ass med utb. inom autism 24% Assistenterna har ingen utbildning 9% Det finns assistenter men inte med utb. inom autism 33% Figur 17. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om vilken utbildningsnivå assistenterna hade. (n=289) 42 % av assistenterna hade inte någon utbildning inom autism. Det är endast 24% av assistenterna som hade hög utbildningsnivå inom autism. Assistenternas bristande kvalifikationer är oroväckande. 34% av föräldrarna kände inte till assistenternas utbildningsnivå. Utbildning för assistenterna bör prioriteras i framtiden. FÖRDELNINGEN MELLAN GRUND/GYMNASIESKOLA OCH SÄRSKOLA VAD GÄLLER LÄRARENS OCH ASSISTENTERNAS UTBILDNINGSNIVÅ Föräldrarna uppgav att de lärare som hade utbildning i särskolan hade högre kompetens inom autism än i grund/gymnasieskolan. I särskolan hade bara hälften av barnen/ungdomarna lärare med specialkompetens inom autism. De barn/ungdomar som gick i grund/gymnasieskolan hade fler utbildade lärare totalt än i särskolan. Det fanns ingen skillnad vad gällde assistenternas utbildningsnivå inom grund/gymnasieskolan eller särskolan. 20

Lärarens erfarenhetsnivå Det finns ingen erf. 4% Vet ej 14% Den är hög, det finns lång erf.. inom autism 48% Det finns lång erf. men inte inom autism 34% Figur 18. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om vilken lärarens erfarenhetnivå var i den klass som barnet/ungdomen gick. (n=328) 82% av läraren hade lång erfarenhet och hälften av dem inom autism. 48% av lärarna hade lång erfarenhet inom autism. Vi vet sedan tidigare att 45% av lärarna som hade special- kompetens inom autism (se figur 16) också var dem som hade erfarenhet inom autism. Det är bekymrande att kompetens och erfarenhet inom autism inte är en självklarhet idag. Specialpedagogik krävs oftast för att nå bästa resultat för barn och ungdomar med autism som har ett annorlunda tankesätt och beteende. Intressant är att lärare med utbildning inom autism också var de som hade erfarenhet av autism. En stor grupp har alltså lärare utan erfarenhet eller utbildning inom autism. Assistenternas erfarenhetsnivå Vet ej Den är hög, 29% det finns lång erf. inom autism 31% Det finns ingen erf. Det finns lång erf. 11% men inte inom autism 29% Figur 19. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om vilken assistentens erfarenhetsnivå var i den klass som barnet/ungdomen gick. (n=283) 60 % hade lång erfarenhet men bara 32% inom autism. 28% av föräldrarna vet inte vad assistenterna hade för erfarenhet 21

Om barnet/ungdomen har betyg, har de varit godkända senaste året? särskilt 4% alls 11% 16% Ja, absolut 43% Ja, i stort sett 26% Figur20. Visar om barnen/ungdomens betyg varit godkända senaste året. (n=81) Endast 81 föräldrar har svarat på denna fråga. Föräldrarna till barnen/ungdomarna i särskolan har uppgett att de inte har betyg vilket inte var särskilt förvånande. Av de barn/ungdomar som fick betyg var 43% godkända - en mycket låg siffra. 26 % var i stort sett godkända och en tredjedel blev inte godkända eller svarade både och. Ett misslyckande av skolan och möjligen ett resultat av att outbildade assistenter och lärare inte klarat av att tillrättalägga undervisningen för eleverna. Om barnet/ungdomen inte har betyg, har målen uppnåtts senaste året? Nej, inte särskilt alls 7% 3% Ja, absolut 19% 33% Ja, i stort sett 38% Figur 21. Visar om barnen/ungdomen uppnått målen senaste året. (n=257) 22

57 % av föräldrarna tyckte helt eller i stort sett att målen uppnåtts. Nästan varannan förälder (43%) uppgav att målen uppnåtts delvis eller inte alls. Hur kommer det sig att nästan varannan elev inte uppnått målen? FÖRDELNINGEN MELLAN GRUND/GYMNASIESKOLAN OCH SÄRSKOLAN VAD GÄLLER OM MÅLEN UPPNÅTTS SENASTE ÅRET Grund/gymnasieskolan särskilt och nej, inte alls 8% Inga mål har satts upp 9% Ja, absolut 23% Både och 23% Ja, i stort sett 37% Figur 22. Visar om barnen/ungdomen i skolan uppnått målen senaste året. (n=116) Endast 60% av föräldrarna svarade att barnen/ungdomarna i grund/gymnasieskolan uppnådde målen senaste året. 23% svarade både och. Särskolan särskilt och nej, inte alls 9% Inga mål Ja, har satts upp absolut 9% 12% 35% Ja, i stort sett 35% Figur 23. Visar om barnen/ungdomen i särskolan uppnått målen senaste året. (n=165) 23

I särskolan har barnen/ungdomarna vanligtvis inte betyg. Deras prestationer mäts i delmål och mål. Över hälften av föräldrarna till barnen/ungdomarna i särskolan har svarat att målen inte uppnåtts senaste året. 47% av föräldrarna svarade ja på frågan om deras barn/ungdomar som gick i särskolan hade uppnått målen senaste året. I särskolans kursplan skrivs om strävansmål och mål att uppnå. Önskvärt vore att det fanns tydliga mätbara mål även för särskolans elevers kunskapsutveckling! Bidrar skolan till barnen och/ungdomarnas ökade livskvalitet? särskilt och nej, inte alls 9% Ja absolut 17% 42% Ja i stort sett 32% Figur 24. Visar om föräldrarna tyckte att skolan bidrog till ökad livskvalitet för barnen och ungdomarna. (n=333) 3/4 (74%) av föräldrarna svarade ja på frågan om skolan bidrog till barnen/ungdomarnas ökade livskvalitet. Skillnaden mellan grund/gymnasieskolan och särskolan var inte stor men man kan se att något färre föräldrar till barnen/ungdomarna i grund/gymnasieskolan tyckte att skolan bidrog till ökad livskvalitet än föräldrarna till barnen/ungdomarna i särskolan. Man kan också se att fler föräldrar till barn/ungdomar i särskolan svarade ja, absolut än föräldrar med barn/ungdomar i grund/gymnasieskolan. 24

Nöjd med skolan? särskilt Och nej, inte alls 11% Både och 20% Ja, absolut 30% Ja, i stort sett 39% Figur 25. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om de i helhet var nöjda med barnet/ungdomens skola. (n=334) 69% av föräldrarna var nöjda med skolan. Resten svarade att de inte, helt eller delvis, var nöjda. Samma förhållanden gäller för både grund/gymnasieskolan och särskolan. Vi har inte kunnat se några samband mellan var man bor och hur nöjd/missnöjd man är. 200 Chart of Finns IUP?; nöjd skola 150 Count 100 50 0 nöjd skola Finns IUP? Inte nöjd Nöjd Inte nöjd IUP finns Nöjd Inte nöjd IUP finns inte Nöjd Figur 26. Visar hur nöjd man var med skolan utifrån om IUP fanns Figuren visar att de flesta var nöjda om en IUP fanns. 25

Nöjd med fritids? Nej, inte alls 9% Vet ej 9% Ja, absolut 19% Nej, inte särskilt 13% Ja, i stort sett 26% Både och 24% Figur 27. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om de i helhet var nöjda med barnet/ungdomens fritidsverksamhet. (n=271) 55% av föräldrarna svarade att de, helt eller delvis, inte var nöjda med fritidsverksamheten. Det var fler föräldrar inom grundskolan som inte var nöjda än inom särskolan där hälften av föräldrarna svarade ja på frågan om de var nöjda med fritidsverksamheten. Andelen föräldrar som svarade är en fråga som bör lyftas. Ökad livskvalitet för våra barn/ungdomar hänger också ihop med fritidsverksamhetens kvalitet. Barnets/ungdomens trivsel i skolan? särskilt och nej, inte alls 7% Både och 19% Ja, absolut 42% Ja, i stort sett 32% Figur 28. Visar föräldrarnas svar på om barnen och ungdomarna trivdes i skolan. (n=333) Föräldrarna har uppgett att 2/3 av barnen/ungdomarna trivdes i skolan. Skillnaderna mellan grund/gymnasieskola och särskola visade att 66% av barnen/ungdomarna i grund/gymnasieskolan trivdes och 80% inom särskolan. En 26

högre andel av föräldrar svarade att deras barn trivdes inom särskolan än inom grund/gymnasieskolan. Barnet/ungdomens delaktighet i planeringen av skolarbetet alls 13% Ja, absolut 13% särskilt 15% Ja, i stort sett 22% Både och 37% Figur 29. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om deras barn/ungdomar har möjlighet att vara delaktiga inom skolan. (n=303) Delaktighet är idag en viktig och mycket aktuell fråga inom skolsammanhang. En av tre föräldrar svarade ja på frågan om deras barn hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet. Delaktighet och elevhälsa har koppling. FÖRDELNINGEN MELLAN GRUND/GYMNASIESKOLA OCH SÄRSKOLA VAD GÄLLER DELAKTIGHET I SKOLAN Grund/gymnasieskola särskilt 12% alls 6% Ja, absolut 15% Både och 39% Ja, i stort sett 28% Figur 30. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om deras barn/ungdomar hade möjlighet att vara delaktiga inom grund/gymnasieskolan. (n=148) 27

43% av föräldrarna svarade att barnen/ungdomarna hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet. 38% svarade både och. Särskola alls Ja, absolut 20% 10% särskilt 18% Ja, i stort sett 17% Både och 35% Figur 31. Frekvensfördelning av föräldrarnas svar på frågan om deras barn/ungdomar hade möjlighet att vara delaktiga inom särskolan. (N=153) 27% av föräldrarna svarade att deras barn/ungdomar hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet inom särskolan och 35% svarade både och. Andelen av barnen och ungdomarna som inte hade möjlighet att vara delaktiga i planeringen av skolarbetet var större inom särskolan (38%) än inom grund/gymnasieskolan (18%) Självklart är det svårare att vara delaktig i planeringen av skolarbetet om man har en utvecklingsstörning. Det är viktigt att skolan arbetar för att hitta vägar till ökad delaktighet utifrån varje individs förutsättningar. Föräldrarna har svarat att ett av fyra barn hade möjlighet att vara delaktiga inom särskolan. I grund/gymnasieskolan ser det lite bättre ut. Att öka delaktigheten för barn/ungdomar med dessa funktionshinder bör vara ett mål. 28

REFERENSER Skolverket: www.skolverket.se/ Kursplaner för grundskolan, grundsärskolan, träningsskolan (Lagar & regler / Kursplaner och betygskriterier /webbplatsen kursinfo) Allmäna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen (sökväg: Om Skolverket / Publicerat / Publikationer) Specialpedagogiska Institutet (SIT): www.sit.se o Rocksén, Jan (2006): artikel: Varannan elev med funktionshinder når inte målen Endast 57 % av de ca 46 000 elever med funktionshinder som läser enligt grundskolans läroplan når godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Sökväg: / Specialpedagogik / Nyhetsarkiv Specialpedagogik / 1152089063706 o Elevhälsa Stockholms stads utrednings och statistikkontor: www.stockholm.se/usk o Uppdragsrapporter 2006 : Ivarsson, Jan-Ivar (2006). Så tycker föräldrar och elever om obligatoriska särskolan 2006 En underökning genomförd av USK på uppdrag av utbildningsförvaltningen o Robert Fried på USK berättar om siffror sammanställd i rapporter från 2005 och en sammanfattande artikel i aktuellt 2006:1. Guldgruva om man vill veta om vad föräldrar och barn tycker om skolan. 29

BILAGA 1 Föreningen Autism i Stockholms län Ditt barns/ ungdoms skolsituation. (Fyll i ett svarsalternativ!) 1. Vilken diagnos har barnet/ungdomen? 1. Atypisk autism/autismliknande tillstånd 2. Aspergers syndrom/högfungerande autism 3. Autistiskt syndrom/infantil autism/klassisk autism 4. Annan: 2. Vilket kön har barnet/ungdomen? 1. Flicka 2. Pojke 3. I vilken stadsdel/kommun bor barnet/ungdomen? 1. Stadsdel i Stockholm, vilken: 2. Annan kommun i Stockholms län, vilken: 3. Annan kommun utanför länet, vilken: 4. I vilken stadsdel/kommun går barnet/ungdomen i skolan? 1. Stadsdel i Stockholm, vilken: 2. Annan kommun i Stockholms län, vilken: 3. Annan kommun utanför länet, vilken: 5. I vilken klass går barnet/ungdomen? 1. År 0-3 2. År 4-6 3. År 7-9 / tionde året 4. Gymnasiet 6. I vilken skolform är barnet/ungdomen inskriven? I grundskolan 1. Vanlig klass 2. Vanlig klass med stöd 3. Vanlig klass med egen assistent 4. Specialklass/skola 5. Övrigt/annat, vad: I grundsärskolan 6. Grundsärskola 7. Träningsskola 8. Övrigt/annat, vad: 30

7. I vilken utsträckning har eleven gått i den skola/program du/ni önskat i första hand? 1. Helt 2. I stort sett 3. 4. Inte särskilt mycket 5. Inte alls 8. Känner du/ni till skolans kursplan för de olika ämnena/ämnesområdena som gäller för ditt/ert barn? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 9. Finns en individuell utvecklingsplan för barnet/ungdomen? (ska vara framåtsyftande och beskriva vilka insatser som behövs för att nå målen utifrån elevens förutsättningar) 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 10. Har du/ni möjlighet att påverka den individuella utvecklingsplanen? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 6. Det finns ingen individuell utvecklingsplan 11. Utvärderas den individuella utvecklingsplanen kontinuerligt varje läsår? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 6. Det finns ingen individuell utvecklingsplan 12. Känner du/ni till att det skall finnas en individuell utvecklingsplan från 060101? (enl. Särskoleförordningen 7 kap 1) 1. Ja 2. Nej 13. Finns ett särskilt åtgärdsprogram utarbetat av skolan? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 14. Får ditt/ert barn/ungdom det stödet som behövs i skolarbetet? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 31

15. Hur tycker du/ni att samverkan mellan skola och föräldrar fungerar? 1. Mycket bra 2. Bra 3. Både bra och dåligt 4. Dåligt 5. Mycket dåligt 16. Får du/ni den information som du/ni behöver för att kunna följa ditt/ert barns/ungdoms utveckling? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 17. Har kunskapsnivån förbättrats för barnet/ungdomen det senaste året? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 18. Hur tycker du/ni att skolans undervisning för att utveckla sociala och kommunikativa färdigheter fungerar? 1. Mycket bra 2. Bra 3. Både bra och dåligt 4. Dåligt 5. Mycket dåligt 19. Hur är lärarens utbildningsnivå i den klass som barnet/ungdomen går? 1. Den är hög, det finns lärarkompetens med specialkompetens inom autism 2. Det finns utbildade lärare men inte med specialkompetens inom autism 3. Det finns inga utbildade lärare 4. Vet ej 20. Om det finns assistenter i klassen, hur är deras utbildningsnivå? 1. Den är hög, det finns assistenter med utbildning inom autism 2. Det finns assistenter men inte med utbildning inom autism 3. Assistenterna har ingen utbildning 4. Vet ej 21. Hur är lärarens erfarenhetsnivån i den klass som barnet/ ungdomen går? 1. Den är hög och det finns lång erfarenhet inom autism området 2. Det finns lång erfarenhet men inte inom autismområdet 3. Det finns ingen erfarenhet 4. Vet ej 22. Om det finns assistenter i klassen, hur uppfattar du/ni deras erfarenhetsnivå? 1. Den är hög och det finns lång erfarenhet inom autism området 2. Det finns lång erfarenhet men inte inom autismområdet 3. Det finns ingen erfarenhet 4. Vet ej 32

23. Om ditt/ert barn/ungdom har betyg, har betygen varit godkända senaste året? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 24. Om ditt/ert barn/ungdom inte har betyg, har målen uppnåtts senaste året? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 6. Inga mål har satts upp 25. Tycker du/ni att skolan bidrar till ökad livskvalitet för ditt barn/ungdom? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 26. Är du/ni i helhet nöjd/a med ditt/ert barn/ungdoms skola? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 27. Är du/ni i helhet nöjd/a med ditt/ert barns/ungdoms fritidsverks. inom skolan? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 6. Vet ej 28. Trivs ditt/ert barn i skolan? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 29. Har ditt/ert barn/ungdom möjlighet att vara delaktig i planeringen av skolarbetet? 1. Ja, absolut 2. Ja, i stort sett 3. 4. särskilt 5. alls 30. Är det något du/ni vill kommentera v.g. ditt/ert barn/ ungdoms skolsituation? 31. Vilken fråga skulle du/ni helst vilja att Föreningen Autism arbetar för? 33

BILAGA 2 Föreningen Autism 2006-05-16 i Stockholms län Hej! Föreningen Autism oroas av de signaler vi fått angående dagens skolsituation. Många vittnar om stora brister både i särskolan och i grundskolan. Det har genomförts en del förändringar bl. a. att kommunen/stadsdelen nu är ansvarig för särskolan och att särskolan i Stockholms kommun numer endast tar emot barn med utvecklingsstörning. Påverkar detta kvalitén i skolan för våra barn? Finns den kompetens som behövs? Nu har du möjlighet att dela med dig av dina/era erfarenheter, både positiva och negativa. Syftet med enkäten är att kartlägga dagsläget för barn och ungdomar med autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. Vi kommer sedan att presentera resultatet och påvisa hur behoven ser ut till beslutsfattande politiker och tjänstemän. Vi kommer också att redovisa resultatet i ett medlemsbrev under hösten. Använd bifogat svarskuvert och skicka in svar omgående, dock senast fredagen den 9 juni. Tack för er medverkan och trevlig sommar! För Föreningen Autism Caroline Nordgren Géraldine Norén Elizabeth Narrowe Banérgatan 21 115 22 Stockholm Tfn/fax 08-612 71 72 Postgiro 83 01 27-7 www.stockholm.autism.se E-post foreningen.autism@swipnet.se 34

BILAGA 3 Fråga 30: kommentarer om barnet/ugdomens skolsituation Ämne antal positiva antal negativa citatet Resurser 0 12 Rektorn struntar i att sätta in nödvändiga insatser i vanlig klass pga. eko skäl..vill lämpa över problemet på annan skola el föräldrar. Tills situationen blir ohållbar, då först tillsätts outbildad resurs Urless på all slösad tid från rektorers håll istället för att samarbeta & tillmötesgå föräldrar råd & önskemål motarbetar skolledning & vill få bort "problemet" Situationen är nu bra men är hotat varje år p.g.a. ekonomiska besparingar. (andra lärare, fler elever i klassen) Kunskap om autism 1 14 Skolan och läraren gör så gott de kan med det saknas resurser och kunskap om autism så att det ska fungera bra För lite kunskap, erfarenhet, vetande, förståelse vid missförstånd, konflikter samt särbehandling av de allmänna reglerna Lärare 11 11 Min son går i vanlig klass, att det fungerar så bra är att tacka hans lärare för. Han är kvalité. Mitt barn går i Skt Örjan och där är bra personaltäthet. Tyvärr ingen fritidsverksamhet. Brister finns fr.a. i kompetens /vidareutbildning/handledning/ledning. Resulterar i bristande socialt lärande och pedagogiskt/psykologiskt bemötande, bristande individanpassning... Skolan har haft svårt att samarbeta med autismcentret. Prestige hos lärarna att de vill klara det själv trots ringa kunskaper om autism... Assistent 4 4 Kommunikation, bemötande, samarbete med skolan 8 14 Mycket dålig vardaglig info,. Respekten för våra åsikter dålig Liten förståelse bland lärarnas för min sons särskilda behov/problem Går i friskola, årskurs 6 och vi har under åren byggt upp ett mycket bra samarbete med skolan. De har anpassat undervisningen och miljön till vår sons behov. Kunskapskrav 1 12 Det finns rätt många personal både i skolan och inom fritids som tycker att god "förvaring" är helt ok och att det räcker. Kunskapsbiten är skolan bra på, sämre på sociala/kommunikationsbiten Oro för framtiden 11 (Inget högstadium) Vi står i kö till Svedenskolan i Solna som har högstadium, med de överhopas av ansökningar av alla oroliga föräldrar som inte hittar skolor i sina hemkommuner eller någon annanstans heller!!! Oro för högstadiet då det fungera så bra nu men hur ser framtiden? Inga flickor i klassen 35

Bytt skola 15 1 Vi flyttade till Sollentuna från Sigtuna för att få plats på Rösjöskolan och den förändring är till det bästa. En oerhört engagerad rektor och fantastiskt personal. Jag känner mig trygg när min dotter är i skolan Flickor 4 Bemötandet från skolansvariga på kommunen 9 26 Synd att barn/ungdomar i träningsskola inte får välja skola. Vi har hittat en bra men får ej skolskjutsen betald I samma klass gick alltså vårt barn, som bor på gångavstånd, men fick inget stöd, trots samma diagnos i samma klass (som en annan pojke som bodde i grannkommunen och som fått en betald resurs i klassen och fritids). Så nu går alltså vårt barn i grannkommunens skola, med skoltaxiresor och det andra barnet från samma förskoleklass går i vår kommuns friskola, resande från grannkommunen med skoltaxi.. Vi från början fått ett otroligt bra stöd på ett professionellt sätt av vår kommun. Hoppas innerligt att det får fortsätta. Fritid 18 allt stöd, information, kurser handlar om skolan fast på lågstadiet är fritis en stor del av arbetsdagen och där är det rörigt och låg kunskapsnivå Det är fritidsverksamheten efter skola som är problem för mitt barn. Han har svårt att sysselsättas Blandade klasser 1 3 För stor skillnad mellan åldrarna Ej viktigt med formell kompetens 3 vårt barns lärare har lång erfarenhet och utbildning, men är trötta och får ingen kompetensutveckling. Det är inte avgörande om läraren har lång utbildning eller erfarenhet, utan det handlar om personlig fallenhet och attityd eller vilja att lära nytt resp att lyssna till föräldrar. Mer fokus KBT 3 2 synd att beteendeterapi inte finns i högstadiet, vi flyttar utomlands där det finns Individanpassa undervisningen 1 2 fått alternativa examinationsformer och förlängd skrivtid Socialträning 1 Personalombyte 3 Min son har gått hela låg- och mellanstadiet i samma klass, under den tiden har lärare bytts ut ofta, c:a en gång om året, den senaste har vi endast haft under vårterminen 36